03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa<br />

182<br />

100. P<strong>en</strong>do kobazuloan gorriz margotutako orein emea eta zaldia. 100. Cierva y caballo pintados <strong>en</strong> rojo <strong>en</strong> la cueva <strong>del</strong> P<strong>en</strong>do.<br />

be dataketa zehatzagoak emot<strong>en</strong> ditue-eta<br />

azterketa kimiko<strong>en</strong> bit<strong>arte</strong>z, bai margogai organikoar<strong>en</strong>ak<br />

(karbono 14a) edo bai grabatu<br />

eta margo<strong>en</strong> ganetik egot<strong>en</strong> dan kalzitar<strong>en</strong>ak<br />

(termoluminisz<strong>en</strong>tzia eta uranioa/torioa), nahiz<br />

eta horrela lortutako emaitzak be eztabaidatuak<br />

izan (GARATE, 2001).<br />

Gure ikuspuntutik, eta data zuz<strong>en</strong>ik izan barik<br />

kronologia zehaztea oso gatxa dala aintzat<br />

hartuta, Ar<strong>en</strong>aza kobazuloko margoak<br />

Gravette aldiar<strong>en</strong> eta Solutre aldiar<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an<br />

kokatuko geunkez, baina gehiago zehazteko<br />

arriskua hartu barik, ez dagoalako behar besteko<br />

informazinorik.<br />

Bisonte bat<strong>en</strong> bururako egindako dataketea<br />

(FORTEA, 2000/01) 22590+/-280<br />

B.P. da; burua estriatutako fi gura batzu<strong>en</strong><br />

azpian dago eta ganean orein eme bat<br />

dauka, gitxi<strong>en</strong>ez Gravette aldikoa izango<br />

litzatek<strong>en</strong>a; Hernández Pacheco jaunak<br />

(1919) Covalanas kobazuloan dagozan<strong>en</strong><br />

modukoa dala esan eban, baina gaur<br />

eguneko egoereak ez dau emot<strong>en</strong> bardintasun<br />

hori s<strong>en</strong>desteko modurik<br />

Tito Bustillo kobazuloko (Ribadesella,<br />

Asturias) panel nagusia aztertuta kronologia<br />

zabalagoa atarat<strong>en</strong> da, eta orban<br />

gorriar<strong>en</strong> barruan beste irudi batzuk<br />

ikust<strong>en</strong> dira, eur<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an puntuzko lerro<br />

bat, beharbada zaldi bat<strong>en</strong>a izango<br />

zana (BALBÍN BEHRMANN, ALCO-<br />

LEA GONZÁLEZ, MOURE ROMA-<br />

NILLO, GONZÁLEZ PEREDA, 2000);<br />

horrek Gravette aldira atzeratz<strong>en</strong> dau<br />

fase gorria.<br />

El Castillo kobazuloan dagozan bisonteak<br />

estilo aldetik orain aztertz<strong>en</strong> gabilzan<strong>en</strong><br />

antzeko orein eme bir<strong>en</strong> ganean<br />

margotuta dagoz eta erradiokarbonozko<br />

dataketea egin jake (MOURE ROMANI-<br />

LLO, GONZÁLEZ SAINZ, BERNAL-<br />

DO DE QUIRÓS ETA CABRERA VAL-<br />

DÉS, 1996; MOURE ROMANILLO,<br />

GONZÁLEZ SAINZ, 2000). Emaitzek<br />

esat<strong>en</strong> deuskue Magdal<strong>en</strong> aldiko sasoi<br />

ezbardinetakoak dirala; beraz, aitatutako<br />

aro horr<strong>en</strong> aurrekoak izango litzatekez<br />

margo gorriak.<br />

Llonín kobazuloan, panel nagusiar<strong>en</strong> marka<br />

gorriak <strong>en</strong>paraduko irudi<strong>en</strong> azpitik dagoz;<br />

beraz, leh<strong>en</strong>ago egindakoak izango<br />

litzatekez, eta bardin jasot<strong>en</strong> da ondoko<br />

paneletako puntuz margotutako orein eme<br />

biakaz eta profi lez margotutako andrazko<br />

antropomorfoagaz, horre<strong>en</strong> kronologia<br />

Goi Solutre aldikoa baino arinagokoa<br />

izango litzatekela, beharbada Gravette aldikoa<br />

(FORTEA PÉREZ, RASILLA VI-<br />

VES, RODRÍGUEZ OTERO, 1995).<br />

La Garma kobazuloan IV eremuan trazu lerrokatuz<br />

eta punteatuz egindako ahuntz<br />

bi eta uro bat daukazan panel bat<strong>en</strong> dataketea<br />

egin da oraintsu, eta antzeko<br />

emaitzak atara dira termoluminisz<strong>en</strong>tzia<br />

eta uranioa/torioa erabilita. Teknika<br />

bi<strong>en</strong> emaitzak alkarr<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an guztiz bat<br />

