03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa<br />

150<br />

atzean itxi ondor<strong>en</strong>, galeria bitan banatz<strong>en</strong><br />

da; eskumaldekotik jarraituta oso galeria<br />

laua daukagu, zoruan gours iz<strong>en</strong>eko egiturak<br />

dituana leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go metroetan. Hortxe<br />

sartu eta berehala, ezkerraldean, lerro-sail<br />

bat osatz<strong>en</strong> dab<strong>en</strong> trazu paraleloak ikusi<br />

geinkez. Eskumaldean, galeria bitan banatz<strong>en</strong><br />

dan lekutik 10 metrora, 5 pare orban<br />

gorri lerrokatu ikusi geinkez, sarreratik urrun<strong>en</strong><br />

dagozan grafi ak hain zuz<strong>en</strong>, beharbada<br />

paleolitoko garaiko igarobidear<strong>en</strong> amaieran,<br />

kobazuloar<strong>en</strong> sarreratik 200 metro ingurura.<br />

Nahiz eta Ar<strong>en</strong>aza kobazuloan aztarnategia<br />

egoala 1962. urteaz geroztik ezaguna izan,<br />

E. Nolte Aramburu ikerlariak horr<strong>en</strong> barri<br />

emon ebalako, margoak ez ziran aurkitu<br />

1973. urtera <strong>arte</strong>, hain zuz<strong>en</strong> be kobazuloar<strong>en</strong><br />

sarrerako arkeologi araketak hasi <strong>arte</strong>, J.M.<br />

Apellániz jaunar<strong>en</strong> zuz<strong>en</strong>daritzapean.<br />

Ar<strong>en</strong>aza kobazuloan Paleolito aroko margo<br />

bilduma garrantzitsua —aurrerago aztertuko<br />

doguna zehatzago— izateaz ganera, arkeologi<br />

aztarnategi azpimarragarria be badago<br />

kobazuloar<strong>en</strong> sarreran, hogei urtean et<strong>en</strong> barik<br />

arakatua izan dana.<br />

Leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go araketaldia 1972. urtean egin<br />

zan eta J.M. Apellániz eta J. Altuna jaunek<br />

zuz<strong>en</strong>du eb<strong>en</strong>. Biotako leh<strong>en</strong><strong>en</strong>goak jarraitu<br />

egin eban lanotan 1990. urtera <strong>arte</strong>, eta<br />

hortik aurrera J.A. Fernández Lombera izan<br />

zan azk<strong>en</strong> araketaldi<strong>en</strong> zuz<strong>en</strong>daria, harik eta<br />

1993. urtean amaitu ziran <strong>arte</strong>.<br />

Araketa lanotan luzaroan jo eta ke ibili arr<strong>en</strong>,<br />

aztarnategi horr<strong>en</strong> inguruko argitalp<strong>en</strong> ze-<br />

87. Ar<strong>en</strong>aza kobazuloar<strong>en</strong> planimetria. 87. Planimetría de la cueva de Ar<strong>en</strong>aza.<br />

hatzik ez daukagu. Araketaldietan datu eta<br />

materiale asko biltz<strong>en</strong> dira eta urteak emon<br />

behar dira holakoak aztertzeko eta interpretatzeko,<br />

eta kasu honetan be horixe gertatz<strong>en</strong><br />

da.<br />

Dakigunetik, luzaroan erabili zan bizilekutzat<br />

kobazuloa, Goi Paleolitotik hasita oraintsuko<br />

historiaurrera <strong>arte</strong>ko mailak bereiztu<br />

dira-ta, eta hortxe egin dira batez be tokian<br />

tokiko araketa-lanak. Sei maila ezbardin<br />

bereiztu dira guztira. VI. maila Magdal<strong>en</strong><br />

arokoa da; V eta IV. mailak Azil arokoak;<br />

III eta II. mailak Epipaleolitokotzat hartu<br />

dira, nahiz eta biotako leh<strong>en</strong><strong>en</strong>goan geometrikorik<br />

egon ez; eta I. maila Neolitokoa da,<br />

goialdean agerkari Kalkolitikoak dituana eta<br />

azalean Brontze Aroko eta erromatarr<strong>en</strong> garaiko<br />

aztarnak.<br />

Nahiz eta santuarioar<strong>en</strong> garai bereko industriak<br />

aztertu ez, irudi abstraktuez apaindutako<br />

eta kronologiari jagokonez Azil arokoak<br />

(APELLÁNIZ, 1982: 186-189) diran <strong>arte</strong><br />

eroangarriko z<strong>en</strong>bait pieza agertu diranez,<br />

p<strong>en</strong>tsatu leiteke —p<strong>en</strong>tsatu bakarrik— horrelako<br />

