03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa<br />

174<br />

93<br />

93. Burdin oxidoar<strong>en</strong> berezko metalekua Ar<strong>en</strong>aza kobazuloar<strong>en</strong><br />

barruan.<br />

94. Ar<strong>en</strong>aza kobazuloko A.I.1 z<strong>en</strong>bakidun orein emear<strong>en</strong> laginak<br />

hartzeko puntuak.<br />

Margogaiak egiteko erabilitako osagaiak<br />

nondik etorri leitekezan zehazteko asmoz,<br />

burdin oxidoa berez metatutako leku bateko<br />

lagina hartzea erabagi g<strong>en</strong>duan, galeria nagusian<br />

oreinar<strong>en</strong> panelar<strong>en</strong> ondoan dagozan<br />

isurileku ugarietako betetik hain zuz<strong>en</strong> be.<br />

Kolorea margo<strong>en</strong>a baino ilunagoa zan eta<br />

mikroskopio elektronikoar<strong>en</strong> bit<strong>arte</strong>z begiratuta<br />

ikusi da burdin oxido garbi-garbia<br />

dala eta mm 1eko neurrira heltz<strong>en</strong> ez diran<br />

plaketaz eta beste plaketa biribil batzuez<br />

osatutakoa dala. Era berean, kalzioar<strong>en</strong> eta<br />

manganesoar<strong>en</strong> arrastoak be ikusi dira, seguru<strong>en</strong>ik<br />

atxar<strong>en</strong> higadurak eroandakoak eta<br />

oxidoagaz berez nahastatutakoak. Hartutako<br />

laginar<strong>en</strong> morfologiari jagokonez, gelatxuar<strong>en</strong><br />

goialdeko orein eme<strong>en</strong>ar<strong>en</strong> nahiko antzekoa<br />

da eta, beraz, horreek egiteko erabilitako<br />

margogaiar<strong>en</strong> osagagiak kobazulokoak bertakoak<br />

izango ziran seguru<strong>en</strong>ik, are gehiago<br />

kontuan hartz<strong>en</strong> badogu burdin oxidoar<strong>en</strong><br />

metalekuak hainbat lekutan aurkitu leitekezala<br />

kobazuloan zehar. Ganerantzeko irudiei<br />

jagok<strong>en</strong>ez, ezin leiteke baztertu margogaiar<strong>en</strong><br />

osagaiak kobazulokoak bertakoak izatea,<br />

berezko metaleku bakarreko lagina aztertu<br />

dalako eta mota ezbardinetako hematiteak<br />

egon leitekezalako kobazuloan zehar.<br />

Beste alde batetik, hiru irudir<strong>en</strong> lagin bat<br />

baino gehiago hartu g<strong>en</strong>duan eta horretarako<br />

arrazoia izan zan irudiok tono ezbardinak eukiezala<br />

eta horr<strong>en</strong> jatorria ezagutu gura g<strong>en</strong>duala.<br />

B.III.8 z<strong>en</strong>bakidun oreinari jagokonez, eskumako<br />

adarrar<strong>en</strong> lagin bat hartu g<strong>en</strong>duan,<br />

kolore gorriar<strong>en</strong>a, eta bizkarreko beste bat,<br />

more kolorekoa. Azterketeak esan deusku<br />

koloregai ezbardinak daukiezala, nahiz eta<br />

biak izan burdin oxidoar<strong>en</strong> eta buztinar<strong>en</strong> nahastea.<br />

Bizkarraldeko lerro ilunagoak burdin<br />

oxido gehiago dauka. Ganera, morfologiak<br />

erakust<strong>en</strong> deusku ilunagoa nahita ataratakoa<br />

dala eta adarrekoa, ostera, nahaste naturala<br />

dala, osagaiak ezertan aldatu bakoa.<br />

Beste kasu bietan, irudi berean “errezeta”<br />

ezbardinak erabili izanak argi erakust<strong>en</strong> dau<br />

kolorea erabili gura izan zala orein emear<strong>en</strong><br />

irudia adierazoteko ber<strong>en</strong> beregiko baliabide<br />

moduan.<br />

A.I.1 z<strong>en</strong>bakidun irudiak hiru tono ezbardin<br />

daukaz hiru leku ezbardinetan: burua eta bizkarraldea<br />

gelan dagozan <strong>en</strong>paraduko irudiak<br />

egiteko erabilitako hematite berberaz egin ziran;<br />

paparrerako okre laranjatua erabili zan;<br />

eta lepoalderako —bizkarraldear<strong>en</strong> eranskin<br />

moduan trazatua— gorri motela, hematitea<br />

buztinagaz eta apatita arrastoakaz nahastatuta<br />

lortutakoa. Hau da, tono ezbardinak<br />

erabili dira normalean beste era bateko errekurtsoakaz<br />

ezbardintz<strong>en</strong> diran gorputzar<strong>en</strong><br />

ataletan, ze esaterako paparraldea p<strong>arte</strong> bat<strong>en</strong><br />

kolorez bateta edo grabatu estriatua erabilita<br />

margotu ohi da eta lepoaldea p<strong>arte</strong> bat<strong>en</strong><br />

kolorez bateta edo trazua lodiagoa eginda<br />

bereiztu ohi da. Badirudi argi dagoala margolariak<br />

hiru zatiotako tonoak berezitea bilatu<br />

ebala hiru “errezeta” ezbardin erabilita.<br />

B/7 z<strong>en</strong>bakiar<strong>en</strong> kasuan, tratam<strong>en</strong>dua aurrekoar<strong>en</strong><br />

antzekoa da. Animaliar<strong>en</strong> marrazkia<br />

hematiteak erabilita egin zan, ganerantzeko<br />

orein eme<strong>en</strong> moduan, baina atzealdean zati<br />

Ante la posibilidad de poder localizar el lugar de<br />

prov<strong>en</strong>i<strong>en</strong>cia de la materia utilizada para realizar<br />

las fi guras, optamos por tomar una muestra de<br />

un depósito natural de óxidos de hierro. El punto<br />

elegido fue una de las numerosas afl oraciones<br />

situadas <strong>en</strong> el panel <strong>del</strong> ciervo de la galería principal.<br />

