03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

V<strong>en</strong>ta de la Perra kobazuloa<br />

96<br />

Conde edo V<strong>en</strong>ta de la Perra). Badagoz<br />

osagai konb<strong>en</strong>tzional batzuk be, adibidez<br />

Santo Adrianoko eta La Lluerako<br />

trid<strong>en</strong>te itxurako azkonak, edo astalki eta<br />

triangeluak, aitatutako geografi a guztian<br />

agertz<strong>en</strong> diranak, hasi La Lluera, Santo<br />

Adriano, La Viña, Chufínekoetatik eta<br />

V<strong>en</strong>ta de la Perrarainoko t<strong>arte</strong>an. Dana<br />

dala, alderdi batzuk ez dira sakon ikertu<br />

eta aitam<strong>en</strong> zehatz batzuk baino ez dira<br />

agertz<strong>en</strong> (FORTEA, 2005/06).<br />

Alderdi formalak ez dira alde batera geratz<strong>en</strong><br />

aurrez jarritako normatibismoetatik<br />

eta amankomuneko eredu bat<strong>en</strong> barruan<br />

egot<strong>en</strong> dira; hatan be grafi a animaliar<strong>en</strong><br />

inguruan egot<strong>en</strong> da, eta inguruan baino<br />

ez, barruko ezetariko detaile barik, gai<br />

ikonografi ko bakotxean aldaketa txiki<br />

batzuk egon leitekezan arr<strong>en</strong>. Esaterako<br />

bisonteetan berezia da buru barik agertzea<br />

(Murciélagos, Chufín, Hornos de la<br />

Peña eta V<strong>en</strong>ta de la Perra), edo era eskematizatuan<br />

eta aho-marra bategaz (Santo<br />

Adriano eta Castillo), edo animaliar<strong>en</strong><br />

atzeko aldea irudikatzea, hanka bakarragaz,<br />

xangarra zertzelaturik eta buztana<br />

t<strong>en</strong>te. Orein emeetan aurreko hanketatik<br />

bururakoa irudikatz<strong>en</strong> da, hiru lerro<br />

konberg<strong>en</strong>te konbinaturik: bekokiar<strong>en</strong><br />

lerroa, paparrar<strong>en</strong> lerroa eta kokoteko<br />

lerroa, batzuetan horre<strong>en</strong> osagarri<br />

sabela, eperdialdea, buztana eta, inoiz<br />

edo behin, hankak be agertu leitekezala,<br />

zertzelaturik baino ez bada be. Beste<br />

batzuetan, bisonteakaz esaterako, id<strong>en</strong>tifi<br />

katu da (GONZÁLEZ SAINZ, 2000)<br />

marratxu bat ahoaldean (Santo Adriano,<br />

46. Bururik bako bisonte<strong>en</strong> adibideak. 46. Ejemplos de bisontes acéfalos.<br />

Chufín eta Hornos de la Peña-koetan bai<br />

behintzat). Zaldietan be grafi ar<strong>en</strong> ertzak<br />

besterik ez dira agertz<strong>en</strong>, aurreko eta<br />

atzeko hanka bana, sabel eta lepo arkutuak<br />

eta mustur angeluzuz<strong>en</strong>a, aho-marra<br />

eta guztikoa batzuetan.<br />

Irudietan agertz<strong>en</strong> diran form<strong>en</strong> zurruntasunak<br />

—behar bada grabatuar<strong>en</strong><br />

teknikeak itzelezko ahalegina eskatz<strong>en</strong><br />

dauelako— ez dau bideratz<strong>en</strong> irudiek<br />

espresibidadea izatea. Halako ezer egotekotan<br />

burua apur bat altzatuta dauki<strong>en</strong><br />

orein eme<strong>en</strong> irudietan agertuko<br />

da, hanka barik edo gorputz barik hatan<br />

be.<br />

Baina hori holan dan arr<strong>en</strong>, azk<strong>en</strong> urteotan<br />

aintzat hartu ohi zana baino ugaritasun grafi<br />

ko handiagoa agertu da. Antzeko grafi a<br />

zoomorfoak agertu dira kobazulo batzu<strong>en</strong><br />

barruan, esaterako Castillo kobazuloko esku<strong>en</strong><br />

paneletik hur dagoan bisontea (FOR-<br />

TEA, 2000/01) edo Chufíneko III. zonako<br />

bisonte eta orein emeak, ildo estuagokoak<br />

eta sakonera gitxiagokoak, kobazulo berar<strong>en</strong><br />

kanpoaldeko<strong>en</strong> parekoak nonbait<br />

(GONZÁLEZ SAINZ, 2000). Ziklo berari<br />

asimilatu dakikiozan barruko grabatuak ditu<strong>en</strong><br />

beste batzuk izan leitekez Hornos de<br />

la Peña, Altamira eta La Llosetako bisonte<br />

eta zaldiak eta, behar bada, trazu gorri pareatuei<br />

dautsela La Pasiega D kobazuloan<br />

dagozan bobidoak (GONZÁLEZ SAINZ,<br />

1999: 136).<br />

Beste alde batetik grafi a talde horr<strong>en</strong> eta<br />

kobazulo barruetako margo batzu<strong>en</strong> <strong>arte</strong>ko<br />

parekotasunak—Castillo kobazuloko esku<strong>en</strong><br />

paneleko bisonte horiak (FORTEA,<br />

2000/01) edo horr<strong>en</strong> ondoan oraintsu aurkitu<br />

dan zaldia (GARATE, 2006)— orain <strong>arte</strong><br />

uste zana baino haraindi joan leitekez, ze<br />

formaz antzekoak diran zaldiak dagoz Micolón<br />

kobazuloan; hau da, zatizko errepres<strong>en</strong>tazinoak<br />

dagoz —gitxi<strong>en</strong>ez hiru—, non<br />

besterik ez dan agertz<strong>en</strong> bizkarhazur-lerroa,<br />

mustur guztiz angeluzuz<strong>en</strong>a eta paparreko<br />

lerroa baino.<br />

Zaldi<strong>en</strong> ondoan agertz<strong>en</strong> diran hartz biek be<br />

