03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

El Rincón kobazuloa<br />

126<br />

67. Kantaurialdean aurkitz<strong>en</strong> diran irudiar<strong>en</strong><br />

adibideak<br />

grabatua dago, bizkarraldea askotariko<br />

trazuz egindakoa dau<strong>en</strong>a, baina irudiar<strong>en</strong><br />

inguruan baino ez. Burua gorantza<br />

begira dauka, ahoa zabalik, eta sabelean<br />

sartutako azkon bat behintzat.<br />

Amaitzeko, Grande de Otañeseko kobazuloan<br />

agertz<strong>en</strong> da dokum<strong>en</strong>tatuta<br />

dagoan azk<strong>en</strong>a, orein bat eta ahuntz bat<br />

aurrez aurre. Leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go hori paparraldean<br />

askotariko eta estriatutako trazuz<br />

grabatutakoa da eta aurreko adibide<strong>en</strong><br />

espresibidadea ez dauka. Ganera, ez<br />

dago argi azkona daukan —paparrar<strong>en</strong><br />

inguruan daukan trazu bat da errefer<strong>en</strong>tzia<br />

bakarra—.<br />

Baina esan beharra dago zehatz-mehatz begiratuko<br />

balira kantaurialdeko kobazulo guztietako<br />

horma-irudiak, baleitekeala orain <strong>arte</strong><br />

ikusi ez diran beste kasu batzuk be aurkitzea.<br />

Batzutan oso zaila da azkon moduan hartzea<br />

animaliar<strong>en</strong> gorputzetik urtet<strong>en</strong> dab<strong>en</strong> marrak,<br />

eta horixe gertatz<strong>en</strong> da esate baterako<br />

Alkerdi kobazuloko oreinar<strong>en</strong> irudiagaz<br />

(BARANDIARAN MAESTU, 1974), askotariko<br />

eta estriatutako trazuz marraztutakoa<br />

eta paparraldean marra bat erakust<strong>en</strong> daueta,<br />

aurrerago ikusi ditugun kasu<strong>en</strong> antzera,<br />

nahiz eta buruak inolako espresibidaderik<br />

erakutsi ez.<br />

Ikusi dogunez, irudirik gehi<strong>en</strong>-gehi<strong>en</strong>ek<br />

ezaugarri tekniko eta estilistiko bardinak<br />

daukiez. Irudiak baditu aitatutako ezaugarri<br />

horreek —batez be grabatu estriatua— kronologia<br />

seguruagoa dauki<strong>en</strong> beste batzukaz<br />

konparatu ezkero, Magdal<strong>en</strong> arokotzat jo<br />

geinke. Peña Candamoko kasuan, berretsi<br />

egin da 2 z<strong>en</strong>bakidun oreinar<strong>en</strong> datatze erradiokarbonikoar<strong>en</strong><br />

bit<strong>arte</strong>z, emaitza izanik<br />

13.870+/-120 BP (FORTEA, 2002).<br />

Dana dala, El Rincón kobazuloan aurkitutako<br />

irudiak luzatu egit<strong>en</strong> dau gai ikonografi<br />

koar<strong>en</strong> indarraldia, izan be Gravette-Solutre<br />

arokotzat jo geinkealako, aintzat hartz<strong>en</strong><br />

baditugu hank<strong>en</strong> jarrear<strong>en</strong> lerro paraleloak,<br />

