pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa<br />
180<br />
98<br />
98. Orein emeak bikoteka eratuta.<br />
99. Zaldi<strong>en</strong> zurd<strong>en</strong> ereduak.<br />
gehi<strong>en</strong>ak, horr<strong>en</strong> adibiderik aitagarri<strong>en</strong>ak<br />
izanik Ar<strong>en</strong>aza, Covalanas, Arco B eta La<br />
Pasiega A). Kobazuloar<strong>en</strong> barruragoko lekuetan<br />
margotzeko joera hori kobazuloar<strong>en</strong><br />
barruan ibilteko erraztasunarekin lotuta egon<br />
leiteke (La Pasiega A eta Covalanas kobazuloetan<br />
gertatz<strong>en</strong> dan moduan) edo galeria<br />
nagusi<strong>en</strong> alboetara egot<strong>en</strong> diran eremu txiki,<br />
argi gitxiko eta sarrera zaileko leku eskutuekin,<br />
margotzeko be postura behartua eskatz<strong>en</strong><br />
dab<strong>en</strong>ak (Arco B eta Ar<strong>en</strong>aza, adibidez). Beraz,<br />
argi dago helburu ezbardinak izan dirala<br />
kasu batzuetan eta besteetan, batzuk edonork<br />
ikusteko modukoak diralako eta besteak ez,<br />
beharbada ikustear<strong>en</strong>a mugatzeko edo, behintzak,<br />
irudiak dagozan lekuetara sartzea<br />
neurri bat<strong>en</strong> kontroletako.<br />
Alderdi formalak be ez dira bateratasun horretatik<br />
kanpo geratz<strong>en</strong>. Irudia egiterakoan,<br />
animalia osorik edo ia osorik margotzeko<br />
inguruar<strong>en</strong> lerroa egit<strong>en</strong> eb<strong>en</strong> eta, batzuetan,<br />
barrualdea be margotz<strong>en</strong> eb<strong>en</strong>, bai puntu<strong>en</strong><br />
lerroakaz edo bai zati bat<strong>en</strong> nahiz oso-osoan<br />
kolorez beteaz barrualde hori, beharbada<br />
animaliar<strong>en</strong> ulear<strong>en</strong> ezbarditasunak adierazo<br />
gurean-edo. Aitatutako baliabidea, barrualdea<br />
betetzear<strong>en</strong>a, erabilt<strong>en</strong> zanean ohikoa<br />
zan animaliar<strong>en</strong> ingururako erabilitako kolorea<br />
baino beste kolore motelago bategaz<br />
egitea, askotan margogaia egiteko osagai ezbardinak<br />
erabilita lortz<strong>en</strong> zala hori, Ar<strong>en</strong>aza<br />
kobazuloar<strong>en</strong> kasuan gertatz<strong>en</strong> dan moduan,<br />
horixe ikusi da-ta hartutako laginak mikroskopio<br />
elektronikoan aztertu ondor<strong>en</strong>. Irudiek<br />
ez daukiez detaile edo zehaztasun-adierazle<br />
gitxi batzuk baino: begia, musturra eta soina,<br />
irudiar<strong>en</strong> lerro nagusiar<strong>en</strong> luzap<strong>en</strong> moduan<br />
gehi<strong>en</strong>etan. Belarriak modu klasikoan marrazt<strong>en</strong><br />
dira, V bat<strong>en</strong> formeagaz edota, inoiz<br />
edo behin, lerro paraleloak eginda. Buztanagaz<br />
be antzeko zerbait jasot<strong>en</strong> da, atzealdear<strong>en</strong><br />
lerroar<strong>en</strong> jarraip<strong>en</strong> hutsa emot<strong>en</strong><br />
dauelako, eta eperdia, ostera, lepoar<strong>en</strong> jarraip<strong>en</strong>a<br />
izan beharrean, ap<strong>arte</strong>ko lerro bategaz<br />
marrazt<strong>en</strong> da. Hankak be beti agertz<strong>en</strong> dira<br />
antzera bat<strong>en</strong>, aurrekoetarako, gorputzetik behera<br />
eskegita doaz<strong>en</strong> lerro zuz<strong>en</strong> bi, eta atze-<br />
koetarako, lerro bikotxa belaunalderaino.<br />
Paleolitoko horma-<strong>arte</strong>ar<strong>en</strong> kronologia zehaztea<br />
beti izan da gai eztabaidatua, eta gaur<br />
egun be eztabaida hori bor-bor dago. Dataketarako<br />
zeharkako metodoak, batez be estiloar<strong>en</strong><br />
konparaketetan oinarritutakoak, orain<br />
ñabartu egit<strong>en</strong> dira metodo zuz<strong>en</strong>akaz, izan<br />
<strong>Los</strong> aspectos formales tampoco son aj<strong>en</strong>os al<br />
patrón común establecido. <strong>Las</strong> repres<strong>en</strong>taciones<br />
se reduc<strong>en</strong> a una línea de contorno que dibuja<br />
el animal más o m<strong>en</strong>os completo y a la que,<br />
<strong>en</strong> ocasiones, se añad<strong>en</strong> despieces interiores<br />
