pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa<br />
176<br />
95. Ar<strong>en</strong>aza kobazuloko B.III.3 oreinari hartutako lagin bateri jagokon<br />
mikroskopio elektronikoar<strong>en</strong> bit<strong>arte</strong>zko irudia.<br />
bat<strong>en</strong> beteteko okre laranjatua erabili zan eta<br />
tono bi erabili ziran animaliar<strong>en</strong> ingurua marrazteko<br />
eta barrualdea beteteko.<br />
Azk<strong>en</strong>ik, koloregai<strong>en</strong> analisia egin dogu zalantzazko<br />
irudi bi gizakiak egindakoak diran<br />
ala ez jakiteko.<br />
Zalantzazko leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go irudia erreskadan,<br />
bikoteka atondurik, dagozan harmar puntu<br />
gorrik osatz<strong>en</strong> dabe. Kolore motel-motela<br />
daukie, beharbada galeriak jasandako higadura<br />
handiar<strong>en</strong> eraginez, galerian aldian-aldian<br />
gertatutako uholdeetan urak izandako<br />
mailar<strong>en</strong> markak agertz<strong>en</strong> dira-ta. Dagozan<br />
egoeran dagozanez eta fi guratiboak ez diranez,<br />
jatorri naturalekoak eta oraintsukoak<br />
izan leitekezala p<strong>en</strong>tsatu leiteke, nekez<br />
iraungo ebelako galeria horretan izan diran<br />
baldintzetan. Dana dala, kobazuloar<strong>en</strong><br />
beste leku batzuetan agertz<strong>en</strong> diran burdin<br />
oxidoar<strong>en</strong> metalekuak atxar<strong>en</strong> arrakala eta<br />
bit<strong>arte</strong>etatik isuritakoak dira, eta hori ez da<br />
gertatz<strong>en</strong> honako kasu honetan. Beste alde<br />
batetik, puntuak ondo-ondo lerrokatuta dagoz<br />
eta margogaia ez dago era homog<strong>en</strong>eoan<br />
zabalduta euskarri tximurrean zehar, bakarrik<br />
dagoalako azalguneetan, baina ez sakonguneetan,<br />
aplikatu zan erear<strong>en</strong> arabera. Aurreko<br />
horri gehitz<strong>en</strong> badeutsagu lerrokatutako puntu<br />
horreetatik metro gitxira gizakiak argi eta<br />
garbi egindako zeinu konplexu bat agertz<strong>en</strong><br />
dala, badirudi lerrokatutako hamar puntuok<br />
Paleolito garaian egindakoak dirala esan leitekeala.<br />
Ganera, holakoak behin eta barriro<br />
agertz<strong>en</strong> dira kantaurialdeko kobazuloetan.<br />
Kontu hori guztiori argitzeko, bada, ezkerretik<br />
hasita leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go puntuar<strong>en</strong> lagina hartu<br />
zan eta azterketeak erakutsi deusku burdin<br />
oxidoa modu bitara agertz<strong>en</strong> dala, batetik gehi<strong>en</strong>ez<br />
be 2 mm.ko bolatxuetan eta gehi<strong>en</strong>ez<br />
be 5 mm.ko plaketetan. Morfologia horrek<br />
esat<strong>en</strong> deusku burdin oxidoa nahita jarrita<br />
dagoala hor eta ez dala berezko isurketa bat.<br />
Zalantzazko bigarr<strong>en</strong> irudia burdin oxidoar<strong>en</strong><br />
isurketa naturalak daukazan arrakalaz<br />
beteriko leku bat<strong>en</strong> dago eta orein gorri<br />
bat<strong>en</strong>a izan leiteke. Baina lepoaldear<strong>en</strong> lerro<br />
tunturtua eta adarrak ez datoz bat beste orein<strong>en</strong><br />
irudiakaz eta kolorear<strong>en</strong> tonoa be ez da<br />
bardina. Kasu honetan lagin bi hartzea erabagi<br />
zan, tono ezbardina eukelako. Lagin biak<br />
dira hematitear<strong>en</strong> eta buztinar<strong>en</strong> nahastea,<br />
baina bata naturala dirudi<strong>en</strong> arr<strong>en</strong> besteak<br />
nahita egindako nahastea eta tono ilunagoko<br />
koloregaia daukaz. Beraz, azterketeak esat<strong>en</strong><br />
deusku irudi jakin bat egiteko nahita lortutako<br />
margogaia dala.<br />
8.4. Leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go margolari puntillistak<br />
Ar<strong>en</strong>aza kobazuloan margotutako animaliak<br />
ikusterakoan leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go nabarm<strong>en</strong>tz<strong>en</strong> da<br />
alkarlotutako puntutxuez osatutako marrazkiak<br />
dirala, batzuetan trazu lerrokatuakaz<br />
batera agertz<strong>en</strong> diranak, arkatzagaz balitz<br />
bezala koloregaia narraztuz egindakoak.<br />
Kantaurialdean han-hor-hem<strong>en</strong> sarri agertz<strong>en</strong><br />
dan margoerea da hori, eta horretan<br />
aitagarriak izan dira aspalditik Covalanas,<br />
La Haza, La Pasiega, El Salitre, El Castillo,<br />
Altamira eta Llonín kobazuloak, eta horreei<br />
gehitu behar jakez oraintsuago egindako ho-<br />
Por último, hemos recurrido al análisis de pigm<strong>en</strong>tos<br />
para corroborar o desechar el orig<strong>en</strong><br />
antrópico de dos grafías dudosas.<br />
La primera se trata de una serie de diez puntos<br />
rojos alineados y dispuestos <strong>en</strong> parejas. Todos<br />
