21.04.2013 Views

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

XXII.<br />

El grupu<br />

nominal<br />

320<br />

2.2 Allugamientu y xerarquía <strong>de</strong> términos subordinaos<br />

L'allugamientu <strong>de</strong>l términu subordináu pue ser prenuclear (antepuestu al<br />

nucleu) o posnuclear (pospuestu al nucleu). L'allugamientu pospuestu ye'l<br />

normal cuando se trata d'un axetivu calificativu (<strong>la</strong> casa vieya, home<br />

xustu, ropa b<strong>la</strong>nco), d'un participiu (el problema iguáu, <strong>la</strong> xinta encargao)<br />

o d'un sintagma trespuestu a axetivu (<strong>la</strong> casa <strong>de</strong> Xandru, home que fai xusticia).<br />

Namái unos pocos d'axetivos calificativos llogren asitiase normalmente<br />

<strong>de</strong><strong>la</strong>ntre <strong>de</strong>l nucleu (bon día, ma<strong>la</strong> xugada, gran honor); el restu<br />

tamién pue facelo, anque ye más bien propio <strong>de</strong>l llinguaxe lliterariu (vieya<br />

casa, xustu home, b<strong>la</strong>nca ropa). En dalgún casu, l'allugamientu antepuestu<br />

o pospuestu conlleva cambiu <strong>de</strong> significáu: muyer probe / probe muyer,<br />

carbón menudo / menudu carbón.<br />

Munchos axetivos in<strong>de</strong>finíos son a almitir l'allugamientu antepuestu o<br />

pospuestu, magar que nesto estrémense poles sos preferencies. Ye'l casu<br />

<strong>de</strong> abondu, bastante, cualquier, dalgún, <strong>de</strong>masiáu, más, menos, mesmu,<br />

nengún, tal y tou; exemplos: abonda xente, xente abondo; bastante forgaxa,<br />

forgaxa bastante; cualquier lletra, una lletra cualquiera; hai dalgún<br />

espeyu, nun vio espeyu dalgún; <strong>de</strong>masiáu xelu, xelu <strong>de</strong>masiao; más ab<strong>la</strong>nes,<br />

poques ab<strong>la</strong>nes más, menos neños, cinco neños menos; el mesmu<br />

tren, el tren mesmu; nun atopó nengún niciu, nun atopó niciu nengún;<br />

tales coses, coses tales; tolos col<strong>la</strong>cios, los col<strong>la</strong>cios toos. Lo mesmo ocurre<br />

colos numberales ordinales (primer llibru, llibru primeru), los <strong>de</strong>mostrativos<br />

(esta ropa, <strong>la</strong> ropa esto) y los posesivos (<strong>la</strong> mio casa, <strong>la</strong> casa mio).<br />

Sicasí, otros nun almiten más que l'anteposición: cada, dambos, daqué,<br />

dél, <strong>de</strong>más, munchu, otru, tantu y un. Lo mesmo-yos asoce<strong>de</strong> a los numberales<br />

cardinales (dos pexes, mil años) y a los interrogativos (qué coses,<br />

cuánta pación).<br />

Un nucleu pue tar esplicitáu por más d'un términu subordináu. Nestos<br />

casos, establezse un or<strong>de</strong>namientu na so xerarquía interna. Asina, por<br />

exemplu, en aquelles dómines murnies, l'axetivu murnies ta subordináu al<br />

nucleu dómines, y aquelles <strong>de</strong> dómines murnies, que fai <strong>de</strong>l so nucleu.<br />

Delles observaciones ye posible facer al respeutu:<br />

- Cuando hai subordináu antepuestu y pospuestu, el primeru ocupa davezu<br />

<strong>la</strong> xerarquía inferior <strong>de</strong>l grupu: el primer llibru escritu, bon direutor<br />

alministrativu, gran<strong>de</strong>s personaxes <strong>de</strong> <strong>la</strong> hestoria, cuatro caleyes asfaltaes,<br />

cuántes hores perdíes.<br />

- Los <strong>de</strong>mostrativos, posesivos, numberales cardinales, in<strong>de</strong>finíos ya interrogativos<br />

ocupen davezu <strong>la</strong> xerarquía más baxa <strong>de</strong>l grupu: esti primer

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!