adarrak eta jaurtigaiar<strong>en</strong> tipologia berezia<br />

(GONZÁLEZ SAINZ, GARATE MAIDA-<br />

GAN, 2006). Ganera, badago be megazero<br />

bat, puntu gorriz margotutakoa, La Pasiega<br />

kobazuloko B galerian, aurrekoar<strong>en</strong> kronologia<br />

antzekoa daukana, eta azkona dau<strong>en</strong>a<br />

sabelean sartuta, beharbada aztertz<strong>en</strong> gabilzan<br />

eredu ikonografi koar<strong>en</strong> margo gorriz<br />

egindako aldakia.<br />

Beraz, gai horrek orain <strong>arte</strong> uste izan dan<br />

baino luzeroagoan iraun eban, ez da sasoi<br />

edo aldi jakin batekoa bakarrik —Behe Magadal<strong>en</strong><br />

aldikoa— eta oinarrizko ezaugarri<br />

batzukaz estilo ezbardinetan buztartz<strong>en</strong> da,<br />

horrek ez dauela k<strong>en</strong>tz<strong>en</strong> lotura estuagoa izatea<br />

Magdal<strong>en</strong> aldiko grabatuakaz.<br />

No nos cabe duda de que una revisión exhaustiva<br />

<strong>del</strong> catálogo parietal paleolítico de la región<br />

cantábrica puede aportar nuevos casos que<br />

hasta el mom<strong>en</strong>to han pasado desapercibidos.<br />

Incluso resulta complicado interpretar como<br />

v<strong>en</strong>ablos algunos trazos que p<strong>arte</strong>n <strong>del</strong> tronco<br />

<strong>del</strong> animal. Así sucede con la repres<strong>en</strong>tación de<br />

ciervo de la cueva de Alkerdi (BARANDIARAN<br />

MAESTU, 1974), grabado <strong>en</strong> trazo múltiple y<br />

estriado, que pres<strong>en</strong>ta una línea a la altura <strong>del</strong><br />

pecho y que podría <strong>en</strong>cajar con las anteriorm<strong>en</strong>te<br />

descritas, sin pres<strong>en</strong>tar la misma expresividad<br />

<strong>en</strong> la cabeza.<br />

Como se ha podido observar, la amplia mayoría<br />

de las repres<strong>en</strong>taciones comp<strong>arte</strong>n los mismos<br />

rasgos técnicos y estilísticos. La comparación<br />

de dichos rasgos –sobre todo <strong>del</strong> grabado estriado-<br />

con repres<strong>en</strong>taciones de cronología más<br />

segura nos permite apuntar una cronología magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se<br />

para el motivo. En el caso de Peña<br />

Candamo ha sido corroborado por la datación<br />

radiocarbónica <strong>del</strong> ciervo nº2 <strong>en</strong> 13.870+/-120<br />

BP (FORTEA, 2002).<br />

De todas maneras, el ejemplar localizado <strong>en</strong> la<br />

cueva de Rincón introduce una vig<strong>en</strong>cia cronológica<br />

más amplia al tema iconográfi co, ya que<br />

corresponde a una época graveto-solutr<strong>en</strong>se si<br />

consideramos los paralelos referidos a la disposición<br />

de las patas, los cuernos y la tipología<br />

específi ca <strong>del</strong> proyectil (GONZÁLEZ SAINZ,<br />

GARATE MAIDAGAN, 2006). Además, existe<br />

un megaceros punteado <strong>en</strong> rojo <strong>en</strong> la galería B<br />

de La Pasiega, de cronología similar al anterior,<br />

que pres<strong>en</strong>ta un v<strong>en</strong>ablo clavado <strong>en</strong> su vi<strong>en</strong>tre,<br />

quizás el mo<strong>del</strong>o <strong>en</strong> pintura roja <strong>del</strong> tema iconográfi<br />

co tratado.<br />

67. Ejemplos de la iconografía <strong>del</strong> <strong>en</strong> el Cantábrico<br />

Por lo tanto, es un tema de vig<strong>en</strong>cia más prolongada<br />

de la que se ha podido considerar y no específi<br />

co de un periodo concreto –Magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se<br />

inferior- que, d<strong>en</strong>tro de unas características básicas,<br />

se integra <strong>en</strong> distintos estilos sin rechazar<br />

una fi liación más estrecha con los grabados<br />

magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>ses.<br />

La cueva de El Rincón<br />

127<br />

67

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!