pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa<br />
154<br />
89<br />
89. Ar<strong>en</strong>aza kobazuloko grafi a-multzoa. 89. Dispositivo gráfi co de la cueva de Ar<strong>en</strong>aza.<br />
8.2. Hormako grafi a-multzoa 8.2. El dispositivo gráfi co parietal<br />
Gaur eguneko katalogo grafi koa 25 unidadek<br />
osatz<strong>en</strong> dabe, honetara banatz<strong>en</strong> diranak:<br />
18 margo gorri (12 orein-eme, orein ar<br />
bat, sakabanatutako puntu<strong>en</strong> hiru multzo,<br />
lerrokatutako puntu<strong>en</strong> multzo 1 eta irudi angeluzuz<strong>en</strong><br />
1), margo baltz bat (zehaztu bako<br />
trazuak), 5 grabatu (bobido 2, zaldi 1, antropomorfo<br />
1 eta zehaztu bako trazu<strong>en</strong> multzo<br />
1) eta bat grabatua eta gorriz margotua (uro<br />
1). Grafi a-multzo guztiok hiru eremutan bereiztu<br />
ditugu.<br />
Orein eme<strong>en</strong> gelea<br />
Maila bi eta oso neurri txikiak dituan gelea<br />
da, eta bertara sartzeko katuka ibili beharreko<br />
alboko galeria hartu behar da.<br />
Gelear<strong>en</strong> beheko mailan doz<strong>en</strong>a erdi pertsona<br />
egon leiteke zutunik, horixe da-ta lekurik<br />
nasai<strong>en</strong>a.<br />
Gelara sartu eta ezkerraldera dagoz leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go<br />
irudiak. Aurrez aurre dagozan orein eme<br />
bi dira. Bata liraina, sama luz<strong>en</strong>geagaz, belarri<br />
<strong>arte</strong>zak “V” eran, musturra triangeluan,<br />
paparraldea kolorezko orban batez handitua<br />
eta bizkarraldean lerro bikotxa buztaneraino,<br />
egileak trazatua zuz<strong>en</strong>du egin izan baleu lez.<br />
Hiru kolore gorri ezbarditz<strong>en</strong> dira, hiru kolorante<br />
ezbardin erabili izanar<strong>en</strong> adierazgarri:<br />
ilunagoa buruan eta bizkarraldean, argiagoa<br />
gilborraldean eta laranjatuagoa paparraldean.<br />
Beste orein emea xumeagoa da: bakarrik<br />
erakust<strong>en</strong> ditu mustur biribildua, belarriak<br />
eta samea irudikatzeko z<strong>en</strong>bait puntu sakabanatu.<br />
Irudion aurrez aurre, eskumaldeko horman,<br />
beste orein eme bat ikusi leiteke, nahiko galduta<br />
dagoana; bakarrik nabarm<strong>en</strong>tz<strong>en</strong> dira<br />
mustur, belarri, bizkarralde, buztan eta gilborrar<strong>en</strong><br />
hondar batzuk. Horr<strong>en</strong> ezkerraldean<br />
lerro baltzez egindako trazu batzuk ikust<strong>en</strong><br />
dira, interpretatu ezinezkoak eta kronologia<br />
ezezagunekoak.<br />
Sarreratik eskumaldera dagoan beste horma<br />
zati bat<strong>en</strong> behealdeko azk<strong>en</strong> irudia ikusi leiteke.<br />
Orein bat<strong>en</strong> buru txikia da, aurrealdea<br />
eta belarri paraleloak atzerantz baino erakust<strong>en</strong><br />
ez dituana, kolore laranjatuan.<br />
Ezkerralderantz gora egit<strong>en</strong> dau<strong>en</strong> aldats<br />
labankor batetik igonda goialdeko mailara<br />
goaz, higadura-ontzi biz osaturiko korridore<br />
estu batera hain zuz<strong>en</strong>; higadura-ontzi biok<br />
aurrez aurre dagozan bi panel konkatu moduan<br />
erabili dira, eta leku horretan nekez<br />
egon leitekez pertsona bi makurtuta. Bertan<br />
egituratu dan irudi<strong>en</strong> konposizinoa lau orein<br />
bikotek osatz<strong>en</strong> dabe, jatorriz oso-osorik<br />
margotutakoak; bikote bi ezkerraldean dagoz,<br />
plano berean, bikote bat korridorear<strong>en</strong><br />
kanpoalderatz eta bestea barrualderantz. Zoritxarrez,<br />
orein eme<strong>en</strong> geleak jasat<strong>en</strong> dituan<br />
iraunerazp<strong>en</strong>-arazoek kalte handiak eragin<br />
El actual catálogo gráfi co está compuesto por<br />
25 unidades que se desglosan de la sigui<strong>en</strong>te<br />
