03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa<br />

176<br />

95. Ar<strong>en</strong>aza kobazuloko B.III.3 oreinari hartutako lagin bateri jagokon<br />

mikroskopio elektronikoar<strong>en</strong> bit<strong>arte</strong>zko irudia.<br />

bat<strong>en</strong> beteteko okre laranjatua erabili zan eta<br />

tono bi erabili ziran animaliar<strong>en</strong> ingurua marrazteko<br />

eta barrualdea beteteko.<br />

Azk<strong>en</strong>ik, koloregai<strong>en</strong> analisia egin dogu zalantzazko<br />

irudi bi gizakiak egindakoak diran<br />

ala ez jakiteko.<br />

Zalantzazko leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go irudia erreskadan,<br />

bikoteka atondurik, dagozan harmar puntu<br />

gorrik osatz<strong>en</strong> dabe. Kolore motel-motela<br />

daukie, beharbada galeriak jasandako higadura<br />

handiar<strong>en</strong> eraginez, galerian aldian-aldian<br />

gertatutako uholdeetan urak izandako<br />

mailar<strong>en</strong> markak agertz<strong>en</strong> dira-ta. Dagozan<br />

egoeran dagozanez eta fi guratiboak ez diranez,<br />

jatorri naturalekoak eta oraintsukoak<br />

izan leitekezala p<strong>en</strong>tsatu leiteke, nekez<br />

iraungo ebelako galeria horretan izan diran<br />

baldintzetan. Dana dala, kobazuloar<strong>en</strong><br />

beste leku batzuetan agertz<strong>en</strong> diran burdin<br />

oxidoar<strong>en</strong> metalekuak atxar<strong>en</strong> arrakala eta<br />

bit<strong>arte</strong>etatik isuritakoak dira, eta hori ez da<br />

gertatz<strong>en</strong> honako kasu honetan. Beste alde<br />

batetik, puntuak ondo-ondo lerrokatuta dagoz<br />

eta margogaia ez dago era homog<strong>en</strong>eoan<br />

zabalduta euskarri tximurrean zehar, bakarrik<br />

dagoalako azalguneetan, baina ez sakonguneetan,<br />

aplikatu zan erear<strong>en</strong> arabera. Aurreko<br />

horri gehitz<strong>en</strong> badeutsagu lerrokatutako puntu<br />

horreetatik metro gitxira gizakiak argi eta<br />

garbi egindako zeinu konplexu bat agertz<strong>en</strong><br />

dala, badirudi lerrokatutako hamar puntuok<br />

Paleolito garaian egindakoak dirala esan leitekeala.<br />

Ganera, holakoak behin eta barriro<br />

agertz<strong>en</strong> dira kantaurialdeko kobazuloetan.<br />

Kontu hori guztiori argitzeko, bada, ezkerretik<br />

hasita leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go puntuar<strong>en</strong> lagina hartu<br />

zan eta azterketeak erakutsi deusku burdin<br />

oxidoa modu bitara agertz<strong>en</strong> dala, batetik gehi<strong>en</strong>ez<br />

be 2 mm.ko bolatxuetan eta gehi<strong>en</strong>ez<br />

be 5 mm.ko plaketetan. Morfologia horrek<br />

esat<strong>en</strong> deusku burdin oxidoa nahita jarrita<br />

dagoala hor eta ez dala berezko isurketa bat.<br />

Zalantzazko bigarr<strong>en</strong> irudia burdin oxidoar<strong>en</strong><br />

isurketa naturalak daukazan arrakalaz<br />

beteriko leku bat<strong>en</strong> dago eta orein gorri<br />

bat<strong>en</strong>a izan leiteke. Baina lepoaldear<strong>en</strong> lerro<br />

tunturtua eta adarrak ez datoz bat beste orein<strong>en</strong><br />

irudiakaz eta kolorear<strong>en</strong> tonoa be ez da<br />

bardina. Kasu honetan lagin bi hartzea erabagi<br />

zan, tono ezbardina eukelako. Lagin biak<br />

dira hematitear<strong>en</strong> eta buztinar<strong>en</strong> nahastea,<br />

baina bata naturala dirudi<strong>en</strong> arr<strong>en</strong> besteak<br />

nahita egindako nahastea eta tono ilunagoko<br />

koloregaia daukaz. Beraz, azterketeak esat<strong>en</strong><br />

deusku irudi jakin bat egiteko nahita lortutako<br />

margogaia dala.<br />

8.4. Leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go margolari puntillistak<br />

Ar<strong>en</strong>aza kobazuloan margotutako animaliak<br />

ikusterakoan leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go nabarm<strong>en</strong>tz<strong>en</strong> da<br />

alkarlotutako puntutxuez osatutako marrazkiak<br />

dirala, batzuetan trazu lerrokatuakaz<br />

batera agertz<strong>en</strong> diranak, arkatzagaz balitz<br />

bezala koloregaia narraztuz egindakoak.<br />

Kantaurialdean han-hor-hem<strong>en</strong> sarri agertz<strong>en</strong><br />

dan margoerea da hori, eta horretan<br />

aitagarriak izan dira aspalditik Covalanas,<br />

La Haza, La Pasiega, El Salitre, El Castillo,<br />

Altamira eta Llonín kobazuloak, eta horreei<br />

gehitu behar jakez oraintsuago egindako ho-<br />

Por último, hemos recurrido al análisis de pigm<strong>en</strong>tos<br />

para corroborar o desechar el orig<strong>en</strong><br />

antrópico de dos grafías dudosas.<br />

La primera se trata de una serie de diez puntos<br />

rojos alineados y dispuestos <strong>en</strong> parejas. Todos<br />

ellos ti<strong>en</strong><strong>en</strong> una tonalidad muy pálida y desvaída<br />

que puede estar <strong>en</strong> relación con la fuerte erosión<br />

que ha sufrido la galería <strong>en</strong> la que aparec<strong>en</strong> marcas<br />

