pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
El Rincón kobazuloa<br />
116<br />
63. El Rincón kobazuloar<strong>en</strong> planimetria. 63. Planimetría de la cueva de Rincón.<br />
Kobazuloar<strong>en</strong> sarrera hori obalatua da eta hego-ekialdera emot<strong>en</strong> dau; oso handia da, 12 metro<br />
inguruko altuera dauka eta 8 metroko zabalerea, gitxi gora-behera. Neurriok jarraitu egit<strong>en</strong><br />
dabe kobazuloar<strong>en</strong> atariar<strong>en</strong> hasierean, baina laster estutz<strong>en</strong> da barrurantza.<br />
Ezkerraldeko hormatik barrura egin eta eskegitako galeria batera sartz<strong>en</strong> gara. Zulo bakarra<br />
eta txikia da, hiru eremutxuz edo gelatxuz osatutakoa, eta batetik besterako bit<strong>arte</strong>etan<br />
hainbat espeleotema eta estalagmita dago, baita maila edo erlaitz antzeko batzuk be ezkerraldeko<br />
horman, bertatik ibilteko gatx.<br />
40 metro inguru sartz<strong>en</strong> da barrurantza, eta ez dauka alboetara sartzeko moduko beste lekurik,<br />
ezta katuka joanda be. Azk<strong>en</strong>era estutu egit<strong>en</strong> da gitxika-gitxika, guztiz itxi <strong>arte</strong>.<br />
Ondoko V<strong>en</strong>ta de la Perra eta Polvorín kobazuloetan bestelakoa gertatz<strong>en</strong> bada be, El Rincón<br />
kobazuloan ia ez dago aztarna arkeologikorik. Izan be, ez zan ezer aurkitu XX. m<strong>en</strong>deko<br />
80 hamarkadara <strong>arte</strong>, eskualde horretan C.A.E.A.P.-ekoek araketak egin ebezan <strong>arte</strong> hain<br />
zuz<strong>en</strong> be.<br />
Baleiteke kabazuloar<strong>en</strong> atarian aztarnategir<strong>en</strong> bat egon izana, garrantzitsua ganera, daukazan<br />
ezaugarriakaitik, baina higadurak desagertuerazo egin ditu eta bakarrik geratu dira aztarna<br />
apur batzuk. Era berean, barrualdeko geletako bat<strong>en</strong> aurkitu dira aurkitu aztarnak, esaterako<br />
harri-muger xafl a zati bat<strong>en</strong> egindako xixel diedroa eta hazur zati bat alderantzizko muxarraduraduna<br />
(MUÑOZ FERNÁNDEZ, SAN MIGUEL, GÓMEZ, MALPELO, SERNA, SMI-<br />
TH, 1991: 91).<br />
Kobazuloan oraintsu egindako araketei esker beste materiale batzuk be aurkitu dira barrualdean,<br />
baina testuinguru barik, eta horre<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an aitagarriak dira zeramika aztarnak<br />
(MONTES BARQUÍN, MUÑOZ FERNÁNDEZ, MORLOTE EXPÓSITO, SANTA-<br />
MARÍA SANTAMARÍA, GÓMEZ LAGUNA, BARREDA GONZÁLEZ-PARDO, 2005:<br />
12).<br />
Azk<strong>en</strong> bat<strong>en</strong>, arkeologi aztarnategiari jagokonez, badirudi atarian egongo zirala Paleolitoko<br />
aztarnak, gaur egun guztiz desagertuta dagozanak, baina ez euki<strong>en</strong> zertan izan behar grafi<br />
ko<strong>en</strong> garai berekoak. Barrualdeko geletan, aurkitutako aztarnek historiaurrear<strong>en</strong> azk<strong>en</strong>aldiko<br />
egotaldi puntualak erakust<strong>en</strong> deuskuez, inguru horretako doz<strong>en</strong>a bat kobazulotan aurkitu<br />
diran<strong>en</strong> antzekoak.<br />
La boca de la cueva, de forma ovalada y ori<strong>en</strong>tada<br />
