pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa<br />
182<br />
100. P<strong>en</strong>do kobazuloan gorriz margotutako orein emea eta zaldia. 100. Cierva y caballo pintados <strong>en</strong> rojo <strong>en</strong> la cueva <strong>del</strong> P<strong>en</strong>do.<br />
be dataketa zehatzagoak emot<strong>en</strong> ditue-eta<br />
azterketa kimiko<strong>en</strong> bit<strong>arte</strong>z, bai margogai organikoar<strong>en</strong>ak<br />
(karbono 14a) edo bai grabatu<br />
eta margo<strong>en</strong> ganetik egot<strong>en</strong> dan kalzitar<strong>en</strong>ak<br />
(termoluminisz<strong>en</strong>tzia eta uranioa/torioa), nahiz<br />
eta horrela lortutako emaitzak be eztabaidatuak<br />
izan (GARATE, 2001).<br />
Gure ikuspuntutik, eta data zuz<strong>en</strong>ik izan barik<br />
kronologia zehaztea oso gatxa dala aintzat<br />
hartuta, Ar<strong>en</strong>aza kobazuloko margoak<br />
Gravette aldiar<strong>en</strong> eta Solutre aldiar<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an<br />
kokatuko geunkez, baina gehiago zehazteko<br />
arriskua hartu barik, ez dagoalako behar besteko<br />
informazinorik.<br />
Bisonte bat<strong>en</strong> bururako egindako dataketea<br />
(FORTEA, 2000/01) 22590+/-280<br />
B.P. da; burua estriatutako fi gura batzu<strong>en</strong><br />
azpian dago eta ganean orein eme bat<br />
dauka, gitxi<strong>en</strong>ez Gravette aldikoa izango<br />
litzatek<strong>en</strong>a; Hernández Pacheco jaunak<br />
(1919) Covalanas kobazuloan dagozan<strong>en</strong><br />
modukoa dala esan eban, baina gaur<br />
eguneko egoereak ez dau emot<strong>en</strong> bardintasun<br />
hori s<strong>en</strong>desteko modurik<br />
Tito Bustillo kobazuloko (Ribadesella,<br />
Asturias) panel nagusia aztertuta kronologia<br />
zabalagoa atarat<strong>en</strong> da, eta orban<br />
gorriar<strong>en</strong> barruan beste irudi batzuk<br />
ikust<strong>en</strong> dira, eur<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an puntuzko lerro<br />
bat, beharbada zaldi bat<strong>en</strong>a izango<br />
zana (BALBÍN BEHRMANN, ALCO-<br />
LEA GONZÁLEZ, MOURE ROMA-<br />
NILLO, GONZÁLEZ PEREDA, 2000);<br />
horrek Gravette aldira atzeratz<strong>en</strong> dau<br />
fase gorria.<br />
El Castillo kobazuloan dagozan bisonteak<br />
estilo aldetik orain aztertz<strong>en</strong> gabilzan<strong>en</strong><br />
antzeko orein eme bir<strong>en</strong> ganean<br />
margotuta dagoz eta erradiokarbonozko<br />
dataketea egin jake (MOURE ROMANI-<br />
LLO, GONZÁLEZ SAINZ, BERNAL-<br />
DO DE QUIRÓS ETA CABRERA VAL-<br />
DÉS, 1996; MOURE ROMANILLO,<br />
GONZÁLEZ SAINZ, 2000). Emaitzek<br />
esat<strong>en</strong> deuskue Magdal<strong>en</strong> aldiko sasoi<br />
ezbardinetakoak dirala; beraz, aitatutako<br />
aro horr<strong>en</strong> aurrekoak izango litzatekez<br />
margo gorriak.<br />
Llonín kobazuloan, panel nagusiar<strong>en</strong> marka<br />
gorriak <strong>en</strong>paraduko irudi<strong>en</strong> azpitik dagoz;<br />
beraz, leh<strong>en</strong>ago egindakoak izango<br />
litzatekez, eta bardin jasot<strong>en</strong> da ondoko<br />
paneletako puntuz margotutako orein eme<br />
biakaz eta profi lez margotutako andrazko<br />
antropomorfoagaz, horre<strong>en</strong> kronologia<br />
Goi Solutre aldikoa baino arinagokoa<br />
izango litzatekela, beharbada Gravette aldikoa<br />
(FORTEA PÉREZ, RASILLA VI-<br />
VES, RODRÍGUEZ OTERO, 1995).<br />
La Garma kobazuloan IV eremuan trazu lerrokatuz<br />
eta punteatuz egindako ahuntz<br />
bi eta uro bat daukazan panel bat<strong>en</strong> dataketea<br />
