03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa<br />

164<br />

dana (LEROI-GOURHAN, 1983: 19). Horr<strong>en</strong><br />

erakusgarri da oso-osorik irudikatutako<br />

orein eme bi<strong>en</strong> neurria 90 z<strong>en</strong>timetro ingurukoa<br />

izatea. Beste biak, ostera, ez dagoz<br />

osorik, ze burualdea eta oreinar<strong>en</strong> lepoaldear<strong>en</strong><br />

hasierako marrak baino ez daukiezanez,<br />

askoz be txikiagoak dira. Ezkerraldeko<br />

hormako irudiak alkarr<strong>en</strong> ondoan eta aurrez<br />

aurre jarri dira, bigarr<strong>en</strong>a apur bat goragoan<br />

badago be. Beste biak, ostera, panel ezbardinetan<br />

dagoz, baina biak ezkerralderantz<br />

begira, hau da, gelear<strong>en</strong> barrualderantz.<br />

Ranpatik gora eginda, irudirik gehi<strong>en</strong> dagoan<br />

lekura heltz<strong>en</strong> gara; irudiok zutunik<br />

egon ezin leitekean leku txiki bat<strong>en</strong> dagoz,<br />

metro eta erdi inguruko altuerea dauka-ta.<br />

Korridore txikia da, alboko higadura-ontzi<br />

biz osatutakoa ranpatik gora goazela<br />

dagoan lekurik hurbil<strong>en</strong>ean —metro bi eta<br />

erdiko luzerean—. Bertan lau leku konkatu<br />

eratuta dagoz, artistek erabilitakoak grafi ak<br />

egiteko. Gorantz goazela dagoan leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go<br />

higadura-ontziar<strong>en</strong> eskin<strong>en</strong> <strong>arte</strong>ko t<strong>arte</strong>a 102<br />

z<strong>en</strong>timetrokoa da, eta 86 cm. aurrez aurre<br />

dagozan leku konkatu bietako bakotxar<strong>en</strong><br />

eskinetan dagozan punt<strong>en</strong> <strong>arte</strong>koa. Bigarr<strong>en</strong>ari<br />

jagokonez, 86 eta 60 z<strong>en</strong>timetro baino<br />

ez daukie alkarr<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an. Leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go ontziar<strong>en</strong><br />

kanpoaldeko eskinetako gehi<strong>en</strong>ezko<br />

altuerea metro 2koa da, hurr<strong>en</strong>goetan 142<br />

z<strong>en</strong>timetrokoa eta amaieran 32 z<strong>en</strong>timetroko<br />

altuerea daukie, hortik aurrera ezin dala korridorean<br />

aurrerantz egin. Egitura horrek<br />

baldintzatu egingo eban artist<strong>en</strong> lana irudiak<br />

egiterakoan, baita lan horr<strong>en</strong> emaitza bera<br />

be. Leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go lau orein emeak zutunik edo<br />

apur bat makurtuta egiteko modua izan bae-<br />

b<strong>en</strong> be, barruragoan dagozanak egiteko belauniko<br />

edo jesarrita egin behar izango ebezan,<br />

altuerea gehi<strong>en</strong>ez be metro eta erdikoa<br />

dalako. Ganera, korridorea oso estua danez,<br />

artisteak edo artistek ia ez eb<strong>en</strong> lekurik atzerantz<br />

egin eta irudia perspektiba gehiagogaz<br />

ikusteko, irudiar<strong>en</strong> p<strong>arte</strong> ezbardin<strong>en</strong> proporzinoak<br />

kontrolatzeko esaterako.<br />

Edozelan be, korridorean dagozan panelak<br />

ondo banatuta dagoz eta ondo aprobetxatuta<br />

euskarriar<strong>en</strong> berezitasunak, irudiak horr<strong>en</strong><br />

arabera banatu dira-ta. Horrek esan gura dau<br />

aurrerago zeozelango planifi kazinoa egin<br />

zala, grafi ak egin aurretik.<br />

Lau leku konkatuok, bi alde banatara, euskarri<br />

moduan erabili dira bakotxean irudi<br />

bi egiteko, eta irudiok egiterakoan postura<br />

ezbardinak erabili beharrak ez dau eraginik<br />

izan egituraketa horretan. Beraz, zortzi orein<br />

eme margotu dira oso leku zarratuan, eta horr<strong>en</strong><br />

leku zarratua izanda, eremuak oso ondo<br />

aprobetxatu dira, irudi<strong>en</strong> behealdeak ia-ia<br />

zoruar<strong>en</strong> pareraino heltz<strong>en</strong> dira-ta. Baina<br />

leku gitxi egon arr<strong>en</strong> ez da irudirik margotu<br />

bester<strong>en</strong> bat<strong>en</strong> ganean, eta justaposizino<br />

lotu-lotua aukeratu da. Dana dala, eskumaldeko<br />

hormear<strong>en</strong> azk<strong>en</strong>era dagozan orein<br />

eme bi<strong>en</strong> kasuan, leh<strong>en</strong><strong>en</strong>goar<strong>en</strong> behealdea<br />

