03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

8. Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa<br />

8.<br />

La cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />

85. Ar<strong>en</strong>aza kobazuloar<strong>en</strong> kokalekua.<br />

85. Situación de la cueva de Ar<strong>en</strong>aza.<br />

146 147<br />

8.1. Kobazuloa eta erregistro arkeologikoa.<br />

Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa, edo iz<strong>en</strong>akaz be ezagutu izan dana, Bizkaiko<br />

Galdames udalerrian dago, San Pedror<strong>en</strong> parrokiar<strong>en</strong> inguruan dagoan urigunetxutik nahiko<br />

hur. Kobazuloar<strong>en</strong> U.T.M. koord<strong>en</strong>adak hurr<strong>en</strong>goak dira X= 492037; Y=4789775; Z=195.<br />

Baserrialde ingurua da hori, m<strong>en</strong>ditsua, Bilboko itsasadarrar<strong>en</strong> ezkerraldetik m<strong>en</strong>diok banatutakoa.<br />

Kobazuloar<strong>en</strong> sarrera nagusia Ar<strong>en</strong>a m<strong>en</strong>diar<strong>en</strong> (731 metroko garaiera) hegoaldeko maldan<br />

dago, itsasoar<strong>en</strong> mailatik 180 metroko garaieran eta Galdameseko errekear<strong>en</strong> beheko ibarraretik<br />

50 metroko garaieran. Muskiz<strong>en</strong>, Ar<strong>en</strong>ako hondartzar<strong>en</strong> ondo-ondoan, Kantauri itxasora<br />

emot<strong>en</strong> dau<strong>en</strong> Barbadun ibairaino heltz<strong>en</strong> da erreka hori. Ibar estu horr<strong>en</strong> alboetan Ar<strong>en</strong>a<br />

daukagu alde batetik eta Garai eta Pico <strong>del</strong> Moro m<strong>en</strong>diak beste aldetik. Errekea pasabide<br />

naturaltzat geratz<strong>en</strong> da, eta kobazuloar<strong>en</strong> sarreratik oso ondo ikust<strong>en</strong> da.<br />

Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa kareharrizko atx<strong>arte</strong>an dago, eta Behe Kretazikokoa da (Apti<strong>en</strong>darra).<br />

Atxuriaga sistema karstikoar<strong>en</strong> p<strong>arte</strong> da kobazuloa, bat egit<strong>en</strong> dauelako El Bortal, Artekona,<br />

La Fragua eta La Bu<strong>en</strong>a kobazuloakaz. Bizkaiko galeria sistemarik handi<strong>en</strong>a da luzetara (30<br />

kilometro galeria baino gehiago) eta sakoneran (486 metro). Sistema horr<strong>en</strong> sarrera naturalak<br />

Ar<strong>en</strong>aza eta Artekona kobazuloak dira, eta badira be sarrera artifizialak, esaterako Matilde<br />

meategia, La Imp<strong>en</strong>sada meategia, La Fragua meategia eta La Bu<strong>en</strong>a meategia (BURNIA<br />

ESPELEOLOGI ELKARTEA, 2004).<br />

Historiaurrean bizilekutzat erabilteko leku egokia zan, behealdean dagoan ibarra ondo ikust<strong>en</strong><br />

dalako kobazulotik, eta horrek garrantzi handia eukan ehizarako eta inguruko ur baliabide<br />

ugariak aprobetxatu ahal izateko. Goi Paleolitotik erabiliko zan bizilekutzat, aztarnetegi arkeologikoan<br />

arpoiak aurkitu izanak erakust<strong>en</strong> da<strong>en</strong>ez. (ARRIBAS, BERGANZA, 1995).<br />

Horrezaz ganera, kobazuloar<strong>en</strong> inguruan hainbat bizileku iraunkor izan zan historiaurre guztian<br />

zehar, eta horr<strong>en</strong> erakusgarri da Ar<strong>en</strong>azako aztarnategiaz ganera beste batzuk be badirala:<br />

ondoan dagoan La Magdal<strong>en</strong>a kobazuloko aztarnategia (ia guztiz galduta dagoana), Ar<strong>en</strong>aza<br />

II iz<strong>en</strong>eko hilobia eta osterako aztarna arkeologiko batzuk, esaterako Eskatxabeleko trikuharriak,<br />