<strong>del</strong> nivel <strong>del</strong> agua fruto de inundaciones periódicas.<br />

Su estado y la forma no fi gurativa de los<br />

puntos podrían indicar un orig<strong>en</strong> natural y reci<strong>en</strong>te<br />

de los mismos ya que las condiciones habrían<br />

difi cultado su conservación. De todas maneras,<br />

los afl orami<strong>en</strong>tos naturales de óxidos de hierro<br />

<strong>del</strong> resto de la cueva, surg<strong>en</strong> de las grietas de<br />

la roca lo que no sucede <strong>en</strong> este caso. Por otro<br />

lado, los puntos están perfectam<strong>en</strong>te alineados y<br />

el colorante no se expande de manera homogénea<br />

por el soporte rugoso si no que se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra<br />

<strong>en</strong> la zona superfi cial y no <strong>en</strong> la más profunda, lo<br />

que respondería al medio de deposición <strong>del</strong> mismo.<br />

Si a lo anterior añadimos el descubrimi<strong>en</strong>to<br />

de un signo complejo claram<strong>en</strong>te antrópico situado<br />

a escasos metros, parece más que probable<br />

que la alineación de diez puntos fuese realizada<br />

<strong>en</strong> época paleolítica, si<strong>en</strong>do además un motivo<br />

muy característico de la cornisa cantábrica. Con<br />

la int<strong>en</strong>ción de esclarecer el asunto se muestreó<br />

el primer punto de la alineación com<strong>en</strong>zando por<br />

la izquierda. Su análisis determinó la exist<strong>en</strong>cia de<br />

óxido de hierro <strong>en</strong> forma de bolas de un máximo<br />

de 2 mm <strong>en</strong> varias agrupaciones y también óxido<br />

de hierro <strong>en</strong> forma de plaquetas de 5 mm las<br />

más grandes. La morfología es propia de una deposición<br />

int<strong>en</strong>cional más que de un afl orami<strong>en</strong>to<br />

natural de óxidos de hierro, lo que corroboraría lo<br />

mant<strong>en</strong>ido anteriorm<strong>en</strong>te.<br />

95. Imag<strong>en</strong> al microscopio de una muestra tomada <strong>en</strong> el ciervo<br />

B.III.3 de la cueva de Ar<strong>en</strong>aza.<br />

La segunda grafía de orig<strong>en</strong> dudoso se trata de<br />

un posible ciervo rojo sobre una zona repleta de<br />

grietas con afl oraciones naturales de óxidos de<br />

hierro pero, la forma curvilínea <strong>del</strong> lomo y la de<br />

las astas, no se corresponde con las anteriores<br />

ni la tonalidad es la misma. En este caso se optó<br />

por tomar dos muestras dada la difer<strong>en</strong>cia de<br />

tonalidad. En ambos casos se trata de una mezcla<br />

de hematite con arcilla pero mi<strong>en</strong>tras que <strong>en</strong><br />

una parece ser natural, <strong>en</strong> la otra es una mezcla<br />

int<strong>en</strong>cional <strong>en</strong> la que se obti<strong>en</strong>e un colorante de<br />

tonalidad más oscura. Por lo tanto, los análisis<br />

abogan también por una deposición <strong>del</strong>iberada<br />

<strong>del</strong> colorante para realizar una repres<strong>en</strong>tación<br />

concreta.<br />

8.4. <strong>Los</strong> primeros pintores puntillistas<br />

La primera apreciación visual aportada por los<br />

animales pintados <strong>en</strong> la cueva de Ar<strong>en</strong>aza vi<strong>en</strong>e<br />

dada por su contorno discontinuo formado por<br />

la yuxtaposición de pequeños puntos a los que<br />

se añad<strong>en</strong>, <strong>en</strong> ocasiones, líneas continuas trazadas<br />

mediante el arrastre <strong>del</strong> bloque de colorante<br />

a modo de lápiz.<br />

Éstos forman p<strong>arte</strong> de un f<strong>en</strong>óm<strong>en</strong>o pictórico<br />

que se desarrolla de manera int<strong>en</strong>sa por la región<br />

cantábrica, destacando las cavidades clásicas<br />

de Covalanas, La Haza, La Pasiega, El Salitre,<br />

El Castillo, Altamira y Llonín, a las que se añad<strong>en</strong><br />

los descubrimi<strong>en</strong>tos más reci<strong>en</strong>tes realizados<br />

<strong>en</strong> El P<strong>en</strong>do, Arco B-C, Pondra, Cualv<strong>en</strong>ti, Tito<br />

Bustillo y La Garma.<br />

Todas ellas manti<strong>en</strong><strong>en</strong> una serie de elem<strong>en</strong>tos<br />

comunes articulados principalm<strong>en</strong>te alrededor<br />

95<br />

La cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />

177

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!