beste lekuko batzuk be aurkitu leitekezala<br />

arinagoko aroetakoetan.<br />

Hasierako urteetan, araketa-lanetako leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go<br />

hiru ekitaldietan, bost kultur aro<br />

bereiztu zituan J.M. Apellániz ikerlariak:<br />

euskal-erromatarra, Brontzea, Eneolito eta<br />

Brontze Aroar<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an bizilekua bertan behera<br />

geratutako aroa, Eneolito zaharra eta<br />

Neolitoa (1975: 115-116). Hurr<strong>en</strong>go araketaldi<br />

bietan, 1975 eta 1976. urteetakoetan,<br />

Azil aroko kulturear<strong>en</strong> aztarna trinko eta<br />

ugariak ikusi ziran, eta horre<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an azpimarratzekoa<br />

da landutako hazur bilduma<br />

bat —batez be saihetsak eta orein<strong>en</strong> punta<br />

zorrotzak— landutakotzat ulertuta “hazurrotan<br />

marrak eta markak egin dirala”.<br />

Araketa-lan<strong>en</strong> zuz<strong>en</strong>dariak Azil arokoa berezkoa<br />

dan <strong>arte</strong> estilo abstraktoar<strong>en</strong> aldaeratzat<br />

hartu ebazan (APELLÁNIZ, 1977:<br />

43). Aro horretako industriari jagokonez,<br />

Ar<strong>en</strong>aza kobazuloan datu gitxi agertz<strong>en</strong><br />

da; punta eta harrizko labanak proportzino<br />

handian agertz<strong>en</strong> dira, eta horreekin batera<br />

xafl a ertzeko karraskagailuak. Era berean,<br />

ukiera malkartsuar<strong>en</strong> ganeko alde lateral<br />

edo transbertsaleko xixelak eta zulagailuak<br />

be agertz<strong>en</strong> dira, baina ez horr<strong>en</strong>beste<br />

(APELLÁNIZ, 1978: 113). Osteragoko<br />

araketaldietan, bestalde, Azil aro berantiarra<br />

be bereiztu zan, eta hor be agertz<strong>en</strong> dira<br />

markadun hazurrak eta, harrizko lanabesei<br />

jagok<strong>en</strong>ez, xixel lauak eta erdiratuak dira<br />

gehi<strong>en</strong> agertz<strong>en</strong> diranak; ostera, puntak, harrizko<br />

labantxuak eta xafl a ertzeko karraskagailuak<br />

nabarm<strong>en</strong> gitxitz<strong>en</strong> dira. Kultur<br />

aro horr<strong>en</strong> ondoan beste bat dator, Protoazil<br />

aroa deitutakoa, eta hor, ikusi dogun aurreko<br />

Azil aroagaz konparatuta, gehiago dira<br />

agertz<strong>en</strong> diran xixelak eta gitxiago harrizko<br />

labanak eta karraskagailuak (APELLÁNIZ,<br />

1980: 371). Hortik aurrerako araketaldietan,<br />

eta arkeologi araketak amaitu <strong>arte</strong>, Brontze<br />

aroko mailatan egin da lan.<br />

Baina kobazuloar<strong>en</strong> atariko aztarnategiaz<br />

ganera, badira barrualdean beste aztarnaleku<br />

bi, hain zuz<strong>en</strong> be irudiak aurkitz<strong>en</strong> diran<br />

lekuetan, baina ez da erraza alkarr<strong>en</strong> <strong>arte</strong>ko<br />

loturarik dauki<strong>en</strong> ala ez esatea.<br />

por la galería principal, atravesando dos tramos<br />

desc<strong>en</strong>di<strong>en</strong>tes y dejando atrás varias galerías<br />

laterales, llegamos a una bifurcación que nos<br />

lleva a derecha a una galería muy llana con formaciones<br />

de gours <strong>en</strong> el suelo, <strong>en</strong> sus primeros<br />

metros. Nada más p<strong>en</strong>etrar <strong>en</strong> ella, a izquierda,<br />

<strong>en</strong>contramos un motivo formado por trazos alineados<br />

paralelos que conforman series de líneas.<br />

A derecha, a 10 metros de la bifurcación, se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tran<br />

