21.04.2013 Views

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

XXI.<br />

Derivación<br />

y composición<br />

312<br />

5<br />

Parasíntesis<br />

La parasíntesis consiste en formar nueves pal<strong>la</strong>bres valiéndose al empar <strong>de</strong><br />

dos procedimientos <strong>de</strong> los yá mentaos. Poro, puen crease pal<strong>la</strong>bres parasintétiques<br />

po<strong>la</strong> amestadura simultánea d'un prefixu y d'un sufixu, o por<br />

emplegar al empar <strong>la</strong> composición <strong>de</strong> pal<strong>la</strong>bres y l'afixación.<br />

5.1 Amestadura <strong>de</strong> prefixu y sufixu<br />

Delles nueves pal<strong>la</strong>bres sur<strong>de</strong>n por amestase simultáneamente a un lexema<br />

un prefixu y un sufixu; por exemplu, <strong>de</strong>l sustantivu gue<strong>de</strong>ya créase'l<br />

verbu en-gue<strong>de</strong>y-ar. Convién nun confundir les pal<strong>la</strong>bres parasintétiques<br />

colos <strong>de</strong>rivaos sufixaos <strong>de</strong> pal<strong>la</strong>bres con prefixu. Nel casu d'engue<strong>de</strong>yar<br />

nun se pue prescindir <strong>de</strong> nengún <strong>de</strong> dambos afixos, <strong>de</strong> mou que nun esiste<br />

*<strong>la</strong> engue<strong>de</strong>ya nin *gue<strong>de</strong>yar. Pero, pe<strong>la</strong> so parte, en per-b<strong>la</strong>nqu-ín nun<br />

hai parasíntesis, pues nun ye más que perb<strong>la</strong>ncu con sufixu diminutivu<br />

-ín, o bien b<strong>la</strong>nquín col prefixu per-.<br />

Darréu <strong>de</strong>scríbense les principales modalidaes <strong>de</strong> parasíntesis <strong>de</strong> dos afixos:<br />

PREFIXU A-, SUFIXU -AR ~-IAR<br />

Ye un procedimientu abondo usáu pa formar verbos <strong>de</strong>n<strong>de</strong> sustantivos,<br />

axetivos o alverbios. Exemplos: bichu ’ abichar, cerca ’ acercar, c<strong>la</strong>ru<br />

’ ac<strong>la</strong>rar ~ ac<strong>la</strong>riar, conceyu ’ aconceyar, dientro ’ adientrar, furacu ’<br />

afuracar, fame ’ afamiar, fatu ’ afatar, f<strong>la</strong>cu ’ af<strong>la</strong>car ~ af<strong>la</strong>quiar, furacu<br />

’ afuracar, gran<strong>de</strong> ’ agrandar, guapu ’ aguapar ~ aguapiar, güevu<br />

’ agüevar, home ’ ahomar, l<strong>la</strong>rgu ’ al<strong>la</strong>rgar, llocu ’ allocar, lloñe ’<br />

alloñar, murniu ’ amurniar, neciu ’ aneciar, pandu ’ apandar ~ apandiar,<br />

redondu ’ arredondar ~ arredondiar, roxu ’ arroxar, sele ’ ase<strong>la</strong>r,<br />

tontu ’ atontar.<br />

Nestos casos nun ha confundise'l prefixu a- co<strong>la</strong> a- protética que, ensin<br />

apartar nengún significáu, apaez en baliar ~ abaliar, bastar ~ abastar,<br />

columbrar ~ acolumbrar, combayar ~ acombayar, coxicar ~ acoxicar, fa<strong>la</strong>gar<br />

~ afa<strong>la</strong>gar, fuxir ~ afuxir, pregonar ~ apregonar, sonsañar ~ asonsañar,<br />

xuntar ~ axuntar, etc.<br />

PREFIXU A-, SUFIXU -ECER<br />

Emplégase davezu pa formar verbos <strong>de</strong>n<strong>de</strong> axetivos. Exemplos: b<strong>la</strong>ndiu ’<br />

ab<strong>la</strong>n<strong>de</strong>cer, bobu ’ abobecer, guapu ’ aguapecer, f<strong>la</strong>cu ’ af<strong>la</strong>quecer,<br />

finu ’ afinecer, llocu ’ alloquecer, malu ’ amalecer, muertu ’ amorte-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!