pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa<br />
168<br />
Margoak egiteko erabilitako prozesu teknikoa<br />
gitxi gora beherako eredu bat<strong>en</strong> araberakoa<br />
da. Koloregai gorria atarateko, burdin<br />
oxidoak (hematitea edo okrea) hartuta,<br />
birrindu eta urtu egit<strong>en</strong> ziran (seguru<strong>en</strong>ik<br />
kobazuloko ura erabilita), eta batzuetan,<br />
Frantziako kobazulor<strong>en</strong> bat<strong>en</strong> ikusi leitek<strong>en</strong>ez,<br />
koloregaiar<strong>en</strong> tonoa aldatzeko beroa<br />
be erabilt<strong>en</strong> zan. Behin jatorrizko osagaia<br />
koloregai bihurtuta, margoak egiteko atzamarrak<br />
erabilt<strong>en</strong> ziran koloregaia hartu eta<br />
horman sakatuak eginez margotzeko. Horretara<br />
lortz<strong>en</strong> zan hain adierazgarri dan sakabanatutako<br />
puntu bidezko trazatua, leh<strong>en</strong>ago<br />
be aitatu doguna. Horretara, bada, ondo<strong>en</strong><br />
konserbatutako kasuetan igarri egin leiteke<br />
atzamarburua zelan jarri zan irudi<strong>en</strong> p<strong>arte</strong><br />
batzuetan.<br />
Argi dago teknika berezia dana, ze kantaurialdean<br />
baino ez zan erabili animaliak margotzeko,<br />
Europako m<strong>en</strong>debaldeko <strong>en</strong>paraduko<br />
lekuetan lerro eta puntu ez fi guratiboak<br />
egiteko erabilt<strong>en</strong> zan-eta, salbuesp<strong>en</strong> bat edo<br />
beste k<strong>en</strong>duta. Edozelan be, beste modur<strong>en</strong><br />
batera be lortz<strong>en</strong> eb<strong>en</strong> trazatu jarraibakoa,<br />
esaterako narruzko bolatxuakaz margotuta<br />
edo hazurtxu biribilakaz putz eginda, batez<br />
be hegazti<strong>en</strong> hazurtxuakaz. <strong>Las</strong>caux kobazuloan<br />
badira ahuntz bi alkarr<strong>en</strong> aurrez aurre<br />
teknika horregaz eginda; irudiak atzamar<br />
puntuez egindakoak baino lausotuagoak edo<br />
difumina-tuagoak agertz<strong>en</strong> ditue eta trazuak<br />
ez horr<strong>en</strong> zehatzak.<br />
8.3. Orein eme<strong>en</strong> koloregaia 8.3. <strong>Los</strong> pigm<strong>en</strong>tos de las ciervas<br />
Ar<strong>en</strong>aza kobazuloar<strong>en</strong> kasuan, margoetarako<br />
erabilitako koloregaiar<strong>en</strong> azterketa kimikoa<br />
egin ahal izan dogu, M. M<strong>en</strong>u eta E.<br />
Laval adituakaz batera.<br />
Helburu nagusia izan da zalantzagarriak<br />
diran z<strong>en</strong>bait irudi b<strong>en</strong>etan gizakiak egindakoak<br />
diran<strong>en</strong>tz argitzea, koloregaia egiteko<br />
osagaiak kobazulotik bertatik lortutakoak<br />
diran<strong>en</strong>tz jakitea eta panel batzuetan eta besteetan<br />
erabilitako koloregaiak bardintsuak<br />
diran<strong>en</strong>tz zehaztea.<br />
METODOLOGIA<br />
Lagina hartzeko, holakoetarako erabilitako<br />
protokoloar<strong>en</strong> arabera egin da, hain zuz<strong>en</strong><br />
be esterilizatutako ziztagailu bategaz hartu<br />
eta ontzi esterilizatu bat<strong>en</strong> jaso lagina. Hartutakoa<br />
orratz bat<strong>en</strong> burua baino txikiagoa<br />
da eta, horrezaz ganera, irudiar<strong>en</strong> baztarr<strong>en</strong><br />
batetik hartz<strong>en</strong> da lagina, euskarriar<strong>en</strong> zulotxu<br />
edo arrakal<strong>en</strong> batetik, ondo-ondo begiratu<br />
arr<strong>en</strong> be ezinezkoa izan dait<strong>en</strong> nondik<br />
hartu dan jakitea.<br />
C<strong>en</strong>tre de Recherche et de Restauration des<br />
Musées de France deritxanar<strong>en</strong> laborategira<br />
eroan dira laginak, eta leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go, lupa binokular<br />
bat<strong>en</strong> bit<strong>arte</strong>z aztertu dira, eta mikroskopio<br />
elektronikoar<strong>en</strong> bit<strong>arte</strong>z gero. Lagin bakotxar<strong>en</strong><br />
osagai<strong>en</strong> oinarrizko azterketa kimikoa egiteko,<br />
<strong>en</strong>ergia dispersinozko X izpiak erabili<br />
dira. Emaitzek horretarako bidea eskaintz<strong>en</strong><br />
badabe, laginak nikel huts-hutsezko kopela<br />
bat<strong>en</strong> jarri leitekez azterketarako, ez dau-eta<br />
ezertan be eragit<strong>en</strong> nikela ez dalako historiaurreko<br />
margo<strong>en</strong> oinarrizko osagaietako bat eta<br />
horr<strong>en</strong> <strong>en</strong>ergia-izpiek ez diralako nahastetan<br />
aztertu gura diran margogai<strong>en</strong> osagaiakaz.<br />
Ganera, protokoloak laginak oso-osorik berreskuratzeko<br />
aukerea eskaintz<strong>en</strong> dau, eta<br />
horreek laginorreek osterago azterketak eta<br />
ikerketak be egiteko balio dabe.<br />
Guztira 19 dira hartutako laginak, eta hurr<strong>en</strong>go<br />
taulan azaltz<strong>en</strong> dira azterketa horretan<br />