ellos ti<strong>en</strong><strong>en</strong> una tonalidad muy pálida y desvaída<br />
que puede estar <strong>en</strong> relación con la fuerte erosión<br />
que ha sufrido la galería <strong>en</strong> la que aparec<strong>en</strong> marcas<br />
<strong>del</strong> nivel <strong>del</strong> agua fruto de inundaciones periódicas.<br />
Su estado y la forma no fi gurativa de los<br />
puntos podrían indicar un orig<strong>en</strong> natural y reci<strong>en</strong>te<br />
de los mismos ya que las condiciones habrían<br />
difi cultado su conservación. De todas maneras,<br />
los afl orami<strong>en</strong>tos naturales de óxidos de hierro<br />
<strong>del</strong> resto de la cueva, surg<strong>en</strong> de las grietas de<br />
la roca lo que no sucede <strong>en</strong> este caso. Por otro<br />
lado, los puntos están perfectam<strong>en</strong>te alineados y<br />
el colorante no se expande de manera homogénea<br />
por el soporte rugoso si no que se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra<br />
<strong>en</strong> la zona superfi cial y no <strong>en</strong> la más profunda, lo<br />
que respondería al medio de deposición <strong>del</strong> mismo.<br />
Si a lo anterior añadimos el descubrimi<strong>en</strong>to<br />
de un signo complejo claram<strong>en</strong>te antrópico situado<br />
a escasos metros, parece más que probable<br />
que la alineación de diez puntos fuese realizada<br />
<strong>en</strong> época paleolítica, si<strong>en</strong>do además un motivo<br />
muy característico de la cornisa cantábrica. Con<br />
la int<strong>en</strong>ción de esclarecer el asunto se muestreó<br />
el primer punto de la alineación com<strong>en</strong>zando por<br />
la izquierda. Su análisis determinó la exist<strong>en</strong>cia de<br />
óxido de hierro <strong>en</strong> forma de bolas de un máximo<br />
de 2 mm <strong>en</strong> varias agrupaciones y también óxido<br />
de hierro <strong>en</strong> forma de plaquetas de 5 mm las<br />
más grandes. La morfología es propia de una deposición<br />
int<strong>en</strong>cional más que de un afl orami<strong>en</strong>to<br />
natural de óxidos de hierro, lo que corroboraría lo<br />
mant<strong>en</strong>ido anteriorm<strong>en</strong>te.<br />
95. Imag<strong>en</strong> al microscopio de una muestra tomada <strong>en</strong> el ciervo<br />
B.III.3 de la cueva de Ar<strong>en</strong>aza.<br />
La segunda grafía de orig<strong>en</strong> dudoso se trata de<br />
un posible ciervo rojo sobre una zona repleta de<br />
grietas con afl oraciones naturales de óxidos de<br />
hierro pero, la forma curvilínea <strong>del</strong> lomo y la de<br />
las astas, no se corresponde con las anteriores<br />
ni la tonalidad es la misma. En este caso se optó<br />
por tomar dos muestras dada la difer<strong>en</strong>cia de<br />
tonalidad. En ambos casos se trata de una mezcla<br />
de hematite con arcilla pero mi<strong>en</strong>tras que <strong>en</strong><br />
una parece ser natural, <strong>en</strong> la otra es una mezcla<br />
int<strong>en</strong>cional <strong>en</strong> la que se obti<strong>en</strong>e un colorante de<br />
tonalidad más oscura. Por lo tanto, los análisis<br />
abogan también por una deposición <strong>del</strong>iberada<br />
<strong>del</strong> colorante para realizar una repres<strong>en</strong>tación<br />
concreta.<br />
8.4. <strong>Los</strong> primeros pintores puntillistas<br />
La primera apreciación visual aportada por los<br />
animales pintados <strong>en</strong> la cueva de Ar<strong>en</strong>aza vi<strong>en</strong>e<br />
dada por su contorno discontinuo formado por<br />
la yuxtaposición de pequeños puntos a los que<br />
se añad<strong>en</strong>, <strong>en</strong> ocasiones, líneas continuas trazadas<br />
mediante el arrastre <strong>del</strong> bloque de colorante<br />
a modo de lápiz.<br />
Éstos forman p<strong>arte</strong> de un f<strong>en</strong>óm<strong>en</strong>o pictórico<br />
que se desarrolla de manera int<strong>en</strong>sa por la región<br />
cantábrica, destacando las cavidades clásicas<br />
de Covalanas, La Haza, La Pasiega, El Salitre,<br />
El Castillo, Altamira y Llonín, a las que se añad<strong>en</strong><br />
los descubrimi<strong>en</strong>tos más reci<strong>en</strong>tes realizados<br />
<strong>en</strong> El P<strong>en</strong>do, Arco B-C, Pondra, Cualv<strong>en</strong>ti, Tito<br />
Bustillo y La Garma.<br />
Todas ellas manti<strong>en</strong><strong>en</strong> una serie de elem<strong>en</strong>tos<br />
comunes articulados principalm<strong>en</strong>te alrededor<br />
95<br />
La cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />
177