21.04.2013 Views

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

La preposición tres pue usase so<strong>la</strong>, como nos exemplos vistos, o siguida<br />

<strong>de</strong> <strong>de</strong>. Nesti casu, <strong>la</strong> secuencia tres <strong>de</strong> pue consi<strong>de</strong>rase en xunto como una<br />

so<strong>la</strong> preposición (asemeyao a lo qu'asoce<strong>de</strong> con ensin). Exemplos: punxéronse<br />

tres <strong>de</strong> <strong>la</strong> muria, cayó tres <strong>de</strong>l matu, el pueblu ta tres <strong>de</strong>l cordal, tres<br />

<strong>de</strong>l branu vien <strong>la</strong> seronda, tres <strong>de</strong> cenar foron dormir.<br />

5<br />

Preposiciones impropies<br />

Esisten otres espresiones que, dafechu o en parte, aporten al sustantivu<br />

significaciones <strong>de</strong> mena preposicional, exerciendo les funciones propies<br />

<strong>de</strong> les preposiciones. Son les siguientes:<br />

ACABANTE ~ ACABANTES<br />

Antiguu participiu <strong>de</strong> presente <strong>de</strong>l verbu "acabar", apaez nesta espresión<br />

morfolóxicamente invariable que fai funciones preposicionales. Acompaña<br />

siempre un infinitivu pa tresponelu a axetivu, como en el pan ta acabante<br />

salir <strong>de</strong>l fornu (atributu) o en ye pan acabante salir <strong>de</strong>l fornu (axacente<br />

nominal), o pa tresponelu a alverbiu, como en acabantes llegar púnxose<br />

a fa<strong>la</strong>r (complementu circunstancial).<br />

MENOS<br />

Esti comparativu llogra valores preposicionales indicando'l non inxerimientu<br />

<strong>de</strong> daqué o daquién no espresao n'otru términu <strong>de</strong> <strong>la</strong> mesma oración:<br />

sabíenlo tolos vecinos menos Xulio.<br />

METÁ<br />

Trátase <strong>de</strong>l sustantivu metá, qu'en <strong>de</strong>lles construcciones equival a una preposición,<br />

col significáu <strong>de</strong> "en metá <strong>de</strong>", "nel mediu <strong>de</strong>": l<strong>la</strong>ntóse metá'l<br />

camín y nun <strong>de</strong>xaba pasar a nai<strong>de</strong>.<br />

METANES ~ METANOS<br />

Tien los mesmos usos que metá. Exemplu: l<strong>la</strong>ntóse metanes el camín.<br />

SACANTE ~ SACANTES<br />

Deriváu <strong>de</strong>l verbu "sacar", fai funciones preposicionales, indicando'l non<br />

inxerimientu <strong>de</strong> daqué o daquién no espresao n'otru términu <strong>de</strong> <strong>la</strong> mesma<br />

oración: sabíenlo tolos vecinos sacante (sacantes) Xulio.<br />

XIX.<br />

Les<br />

preposiciones<br />

253

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!