03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa<br />

168<br />

Margoak egiteko erabilitako prozesu teknikoa<br />

gitxi gora beherako eredu bat<strong>en</strong> araberakoa<br />

da. Koloregai gorria atarateko, burdin<br />

oxidoak (hematitea edo okrea) hartuta,<br />

birrindu eta urtu egit<strong>en</strong> ziran (seguru<strong>en</strong>ik<br />

kobazuloko ura erabilita), eta batzuetan,<br />

Frantziako kobazulor<strong>en</strong> bat<strong>en</strong> ikusi leitek<strong>en</strong>ez,<br />

koloregaiar<strong>en</strong> tonoa aldatzeko beroa<br />

be erabilt<strong>en</strong> zan. Behin jatorrizko osagaia<br />

koloregai bihurtuta, margoak egiteko atzamarrak<br />

erabilt<strong>en</strong> ziran koloregaia hartu eta<br />

horman sakatuak eginez margotzeko. Horretara<br />

lortz<strong>en</strong> zan hain adierazgarri dan sakabanatutako<br />

puntu bidezko trazatua, leh<strong>en</strong>ago<br />

be aitatu doguna. Horretara, bada, ondo<strong>en</strong><br />

konserbatutako kasuetan igarri egin leiteke<br />

atzamarburua zelan jarri zan irudi<strong>en</strong> p<strong>arte</strong><br />

batzuetan.<br />

Argi dago teknika berezia dana, ze kantaurialdean<br />

baino ez zan erabili animaliak margotzeko,<br />

Europako m<strong>en</strong>debaldeko <strong>en</strong>paraduko<br />

lekuetan lerro eta puntu ez fi guratiboak<br />

egiteko erabilt<strong>en</strong> zan-eta, salbuesp<strong>en</strong> bat edo<br />

beste k<strong>en</strong>duta. Edozelan be, beste modur<strong>en</strong><br />

batera be lortz<strong>en</strong> eb<strong>en</strong> trazatu jarraibakoa,<br />

esaterako narruzko bolatxuakaz margotuta<br />

edo hazurtxu biribilakaz putz eginda, batez<br />

be hegazti<strong>en</strong> hazurtxuakaz. <strong>Las</strong>caux kobazuloan<br />

badira ahuntz bi alkarr<strong>en</strong> aurrez aurre<br />

teknika horregaz eginda; irudiak atzamar<br />

puntuez egindakoak baino lausotuagoak edo<br />

difumina-tuagoak agertz<strong>en</strong> ditue eta trazuak<br />

ez horr<strong>en</strong> zehatzak.<br />

8.3. Orein eme<strong>en</strong> koloregaia 8.3. <strong>Los</strong> pigm<strong>en</strong>tos de las ciervas<br />

Ar<strong>en</strong>aza kobazuloar<strong>en</strong> kasuan, margoetarako<br />

erabilitako koloregaiar<strong>en</strong> azterketa kimikoa<br />

egin ahal izan dogu, M. M<strong>en</strong>u eta E.<br />

Laval adituakaz batera.<br />

Helburu nagusia izan da zalantzagarriak<br />

diran z<strong>en</strong>bait irudi b<strong>en</strong>etan gizakiak egindakoak<br />

diran<strong>en</strong>tz argitzea, koloregaia egiteko<br />

osagaiak kobazulotik bertatik lortutakoak<br />

diran<strong>en</strong>tz jakitea eta panel batzuetan eta besteetan<br />

erabilitako koloregaiak bardintsuak<br />

diran<strong>en</strong>tz zehaztea.<br />

METODOLOGIA<br />

Lagina hartzeko, holakoetarako erabilitako<br />

protokoloar<strong>en</strong> arabera egin da, hain zuz<strong>en</strong><br />

be esterilizatutako ziztagailu bategaz hartu<br />

eta ontzi esterilizatu bat<strong>en</strong> jaso lagina. Hartutakoa<br />

orratz bat<strong>en</strong> burua baino txikiagoa<br />

da eta, horrezaz ganera, irudiar<strong>en</strong> baztarr<strong>en</strong><br />

batetik hartz<strong>en</strong> da lagina, euskarriar<strong>en</strong> zulotxu<br />

edo arrakal<strong>en</strong> batetik, ondo-ondo begiratu<br />

arr<strong>en</strong> be ezinezkoa izan dait<strong>en</strong> nondik<br />

hartu dan jakitea.<br />

C<strong>en</strong>tre de Recherche et de Restauration des<br />

Musées de France deritxanar<strong>en</strong> laborategira<br />

eroan dira laginak, eta leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go, lupa binokular<br />

bat<strong>en</strong> bit<strong>arte</strong>z aztertu dira, eta mikroskopio<br />

elektronikoar<strong>en</strong> bit<strong>arte</strong>z gero. Lagin bakotxar<strong>en</strong><br />

osagai<strong>en</strong> oinarrizko azterketa kimikoa egiteko,<br />

<strong>en</strong>ergia dispersinozko X izpiak erabili<br />

dira. Emaitzek horretarako bidea eskaintz<strong>en</strong><br />

badabe, laginak nikel huts-hutsezko kopela<br />

bat<strong>en</strong> jarri leitekez azterketarako, ez dau-eta<br />

ezertan be eragit<strong>en</strong> nikela ez dalako historiaurreko<br />

margo<strong>en</strong> oinarrizko osagaietako bat eta<br />

horr<strong>en</strong> <strong>en</strong>ergia-izpiek ez diralako nahastetan<br />