lortutako emaitzak:<br />
El proceso técnico seguido para la realización<br />
de las repres<strong>en</strong>taciones pintadas cu<strong>en</strong>ta con<br />
un patrón más o m<strong>en</strong>os reglado. El pigm<strong>en</strong>to<br />
rojo se logra mediante el molido y la disolución<br />
(probablem<strong>en</strong>te <strong>en</strong> agua de la propia cavidad)<br />
de óxidos de hierro como la hematite o el ocre.<br />
En ocasiones, y como se ha reconocido <strong>en</strong> alguna<br />
cueva francesa, se ha recurrido a la alteración<br />
térmica para transformar la tonalidad <strong>del</strong><br />
producto. Una vez convertida la materia prima<br />
<strong>en</strong> materia colorante se aplica untando los dedos<br />
y presionándolos sobre la pared rocosa,<br />
resultando el característico trazado a base de<br />
puntos discontinuos, anteriorm<strong>en</strong>te señalado.<br />
De esta manera, <strong>en</strong> ciertos casos, los mejor<br />
conservados, es posible reconocer la posición<br />
de la yema <strong>del</strong> dedo sobre ciertas p<strong>arte</strong>s de<br />
las fi guras.<br />
Se trata sin duda de una técnica peculiar que<br />
solam<strong>en</strong>te se aplicó para pintar animales <strong>en</strong> la<br />
región cantábrica, puesto que <strong>en</strong> el resto de Europa<br />
occid<strong>en</strong>tal, con alguna excepción, se utiliza<br />
únicam<strong>en</strong>te para crear líneas y grupos de puntos<br />
no fi gurativos. De todas maneras, también<br />
se ha logrado el trazado discontinuo mediante<br />
la aplicación <strong>del</strong> colorante con pequeñas muñequillas<br />
de piel o mediante su soplado a través de<br />
huesos <strong>en</strong> forma de canutillo, prefer<strong>en</strong>tem<strong>en</strong>te<br />
de aves. En la cueva de <strong>Las</strong>caux dos cabras<br />
<strong>en</strong>fr<strong>en</strong>tadas han sido trazadas mediante dicha<br />
técnica que da lugar a puntos de contorno difuminado,<br />
no tan <strong>del</strong>imitados como sucede con<br />
los puntos digitales.<br />
En el caso de la cueva de Ar<strong>en</strong>aza hemos podido<br />
realizar un análisis químico <strong>del</strong> colorante<br />
utilizado <strong>en</strong> las pinturas, junto a los especialistas<br />
M. M<strong>en</strong>u y E. Laval.<br />
<strong>Los</strong> objetivos básicos eran corroborar el orig<strong>en</strong><br />
antrópico de varias repres<strong>en</strong>taciones dudosas,<br />
averiguar si la cueva sirvió como área de captación<br />
de la materia prima y averiguar si existe<br />
una homog<strong>en</strong>eidad <strong>en</strong>tre los pigm<strong>en</strong>tos utilizados<br />
<strong>en</strong> los distintos paneles.<br />
METODOLOGÍA<br />
Para ello se siguió el protocolo establecido que<br />
consiste <strong>en</strong> la toma de la muestra mediante un<br />
escalpelo esterilizado para depositarla <strong>en</strong> un<br />
recipi<strong>en</strong>te igualm<strong>en</strong>te esterilizado. La cantidad<br />
de materia extraída es m<strong>en</strong>or que la cabeza de<br />
un alfi ler y además, la toma se realiza <strong>en</strong> zonas<br />
marginales de la fi gura, aprovechando huecos y<br />
grietas <strong>del</strong> soporte, de manera que resulta imposible<br />
localizar a simple vista el punto donde<br />
ha sido tomada.<br />
Una vez <strong>en</strong> el laboratorio <strong>del</strong> C<strong>en</strong>tre de Recherche<br />
et de Restauration des Musées de France,<br />
son observadas a través de la lupa binocular y<br />
después por el microscopio electrónico de barrido.<br />
Un análisis químico elem<strong>en</strong>tal de los constituy<strong>en</strong>tes<br />
de cada grano se obti<strong>en</strong>e por espectrometría<br />
de rayos X <strong>en</strong> dispersión de <strong>en</strong>ergía. Si<br />
los resultados lo permit<strong>en</strong>, las micro-mues<br />
La cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />
169<br />
tras se colocan <strong>en</strong> una copela de niquel puro,<br />
elem<strong>en</strong>to que no afecta al análisis porque no<br />
forma p<strong>arte</strong> de la composición elem<strong>en</strong>tal de las<br />
pinturas prehistóricas y sus rayos de <strong>en</strong>ergía no<br />
interfi er<strong>en</strong> con los elem<strong>en</strong>tos constituy<strong>en</strong>tes de<br />
la materia pictórica estudiada. Además, el protocolo<br />
nos permite la recuperación de la muestra<br />
<strong>en</strong> su totalidad y ser así objeto de otro tipo<br />
de estudios posteriores.<br />
Se han tomado un total de 19 muestras cuyos<br />
resultados se expon<strong>en</strong> <strong>en</strong> la sigui<strong>en</strong>te tabla.