ez badatoz be, emot<strong>en</strong> ditu<strong>en</strong> datuak<br />

beti dabilz 26000 urte<strong>en</strong> inguruan (BP),<br />

data hori aldam<strong>en</strong>eko margoetarako be<br />

ante quem izan leitekeala (GONZÁLEZ<br />

SAINZ, 2003).<br />

Una revisión <strong>del</strong> Panel Principal de la cueva<br />

de Tito Bustillo (Ribadesella, Asturias) aboga<br />

por una cronología más dilatada e id<strong>en</strong>tifi ca<br />

d<strong>en</strong>tro de la mancha roja sobre la que se<br />

asi<strong>en</strong>tan el resto de grafías, algunas fi guras<br />

<strong>en</strong>tre las que se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra una línea punteada<br />

quizás de una repres<strong>en</strong>tación de caballo<br />

(BALBÍN BEHRMANN, ALCOLEA GONZÁ-<br />

LEZ, MOURE ROMANILLO, GONZÁLEZ<br />

PEREDA, 2000) y retrotrae la fase roja a<br />

mom<strong>en</strong>tos graveti<strong>en</strong>ses.<br />

En El Castillo se han obt<strong>en</strong>ido dataciones<br />

radiocarbónicas para una serie de bisontes<br />

superpuestos a dos ciervas rojas estilísticam<strong>en</strong>te<br />

similares a las que estamos tratando<br />

(MOURE ROMANILLO, GONZÁLEZ SAINZ,<br />

BERNALDO DE QUIRÓS Y CABRERA VAL-<br />

DÉS, 1996; MOURE ROMANILLO, GONZÁ-<br />

LEZ SAINZ, 2000). <strong>Los</strong> resultados apuntan<br />

a difer<strong>en</strong>tes mom<strong>en</strong>tos <strong>del</strong> Magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se,<br />

por lo que las pinturas rojas serían anteriores<br />

a dicho periodo.<br />

En Llonín, las marcas rojas <strong>del</strong> Panel Principal<br />

se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tran infrapuestas al resto de<br />

repres<strong>en</strong>taciones por lo que pert<strong>en</strong>ecerían a<br />

una primera fase de realización junto al antropomorfo<br />

fem<strong>en</strong>ino de perfi l y dos ciervas<br />

punteadas de paneles adyac<strong>en</strong>tes, con una<br />

cronología anterior al Solutr<strong>en</strong>se superior y<br />

que podría pert<strong>en</strong>ecer al Graveti<strong>en</strong>se (FOR-<br />

TEA PÉREZ, RASILLA VIVES, RODRÍGUEZ<br />

OTERO, 1995).<br />

En La Garma, la reci<strong>en</strong>te datación de un panel<br />

<strong>del</strong> sector IV con dos cabras y un uro<br />

<strong>en</strong> los que se combina el trazo lineal y el<br />

punteado, ha ofrecido resultados similares<br />

mediante Termonumilisc<strong>en</strong>cia y Uranio/Torio<br />

Aunque los resultados de ambas técnicas<br />

no son <strong>del</strong> todo coher<strong>en</strong>tes <strong>en</strong>tre sí, indican<br />

<strong>en</strong> todos los casos fechas <strong>en</strong> torno a los<br />

26000 años (BP) que podría considerarse<br />

una fecha ante quem para las pinturas adyac<strong>en</strong>tes<br />

(GONZÁLEZ SAINZ, 2003).<br />

En la cueva de Pondra se ha datado un caballo<br />

grabado <strong>en</strong>tre circa 30700 y 19000<br />

B.P., un trazo rojo infrapuesto a la fi gura<br />

anterior realizado con anterioridad al 30700<br />

B.P. y, por último, la cabeza de un ciervo realizada<br />

<strong>en</strong> trazo punteado que se pintó <strong>en</strong>tre<br />

unos 28500 y 23000 años B.P. (GONZÁLEZ<br />

SAINZ, SAN MIGUEL LLAMOSAS, 2001).<br />

100<br />

La cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />

183

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!