21.04.2013 Views

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

-IEGU, -IEGA, -IEGO o -EGU, -EGA, -EGO (tres <strong>de</strong> pa<strong>la</strong>tal)<br />

Sufixu semiproductivu, non categorizador o categorizador <strong>de</strong>n<strong>de</strong> sustantivu<br />

o verbu, y asociáu a axetivu. Significaos:<br />

- "Cualidá, enclín": al<strong>la</strong>bancia ’ al<strong>la</strong>banciegu, baratu ’ baratiegu, caru<br />

’ cariegu, coz ’ cociegu, llimosna ’ llimosniegu, mancha ’ manchegu,<br />

rapaz ’ rapaciegu, raposu ’ raposiegu, rastrar ’ rastriegu, traición<br />

’ traicioniegu, vivir ’ viviegu, xordia ’ xordiegu, zuna ’ zuniegu.<br />

- "Xentiliciu": Cabrales ’ cabraliegu, Cabranes ’ cabraniegu, Gozón ’<br />

gozoniegu, La Mancha ’ manchegu, Morcín ’ morciniegu, Navia ’<br />

naviegu, Payares ’ payariegu, Samartín ’ samartiniegu, Tapia ’<br />

tapiegu, Xixón ’ xixoniegu.<br />

- "Propiu d'un llugar o época": abril ’ abriliegu, agostu ’ agostiegu,<br />

branu ’ braniegu, marzu ’ marciegu, monte ’ montiegu, navidá ’<br />

navidiegu, pa<strong>la</strong>ciu ’ pa<strong>la</strong>ciegu, seronda ’ serondiegu, setiembre ’<br />

setembriegu.<br />

-IELLU, -IELLA<br />

Sufixu improductivu, non categorizador o categorizador <strong>de</strong>n<strong>de</strong> verbu y<br />

asociáu a sustantivu. Significaos:<br />

- "Diminutivu": amarrada ’ amarradiel<strong>la</strong>, carru ’ carriellu ~ carriel<strong>la</strong>,<br />

cucu ’ cuquiellu, engarrada ’ engarradiel<strong>la</strong>, fa<strong>la</strong> ’ faliel<strong>la</strong>, manta ’<br />

mantiel<strong>la</strong>, puerta ’ portiel<strong>la</strong> ~ portiellu, torta ’ tortiel<strong>la</strong>.<br />

- "Llugar": escon<strong>de</strong>r ’ escondiel<strong>la</strong>.<br />

-IENTE ~ -ENTE (tres <strong>de</strong> pa<strong>la</strong>tal)<br />

Sufixu semiproductivu, categorizador <strong>de</strong>n<strong>de</strong> verbu y asociáu a axetivu.<br />

Significáu: "que fai una aición, que tien una cualidá". Exemplos: constituyir<br />

’ constituyente, doler ’ doliente, hinchar ’ hinchente, nacer ’<br />

naciente, rellucir ’ relluciente, ruxir ’ ruxente, venir ’ viniente.<br />

-IENTU,-IENTA,-IENTO o-ENTU,-ENTA,-ENTO (tres <strong>de</strong> pa<strong>la</strong>tal)<br />

Sufixu semiproductivu, non categorizador o categorizador <strong>de</strong>n<strong>de</strong> sustantivu,<br />

y asociáu a axetivu. Significáu: "cualidá, enclín". Exemplos: avaru ’<br />

avarientu, azar ’ azarientu, ceniza ’ cenicientu, fame ’ famientu, ferruñu<br />

’ ferruñentu, gafu ’ gafientu, grasa ’ grasientu, se<strong>de</strong> ’ sedientu.<br />

-IFICAR<br />

Sufixu semiproductivu, categorizador <strong>de</strong>n<strong>de</strong> sustantivu o axetivu y asociáu<br />

a verbu. Forma verbos: gloria ’ glorificar, p<strong>la</strong>n ’ p<strong>la</strong>nificar, santu<br />

’ santificar, simple ’ simplificar.<br />

XXI.<br />

Derivación<br />

y composición<br />

285

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!