5 pares de manchas rojas alineadas,<br />

las grafías más alejadas de la <strong>en</strong>trada y posiblem<strong>en</strong>te<br />

el fi nal de la zona de tránsito paleolítico, a<br />

unos 200 metros de la boca de la cueva.<br />

A pesar de que se conocía la exist<strong>en</strong>cia de un<br />

yacimi<strong>en</strong>to <strong>en</strong> la cueva de Ar<strong>en</strong>aza desde que <strong>en</strong><br />

1962 E. Nolte Aramburu diera noticia <strong>del</strong> mismo,<br />

las manifestaciones rupestres no se descubr<strong>en</strong><br />

hasta 1973, una vez com<strong>en</strong>zadas las excavaciones<br />

arqueológicas <strong>en</strong> la <strong>en</strong>trada de la cavidad,<br />

dirigidas por J.M. Apellániz.<br />

La cueva de Ar<strong>en</strong>aza además de cont<strong>en</strong>er un importante<br />

conjunto parietal paleolítico <strong>del</strong> que hablaremos<br />

<strong>en</strong> detalle más a<strong>del</strong>ante, también cu<strong>en</strong>ta<br />

con un no m<strong>en</strong>os importante yacimi<strong>en</strong>to arqueológico<br />

<strong>en</strong> la <strong>en</strong>trada de la cavidad que ha sido excavado<br />

ininterrumpidam<strong>en</strong>te durante dos décadas.<br />

La primera campaña de excavación tuvo lugar<br />

<strong>en</strong> el año 1972 y estuvo dirigida por J.M. Apellániz<br />

y J. Altuna. El primero de ellos se <strong>en</strong>cargó<br />

de proseguir los trabajos hasta 1990, año <strong>en</strong> el<br />

que J.A. Fernández Lombera dirigió las últimas<br />

campañas, que fi nalizaron <strong>en</strong> 1993.<br />

A pesar de haberse desarrollado una actividad<br />

arqueológica bastante dilatada e int<strong>en</strong>sa, no con-<br />

tamos con ninguna publicación porm<strong>en</strong>orizada<br />

sobre el yacimi<strong>en</strong>to. <strong>Las</strong> campañas de excavación<br />

ofrec<strong>en</strong> cantidades ing<strong>en</strong>tes de datos y materiales<br />

cuyo estudio e interpretación se prolonga<br />

durante varios años, como sucede <strong>en</strong> este caso.<br />

Por lo que conocemos, la ocupación fue muy<br />

dilatada puesto que se han difer<strong>en</strong>ciado niveles<br />

que van desde el Paleolítico Superior hasta<br />

la Prehistoria Reci<strong>en</strong>te, época <strong>en</strong> la que se han<br />

c<strong>en</strong>trado los trabajos de campo. En total se han<br />

distinguido seis niveles de ocupación. El VI corresponde<br />

al Magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se, los V y IV al Azili<strong>en</strong>se,<br />

el III y II han sido atribuidos al Epipaleolítico<br />

aunque el primero no conti<strong>en</strong>e geométricos. El I<br />

es un nivel Neolítico con evid<strong>en</strong>cias Calcolíticas<br />

<strong>en</strong> su p<strong>arte</strong> superior, mi<strong>en</strong>tras que a nivel superfi<br />

cial se aprecian restos de la Edad <strong>del</strong> Bronce y<br />

de época romana.<br />

A pesar de que no se han estudiado las industrias<br />

contemporáneas al santuario, la aparición<br />

de varias piezas de <strong>arte</strong> mueble decoradas con<br />

motivos abstractos e inscritas cronológicam<strong>en</strong>te<br />

al Azili<strong>en</strong>se (APELLÁNIZ, 1982: 186-189) hace<br />

p<strong>en</strong>sar -sólo p<strong>en</strong>sar- <strong>en</strong> la posibilidad de que se<br />

puedan <strong>en</strong>contrar este tipo de evid<strong>en</strong>cias para<br />

épocas anteriores.<br />

Durante los primeros años, J.M. Apellániz difer<strong>en</strong>ció<br />

a partir de las tres primeras campañas de<br />

excavación cinco periodos culturales: vasco-romano,<br />

Bronce, un periodo de abandono <strong>en</strong>tre<br />

el Eneolítico y la edad de Bronce, Eneolítico antiguo<br />

y Neolítico (1975: 115-116). En las dos sigui<strong>en</strong>tes<br />

campañas llevadas a cabo <strong>en</strong> los años<br />

1975 y 1976, se reconoció un horizonte cultural<br />

Azili<strong>en</strong>se espeso y rico <strong>en</strong> materiales <strong>en</strong>tre los<br />

La cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />

151<br />

87

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!