21.04.2013 Views

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

II.<br />

Les vocales<br />

26<br />

c) N'otros munchos <strong>de</strong> casos, <strong>la</strong> vocal oxetu <strong>de</strong> dulda nun s'axusta a los<br />

casos previstos enriba, polo que s'aconseya <strong>la</strong> consulta d'un diccionariu<br />

normativu. Exemplos d'ello son estes pal<strong>la</strong>bres con e átona: peñera,<br />

ceniza, señor, vecín, vexiga, becerru, vergoña, bermeyu, cebol<strong>la</strong>, cenciellu,<br />

centén, centollu, felechu, gue<strong>de</strong>ya, llexía, mesories, mestranzu,<br />

meyor, nenyures, seguru, segundu, selmana, asemeyar, señaldá, seronda,<br />

seruga, teléfonu, tenyera, tenobia, etc.<br />

d) La e- átona inicial ofrez una pronunciación [e-], qu'alterna en bien <strong>de</strong><br />

casos con [i-] o con [a-]. Nos siguientes exemplos escribiráse siempre<br />

«e»: entierru, enfi<strong>la</strong>r, enxamás, embelga, hermanu, etc.<br />

Nesta situación atópense, entós, los prefixos o empiezos <strong>de</strong> pal<strong>la</strong>bra en- o<br />

em- (opuestu al cultu in-), ente- (opuestu al cultu inter-), es-, <strong>de</strong>s- (opuestu<br />

al cultu dis-), per-, tres-, re-, er-, her- y otros. Exemplos: enfariñar,<br />

emponer "empobinar", emprestar, enanchar, enantes, enllenar, enquivocu,<br />

entafarrar, entainar, entóncenes, entós (pero insolidariu, importante, etc.);<br />

entemediar, entetexer (pero internacional); esmigayar, esfoyar, escon<strong>de</strong>r;<br />

<strong>de</strong>sfacer, <strong>de</strong>saverar (pero distensión); perxurar; tresmanar; reteyar,<br />

rel<strong>la</strong>mber, Ernesto, ermita, hermanu, etc.<br />

La e- átona inicial pue dacuando <strong>de</strong>sapaecer na pronunciación coloquial,<br />

pero non na escritura. D'esta miente, escribiráse en tou casu echar, escuru,<br />

entamar y non *char, *scuru, *ntamar. Pero sí son váli<strong>de</strong>s les dos formes<br />

en eléctricu o llétricu.<br />

3.1.2 VOCAL ÁTONA I<br />

El fonema /i/ en sí<strong>la</strong>ba átona presenta, en munches ocasiones, realizaciones<br />

fonétiques que van <strong>de</strong>n<strong>de</strong> <strong>la</strong> [i.] más zarrada a <strong>la</strong> [e] más abierta.<br />

Sicasí, ha representase na escritura co<strong>la</strong> lletra «i». Exemplos: midir, non<br />

*medir; vistise, non *vestise; dicir, non *<strong>de</strong>cir; ximir, non *xemir; ministru,<br />

non *menistru; figura, non *fegura; etc.<br />

Les regles que vienen darréu puen valir pa <strong>de</strong>sfacer dul<strong>de</strong>s <strong>de</strong> cuándo<br />

escribir «i» átona:<br />

a) Escríbese «i» átona cuando una pal<strong>la</strong>bra remanez (o paez remanecer)<br />

d'otra con i tónica. Exemplos: infinitu (<strong>de</strong> fin), vinagre (<strong>de</strong> vino), etc.<br />

Les formes débiles d'un verbu escríbense con «i» átona si les formes fuertes <strong>de</strong> <strong>la</strong><br />

mesma conxugación lleven i tónica. Exemplos: midir (yo mido), pidir (tu pi<strong>de</strong>s),<br />

dicir (él diz), rindise (ellos rín<strong>de</strong>nse), siguir (yo sigo), sirvir (tu sirves), tiñir (él<br />

tiñe), vistise (ellos vístense), ximir (yo ximo), ciñir (tu ciñes), firir (yo firo), etc.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!