El color que ofrecía era más oscuro que el<br />

de las pinturas y a través <strong>del</strong> microscopio electrónico<br />

de barrido se ha observado que se trata<br />

de óxido de hierro puro <strong>en</strong> forma de plaquetas<br />

inferiores a 1 mm y algunas otras de forma esférica.<br />

También se han localizado <strong>en</strong> m<strong>en</strong>or<br />

cantidad trazos de calcio y manganeso, posiblem<strong>en</strong>te<br />

desplazados por la erosión de la roca y<br />

mezclados naturalm<strong>en</strong>te con el óxido. La morfología<br />

de dicha muestra se asemeja bastante<br />

a la de las ciervas situadas <strong>en</strong> la p<strong>arte</strong> superior<br />

<strong>del</strong> camarín y, por lo tanto, es muy probable que<br />

para éstas la zona de abastecimi<strong>en</strong>to de colorante<br />

fuese la propia cueva, más aun si t<strong>en</strong>emos<br />

<strong>en</strong> cu<strong>en</strong>ta que exist<strong>en</strong> innumerables afl oraciones<br />

de óxido de hierro a lo largo de todo su recorrido.<br />

Para el resto de las pinturas tampoco se<br />

puede descartar un orig<strong>en</strong> local de la materia ya<br />

que únicam<strong>en</strong>te se ha muestreado un depósito<br />

natural y es posible que existan difer<strong>en</strong>tes tipos<br />

de hematites d<strong>en</strong>tro de la cueva.<br />

Por otro lado, tres de las grafías han sido objeto<br />

de más de una muestra para cada una. La razón<br />

que nos impulso a ello fue el hecho de que<br />

pres<strong>en</strong>taban unas difer<strong>en</strong>cias de tonalidad cuyo<br />

orig<strong>en</strong> queríamos esclarecer.<br />

Del ciervo B.III.8 se tomó una muestra <strong>en</strong> el asta<br />

derecho, de color rojizo, y otra <strong>en</strong> el lomo, de<br />

un tono violáceo. <strong>Los</strong> análisis evid<strong>en</strong>cian la utilización<br />

de materia colorante difer<strong>en</strong>te. Aunque<br />

93. Depósito natural de óxido de hierro <strong>en</strong> el interior de la cueva<br />

de Ar<strong>en</strong>aza.<br />

94. Puntos de muestreo de la cierva A.I.1 de la cueva de Ar<strong>en</strong>aza.<br />

ambas son mezcla de óxidos de hierro y arcilla,<br />

el tono más oscuro de la línea <strong>del</strong> dorso se relaciona<br />

con una mayor cantidad de óxidos de<br />

hierro <strong>en</strong> la mezcla. Además, la morfología de<br />

las muestras indica que la más oscura es una<br />

mezcla int<strong>en</strong>cional mi<strong>en</strong>tras que la correspondi<strong>en</strong>te<br />

al asta sería una mezcla natural de los<br />

compon<strong>en</strong>tes que fue utilizada sin modifi cación<br />

alguna.<br />

En los otros dos casos la utilización de difer<strong>en</strong>tes<br />

“recetas” <strong>en</strong> una misma fi gura está claram<strong>en</strong>te<br />

relacionada con el trabajo <strong>del</strong> color como recurso<br />

de repres<strong>en</strong>tación de la cierva.<br />

La A.I.1 pres<strong>en</strong>ta tres tonalidades distintas localizadas<br />

<strong>en</strong> p<strong>arte</strong>s anatómicas concretas. La<br />

cabeza y línea dorsal se realizan con la misma<br />

hematite que <strong>en</strong> el resto de las repres<strong>en</strong>taciones<br />

de la sala pero para el pecho se recurre al ocre<br />

anaranjado y el lomo de un rojo pálido, trazado<br />

como un apéndice de la línea dorsal, se compone<br />

de hematite mezclada con arcilla y restos de<br />

apatita. Es decir, las tonalidades difer<strong>en</strong>tes se localizan<br />

<strong>en</strong> dos zonas que normalm<strong>en</strong>te son objeto<br />

de otros recursos de repres<strong>en</strong>tación como<br />

el rell<strong>en</strong>o parcial o el grabado estriado <strong>del</strong> pecho<br />

y el rell<strong>en</strong>o parcial o la ampliación <strong>del</strong> trazo <strong>en</strong><br />

el lomo. Parece evid<strong>en</strong>te que el artista buscó la<br />

difer<strong>en</strong>ciación de dichas p<strong>arte</strong>s mediante tonalidades<br />

difer<strong>en</strong>tes obt<strong>en</strong>idas con tres “recetas”.<br />

En la B/7 el tratami<strong>en</strong>to es similar a la anterior.<br />

El contorno <strong>del</strong> animal se realiza con hematites<br />

como <strong>en</strong> el resto de las ciervas, pero se recurre<br />

al ocre anaranjado para el rell<strong>en</strong>o parcial <strong>del</strong> tr<strong>en</strong><br />

posterior obt<strong>en</strong>i<strong>en</strong>do así una doble tonalidad<br />

para difer<strong>en</strong>ciar contorno y rell<strong>en</strong>o.<br />

La cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />

175<br />

94

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!