03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa<br />

180<br />

98<br />

98. Orein emeak bikoteka eratuta.<br />

99. Zaldi<strong>en</strong> zurd<strong>en</strong> ereduak.<br />

gehi<strong>en</strong>ak, horr<strong>en</strong> adibiderik aitagarri<strong>en</strong>ak<br />

izanik Ar<strong>en</strong>aza, Covalanas, Arco B eta La<br />

Pasiega A). Kobazuloar<strong>en</strong> barruragoko lekuetan<br />

margotzeko joera hori kobazuloar<strong>en</strong><br />

barruan ibilteko erraztasunarekin lotuta egon<br />

leiteke (La Pasiega A eta Covalanas kobazuloetan<br />

gertatz<strong>en</strong> dan moduan) edo galeria<br />

nagusi<strong>en</strong> alboetara egot<strong>en</strong> diran eremu txiki,<br />

argi gitxiko eta sarrera zaileko leku eskutuekin,<br />

margotzeko be postura behartua eskatz<strong>en</strong><br />

dab<strong>en</strong>ak (Arco B eta Ar<strong>en</strong>aza, adibidez). Beraz,<br />

argi dago helburu ezbardinak izan dirala<br />

kasu batzuetan eta besteetan, batzuk edonork<br />

ikusteko modukoak diralako eta besteak ez,<br />

beharbada ikustear<strong>en</strong>a mugatzeko edo, behintzak,<br />

irudiak dagozan lekuetara sartzea<br />

neurri bat<strong>en</strong> kontroletako.<br />

Alderdi formalak be ez dira bateratasun horretatik<br />

kanpo geratz<strong>en</strong>. Irudia egiterakoan,<br />

animalia osorik edo ia osorik margotzeko<br />

inguruar<strong>en</strong> lerroa egit<strong>en</strong> eb<strong>en</strong> eta, batzuetan,<br />

barrualdea be margotz<strong>en</strong> eb<strong>en</strong>, bai puntu<strong>en</strong><br />

lerroakaz edo bai zati bat<strong>en</strong> nahiz oso-osoan<br />

kolorez beteaz barrualde hori, beharbada<br />

animaliar<strong>en</strong> ulear<strong>en</strong> ezbarditasunak adierazo<br />

gurean-edo. Aitatutako baliabidea, barrualdea<br />

betetzear<strong>en</strong>a, erabilt<strong>en</strong> zanean ohikoa<br />

zan animaliar<strong>en</strong> ingururako erabilitako kolorea<br />

baino beste kolore motelago bategaz<br />

egitea, askotan margogaia egiteko osagai ezbardinak<br />

erabilita lortz<strong>en</strong> zala hori, Ar<strong>en</strong>aza<br />

kobazuloar<strong>en</strong> kasuan gertatz<strong>en</strong> dan moduan,<br />

horixe ikusi da-ta hartutako laginak mikroskopio<br />

elektronikoan aztertu ondor<strong>en</strong>. Irudiek<br />

ez daukiez detaile edo zehaztasun-adierazle<br />

gitxi batzuk baino: begia, musturra eta soina,<br />

irudiar<strong>en</strong> lerro nagusiar<strong>en</strong> luzap<strong>en</strong> moduan<br />

gehi<strong>en</strong>etan. Belarriak modu klasikoan marrazt<strong>en</strong><br />

dira, V bat<strong>en</strong> formeagaz edota, inoiz<br />

edo behin, lerro paraleloak eginda. Buztanagaz<br />

be antzeko zerbait jasot<strong>en</strong> da, atzealdear<strong>en</strong><br />

lerroar<strong>en</strong> jarraip<strong>en</strong> hutsa emot<strong>en</strong><br />

dauelako, eta eperdia, ostera, lepoar<strong>en</strong> jarraip<strong>en</strong>a<br />

izan beharrean, ap<strong>arte</strong>ko lerro bategaz<br />

marrazt<strong>en</strong> da. Hankak be beti agertz<strong>en</strong> dira<br />

antzera bat<strong>en</strong>, aurrekoetarako, gorputzetik behera<br />

eskegita doaz<strong>en</strong> lerro zuz<strong>en</strong> bi, eta atze-<br />

koetarako, lerro bikotxa belaunalderaino.<br />

Paleolitoko horma-<strong>arte</strong>ar<strong>en</strong> kronologia zehaztea<br />

beti izan da gai eztabaidatua, eta gaur<br />

egun be eztabaida hori bor-bor dago. Dataketarako<br />

zeharkako metodoak, batez be estiloar<strong>en</strong><br />

konparaketetan oinarritutakoak, orain<br />

ñabartu egit<strong>en</strong> dira metodo zuz<strong>en</strong>akaz, izan<br />

