pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa<br />
156<br />
ditue konposizino eder horretan; ganera, igeltsua modu naturalean azaltzeak areagotu egin<br />
ditu arazook eta margoetarako euskarritzat erabilitako atxar<strong>en</strong> plaketak apurtzea eragin dau,<br />
batzuetan irudi<strong>en</strong> kolorante-zatiakaz eta guzti.<br />
Korridorear<strong>en</strong> ezkerraldeko hormako leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go bikotea orein eme bik osatz<strong>en</strong> dabe, biak tamaina<br />
ezbardinekoak eta tintaz betetakoak. Txiki<strong>en</strong>a guztiz kaltetuta dago kolorante-zatidun<br />
plaketak jausi izanar<strong>en</strong> ondorioz; burua gorantz dauka, orein handi<strong>en</strong>ar<strong>en</strong> paparrar<strong>en</strong> parera,<br />
eta jarrera estatikoa dau. Paleolitoko <strong>arte</strong>an irudikap<strong>en</strong> narratiboak ikustea oso gatxa izat<strong>en</strong><br />
dan arr<strong>en</strong>, honako honetan amear<strong>en</strong> eta kumear<strong>en</strong> <strong>arte</strong>ko irudikap<strong>en</strong>a barruntatu leiteke, jatorrizko<br />
asmoa dana dalakoa zala be.<br />
Ondoko panelean beste orein eme bi dagoz, alkarregandik atzez eta tamaina ezbardinekoak<br />
honeek be. Oso egoera txarrean dagozanez, ezin leitekez behar bestean baloratu. Handi<strong>en</strong>a<br />
tintaz beteta dago eta hankak aurrerantz bihurtuta ditu, jarrera oso behartuan. Txiki<strong>en</strong>ari jagokonez,<br />
atzealdeko aztarna gitxi batzuk baino ez dira geratz<strong>en</strong>.<br />
Korridorear<strong>en</strong> eskumaldeko hormako leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go bikotea orein eme bik osatz<strong>en</strong> dabe, erregistro<br />
bitan eta kanpoalderantz begira. Goialdekoa oso desbardina da, hanka handiak eta samea<br />
lar laburra daukazalako, eta buru txikia belarri barik. Ganera, banda antzeko bat dauka bizkar-gurutzetik<br />
paparreraino, oso galduta dagoana. Behealdeko oreina ondo proportzionatuta<br />
dago, ostera, eta aurreko hankak ditu, paraleloan. Burua eta paparra tinta argiagoz beteta<br />
ditu.<br />
Bigarr<strong>en</strong> bikotea izango da, beharbada, bilduman dagozan guzti<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an landu<strong>en</strong> dagoana.<br />
Beste orein eme bi dira plano bitan, baina panela txikia danez, goialdekoak ez daukaz<br />
aurreko hankak, leku horretan behealdekoar<strong>en</strong> aurreko hankak agertz<strong>en</strong> dira-ta. Orein<br />
biek daukie bizkar-gurutzetik paparreraino doan barruko banda bat, beharbada ulear<strong>en</strong> kolore-aldaketea<br />
irudikatu gurean-edo. Irudi<strong>en</strong> barrualdea kolorez bete da han-hor-hem<strong>en</strong>,<br />
animaliar<strong>en</strong> berar<strong>en</strong> anatomiagaz lotutako irudikap<strong>en</strong>-baliabideak balira lez. Bigarr<strong>en</strong>ak<br />
z<strong>en</strong>bait kolore-aldaera ezbardin ditu, gilborrak ganontzeko beste guztiak baino gorri ilunagoa<br />
eta indartsua dau-eta; bestalde, irudiar<strong>en</strong> barrualdea gorri laranjatuaz margotu da.<br />
Azk<strong>en</strong>ik, leh<strong>en</strong><strong>en</strong>goa osatzeko gorputzetik hasi eta gorantz doan lerro bihur luzea margotu<br />
da, azkona izan leitekeana ulertu dana, eta horrek esan gurako leuke ehiza-irudikap<strong>en</strong>a<br />
egin gura izan zala.<br />
Korridoreak jarraitu egit<strong>en</strong> dau beste metro eta erdi, katuka egin ezkero, baina ezin da igaro<br />
bigarr<strong>en</strong> higadura-ontzitik aurrera, gelako grafi a-multzoa izt<strong>en</strong> dab<strong>en</strong> hiru puntu gorriak dagozan<br />
lekutik aurrera hain zuz<strong>en</strong>.<br />
problemas de conservación que pres<strong>en</strong>ta la sala de las ciervas, acrec<strong>en</strong>tados por la formación natural<br />
de yesos que provoca el despr<strong>en</strong>dimi<strong>en</strong>to de plaquetas de roca soporte, <strong>en</strong> algunas ocasiones<br />
