pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa<br />
164<br />
dana (LEROI-GOURHAN, 1983: 19). Horr<strong>en</strong><br />
erakusgarri da oso-osorik irudikatutako<br />
orein eme bi<strong>en</strong> neurria 90 z<strong>en</strong>timetro ingurukoa<br />
izatea. Beste biak, ostera, ez dagoz<br />
osorik, ze burualdea eta oreinar<strong>en</strong> lepoaldear<strong>en</strong><br />
hasierako marrak baino ez daukiezanez,<br />
askoz be txikiagoak dira. Ezkerraldeko<br />
hormako irudiak alkarr<strong>en</strong> ondoan eta aurrez<br />
aurre jarri dira, bigarr<strong>en</strong>a apur bat goragoan<br />
badago be. Beste biak, ostera, panel ezbardinetan<br />
dagoz, baina biak ezkerralderantz<br />
begira, hau da, gelear<strong>en</strong> barrualderantz.<br />
Ranpatik gora eginda, irudirik gehi<strong>en</strong> dagoan<br />
lekura heltz<strong>en</strong> gara; irudiok zutunik<br />
egon ezin leitekean leku txiki bat<strong>en</strong> dagoz,<br />
metro eta erdi inguruko altuerea dauka-ta.<br />
Korridore txikia da, alboko higadura-ontzi<br />
biz osatutakoa ranpatik gora goazela<br />
dagoan lekurik hurbil<strong>en</strong>ean —metro bi eta<br />
erdiko luzerean—. Bertan lau leku konkatu<br />
eratuta dagoz, artistek erabilitakoak grafi ak<br />
egiteko. Gorantz goazela dagoan leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go<br />
higadura-ontziar<strong>en</strong> eskin<strong>en</strong> <strong>arte</strong>ko t<strong>arte</strong>a 102<br />
z<strong>en</strong>timetrokoa da, eta 86 cm. aurrez aurre<br />
dagozan leku konkatu bietako bakotxar<strong>en</strong><br />
eskinetan dagozan punt<strong>en</strong> <strong>arte</strong>koa. Bigarr<strong>en</strong>ari<br />
jagokonez, 86 eta 60 z<strong>en</strong>timetro baino<br />
ez daukie alkarr<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an. Leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go ontziar<strong>en</strong><br />
kanpoaldeko eskinetako gehi<strong>en</strong>ezko<br />
altuerea metro 2koa da, hurr<strong>en</strong>goetan 142<br />
z<strong>en</strong>timetrokoa eta amaieran 32 z<strong>en</strong>timetroko<br />
altuerea daukie, hortik aurrera ezin dala korridorean<br />
aurrerantz egin. Egitura horrek<br />
baldintzatu egingo eban artist<strong>en</strong> lana irudiak<br />
egiterakoan, baita lan horr<strong>en</strong> emaitza bera<br />
be. Leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go lau orein emeak zutunik edo<br />
apur bat makurtuta egiteko modua izan bae-<br />
b<strong>en</strong> be, barruragoan dagozanak egiteko belauniko<br />
edo jesarrita egin behar izango ebezan,<br />
altuerea gehi<strong>en</strong>ez be metro eta erdikoa<br />
dalako. Ganera, korridorea oso estua danez,<br />
artisteak edo artistek ia ez eb<strong>en</strong> lekurik atzerantz<br />
egin eta irudia perspektiba gehiagogaz<br />
ikusteko, irudiar<strong>en</strong> p<strong>arte</strong> ezbardin<strong>en</strong> proporzinoak<br />
kontrolatzeko esaterako.<br />
Edozelan be, korridorean dagozan panelak<br />
ondo banatuta dagoz eta ondo aprobetxatuta<br />
euskarriar<strong>en</strong> berezitasunak, irudiak horr<strong>en</strong><br />
arabera banatu dira-ta. Horrek esan gura dau<br />
aurrerago zeozelango planifi kazinoa egin<br />
zala, grafi ak egin aurretik.<br />
Lau leku konkatuok, bi alde banatara, euskarri<br />
moduan erabili dira bakotxean irudi<br />
bi egiteko, eta irudiok egiterakoan postura<br />
ezbardinak erabili beharrak ez dau eraginik<br />
izan egituraketa horretan. Beraz, zortzi orein<br />
eme margotu dira oso leku zarratuan, eta horr<strong>en</strong><br />
leku zarratua izanda, eremuak oso ondo<br />
aprobetxatu dira, irudi<strong>en</strong> behealdeak ia-ia<br />
zoruar<strong>en</strong> pareraino heltz<strong>en</strong> dira-ta. Baina<br />
leku gitxi egon arr<strong>en</strong> ez da irudirik margotu<br />
bester<strong>en</strong> bat<strong>en</strong> ganean, eta justaposizino<br />
lotu-lotua aukeratu da. Dana dala, eskumaldeko<br />
hormear<strong>en</strong> azk<strong>en</strong>era dagozan orein<br />
eme bi<strong>en</strong> kasuan, leh<strong>en</strong><strong>en</strong>goar<strong>en</strong> behealdea<br />
falta da bigarr<strong>en</strong>a sartu ahal izateko.<br />
