pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
8. Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa<br />
8.<br />
La cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />
85. Ar<strong>en</strong>aza kobazuloar<strong>en</strong> kokalekua.<br />
85. Situación de la cueva de Ar<strong>en</strong>aza.<br />
146 147<br />
8.1. Kobazuloa eta erregistro arkeologikoa.<br />
Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa, edo iz<strong>en</strong>akaz be ezagutu izan dana, Bizkaiko<br />
Galdames udalerrian dago, San Pedror<strong>en</strong> parrokiar<strong>en</strong> inguruan dagoan urigunetxutik nahiko<br />
hur. Kobazuloar<strong>en</strong> U.T.M. koord<strong>en</strong>adak hurr<strong>en</strong>goak dira X= 492037; Y=4789775; Z=195.<br />
Baserrialde ingurua da hori, m<strong>en</strong>ditsua, Bilboko itsasadarrar<strong>en</strong> ezkerraldetik m<strong>en</strong>diok banatutakoa.<br />
Kobazuloar<strong>en</strong> sarrera nagusia Ar<strong>en</strong>a m<strong>en</strong>diar<strong>en</strong> (731 metroko garaiera) hegoaldeko maldan<br />
dago, itsasoar<strong>en</strong> mailatik 180 metroko garaieran eta Galdameseko errekear<strong>en</strong> beheko ibarraretik<br />
50 metroko garaieran. Muskiz<strong>en</strong>, Ar<strong>en</strong>ako hondartzar<strong>en</strong> ondo-ondoan, Kantauri itxasora<br />
emot<strong>en</strong> dau<strong>en</strong> Barbadun ibairaino heltz<strong>en</strong> da erreka hori. Ibar estu horr<strong>en</strong> alboetan Ar<strong>en</strong>a<br />
daukagu alde batetik eta Garai eta Pico <strong>del</strong> Moro m<strong>en</strong>diak beste aldetik. Errekea pasabide<br />
naturaltzat geratz<strong>en</strong> da, eta kobazuloar<strong>en</strong> sarreratik oso ondo ikust<strong>en</strong> da.<br />
Ar<strong>en</strong>aza kobazuloa kareharrizko atx<strong>arte</strong>an dago, eta Behe Kretazikokoa da (Apti<strong>en</strong>darra).<br />
Atxuriaga sistema karstikoar<strong>en</strong> p<strong>arte</strong> da kobazuloa, bat egit<strong>en</strong> dauelako El Bortal, Artekona,<br />
La Fragua eta La Bu<strong>en</strong>a kobazuloakaz. Bizkaiko galeria sistemarik handi<strong>en</strong>a da luzetara (30<br />
kilometro galeria baino gehiago) eta sakoneran (486 metro). Sistema horr<strong>en</strong> sarrera naturalak<br />
Ar<strong>en</strong>aza eta Artekona kobazuloak dira, eta badira be sarrera artifizialak, esaterako Matilde<br />
meategia, La Imp<strong>en</strong>sada meategia, La Fragua meategia eta La Bu<strong>en</strong>a meategia (BURNIA<br />
ESPELEOLOGI ELKARTEA, 2004).<br />
Historiaurrean bizilekutzat erabilteko leku egokia zan, behealdean dagoan ibarra ondo ikust<strong>en</strong><br />
dalako kobazulotik, eta horrek garrantzi handia eukan ehizarako eta inguruko ur baliabide<br />
ugariak aprobetxatu ahal izateko. Goi Paleolitotik erabiliko zan bizilekutzat, aztarnetegi arkeologikoan<br />
arpoiak aurkitu izanak erakust<strong>en</strong> da<strong>en</strong>ez. (ARRIBAS, BERGANZA, 1995).<br />
Horrezaz ganera, kobazuloar<strong>en</strong> inguruan hainbat bizileku iraunkor izan zan historiaurre guztian<br />
zehar, eta horr<strong>en</strong> erakusgarri da Ar<strong>en</strong>azako aztarnategiaz ganera beste batzuk be badirala:<br />
ondoan dagoan La Magdal<strong>en</strong>a kobazuloko aztarnategia (ia guztiz galduta dagoana), Ar<strong>en</strong>aza<br />
II iz<strong>en</strong>eko hilobia eta osterako aztarna arkeologiko batzuk, esaterako Eskatxabeleko trikuharriak,<br />
Galdameseko udalerritik urt<strong>en</strong> barik.<br />
Kobazulora heltzeko San Pedro auzotik joan behar da; 200 metro ingurura uriguneko azk<strong>en</strong> etxeak<br />