<strong>Los</strong> aspectos formales tampoco son aj<strong>en</strong>os al<br />

patrón común establecido. <strong>Las</strong> repres<strong>en</strong>taciones<br />

se reduc<strong>en</strong> a una línea de contorno que dibuja<br />

el animal más o m<strong>en</strong>os completo y a la que,<br />

<strong>en</strong> ocasiones, se añad<strong>en</strong> despieces interiores<br />

como bandas lineales de puntos o rell<strong>en</strong>os totales<br />

o parciales también de puntos o mediante<br />

tinta plana, quizás con la int<strong>en</strong>ción de señalar<br />

o difer<strong>en</strong>ciar cambios <strong>en</strong> el pelaje <strong>del</strong> animal.<br />

Suele ser habitual que este recurso de repres<strong>en</strong>tación<br />

(sobre todo el rell<strong>en</strong>o) se realice con<br />

una tonalidad más desvaída que la <strong>del</strong> contorno<br />

o incluso utilizando colorantes difer<strong>en</strong>tes como<br />

hemos podido id<strong>en</strong>tifi car <strong>en</strong> Ar<strong>en</strong>aza, analizando<br />

microscópicam<strong>en</strong>te muestras de la pintura. <strong>Las</strong><br />

indicaciones de detalle son realm<strong>en</strong>te escasas,<br />

reduciéndose normalm<strong>en</strong>te a la repres<strong>en</strong>tación<br />

<strong>del</strong> ojo, el maxilar y la cruz indicados mediante<br />

una ampliación <strong>en</strong> la línea <strong>del</strong> contorno. <strong>Las</strong><br />

orejas respond<strong>en</strong> a una disposición clásica <strong>en</strong><br />

forma de “V” o <strong>en</strong> algún caso paralelas y ligeram<strong>en</strong>te<br />

inclinadas hacia atrás. La cola también<br />

está sujeta a un conv<strong>en</strong>cionalismo propio, al tratarse<br />

de una prolongación de la línea desc<strong>en</strong>di<strong>en</strong>te<br />

<strong>del</strong> lomo, mi<strong>en</strong>tras que las nalgas, <strong>en</strong> vez<br />

de ser una continuación <strong>del</strong> contorno, forman<br />

una línea separada de éste. <strong>Las</strong> extremidades<br />

inferiores sigu<strong>en</strong> también una fórmula recurr<strong>en</strong>te<br />

ya que las <strong>del</strong>anteras son dos líneas rectas que<br />

cuelgan <strong>del</strong> tronco a modo de ant<strong>en</strong>as mi<strong>en</strong>tras<br />

que las traseras suel<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>tar una doble línea<br />

de contorno hasta la altura <strong>del</strong> corvejón.<br />

El <strong>en</strong>cuadre cronológico <strong>del</strong> <strong>arte</strong> parietal paleolítico<br />

es un tema siempre polémico que actualm<strong>en</strong>te<br />

es objeto de un int<strong>en</strong>so debate. <strong>Los</strong> métodos<br />

indirectos de datación basados principalm<strong>en</strong>te<br />

<strong>en</strong> la comparación estilística están si<strong>en</strong>do matiza-<br />

98. Organización de las ciervas <strong>en</strong> parejas.<br />

99. Mo<strong>del</strong>os de crinera de los caballos.<br />

dos por otros directos que obti<strong>en</strong><strong>en</strong> fechas más<br />

o m<strong>en</strong>os precisas a través de análisis químicos<br />

sobre la materia colorante orgánica (carbono 14)<br />

o sobre la calcita que cubre o que se infrapone<br />

a los grabados o pinturas (Termonumilisc<strong>en</strong>cia y<br />

uranio/torio), aunque sus resultados también han<br />

suscitado cierta controversia (GARATE, 2001).<br />

Desde nuestro punto de vista y si<strong>en</strong>do consci<strong>en</strong>tes<br />

de la gran difi cultad que <strong>en</strong>traña la asignación<br />

cronológica sin fechas directas, nos inclinamos<br />

por <strong>en</strong>clavar las pinturas de la cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />

<strong>en</strong> una cronología <strong>en</strong>tre el Graveti<strong>en</strong>se y el Solutr<strong>en</strong>se,<br />

sin arriesgarnos a una mayor precisión<br />

dada la escasez de información disponible:<br />

La datación de 22590+/-280 B.P. (GifA<br />

98171) para una cabeza de bisonte (FOR-<br />

TEA, 2000/01) infrapuesta a fi guras estriadas<br />

y superpuesta a una cierva, que sería<br />

cuando m<strong>en</strong>os Graveti<strong>en</strong>se, y que Hernández<br />

Pacheco (1919) comparó con las<br />

de Covalanas, aunque su estado actual no<br />

permite asegurar tal similitud.<br />

La cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />

99<br />

181

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!