pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
El Rincón kobazuloa<br />
126<br />
67. Kantaurialdean aurkitz<strong>en</strong> diran irudiar<strong>en</strong><br />
adibideak<br />
grabatua dago, bizkarraldea askotariko<br />
trazuz egindakoa dau<strong>en</strong>a, baina irudiar<strong>en</strong><br />
inguruan baino ez. Burua gorantza<br />
begira dauka, ahoa zabalik, eta sabelean<br />
sartutako azkon bat behintzat.<br />
Amaitzeko, Grande de Otañeseko kobazuloan<br />
agertz<strong>en</strong> da dokum<strong>en</strong>tatuta<br />
dagoan azk<strong>en</strong>a, orein bat eta ahuntz bat<br />
aurrez aurre. Leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go hori paparraldean<br />
askotariko eta estriatutako trazuz<br />
grabatutakoa da eta aurreko adibide<strong>en</strong><br />
espresibidadea ez dauka. Ganera, ez<br />
dago argi azkona daukan —paparrar<strong>en</strong><br />
inguruan daukan trazu bat da errefer<strong>en</strong>tzia<br />
bakarra—.<br />
Baina esan beharra dago zehatz-mehatz begiratuko<br />
balira kantaurialdeko kobazulo guztietako<br />
horma-irudiak, baleitekeala orain <strong>arte</strong><br />
ikusi ez diran beste kasu batzuk be aurkitzea.<br />
Batzutan oso zaila da azkon moduan hartzea<br />
animaliar<strong>en</strong> gorputzetik urtet<strong>en</strong> dab<strong>en</strong> marrak,<br />
eta horixe gertatz<strong>en</strong> da esate baterako<br />
Alkerdi kobazuloko oreinar<strong>en</strong> irudiagaz<br />
(BARANDIARAN MAESTU, 1974), askotariko<br />
eta estriatutako trazuz marraztutakoa<br />
eta paparraldean marra bat erakust<strong>en</strong> daueta,<br />
aurrerago ikusi ditugun kasu<strong>en</strong> antzera,<br />
nahiz eta buruak inolako espresibidaderik<br />
erakutsi ez.<br />
Ikusi dogunez, irudirik gehi<strong>en</strong>-gehi<strong>en</strong>ek<br />
ezaugarri tekniko eta estilistiko bardinak<br />
daukiez. Irudiak baditu aitatutako ezaugarri<br />
horreek —batez be grabatu estriatua— kronologia<br />
seguruagoa dauki<strong>en</strong> beste batzukaz<br />
konparatu ezkero, Magdal<strong>en</strong> arokotzat jo<br />
geinke. Peña Candamoko kasuan, berretsi<br />
egin da 2 z<strong>en</strong>bakidun oreinar<strong>en</strong> datatze erradiokarbonikoar<strong>en</strong><br />
bit<strong>arte</strong>z, emaitza izanik<br />
13.870+/-120 BP (FORTEA, 2002).<br />
Dana dala, El Rincón kobazuloan aurkitutako<br />
irudiak luzatu egit<strong>en</strong> dau gai ikonografi<br />
koar<strong>en</strong> indarraldia, izan be Gravette-Solutre<br />
arokotzat jo geinkealako, aintzat hartz<strong>en</strong><br />
baditugu hank<strong>en</strong> jarrear<strong>en</strong> lerro paraleloak,<br />
adarrak eta jaurtigaiar<strong>en</strong> tipologia berezia<br />
(GONZÁLEZ SAINZ, GARATE MAIDA-<br />
GAN, 2006). Ganera, badago be megazero<br />
bat, puntu gorriz margotutakoa, La Pasiega<br />
kobazuloko B galerian, aurrekoar<strong>en</strong> kronologia<br />
antzekoa daukana, eta azkona dau<strong>en</strong>a<br />
sabelean sartuta, beharbada aztertz<strong>en</strong> gabilzan<br />
eredu ikonografi koar<strong>en</strong> margo gorriz<br />
egindako aldakia.<br />
Beraz, gai horrek orain <strong>arte</strong> uste izan dan<br />
baino luzeroagoan iraun eban, ez da sasoi<br />
edo aldi jakin batekoa bakarrik —Behe Magadal<strong>en</strong><br />
aldikoa— eta oinarrizko ezaugarri<br />
batzukaz estilo ezbardinetan buztartz<strong>en</strong> da,<br />
horrek ez dauela k<strong>en</strong>tz<strong>en</strong> lotura estuagoa izatea<br />
Magdal<strong>en</strong> aldiko grabatuakaz.<br />
No nos cabe duda de que una revisión exhaustiva<br />
<strong>del</strong> catálogo parietal paleolítico de la región<br />
cantábrica puede aportar nuevos casos que<br />
hasta el mom<strong>en</strong>to han pasado desapercibidos.<br />
Incluso resulta complicado interpretar como<br />
v<strong>en</strong>ablos algunos trazos que p<strong>arte</strong>n <strong>del</strong> tronco<br />
<strong>del</strong> animal. Así sucede con la repres<strong>en</strong>tación de<br />
ciervo de la cueva de Alkerdi (BARANDIARAN<br />
MAESTU, 1974), grabado <strong>en</strong> trazo múltiple y<br />
estriado, que pres<strong>en</strong>ta una línea a la altura <strong>del</strong><br />
pecho y que podría <strong>en</strong>cajar con las anteriorm<strong>en</strong>te<br />
descritas, sin pres<strong>en</strong>tar la misma expresividad<br />
<strong>en</strong> la cabeza.<br />
Como se ha podido observar, la amplia mayoría<br />
de las repres<strong>en</strong>taciones comp<strong>arte</strong>n los mismos<br />
rasgos técnicos y estilísticos. La comparación<br />
de dichos rasgos –sobre todo <strong>del</strong> grabado estriado-<br />
con repres<strong>en</strong>taciones de cronología más<br />
segura nos permite apuntar una cronología magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se<br />
para el motivo. En el caso de Peña<br />
Candamo ha sido corroborado por la datación<br />
radiocarbónica <strong>del</strong> ciervo nº2 <strong>en</strong> 13.870+/-120<br />
BP (FORTEA, 2002).<br />
De todas maneras, el ejemplar localizado <strong>en</strong> la<br />
cueva de Rincón introduce una vig<strong>en</strong>cia cronológica<br />
más amplia al tema iconográfi co, ya que<br />
corresponde a una época graveto-solutr<strong>en</strong>se si<br />
consideramos los paralelos referidos a la disposición<br />
de las patas, los cuernos y la tipología<br />
específi ca <strong>del</strong> proyectil (GONZÁLEZ SAINZ,<br />
GARATE MAIDAGAN, 2006). Además, existe<br />
un megaceros punteado <strong>en</strong> rojo <strong>en</strong> la galería B<br />
de La Pasiega, de cronología similar al anterior,<br />
que pres<strong>en</strong>ta un v<strong>en</strong>ablo clavado <strong>en</strong> su vi<strong>en</strong>tre,<br />
quizás el mo<strong>del</strong>o <strong>en</strong> pintura roja <strong>del</strong> tema iconográfi<br />
co tratado.<br />
67. Ejemplos de la iconografía <strong>del</strong> <strong>en</strong> el Cantábrico<br />
Por lo tanto, es un tema de vig<strong>en</strong>cia más prolongada<br />
de la que se ha podido considerar y no específi<br />
co de un periodo concreto –Magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se<br />
inferior- que, d<strong>en</strong>tro de unas características básicas,<br />
se integra <strong>en</strong> distintos estilos sin rechazar<br />
una fi liación más estrecha con los grabados<br />
magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>ses.<br />
La cueva de El Rincón<br />
127<br />
67