dagoz, eta asfaltatu bako bide-zidor batetik egin behar da maldan gora. Bide-zidor horretatik oinbide<br />
bat ikust<strong>en</strong> da atx<strong>arte</strong>tik gora; bide hori hartu eta zuz<strong>en</strong>ean eroango gaitu kobazuloraino.<br />
8.1. La cavidad y su registro arqueológico<br />
La cueva de Ar<strong>en</strong>aza, que también ha sido conocida<br />
como o , se<br />
localiza <strong>en</strong> el municipio vizcaíno de Galdames,<br />
concretam<strong>en</strong>te <strong>en</strong> las proximidades <strong>del</strong> pequeño<br />
núcleo urbano desarrollado junto a la parroquia<br />
de San Pedro. <strong>Las</strong> coord<strong>en</strong>adas U.T.M. de<br />
la cueva son X= 492037; Y=4789775; Z=195.<br />
Se trata de un ámbito rural de orografía montañosa<br />
que le separa de la marg<strong>en</strong> izquierda de La<br />
Ría de Bilbao.<br />
La cavidad pres<strong>en</strong>ta una boca principal de ac-<br />
ceso <strong>en</strong> la falda meridional <strong>del</strong> monte conocido<br />
2.<br />
como Alto de la Ar<strong>en</strong>a (731 metros de altura), a<br />
180 metros sobre el nivel <strong>del</strong> mar y a unos 50<br />
metros sobre un valle inferior, por el que discurre<br />
el riachuelo de Galdames, aflu<strong>en</strong>te <strong>del</strong> río Barbadun<br />
que actualm<strong>en</strong>te desemboca <strong>en</strong> el mar<br />
Cantábrico a la altura de la playa de La Ar<strong>en</strong>a,<br />
<strong>en</strong> el municipio costero de Muskiz. Sobre el estrecho<br />
valle se alzan el m<strong>en</strong>cionado Alto de la<br />
Ar<strong>en</strong>a y fr<strong>en</strong>te a éste, los montes de Garai y de<br />
Pico <strong>del</strong> Moro, quedando el pequeño riachuelo<br />
como lugar de paso natural, fácilm<strong>en</strong>te visible<br />
desde la <strong>en</strong>trada a la cueva.<br />
<strong>Los</strong> materiales litológicos <strong>en</strong> los que se desarrolla<br />
la cueva de Ar<strong>en</strong>aza son rocas calizas que<br />
pert<strong>en</strong>ec<strong>en</strong> al Cretácico inferior (Apti<strong>en</strong>se). Además,<br />
la cavidad forma p<strong>arte</strong> <strong>del</strong> sistema cárstico<br />
de Atxuriaga compuesto por la unión física de<br />
dicha cueva, y las de Bortal, Artekona, Fragua<br />
y Bu<strong>en</strong>a. Este complejo es el más importante<br />
<strong>en</strong> desarrollo (más de 30 kilómetros de galerías)<br />
y <strong>en</strong> profundidad (486 metros) de todo el Territorio<br />
Histórico. <strong>Los</strong> accesos naturales al mismo<br />
son las bocas de Ar<strong>en</strong>aza y Artekona, existi<strong>en</strong>do<br />
otros artificiales como Mina Matilde, Mina Imp<strong>en</strong>sada,<br />
Mina Fragua y Mina Bu<strong>en</strong>a (SOCIE-<br />
DAD ESPELEOLÓGICA BURNIA, 2004).<br />
Se trata de un lugar apto para el desarrollo de la<br />
vida prehistórica puesto que el dominio estratégico<br />
<strong>del</strong> valle inferior habría sido clave para el control<br />
de la caza y el aprovechami<strong>en</strong>to de los abundantes<br />
recursos acuíferos que pudieron ser explotados<br />
desde el Paleolítico Superior, como lo indica<br />
la localización de arpones d<strong>en</strong>tro el yacimi<strong>en</strong>to<br />
arqueológico (ARRIBAS, BERGANZA, 1995).<br />
85<br />
Además, las proximidades de la cavidad han<br />
sido habitadas de manera regular durante la<br />
prehistoria y prueba de ello es que no sólo contamos<br />
con el yacimi<strong>en</strong>to de la cueva de Ar<strong>en</strong>aza,<br />
sino que próximo a éste también se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra