03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa<br />

172<br />

INTERPRETAZINOA<br />

Erabilitako margogaiari jagokonez, Orein<br />

eme<strong>en</strong> gelea deritxanak homog<strong>en</strong>eotasun<br />

edo bardintasun handia dauka. Kasu guztietan<br />

erabili da hematitea irudi<strong>en</strong> ingurua egiteko,<br />

eta A.I.1 eta A.VI.14 z<strong>en</strong>bakidun orein<br />

eme<strong>en</strong> kasuan beste osagai batzuk erabili<br />

dira irudia osatu eta beteteko. Bardintasun<br />

hori handiagoa da oraindik A.III.6 z<strong>en</strong>bakidun<br />

orein emear<strong>en</strong> eta goialdean dagozan<br />

beste guzti<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an, egitura oso antzekoa<br />

daukielako; burdin oxidoa dabe 1 eta 3 mm<br />

bit<strong>arte</strong>ko plaketetan, eta horreei lotuta beste<br />

osagai batzuk, margogaia jarri ostekoak izango<br />

litzatekezanak antza.<br />

Koloregaiar<strong>en</strong> ezaugarriak aintzat izanda, eta<br />

kontuan hartuta be estiloa, teknikea, kokagunea<br />

eta aurrerago aitatu ditugun beste gorabehera<br />

batzuk, badirudi gela guztia batera<br />

margotu zala d<strong>en</strong>boreari jagokonez, eta ez<br />

zala bertako ezer osterago margotu. A.I.1<br />

eta A.VI.14 z<strong>en</strong>bakidun orein eme<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an<br />

dagozan ezbardintasunak nahita bilatutakoak<br />

dira, osterago ikusiko dogunez.<br />

Galeria nagusiko uroari jagokonez, erabilitako<br />

margogaia okrea izan zan, burdin oxidoei<br />

berez batutako buztina hain zuz<strong>en</strong> be;<br />

horrek tono motelagoa emot<strong>en</strong> deutso burdin<br />

oxidoakaz bakarrik lortutako kolore gorriagaz<br />

margotutako orein emeei baino. Aitatutako<br />

osagaiakaz egindako irudi bakarra da<br />

uroa. B.III.8 z<strong>en</strong>bakidun oreina hematitea<br />

eta okrea nahastatuta egin zan, baina egitura<br />

ezbardin bigaz, irudiak daukazan tono biakaz<br />

bat datozanak hain zuz<strong>en</strong> be, bata adarretan<br />

eta kokotean eta bestea bizkarrean eta lepoaldean.<br />

Leh<strong>en</strong><strong>en</strong>goan burdin oxidoar<strong>en</strong> plaketak<br />

3 mm baino handiagoak dira nahasteetan<br />

eta 2 mm baino txikiagoak isolatutako taldeetan.<br />

Bigarr<strong>en</strong>ean, burdin oxidoa bolatan<br />

eta plaketatan agertz<strong>en</strong> da, 5 mm baino txikiagoak,<br />

eta burdin oxido gehiagoko nahaste<br />

naturala danez, tono ilunagoa dauka.<br />

Ar<strong>en</strong>aza kobazuloar<strong>en</strong> kasuan, ez dago traza<br />

elem<strong>en</strong>turik (konposizinorako derrigorrezkoak<br />

ez diran elem<strong>en</strong>tuak) margogaiari<br />

berez nahastutakorik, baina badira grafi a sortzeko<br />

prozesu teknikoari eta osterako degradazinoari<br />

atxikitu dakikiozan kanpoko elem<strong>en</strong>tuak.<br />

Horretara, bada, kasu bitan apatita<br />

(kalziozko fosfato hidratatua) agertu da margogaian.<br />

Az6 eta Az9 z<strong>en</strong>bakidun laginetan<br />

agertu da, A.I.1 eta A.I.2 z<strong>en</strong>bakidun orein<br />

eme<strong>en</strong> bizkarraldeei jagokezan laginetan<br />

hain zuz<strong>en</strong> be. Ar<strong>en</strong>azan hazurra agertu izana<br />

beharbada margotzeko erabilitako ontziagaz<br />

edo margogaia birrintzeko eta birrindu ostean<br />

uragaz (seguru<strong>en</strong>ik kobazuloko bertako<br />

uragaz) nahastetako erabilitako kolpegailuagaz<br />

lotuta egongo litzateke. Margoak egiteko<br />

atzamarrak erabili izanak baztertu egit<strong>en</strong> dau<br />

hazurra agertzear<strong>en</strong>ak margogaia aplikatzeko<br />

tresnar<strong>en</strong> bategaz zerikusirik izatea. Kontua<br />

da hazurra zergaitik agertz<strong>en</strong> dan bakarrik<br />

lagin bitan, baldin eta margo guztiak egiteko<br />

teknikea bardintsua izan bazan irudi guztietarako,<br />

orein eme<strong>en</strong> gelan behintzat. Baleiteke<br />

margogai gitxiko laginak izatean, irudi<br />

guztirako erabilitakoar<strong>en</strong> eredu ez izatea,<br />

izan be margogaiar<strong>en</strong> osagaiak ez diralako<br />

era ord<strong>en</strong>atuan eta homog<strong>en</strong>eotasunez banatz<strong>en</strong><br />

irudi guztian.<br />

INTERPRETACIÓN<br />

La sala de las ciervas pres<strong>en</strong>ta una gran homog<strong>en</strong>eidad<br />