manera: 18 pinturas rojas (12 ciervas, 1 ciervo,<br />
3 grupos de puntos aislados, 1 grupo de<br />
puntos alineados y 1 signo rectangular), una<br />
negra (trazos indeterminados), 5 grabadas (2<br />
bóvidos, 1 caballo, 1 antropomorfo y 1 un grupo<br />
de trazos indeterminados) y una grabada y<br />
pintada <strong>en</strong> rojo (1 uro). Todas ellas se distribuy<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong> los tres ámbitos decorados que hemos<br />
difer<strong>en</strong>ciado.<br />
Sala de las ciervas<br />
Se trata de una sala con dos niveles de exiguas<br />
dim<strong>en</strong>siones, a la que se accede a través de una<br />
complicada gatera lateral.<br />
En el plano inferior de la sala, el espacio permite<br />
la pres<strong>en</strong>cia de media doc<strong>en</strong>a de personas erguidas<br />
al tratarse <strong>del</strong> área más amplia.<br />
<strong>Las</strong> primeras fi guras se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tran a izquierda<br />
según se accede a la sala. Se trata de dos ciervas<br />
<strong>en</strong>fr<strong>en</strong>tadas. Una de ellas es esbelta, con<br />
el cuello alargado, las orejas inhiestas <strong>en</strong> forma<br />
de “V”, el morro triangular, el pecho ampliado<br />
mediante una mancha de color y el lomo acabado<br />
<strong>en</strong> una doble cola como si el pintor hubiese<br />
corregido su trazado. Se difer<strong>en</strong>cian tres<br />
tonalidades difer<strong>en</strong>tes de rojo que respond<strong>en</strong> a<br />
otros tantos colorantes difer<strong>en</strong>tes, más oscuro<br />
<strong>en</strong> la cabeza y lomo, más pálido <strong>en</strong> la grupa y<br />
anaranjado <strong>en</strong> el pecho. La otra, más s<strong>en</strong>cilla,<br />
únicam<strong>en</strong>te se reduce al morro redondeado, las<br />
orejas y varios puntos discontinuos sugiri<strong>en</strong>do el<br />
cuello.<br />
Fr<strong>en</strong>te a éstas, <strong>en</strong> la pared derecha, se ha repres<strong>en</strong>tado<br />
otra cierva muy perdida, de la que<br />
solam<strong>en</strong>te se observa con claridad restos <strong>del</strong><br />
morro y orejas, el lomo, la cola y la grupa. A su<br />
izquierda se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra un panel repleto de trazos<br />
lineales negros de difícil interpretación y cronología<br />
incierta.<br />
Sobre otro panel a la derecha de la <strong>en</strong>trada se<br />
<strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra la última fi gura <strong>del</strong> plano inferior, se<br />
trata de una pequeña cabeza de cierva reducida<br />
al frontal y las orejas paralelas hacia atrás, de un<br />
tono anaranjado.<br />
Asc<strong>en</strong>di<strong>en</strong>do una resbaladiza rampa hacia la<br />
izquierda se accede al plano superior, un estrecho<br />
corredor formado por dos hoyas de erosión<br />
que han sido utilizadas como paneles cóncavos<br />
<strong>en</strong>fr<strong>en</strong>tados dos a dos, <strong>en</strong> los que el espacio<br />
ap<strong>en</strong>as permite la pres<strong>en</strong>cia de dos personas<br />
fl exionadas. En ellos se ha organizado una composición<br />
pictórica formada por cuatro parejas<br />
de ciervas originariam<strong>en</strong>te completas, dos a izquierda<br />
<strong>en</strong> un mismo plano, unas <strong>en</strong>fr<strong>en</strong>tadas y<br />
las otras dándose la espalda, y dos a derecha <strong>en</strong><br />
dos planos y ori<strong>en</strong>tadas, unas hacia el exterior y<br />
las otras hacia el interior <strong>del</strong> corredor. Desgraciadam<strong>en</strong>te<br />
la bella composición que forman las<br />
ciervas se ha visto seriam<strong>en</strong>te afectada por los<br />
La cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />
155