hacia el suroeste, pres<strong>en</strong>ta unas <strong>en</strong>ormes dim<strong>en</strong>siones,<br />
de aproximadam<strong>en</strong>te 12 metros de altura<br />
por 8 de anchura, que se manti<strong>en</strong><strong>en</strong> <strong>en</strong> el tramo<br />
inicial <strong>del</strong> vestíbulo aunque pronto se cierra.<br />
La cueva continúa mediante una galería colgada<br />
a la que se accede desde la pared izquierda.<br />
Se trata de un único conducto de dim<strong>en</strong>siones<br />
pequeñas que forma tres pequeños espacios o<br />
salas separados por una abundante cantidad de<br />
espeleotemas y formaciones estalagmíticas, así<br />
como pequeñas repisas laterales a izquierda, de<br />
difícil tránsito.<br />
Tras aproximádam<strong>en</strong>te 40 metros de desarrollo<br />
<strong>en</strong> los que no exist<strong>en</strong> gateras y ámbitos laterales<br />
accesibles, la galería se reduce progresivam<strong>en</strong>te<br />
hasta cerrarse.<br />
Al contrario de lo que sucede <strong>en</strong> las cuevas<br />
cercanas de V<strong>en</strong>ta de la Perra y de Polvorín, <strong>en</strong><br />
Rincón el yacimi<strong>en</strong>to arqueológico es realm<strong>en</strong>te<br />
escaso. De hecho, no se constató su exist<strong>en</strong>cia<br />
hasta los años 80 <strong>del</strong> siglo XX, durante el transcurso<br />
de las prospecciones desarrolladas por el<br />
C.A.E.A.P. <strong>en</strong> la comarca.<br />
Es posible que el vestíbulo de la cavidad albergara<br />
un yacimi<strong>en</strong>to que, por sus condiciones,<br />
pudo ser importante, pero la erosión solam<strong>en</strong>te<br />
ha permitido la conservación de algunos testigos<br />
puntuales. Asimismo, <strong>en</strong> una de las salitas<br />
interiores se ha recuperado un buril diedro sobre<br />
fragm<strong>en</strong>to de hoja de borde de núcleo <strong>en</strong><br />
sílex y una esquirla ósea con escotadura inversa<br />
(MUÑOZ FERNÁNDEZ, SAN MIGUEL, GÓMEZ,<br />
MALPELO, SERNA, SMITH, 1991: 91).<br />
<strong>Los</strong> reci<strong>en</strong>tes trabajos realizados <strong>en</strong> la cueva<br />
han permitido localizar, también <strong>en</strong> el interior,<br />
varios materiales descontextualizados <strong>en</strong>tre<br />
los que destacan restos cerámicos (MONTES<br />
BARQUÍN, MUÑOZ FERNÁNDEZ, MORLOTE<br />
EXPÓSITO, SANTAMARÍA SANTAMARÍA, GÓ-<br />
MEZ LAGUNA, BARREDA GONZÁLEZ-PARDO,<br />
2005: 12).<br />
En defi nitiva, <strong>en</strong> lo refer<strong>en</strong>te al yacimi<strong>en</strong>to arqueológico,<br />
es posible que el vestíbulo contase<br />
con una ocupación paleolítica, hoy prácticam<strong>en</strong>te<br />
desaparecida <strong>en</strong> su totalidad, y no necesariam<strong>en</strong>te<br />
paralela al desarrollo de la actividad<br />
gráfi ca. En las salas interiores, los restos hallados<br />
apuntan hacia pres<strong>en</strong>cias puntuales <strong>en</strong> la<br />
prehistoria reci<strong>en</strong>te, similares a las que se docum<strong>en</strong>tan<br />
<strong>en</strong> una doc<strong>en</strong>a de cuevas <strong>del</strong> mismo<br />
desfi ladero.<br />
63<br />
La cueva de El Rincón<br />
117