<strong>en</strong> cuanto a la materia pictórica utilizada.<br />

En todos los casos se ha recurrido a la<br />

hematite para realizar los contornos y <strong>en</strong> los casos<br />

de la cierva A.I.1 y A.VI.14 se han utilizado<br />

otros compon<strong>en</strong>tes para completar y rell<strong>en</strong>ar la<br />

fi gura. La unidad es todavía más estrecha <strong>en</strong>tre<br />

la cierva A.III.6 y todas las situadas <strong>en</strong> la zona<br />

superior ya que pres<strong>en</strong>tan una morfología muy<br />

similar con óxido de hierro <strong>en</strong> plaquetas de <strong>en</strong>tre<br />

1 y 3 mm, al que se asocian difer<strong>en</strong>tes compuestos,<br />

<strong>en</strong> principio posteriores a la deposición<br />

de la materia sobre la roca.<br />

T<strong>en</strong>i<strong>en</strong>do <strong>en</strong> cu<strong>en</strong>ta las características de la<br />

materia colorante junto a aquellas referidas al<br />

estilo, técnica, situación topográfi ca y demás<br />

que hemos com<strong>en</strong>tado anteriorm<strong>en</strong>te, parece<br />

probable que la sala se decoró <strong>en</strong> un único mom<strong>en</strong>to<br />

de realización y sin añadidos posteriores.<br />

<strong>Las</strong> difer<strong>en</strong>cias esgrimidas para las ciervas A.I.1<br />

y A.VI.14 respond<strong>en</strong> a una int<strong>en</strong>cionalidad concreta<br />

como veremos más a<strong>del</strong>ante.<br />

Para el uro de la galería principal la materia pictórica<br />

utilizada fue el ocre, arcilla asociada naturalm<strong>en</strong>te<br />

a óxidos de hierro que le confi ere un color<br />

rojo de tonalidad más pálida que las ciervas realizadas<br />

exclusivam<strong>en</strong>te con óxidos de hierro. Se<br />

trata de la única fi gura realizada <strong>en</strong> su totalidad<br />

con dichos compon<strong>en</strong>tes. En el caso <strong>del</strong> ciervo<br />

B.III.8 se trata de hematite mezclada con ocre<br />

pero distinguiéndose dos composiciones difer<strong>en</strong>tes<br />

que coincid<strong>en</strong> con las dos tonalidades<br />

que pres<strong>en</strong>ta la fi gura, una <strong>en</strong> la cornam<strong>en</strong>ta y<br />

cerviz y otra <strong>en</strong> el dorso y el lomo. La primera<br />

es una mezcla int<strong>en</strong>cional <strong>en</strong> la que el óxido de<br />

hierro se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra <strong>en</strong> forma de plaquetas superiores<br />

a 3 mm <strong>en</strong> la mezcla e inferiores a 2 mm<br />

<strong>en</strong> los grupos aislados. En la segunda los óxidos<br />

de hierro se pres<strong>en</strong>tan <strong>en</strong> bolas y plaquetas con<br />

una talla inferior a 5 mm, si<strong>en</strong>do una mezcla natural<br />

con una mayor cantidad de óxidos de hierro<br />

de ahí su tonalidad más oscura.<br />

En el caso de la cueva de Ar<strong>en</strong>aza no aparec<strong>en</strong><br />

elem<strong>en</strong>tos traza (elem<strong>en</strong>tos compositivos no<br />

es<strong>en</strong>ciales) mezclados naturalm<strong>en</strong>te a la materia<br />

pero sí aparec<strong>en</strong> elem<strong>en</strong>tos exóg<strong>en</strong>os relacionables<br />

con el proceso técnico de creación de<br />

la grafía y con las transformaciones postdeposicionales.<br />

Así, <strong>en</strong> dos se ha localizado la pres<strong>en</strong>cia<br />

de apatita (fosfato de calcio hidratado) <strong>en</strong>tre<br />

la materia pictórica. Se trata de las muestras<br />

Az6 y Az9 que se correspond<strong>en</strong> al lomo de la<br />

cierva A.I.1 y a la A.I.2. En Ar<strong>en</strong>aza la pres<strong>en</strong>cia<br />

de hueso estaría relacionada posiblem<strong>en</strong>te con<br />

el tipo de recipi<strong>en</strong>te y/o con el percutor que utilizaron<br />

para moler el pigm<strong>en</strong>to y para mezclarlo<br />

con el aglutinante (muy posiblem<strong>en</strong>te agua de la<br />

propia cueva). El hecho de que el modo de aplicación<br />

haya sido la impresión digital descarta la<br />

posibilidad de que la pres<strong>en</strong>cia de hueso esté<br />

relacionada con la utilización de un instrum<strong>en</strong>to<br />

para la aplicación <strong>del</strong> colorante. Cabe preguntarse<br />

por qué solam<strong>en</strong>te se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra <strong>en</strong> dos<br />

muestras si, <strong>en</strong> principio, el proceso gráfi co sería<br />

muy similar <strong>en</strong> todas las pinturas cuando m<strong>en</strong>os<br />

de la sala de las ciervas. Quizás, la mínima<br />

cantidad de materia muestreada no caracterice<br />

al conjunto de la fi gura ya que los elem<strong>en</strong>tos<br />

constituy<strong>en</strong>tes de la materia pictórica no se distribuy<strong>en</strong><br />

de manera ord<strong>en</strong>ada y homogénea por<br />

toda la grafía.<br />

La cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />

173

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!