Ganera, orein eme<strong>en</strong> gehi<strong>en</strong>ezko luzereak<br />
panel guzti-guztia erabilteko asmoa erakust<strong>en</strong><br />
dau eta, hori dala-ta, gela guztiko luzerearik<br />
handi<strong>en</strong>ak hortxe aurkitz<strong>en</strong> ditugu.<br />
Irudi<strong>en</strong> alkarr<strong>en</strong> <strong>arte</strong>ko lotureari jagokonez,<br />
modu ezbardin bitara kokatu dira irudiok:<br />
ezkerraldeko hormakoak plano berean aurrez<br />
aurre edo alkarr<strong>en</strong>gandik atzerikara jarri<br />
dira, eta kasu biotan eskumara dagoana<br />
ez da bikotekidea baino askoz laburragoa;<br />
eskumaldeko hormakoak, ostera, bata goragoan<br />
eta bestea beheragoan dagoz, bi erregistro<br />
paralelotan, justaposizinoa zainduta,<br />
eta luzerea oso antzekoa daukie.<br />
Osotasunean hartuta, z<strong>en</strong>bait ezaugarri dagoz<br />
irudi-talde hon<strong>en</strong> konposizino orokorrean<br />
eragit<strong>en</strong> dab<strong>en</strong>ak: irudiak eredu biri jarraituta<br />
dagoz jarrita, eredu bat horma bateko<br />
irudietarako eta beste bat beste hormako irudietarako.<br />
Baina ereduok ez dira oso-osoan<br />
errepikatz<strong>en</strong>, orein emeak kontrara jarrita dagozalako<br />
panel bat<strong>en</strong> eta bestean: leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go<br />
paneleko irudi biak aurrez aurre dagoz, eta<br />
ezkerrekoa bestea baino askoz handiagoa da;<br />
eredu bera dago bigarr<strong>en</strong>ean, baina horko horretan<br />
irudiak alkarregandik atzerikara dagoz.<br />
Eskumaldeko horman, ostera, hirugarr<strong>en</strong> eta<br />
laugarr<strong>en</strong> paneleko irudiak bata goragoan eta<br />
bestea beheragoan dagoz, eta antzeko neurrikoak<br />
dira, baina kontrarako norabidean<br />
jarrita, leh<strong>en</strong><strong>en</strong>goak korridorear<strong>en</strong> barrualderantz<br />
begira eta bigarr<strong>en</strong>ak kanpoalderantz,<br />
panel bateko eta besteko bikoteak alkarregandik<br />
kontrajarrita dagozala.<br />
Azk<strong>en</strong> bat<strong>en</strong>, argi dago irudiok ez zirana horretara<br />
jarri berez eta beste barik, eta badirudi<br />
zeozelan antolatu eta aldezaurretik erabagitako<br />
sistemar<strong>en</strong> bati jarraituta jarri zirala,<br />
irudiak eta margotzeko egoan lekua aintzat<br />
hartuta eta bikote eredu bitan banatuta, batzu<strong>en</strong><br />
eta beste<strong>en</strong> ori<strong>en</strong>tazinoa be aldatuz<br />
panelik panel.<br />
fr<strong>en</strong>tadas. Respecto a la segunda, únicam<strong>en</strong>te<br />
se distancian <strong>en</strong> 86 y 60 c<strong>en</strong>tímetros. La altura<br />
máxima <strong>en</strong> los márg<strong>en</strong>es exteriores de la primera<br />
hoya es de 2 metros, mi<strong>en</strong>tras que <strong>en</strong> los<br />
sigui<strong>en</strong>tes, desci<strong>en</strong>de a 142 cm para terminar<br />
<strong>en</strong> 32 cm de altura, punto a partir <strong>del</strong> cual el corredor<br />
pasa a ser intransitable. <strong>Las</strong> condiciones<br />
excepcionales tuvieron que infl uir <strong>en</strong> la postura<br />
<strong>del</strong> propio artista <strong>en</strong> el mom<strong>en</strong>to de trazar las<br />
fi guras e igualm<strong>en</strong>te <strong>en</strong> el resultado fi nal. Si las<br />
cuatro primeras ciervas pudieron realizarse <strong>en</strong><br />
pie aunque ligeram<strong>en</strong>te fl exionado, las situadas<br />
más al interior debieron ser realizadas de rodillas<br />
o incluso s<strong>en</strong>tado, puesto que la altura <strong>en</strong><br />
ningún mom<strong>en</strong>to llega al metro y medio. Además,<br />
al tratarse de un corredor tan estrecho, el<br />
o los artistas ap<strong>en</strong>as contaron con espacio para<br />
desplazarse hacia atrás y observar la fi gura con<br />
perspectiva durante el proceso de ejecución,<br />
para controlar así las proporciones de las difer<strong>en</strong>tes<br />
p<strong>arte</strong>s.<br />
Aún así, el corredor está perfectam<strong>en</strong>te distribuido<br />
<strong>en</strong> una serie de paneles que han sido<br />
aprovechados adecuando la posición de las<br />