como bandas lineales de puntos o rell<strong>en</strong>os totales<br />
o parciales también de puntos o mediante<br />
tinta plana, quizás con la int<strong>en</strong>ción de señalar<br />
o difer<strong>en</strong>ciar cambios <strong>en</strong> el pelaje <strong>del</strong> animal.<br />
Suele ser habitual que este recurso de repres<strong>en</strong>tación<br />
(sobre todo el rell<strong>en</strong>o) se realice con<br />
una tonalidad más desvaída que la <strong>del</strong> contorno<br />
o incluso utilizando colorantes difer<strong>en</strong>tes como<br />
hemos podido id<strong>en</strong>tifi car <strong>en</strong> Ar<strong>en</strong>aza, analizando<br />
microscópicam<strong>en</strong>te muestras de la pintura. <strong>Las</strong><br />
indicaciones de detalle son realm<strong>en</strong>te escasas,<br />
reduciéndose normalm<strong>en</strong>te a la repres<strong>en</strong>tación<br />
<strong>del</strong> ojo, el maxilar y la cruz indicados mediante<br />
una ampliación <strong>en</strong> la línea <strong>del</strong> contorno. <strong>Las</strong><br />
orejas respond<strong>en</strong> a una disposición clásica <strong>en</strong><br />
forma de “V” o <strong>en</strong> algún caso paralelas y ligeram<strong>en</strong>te<br />
inclinadas hacia atrás. La cola también<br />
está sujeta a un conv<strong>en</strong>cionalismo propio, al tratarse<br />
de una prolongación de la línea desc<strong>en</strong>di<strong>en</strong>te<br />
<strong>del</strong> lomo, mi<strong>en</strong>tras que las nalgas, <strong>en</strong> vez<br />
de ser una continuación <strong>del</strong> contorno, forman<br />
una línea separada de éste. <strong>Las</strong> extremidades<br />
inferiores sigu<strong>en</strong> también una fórmula recurr<strong>en</strong>te<br />
ya que las <strong>del</strong>anteras son dos líneas rectas que<br />
cuelgan <strong>del</strong> tronco a modo de ant<strong>en</strong>as mi<strong>en</strong>tras<br />
que las traseras suel<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>tar una doble línea<br />
de contorno hasta la altura <strong>del</strong> corvejón.<br />
El <strong>en</strong>cuadre cronológico <strong>del</strong> <strong>arte</strong> parietal paleolítico<br />
es un tema siempre polémico que actualm<strong>en</strong>te<br />
es objeto de un int<strong>en</strong>so debate. <strong>Los</strong> métodos<br />
indirectos de datación basados principalm<strong>en</strong>te<br />
<strong>en</strong> la comparación estilística están si<strong>en</strong>do matiza-<br />
98. Organización de las ciervas <strong>en</strong> parejas.<br />
99. Mo<strong>del</strong>os de crinera de los caballos.<br />
dos por otros directos que obti<strong>en</strong><strong>en</strong> fechas más<br />
o m<strong>en</strong>os precisas a través de análisis químicos<br />
sobre la materia colorante orgánica (carbono 14)<br />
o sobre la calcita que cubre o que se infrapone<br />
a los grabados o pinturas (Termonumilisc<strong>en</strong>cia y<br />
uranio/torio), aunque sus resultados también han<br />
suscitado cierta controversia (GARATE, 2001).<br />
Desde nuestro punto de vista y si<strong>en</strong>do consci<strong>en</strong>tes<br />
de la gran difi cultad que <strong>en</strong>traña la asignación<br />
cronológica sin fechas directas, nos inclinamos<br />
por <strong>en</strong>clavar las pinturas de la cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />
<strong>en</strong> una cronología <strong>en</strong>tre el Graveti<strong>en</strong>se y el Solutr<strong>en</strong>se,<br />
sin arriesgarnos a una mayor precisión<br />
dada la escasez de información disponible:<br />
La datación de 22590+/-280 B.P. (GifA<br />
98171) para una cabeza de bisonte (FOR-<br />
TEA, 2000/01) infrapuesta a fi guras estriadas<br />
y superpuesta a una cierva, que sería<br />
cuando m<strong>en</strong>os Graveti<strong>en</strong>se, y que Hernández<br />
Pacheco (1919) comparó con las<br />
de Covalanas, aunque su estado actual no<br />
permite asegurar tal similitud.<br />
La cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />
99<br />
181