Galdameseko udalerritik urt<strong>en</strong> barik.<br />

Kobazulora heltzeko San Pedro auzotik joan behar da; 200 metro ingurura uriguneko azk<strong>en</strong> etxeak<br />

dagoz, eta asfaltatu bako bide-zidor batetik egin behar da maldan gora. Bide-zidor horretatik oinbide<br />

bat ikust<strong>en</strong> da atx<strong>arte</strong>tik gora; bide hori hartu eta zuz<strong>en</strong>ean eroango gaitu kobazuloraino.<br />

8.1. La cavidad y su registro arqueológico<br />

La cueva de Ar<strong>en</strong>aza, que también ha sido conocida<br />

como o , se<br />

localiza <strong>en</strong> el municipio vizcaíno de Galdames,<br />

concretam<strong>en</strong>te <strong>en</strong> las proximidades <strong>del</strong> pequeño<br />

núcleo urbano desarrollado junto a la parroquia<br />

de San Pedro. <strong>Las</strong> coord<strong>en</strong>adas U.T.M. de<br />

la cueva son X= 492037; Y=4789775; Z=195.<br />

Se trata de un ámbito rural de orografía montañosa<br />

que le separa de la marg<strong>en</strong> izquierda de La<br />

Ría de Bilbao.<br />

La cavidad pres<strong>en</strong>ta una boca principal de ac-<br />

ceso <strong>en</strong> la falda meridional <strong>del</strong> monte conocido<br />

2.<br />

como Alto de la Ar<strong>en</strong>a (731 metros de altura), a<br />

180 metros sobre el nivel <strong>del</strong> mar y a unos 50<br />

metros sobre un valle inferior, por el que discurre<br />

el riachuelo de Galdames, aflu<strong>en</strong>te <strong>del</strong> río Barbadun<br />

que actualm<strong>en</strong>te desemboca <strong>en</strong> el mar<br />

Cantábrico a la altura de la playa de La Ar<strong>en</strong>a,<br />

<strong>en</strong> el municipio costero de Muskiz. Sobre el estrecho<br />

valle se alzan el m<strong>en</strong>cionado Alto de la<br />

Ar<strong>en</strong>a y fr<strong>en</strong>te a éste, los montes de Garai y de<br />

Pico <strong>del</strong> Moro, quedando el pequeño riachuelo<br />

como lugar de paso natural, fácilm<strong>en</strong>te visible<br />

desde la <strong>en</strong>trada a la cueva.<br />

<strong>Los</strong> materiales litológicos <strong>en</strong> los que se desarrolla<br />

la cueva de Ar<strong>en</strong>aza son rocas calizas que<br />

pert<strong>en</strong>ec<strong>en</strong> al Cretácico inferior (Apti<strong>en</strong>se). Además,<br />

la cavidad forma p<strong>arte</strong> <strong>del</strong> sistema cárstico<br />

de Atxuriaga compuesto por la unión física de<br />

dicha cueva, y las de Bortal, Artekona, Fragua<br />

y Bu<strong>en</strong>a. Este complejo es el más importante<br />

<strong>en</strong> desarrollo (más de 30 kilómetros de galerías)<br />

y <strong>en</strong> profundidad (486 metros) de todo el Territorio<br />

Histórico. <strong>Los</strong> accesos naturales al mismo<br />

son las bocas de Ar<strong>en</strong>aza y Artekona, existi<strong>en</strong>do<br />

otros artificiales como Mina Matilde, Mina Imp<strong>en</strong>sada,<br />

Mina Fragua y Mina Bu<strong>en</strong>a (SOCIE-<br />

DAD ESPELEOLÓGICA BURNIA, 2004).<br />

Se trata de un lugar apto para el desarrollo de la<br />

vida prehistórica puesto que el dominio estratégico<br />

<strong>del</strong> valle inferior habría sido clave para el control<br />

de la caza y el aprovechami<strong>en</strong>to de los abundantes<br />

recursos acuíferos que pudieron ser explotados<br />

desde el Paleolítico Superior, como lo indica<br />

la localización de arpones d<strong>en</strong>tro el yacimi<strong>en</strong>to<br />

arqueológico (ARRIBAS, BERGANZA, 1995).<br />

85<br />

Además, las proximidades de la cavidad han<br />

sido habitadas de manera regular durante la<br />

prehistoria y prueba de ello es que no sólo contamos<br />

con el yacimi<strong>en</strong>to de la cueva de Ar<strong>en</strong>aza,<br />

sino que próximo a éste también se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!