ciervas a las medidas <strong>del</strong> soporte, lo que evid<strong>en</strong>cia<br />
la necesidad de una planifi cación previa<br />
a la realización de las grafías.<br />
<strong>Las</strong> cuatro concavidades, dos <strong>en</strong> cada lado,<br />
han servido de soporte para disponer dos fi guras<br />
<strong>en</strong> cada una de ellas sin que la necesidad de<br />
adoptar difer<strong>en</strong>tes posturas al realizarlas infl uyera<br />
<strong>en</strong> dicha estructuración, albergando así un<br />
total de ocho ciervas pintadas <strong>en</strong> un espacio de<br />
dim<strong>en</strong>siones mínimas. Lógicam<strong>en</strong>te, al ser una<br />
zona muy reducida, los paneles han sido aprovechados<br />
al máximo, colocándose las p<strong>arte</strong>s in-<br />
feriores de las repres<strong>en</strong>taciones prácticam<strong>en</strong>te<br />
al ras <strong>del</strong> suelo, pero a pesar de lo reducido <strong>del</strong><br />
espacio se ha evitado la superposición de las<br />
mismas optando por una yuxtaposición estrecha.<br />
De todas maneras, <strong>en</strong> el caso de las ciervas<br />
situadas al fondo de la pared derecha, se<br />
ha suprimido la p<strong>arte</strong> inferior de la primera para<br />
poder <strong>en</strong>cajar la segunda.<br />
Además, la longitud máxima de las ciervas también<br />
indica una int<strong>en</strong>ción de utilizar todo el panel<br />
disponible y como consecu<strong>en</strong>cia <strong>en</strong>contramos<br />
aquí las máximas longitudes de toda la sala.<br />
Respecto a la relación <strong>en</strong>tre las propias fi guras,<br />
éstas han sido dispuestas de dos maneras difer<strong>en</strong>tes:<br />
las de la pared izquierda <strong>en</strong>fr<strong>en</strong>tadas<br />
<strong>en</strong> un mismo plano una con otra o vueltas de<br />
espaldas, si<strong>en</strong>do la cierva de la derecha de una<br />
longitud mucho m<strong>en</strong>or que su pareja <strong>en</strong> ambos<br />
casos, mi<strong>en</strong>tras que <strong>en</strong> la pared de la derecha<br />
se sitúan una bajo la otra <strong>en</strong> dos registros paralelos<br />
y yuxtapuestas con unas longitudes muy<br />
similares.<br />
En conjunto podemos destacar una serie de aspectos<br />
que afectan a la composición g<strong>en</strong>eral de<br />
este grupo de fi guras: se recurre a dos mo<strong>del</strong>os<br />
de disposición, uno para los dos paneles de<br />
una pared y el otro para los dos de la otra. Pero<br />
además, los mo<strong>del</strong>os no se repit<strong>en</strong> completam<strong>en</strong>te<br />
ya que las ciervas se dispon<strong>en</strong> <strong>en</strong> s<strong>en</strong>tido<br />
contrario <strong>en</strong> cada uno de los dos paneles. Así,<br />
las dos fi guras <strong>del</strong> primero están <strong>en</strong>fr<strong>en</strong>tadas,<br />
si<strong>en</strong>do la de la izquierda mucho mayor que la<br />
otra, mo<strong>del</strong>o que se repite <strong>en</strong> el segundo, pero<br />
<strong>en</strong> esta ocasión se vuelv<strong>en</strong> de espaldas. En la<br />
pared derecha, las fi guras <strong>del</strong> tercer y cuarto pa-<br />
La cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />
165<br />
nel se sitúan una debajo de la otra y manti<strong>en</strong><strong>en</strong><br />
unas longitudes parecidas, aunque como <strong>en</strong> el<br />
otro caso, se ori<strong>en</strong>tan <strong>en</strong> s<strong>en</strong>tido contrario, al<br />
mirar las primeras hacia el interior <strong>del</strong> corredor y<br />
las segundas hacia el exterior, dándose la espalda<br />
las de un li<strong>en</strong>zo con las <strong>del</strong> otro.<br />
En defi nitiva, parece obvio que no nos <strong>en</strong>contramos<br />
ante una disposición arbitraria de los motivos<br />
gráfi cos, sino que parece más probable que<br />
se trate de un sistema organizado y premeditado,<br />
<strong>en</strong> el que se ha jugado con las repres<strong>en</strong>taciones<br />
y los espacios disponibles, agrupándolas<br />
<strong>en</strong> dos tipos o mo<strong>del</strong>os de parejas combinando<br />
también la ori<strong>en</strong>tación de las mismas, cambiándola<br />
<strong>en</strong> cada panel.