egin da oraintsu, eta antzeko<br />
emaitzak atara dira termoluminisz<strong>en</strong>tzia<br />
eta uranioa/torioa erabilita. Teknika<br />
bi<strong>en</strong> emaitzak alkarr<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an guztiz bat<br />
ez badatoz be, emot<strong>en</strong> ditu<strong>en</strong> datuak<br />
beti dabilz 26000 urte<strong>en</strong> inguruan (BP),<br />
data hori aldam<strong>en</strong>eko margoetarako be<br />
ante quem izan leitekeala (GONZÁLEZ<br />
SAINZ, 2003).<br />
Una revisión <strong>del</strong> Panel Principal de la cueva<br />
de Tito Bustillo (Ribadesella, Asturias) aboga<br />
por una cronología más dilatada e id<strong>en</strong>tifi ca<br />
d<strong>en</strong>tro de la mancha roja sobre la que se<br />
asi<strong>en</strong>tan el resto de grafías, algunas fi guras<br />
<strong>en</strong>tre las que se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra una línea punteada<br />
quizás de una repres<strong>en</strong>tación de caballo<br />
(BALBÍN BEHRMANN, ALCOLEA GONZÁ-<br />
LEZ, MOURE ROMANILLO, GONZÁLEZ<br />
PEREDA, 2000) y retrotrae la fase roja a<br />
mom<strong>en</strong>tos graveti<strong>en</strong>ses.<br />
En El Castillo se han obt<strong>en</strong>ido dataciones<br />
radiocarbónicas para una serie de bisontes<br />
superpuestos a dos ciervas rojas estilísticam<strong>en</strong>te<br />
similares a las que estamos tratando<br />
(MOURE ROMANILLO, GONZÁLEZ SAINZ,<br />
BERNALDO DE QUIRÓS Y CABRERA VAL-<br />
DÉS, 1996; MOURE ROMANILLO, GONZÁ-<br />
LEZ SAINZ, 2000). <strong>Los</strong> resultados apuntan<br />
a difer<strong>en</strong>tes mom<strong>en</strong>tos <strong>del</strong> Magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se,<br />
por lo que las pinturas rojas serían anteriores<br />
a dicho periodo.<br />
En Llonín, las marcas rojas <strong>del</strong> Panel Principal<br />
se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tran infrapuestas al resto de<br />
repres<strong>en</strong>taciones por lo que pert<strong>en</strong>ecerían a<br />
una primera fase de realización junto al antropomorfo<br />
fem<strong>en</strong>ino de perfi l y dos ciervas<br />
punteadas de paneles adyac<strong>en</strong>tes, con una<br />
cronología anterior al Solutr<strong>en</strong>se superior y<br />
que podría pert<strong>en</strong>ecer al Graveti<strong>en</strong>se (FOR-<br />
TEA PÉREZ, RASILLA VIVES, RODRÍGUEZ<br />
OTERO, 1995).<br />
En La Garma, la reci<strong>en</strong>te datación de un panel<br />
<strong>del</strong> sector IV con dos cabras y un uro<br />
<strong>en</strong> los que se combina el trazo lineal y el<br />
punteado, ha ofrecido resultados similares<br />
mediante Termonumilisc<strong>en</strong>cia y Uranio/Torio<br />
Aunque los resultados de ambas técnicas<br />
no son <strong>del</strong> todo coher<strong>en</strong>tes <strong>en</strong>tre sí, indican<br />
<strong>en</strong> todos los casos fechas <strong>en</strong> torno a los<br />
26000 años (BP) que podría considerarse<br />
una fecha ante quem para las pinturas adyac<strong>en</strong>tes<br />
(GONZÁLEZ SAINZ, 2003).<br />
En la cueva de Pondra se ha datado un caballo<br />
grabado <strong>en</strong>tre circa 30700 y 19000<br />
B.P., un trazo rojo infrapuesto a la fi gura<br />
anterior realizado con anterioridad al 30700<br />
B.P. y, por último, la cabeza de un ciervo realizada<br />
<strong>en</strong> trazo punteado que se pintó <strong>en</strong>tre<br />
unos 28500 y 23000 años B.P. (GONZÁLEZ<br />
SAINZ, SAN MIGUEL LLAMOSAS, 2001).<br />
100<br />
La cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />
183