aztertu gura diran margogai<strong>en</strong> osagaiakaz.<br />

Ganera, protokoloak laginak oso-osorik berreskuratzeko<br />

aukerea eskaintz<strong>en</strong> dau, eta<br />

horreek laginorreek osterago azterketak eta<br />

ikerketak be egiteko balio dabe.<br />

Guztira 19 dira hartutako laginak, eta hurr<strong>en</strong>go<br />

taulan azaltz<strong>en</strong> dira azterketa horretan<br />

lortutako emaitzak:<br />

El proceso técnico seguido para la realización<br />

de las repres<strong>en</strong>taciones pintadas cu<strong>en</strong>ta con<br />

un patrón más o m<strong>en</strong>os reglado. El pigm<strong>en</strong>to<br />

rojo se logra mediante el molido y la disolución<br />

(probablem<strong>en</strong>te <strong>en</strong> agua de la propia cavidad)<br />

de óxidos de hierro como la hematite o el ocre.<br />

En ocasiones, y como se ha reconocido <strong>en</strong> alguna<br />

cueva francesa, se ha recurrido a la alteración<br />

térmica para transformar la tonalidad <strong>del</strong><br />

producto. Una vez convertida la materia prima<br />

<strong>en</strong> materia colorante se aplica untando los dedos<br />

y presionándolos sobre la pared rocosa,<br />

resultando el característico trazado a base de<br />

puntos discontinuos, anteriorm<strong>en</strong>te señalado.<br />

De esta manera, <strong>en</strong> ciertos casos, los mejor<br />

conservados, es posible reconocer la posición<br />

de la yema <strong>del</strong> dedo sobre ciertas p<strong>arte</strong>s de<br />

las fi guras.<br />

Se trata sin duda de una técnica peculiar que<br />

solam<strong>en</strong>te se aplicó para pintar animales <strong>en</strong> la<br />

región cantábrica, puesto que <strong>en</strong> el resto de Europa<br />

occid<strong>en</strong>tal, con alguna excepción, se utiliza<br />

únicam<strong>en</strong>te para crear líneas y grupos de puntos<br />

no fi gurativos. De todas maneras, también<br />

se ha logrado el trazado discontinuo mediante<br />

la aplicación <strong>del</strong> colorante con pequeñas muñequillas<br />

de piel o mediante su soplado a través de<br />

huesos <strong>en</strong> forma de canutillo, prefer<strong>en</strong>tem<strong>en</strong>te<br />

de aves. En la cueva de <strong>Las</strong>caux dos cabras<br />

<strong>en</strong>fr<strong>en</strong>tadas han sido trazadas mediante dicha<br />

técnica que da lugar a puntos de contorno difuminado,<br />

no tan <strong>del</strong>imitados como sucede con<br />

los puntos digitales.<br />

En el caso de la cueva de Ar<strong>en</strong>aza hemos podido<br />

realizar un análisis químico <strong>del</strong> colorante<br />

utilizado <strong>en</strong> las pinturas, junto a los especialistas<br />

M. M<strong>en</strong>u y E. Laval.<br />

<strong>Los</strong> objetivos básicos eran corroborar el orig<strong>en</strong><br />

antrópico de varias repres<strong>en</strong>taciones dudosas,<br />

averiguar si la cueva sirvió como área de captación<br />

de la materia prima y averiguar si existe<br />

una homog<strong>en</strong>eidad <strong>en</strong>tre los pigm<strong>en</strong>tos utilizados<br />

<strong>en</strong> los distintos paneles.<br />

METODOLOGÍA<br />

Para ello se siguió el protocolo establecido que<br />

consiste <strong>en</strong> la toma de la muestra mediante un<br />

escalpelo esterilizado para depositarla <strong>en</strong> un<br />

recipi<strong>en</strong>te igualm<strong>en</strong>te esterilizado. La cantidad<br />

de materia extraída es m<strong>en</strong>or que la cabeza de<br />

un alfi ler y además, la toma se realiza <strong>en</strong> zonas<br />

marginales de la fi gura, aprovechando huecos y<br />

grietas <strong>del</strong> soporte, de manera que resulta imposible<br />

localizar a simple vista el punto donde<br />

ha sido tomada.<br />

Una vez <strong>en</strong> el laboratorio <strong>del</strong> C<strong>en</strong>tre de Recherche<br />

et de Restauration des Musées de France,<br />

son observadas a través de la lupa binocular y<br />

después por el microscopio electrónico de barrido.<br />

Un análisis químico elem<strong>en</strong>tal de los constituy<strong>en</strong>tes<br />

de cada grano se obti<strong>en</strong>e por espectrometría<br />

de rayos X <strong>en</strong> dispersión de <strong>en</strong>ergía. Si<br />

los resultados lo permit<strong>en</strong>, las micro-mues<br />

La cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />

169<br />

tras se colocan <strong>en</strong> una copela de niquel puro,<br />

elem<strong>en</strong>to que no afecta al análisis porque no<br />

forma p<strong>arte</strong> de la composición elem<strong>en</strong>tal de las<br />

pinturas prehistóricas y sus rayos de <strong>en</strong>ergía no<br />

interfi er<strong>en</strong> con los elem<strong>en</strong>tos constituy<strong>en</strong>tes de<br />

la materia pictórica estudiada. Además, el protocolo<br />

nos permite la recuperación de la muestra<br />

<strong>en</strong> su totalidad y ser así objeto de otro tipo<br />

de estudios posteriores.<br />

Se han tomado un total de 19 muestras cuyos<br />

resultados se expon<strong>en</strong> <strong>en</strong> la sigui<strong>en</strong>te tabla.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!