21.04.2013 Views

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

II.<br />

Les vocales<br />

28<br />

(<strong>de</strong> fueu), foyasqueru (<strong>de</strong> fueya), cotarón (<strong>de</strong> cuetu), porquizu (<strong>de</strong><br />

puercu), nocéu (<strong>de</strong> nuez), pob<strong>la</strong>ción (<strong>de</strong> pueblu), etc.<br />

Ye corriente, <strong>de</strong> toes maneres, que los sustantivos o axetivos con raíz en<br />

ue caltengan el diptongu en <strong>de</strong>rivaos aumentativos y diminutivos <strong>de</strong>l<br />

tipu: puercu, puerquín, puercón, puercucu; nueva, nuevina, nuevona,<br />

nuevuca.<br />

De <strong>la</strong> mesma manera, tamién s'escribirán con «o» átona aquelles formes<br />

verbales rel<strong>la</strong>cionaes con formes fuertes que presenten en sí<strong>la</strong>ba tónica'l<br />

diptongu ue. Exemplos: morrer (él muerre), afogar (ellos afueguen), escon<strong>de</strong>r<br />

(yo escuendo), alcontrar (yo alcuentro), correr (tu cuerres), sorber (él<br />

suerbe), albortar (elles albuerten), alcordar (yo alcuerdo), almorzar (tu<br />

almuerces), amagostar (el<strong>la</strong> amagüesta), colgar (ellos cuelguen), coser (yo<br />

cueso), coyer (tu cueyes), dormir (él duerme), esfol<strong>la</strong>r (ellos esfuellen), esfoyar<br />

(yo esfueyo), folgar (tu fuelgues), forzar (él fuerza), llover (llueve),<br />

moler (elles muelen), moyar (yo mueyo), pob<strong>la</strong>r (tu puebles), po<strong>de</strong>r (yo<br />

puedo), respon<strong>de</strong>r (tu respuen<strong>de</strong>s), sonar (ello suena), tronar (truena), volver<br />

(ellos vuelven), etc.<br />

Pero verbos como retueyar y otros, caltienen el diptongu en to<strong>la</strong> conxugación.<br />

Esceición importante ye <strong>la</strong> <strong>de</strong>l verbu xugar (yo xuego).<br />

c) Nun atopando puntos <strong>de</strong> referencia como los vistos en a) y b), consultaráse<br />

un diccionariu normativu. Asina, escríbense con «o» átona pal<strong>la</strong>bres<br />

como éstes: povisa, tocín, no ("en el", "en lo"), focicu, conceyu (y<br />

toles qu'entamen en "con-"), corcuspín, costiel<strong>la</strong>, domingu, formiga,<br />

folixa, aforfugar, gorgutar, gorgolitu, gorrumba, morciel<strong>la</strong>, moxiganga,<br />

política, rodía, romería, solmenar, sollutu, asonsañar, todíu, torbolín,<br />

tosqui<strong>la</strong>r, xorrascar, xorrecer, zoquete, etc.<br />

Escribiráse con «o» el prefixu átonu so- <strong>de</strong> pal<strong>la</strong>bres patrimoniales: sotripar,<br />

sofitar, sollombu, sovigañu, etc.<br />

3.1.4 VOCAL ÁTONA U<br />

El fonema /u/ en sí<strong>la</strong>ba átona presenta, en bien <strong>de</strong> casos, realizaciones<br />

fonétiques que van <strong>de</strong>n<strong>de</strong> <strong>la</strong> [u. ] más zarrada a <strong>la</strong> [o ] más abierta, pero ha<br />

escribise siempre «u». Exemplos: xusticia, non *xosticia; dulzura, non<br />

*dolzura; sufrir, non *sofrir; cuchiellu, non *cochiellu; pumarada, non<br />

*pomarada; duviellu, non *doviellu; etc.<br />

Pa <strong>de</strong>saniciar toa dulda no que se refier a <strong>la</strong> escritura <strong>de</strong> «u» átona, puen<br />

dase estes regles:

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!