21.04.2013 Views

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

XXIII.<br />

La oración<br />

y les funciones<br />

oracionales<br />

358<br />

munches coses aquel<strong>la</strong> nueche Xuan charraba ~ aquel<strong>la</strong> nueche <strong>de</strong> munches<br />

coses Xuan charraba ~ aquel<strong>la</strong> nueche Xuan <strong>de</strong> munches coses charraba.<br />

3.4.2 COESISTENCIA DE SUPLEMENTU Y COMPLEMENTU DIREUTU<br />

Suplementu y complementu direutu cumplen un papel semánticu asemeyáu<br />

respeuto <strong>de</strong>l lexema verbal. Esti fechu produz que dambes funciones<br />

nun seyan davezu compatibles na mesma oración. Nesti sen, constátase <strong>la</strong><br />

esistencies <strong>de</strong> <strong>de</strong>lles tribes <strong>de</strong> verbos.<br />

Unos verbos namái son a construyise con suplementu. Ye'l casu <strong>de</strong> munchos<br />

verbos pronominales, como enfotase (en), arrepentise (<strong>de</strong>), atrevese<br />

(a), astenese (<strong>de</strong>), burl<strong>la</strong>se (<strong>de</strong>), chanciase (<strong>de</strong>), referise (a), etc. Otros<br />

verbos non pronominales atópense tamién nesta circunstancia: carecer<br />

(<strong>de</strong>), equivalir (a), naguar (por), al<strong>la</strong>mpiar (por), go<strong>la</strong>r (por), rispir (por),<br />

apencar (con), abusar (<strong>de</strong>), <strong>de</strong>sconfiar (<strong>de</strong>), <strong>de</strong>pen<strong>de</strong>r (<strong>de</strong>), sonar (a), etc.<br />

Pel so l<strong>la</strong>u, una l<strong>la</strong>rga llista <strong>de</strong> verbos constrúyense siempre con complementu<br />

direutu.<br />

Otros verbos almiten construyise con complementu direutu o bien con<br />

suplementu, pero amosando diferencies <strong>de</strong> significáu: mirar "ver" / mirar<br />

(por) "curiar" / mirar (<strong>de</strong>) "tentar, procurar"; reparar "iguar" / reparar<br />

(en) "fixase"; aspirar "sorber" / aspirar (a) "querer llograr"; cuntar "númberos,<br />

un cuentu" / cuntar (con) "tener disponible"; facer / facer (<strong>de</strong>)<br />

"exercer, representar", etc.<br />

- Ente estos verbos atópense los que se camu<strong>de</strong>n en pronominales cuando<br />

se constrúin con suplementu: fiar "<strong>de</strong>xar en fianza" / fiase (<strong>de</strong>) "enfotase";<br />

ocupar "tomar sitiu" / ocupase (<strong>de</strong>) "tener xera, tratar"; agarrar<br />

"tomar" / agarrase (con) "nuna engarradiel<strong>la</strong>"; amarrar "atar" / amarrase<br />

(con) "nuna engarradiel<strong>la</strong>"; acabar "finar" / acabar (con) "<strong>de</strong>saniciar";<br />

<strong>de</strong>spidir "echar" / <strong>de</strong>spidise (<strong>de</strong>) "saludar enantes <strong>de</strong> marchar";<br />

esmucir "catar" / esmucise (<strong>de</strong>) "refugar responsabilidaes"; acordar<br />

"tomar un <strong>de</strong>termín" / acordase (<strong>de</strong>) "recordar"; facer / facese (con)<br />

"apo<strong>de</strong>rase"; doler "dar dolor" / dolese (<strong>de</strong>) "compa<strong>de</strong>cese"; negar "dicir<br />

non" / negase (a) "refugar"; llegar "algamar un sitiu" / llegase (a) "averase".<br />

- Otros verbos alternen l'usu <strong>de</strong> suplementu y <strong>de</strong> complementu direutu<br />

ensin malpenes camudar el significáu: paecer / paecese (a), asemeyar /<br />

asemeyar (a), pensar / pensar (en), fa<strong>la</strong>r / fa<strong>la</strong>r (<strong>de</strong>), creyer / creyer (en),<br />

atopar / atopase (con), rir / rise (<strong>de</strong>), entrugar / entrugar (por), esperar

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!