falta da bigarr<strong>en</strong>a sartu ahal izateko.<br />

Ganera, orein eme<strong>en</strong> gehi<strong>en</strong>ezko luzereak<br />

panel guzti-guztia erabilteko asmoa erakust<strong>en</strong><br />

dau eta, hori dala-ta, gela guztiko luzerearik<br />

handi<strong>en</strong>ak hortxe aurkitz<strong>en</strong> ditugu.<br />

Irudi<strong>en</strong> alkarr<strong>en</strong> <strong>arte</strong>ko lotureari jagokonez,<br />

modu ezbardin bitara kokatu dira irudiok:<br />

ezkerraldeko hormakoak plano berean aurrez<br />

aurre edo alkarr<strong>en</strong>gandik atzerikara jarri<br />

dira, eta kasu biotan eskumara dagoana<br />

ez da bikotekidea baino askoz laburragoa;<br />

eskumaldeko hormakoak, ostera, bata goragoan<br />

eta bestea beheragoan dagoz, bi erregistro<br />

paralelotan, justaposizinoa zainduta,<br />

eta luzerea oso antzekoa daukie.<br />

Osotasunean hartuta, z<strong>en</strong>bait ezaugarri dagoz<br />

irudi-talde hon<strong>en</strong> konposizino orokorrean<br />

eragit<strong>en</strong> dab<strong>en</strong>ak: irudiak eredu biri jarraituta<br />

dagoz jarrita, eredu bat horma bateko<br />

irudietarako eta beste bat beste hormako irudietarako.<br />

Baina ereduok ez dira oso-osoan<br />

errepikatz<strong>en</strong>, orein emeak kontrara jarrita dagozalako<br />

panel bat<strong>en</strong> eta bestean: leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go<br />

paneleko irudi biak aurrez aurre dagoz, eta<br />

ezkerrekoa bestea baino askoz handiagoa da;<br />

eredu bera dago bigarr<strong>en</strong>ean, baina horko horretan<br />

irudiak alkarregandik atzerikara dagoz.<br />

Eskumaldeko horman, ostera, hirugarr<strong>en</strong> eta<br />

laugarr<strong>en</strong> paneleko irudiak bata goragoan eta<br />

bestea beheragoan dagoz, eta antzeko neurrikoak<br />

dira, baina kontrarako norabidean<br />

jarrita, leh<strong>en</strong><strong>en</strong>goak korridorear<strong>en</strong> barrualderantz<br />

begira eta bigarr<strong>en</strong>ak kanpoalderantz,<br />

panel bateko eta besteko bikoteak alkarregandik<br />

kontrajarrita dagozala.<br />

Azk<strong>en</strong> bat<strong>en</strong>, argi dago irudiok ez zirana horretara<br />

jarri berez eta beste barik, eta badirudi<br />

zeozelan antolatu eta aldezaurretik erabagitako<br />

sistemar<strong>en</strong> bati jarraituta jarri zirala,<br />

irudiak eta margotzeko egoan lekua aintzat<br />

hartuta eta bikote eredu bitan banatuta, batzu<strong>en</strong><br />

eta beste<strong>en</strong> ori<strong>en</strong>tazinoa be aldatuz<br />

panelik panel.<br />

fr<strong>en</strong>tadas. Respecto a la segunda, únicam<strong>en</strong>te<br />

se distancian <strong>en</strong> 86 y 60 c<strong>en</strong>tímetros. La altura<br />

máxima <strong>en</strong> los márg<strong>en</strong>es exteriores de la primera<br />

hoya es de 2 metros, mi<strong>en</strong>tras que <strong>en</strong> los<br />

sigui<strong>en</strong>tes, desci<strong>en</strong>de a 142 cm para terminar<br />

<strong>en</strong> 32 cm de altura, punto a partir <strong>del</strong> cual el corredor<br />

pasa a ser intransitable. <strong>Las</strong> condiciones<br />

excepcionales tuvieron que infl uir <strong>en</strong> la postura<br />

<strong>del</strong> propio artista <strong>en</strong> el mom<strong>en</strong>to de trazar las<br />

fi guras e igualm<strong>en</strong>te <strong>en</strong> el resultado fi nal. Si las<br />

cuatro primeras ciervas pudieron realizarse <strong>en</strong><br />

pie aunque ligeram<strong>en</strong>te fl exionado, las situadas<br />

más al interior debieron ser realizadas de rodillas<br />

o incluso s<strong>en</strong>tado, puesto que la altura <strong>en</strong><br />