con restos de colorante de las fi guras.<br />
La primera pareja de la pared izquierda <strong>del</strong> corredor la forman dos ciervas <strong>en</strong>fr<strong>en</strong>tadas de difer<strong>en</strong>te<br />
tamaño y totalm<strong>en</strong>te rell<strong>en</strong>as de tinta. La más pequeña, trem<strong>en</strong>dam<strong>en</strong>te afectada por la pérdida de<br />
plaquetas con pintura, pres<strong>en</strong>ta la cabeza levantada a la altura <strong>del</strong> pecho de la mayor, dispuesta <strong>en</strong><br />
posición estática. A pesar de que es complicado reconocer esc<strong>en</strong>as narrativas <strong>en</strong> el <strong>arte</strong> paleolítico,<br />
la pres<strong>en</strong>te sugiere una esc<strong>en</strong>a materno-fi lial, indep<strong>en</strong>di<strong>en</strong>tem<strong>en</strong>te de la int<strong>en</strong>cionalidad original de<br />
la repres<strong>en</strong>tación.<br />
El panel contiguo cu<strong>en</strong>ta con dos ciervas que se dan la espalda y también de difer<strong>en</strong>te tamaño. Su<br />
p<strong>en</strong>oso estado de conservación no permite valoraciones precisas. La mayor está también rell<strong>en</strong>a de<br />
tinta y con las patas inclinadas hacia <strong>del</strong>ante <strong>en</strong> una postura poco naturalista. La m<strong>en</strong>or únicam<strong>en</strong>te<br />
manti<strong>en</strong>e restos mínimos <strong>del</strong> tr<strong>en</strong> trasero.<br />
La primera pareja de la pared derecha <strong>del</strong> corredor la compon<strong>en</strong> dos ciervas <strong>en</strong> dos registros y<br />
ori<strong>en</strong>tadas hacia el exterior. La superior pres<strong>en</strong>ta una evid<strong>en</strong>te desproporción <strong>en</strong> los miembros<br />
repres<strong>en</strong>tados, con un cuello excesivam<strong>en</strong>te corto que da lugar a una pequeña cabeza que<br />
carece de orejas. Además, se ha trazado una suerte de banda desde la cruz al pecho, muy<br />
perdida. Por el contrario, la inferior es más proporcionada y no se han omitido sus extremidades<br />
superiores, repres<strong>en</strong>tadas <strong>en</strong> paralelo. La cabeza y el pecho se han rell<strong>en</strong>ado de tinta de tonalidad<br />
más clara.<br />
La segunda pareja quizás sea la más elaborada <strong>del</strong> conjunto. Se trata de nuevo de dos ciervas <strong>en</strong><br />
dos planos aunque, dadas las exiguas dim<strong>en</strong>siones <strong>del</strong> panel, se han omitido las patas <strong>del</strong>anteras de<br />
la superior, lugar que ha ocupado el tr<strong>en</strong> <strong>del</strong>antero de la inferior. Ambas cu<strong>en</strong>tan con s<strong>en</strong>das bandas<br />
interiores desde la cruz <strong>del</strong> animal hasta la p<strong>arte</strong> inferior <strong>del</strong> pecho quizás indicando el cambio de<br />
tonalidad <strong>en</strong> el pelaje. Además se añad<strong>en</strong> rell<strong>en</strong>os interiores parciales, recursos de repres<strong>en</strong>tación<br />
que también pued<strong>en</strong> estar vinculados con la propia anatomía <strong>del</strong> animal. La segunda cu<strong>en</strong>ta con<br />
varias tonalidades difer<strong>en</strong>tes, ya que la grupa pres<strong>en</strong>ta un rojo mucho más oscuro e int<strong>en</strong>so que el<br />
resto, mi<strong>en</strong>tras que el rell<strong>en</strong>o interior es de un rojo anaranjado. Por último, la primera se completa<br />
con una larga línea curva que p<strong>arte</strong> <strong>del</strong> tronco hacia arriba, interpretado como un proyectil o v<strong>en</strong>ablo<br />
impactado, resultado de una esc<strong>en</strong>a de caza.<br />
El corredor, aunque continúa metro y medio a modo de gatera, es intransitable más allá de la segunda<br />
hoya de erosión, lugar <strong>en</strong> el que se localizan tres puntuaciones rojas que cierran el dispositivo<br />
gráfi co de la sala.<br />
La cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />
157