ningún mom<strong>en</strong>to llega al metro y medio. Además,<br />

al tratarse de un corredor tan estrecho, el<br />

o los artistas ap<strong>en</strong>as contaron con espacio para<br />

desplazarse hacia atrás y observar la fi gura con<br />

perspectiva durante el proceso de ejecución,<br />

para controlar así las proporciones de las difer<strong>en</strong>tes<br />

p<strong>arte</strong>s.<br />

Aún así, el corredor está perfectam<strong>en</strong>te distribuido<br />

<strong>en</strong> una serie de paneles que han sido<br />

aprovechados adecuando la posición de las<br />

ciervas a las medidas <strong>del</strong> soporte, lo que evid<strong>en</strong>cia<br />

la necesidad de una planifi cación previa<br />

a la realización de las grafías.<br />

<strong>Las</strong> cuatro concavidades, dos <strong>en</strong> cada lado,<br />

han servido de soporte para disponer dos fi guras<br />

<strong>en</strong> cada una de ellas sin que la necesidad de<br />

adoptar difer<strong>en</strong>tes posturas al realizarlas infl uyera<br />

<strong>en</strong> dicha estructuración, albergando así un<br />

total de ocho ciervas pintadas <strong>en</strong> un espacio de<br />

dim<strong>en</strong>siones mínimas. Lógicam<strong>en</strong>te, al ser una<br />

zona muy reducida, los paneles han sido aprovechados<br />

al máximo, colocándose las p<strong>arte</strong>s in-<br />

feriores de las repres<strong>en</strong>taciones prácticam<strong>en</strong>te<br />

al ras <strong>del</strong> suelo, pero a pesar de lo reducido <strong>del</strong><br />

espacio se ha evitado la superposición de las<br />

mismas optando por una yuxtaposición estrecha.<br />

De todas maneras, <strong>en</strong> el caso de las ciervas<br />

situadas al fondo de la pared derecha, se<br />

ha suprimido la p<strong>arte</strong> inferior de la primera para<br />

poder <strong>en</strong>cajar la segunda.<br />

Además, la longitud máxima de las ciervas también<br />

indica una int<strong>en</strong>ción de utilizar todo el panel<br />

disponible y como consecu<strong>en</strong>cia <strong>en</strong>contramos<br />

aquí las máximas longitudes de toda la sala.<br />

Respecto a la relación <strong>en</strong>tre las propias fi guras,<br />

éstas han sido dispuestas de dos maneras difer<strong>en</strong>tes:<br />

las de la pared izquierda <strong>en</strong>fr<strong>en</strong>tadas<br />

<strong>en</strong> un mismo plano una con otra o vueltas de<br />

espaldas, si<strong>en</strong>do la cierva de la derecha de una<br />

longitud mucho m<strong>en</strong>or que su pareja <strong>en</strong> ambos<br />

casos, mi<strong>en</strong>tras que <strong>en</strong> la pared de la derecha<br />

se sitúan una bajo la otra <strong>en</strong> dos registros paralelos<br />

y yuxtapuestas con unas longitudes muy<br />

similares.<br />

En conjunto podemos destacar una serie de aspectos<br />

que afectan a la composición g<strong>en</strong>eral de<br />

este grupo de fi guras: se recurre a dos mo<strong>del</strong>os<br />

de disposición, uno para los dos paneles de<br />

una pared y el otro para los dos de la otra. Pero<br />

además, los mo<strong>del</strong>os no se repit<strong>en</strong> completam<strong>en</strong>te<br />

ya que las ciervas se dispon<strong>en</strong> <strong>en</strong> s<strong>en</strong>tido<br />

contrario <strong>en</strong> cada uno de los dos paneles. Así,<br />

las dos fi guras <strong>del</strong> primero están <strong>en</strong>fr<strong>en</strong>tadas,<br />

si<strong>en</strong>do la de la izquierda mucho mayor que la<br />

otra, mo<strong>del</strong>o que se repite <strong>en</strong> el segundo, pero<br />

<strong>en</strong> esta ocasión se vuelv<strong>en</strong> de espaldas. En la<br />

pared derecha, las fi guras <strong>del</strong> tercer y cuarto pa-<br />

La cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />

165<br />

nel se sitúan una debajo de la otra y manti<strong>en</strong><strong>en</strong><br />

unas longitudes parecidas, aunque como <strong>en</strong> el<br />

otro caso, se ori<strong>en</strong>tan <strong>en</strong> s<strong>en</strong>tido contrario, al<br />

mirar las primeras hacia el interior <strong>del</strong> corredor y<br />

las segundas hacia el exterior, dándose la espalda<br />

las de un li<strong>en</strong>zo con las <strong>del</strong> otro.<br />

En defi nitiva, parece obvio que no nos <strong>en</strong>contramos<br />

ante una disposición arbitraria de los motivos<br />

gráfi cos, sino que parece más probable que<br />

se trate de un sistema organizado y premeditado,<br />

<strong>en</strong> el que se ha jugado con las repres<strong>en</strong>taciones<br />

y los espacios disponibles, agrupándolas<br />

<strong>en</strong> dos tipos o mo<strong>del</strong>os de parejas combinando<br />

también la ori<strong>en</strong>tación de las mismas, cambiándola<br />

<strong>en</strong> cada panel.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!