Frantziako kobazulo batzuetako<strong>en</strong> antzeko<br />

ezaugarriak ditue, esaterako Arcy-Sur-Cure<br />

kobazuloko<strong>en</strong>ak —Aurignac aldiko kronologia<br />

erradikarbonikoa dabe— edo V<strong>en</strong>ta<br />

de la Perra kobazoloko<strong>en</strong>ak, izan be lerroa<br />

irudiar<strong>en</strong> inguruan baino ez dalako agertz<strong>en</strong>,<br />

aurreko eta atzeko hanka bana baino ez dalako<br />

irudikatz<strong>en</strong>, sabelak kurbatura handia<br />

dauelako, etab.<br />

Chufíneko zaldi gorriek izan leiki<strong>en</strong> zerikusia<br />

be ezin geinke alde batera itxi, kontuan<br />

hartua aurreko horre<strong>en</strong> eskema bera dabela,<br />

nahiz eta mustur ez hain angeluzuz<strong>en</strong>a<br />

izan.<br />

Uroak be —forma aldetik oso soila dan<br />

arr<strong>en</strong>— adarr<strong>en</strong> irudiar<strong>en</strong> aldetik eta atzeko<br />

eta aurreko hanka bana izateagaitik gogotara<br />

dakarzkuz La Lluera I kobazuloakoak.<br />

Aurreko<strong>en</strong> —eta beraz, La Lluera I kobazuloko<strong>en</strong>—<br />

antzekoak dira Peña Candamo-ko<br />

horiak, aurreko hanketako alde berezi handia<br />

eta mustur triangelu itxurakoa dab<strong>en</strong>ak,<br />

horreek be puntu multzoz lagunduak.<br />

pata por par, el vi<strong>en</strong>tre y dorso arqueados<br />

y el morro rectangular, <strong>en</strong> ocasiones con un<br />

trazo <strong>en</strong> la boca.<br />

La parquedad de las formas repres<strong>en</strong>tadas,<br />

quizás por el <strong>en</strong>orme esfuerzo que requiere<br />

la técnica de grabado, no facilita la expresividad<br />

de las repres<strong>en</strong>taciones y solam<strong>en</strong>te<br />

se detecta un grado de animación <strong>en</strong> las<br />

ciervas dispuestas con la cabeza ligeram<strong>en</strong>te<br />

levantada. De todas maneras, no se<br />

acompañan por las extremidades inferiores<br />

o por los troncos.<br />

Pero, <strong>en</strong> todo caso, durante los últimos años se<br />

ha puesto <strong>en</strong> evid<strong>en</strong>cia una mayor variabilidad<br />

gráfi ca que la tradicionalm<strong>en</strong>te considerada. Se<br />

ha señalado la aparición de grafías zoomorfas<br />

similares grabadas <strong>en</strong> el interior de algunas cavidades<br />

como el bisonte próximo al panel de las<br />

manos de Castillo (FORTEA, 2000/01) o como<br />

los bisontes y ciervas <strong>en</strong> la zona III de Chufín,<br />

de surco m<strong>en</strong>os ancho y m<strong>en</strong>os profundo, pero<br />

paralelizables con los <strong>del</strong> exterior de la misma<br />

cavidad (GONZÁLEZ SAINZ, 2000). Otras cuevas<br />

con grabados interiores asimilables al mismo<br />

ciclo podrían ser los bisontes y caballos de Hornos<br />

de la Peña, Altamira, La Lloseta y quizás los<br />

bóvidos asociados a trazos rojos pareados de<br />

La Pasiega D (GONZÁLEZ SAINZ, 1999: 136).<br />

Por otro lado, los paralelos <strong>en</strong>tre dicho grupo y<br />

pinturas interiores de algunas cavidades quizás<br />

no deberían limitarse, como hasta el mom<strong>en</strong>to,<br />

a los bisontes amarillos <strong>del</strong> panel de las manos<br />

<strong>del</strong> Castillo (FORTEA, 2000/01) o al caballo contiguo<br />

reci<strong>en</strong>tem<strong>en</strong>te descubierto (GARATE, 2006).<br />

Exist<strong>en</strong> caballos formalm<strong>en</strong>te similares <strong>en</strong> la<br />

cueva de Micolón. Es decir, repres<strong>en</strong>taciones<br />

parciales -al m<strong>en</strong>os tres- reducidas a una línea<br />

cérvico-dorsal muy sinuosa, un morro perfectam<strong>en</strong>te<br />

rectangular y la línea <strong>del</strong> pecho. Además,<br />

los dos osos localizados junto a los caballos<br />

manti<strong>en</strong><strong>en</strong> unos rasgos similares a los de cuevas<br />

francesas de cronología radiocarbónica Auriñaci<strong>en</strong>se<br />

como Arcy-Sur-Cure o incluso al grabado<br />

<strong>en</strong> V<strong>en</strong>ta de la Perra, como la línea reducida<br />

al contorno, la repres<strong>en</strong>tación de una pata por<br />

par, la curvatura pronunciada <strong>del</strong> vi<strong>en</strong>tre, etc.<br />

Tampoco podemos desechar la vinculación de<br />

los caballos rojos de Chufín que respond<strong>en</strong> al<br />

mismo esquema que los anteriores aunque sin<br />

el morro tan marcadam<strong>en</strong>te rectangular y el uro<br />

-muy básico <strong>en</strong> sus formas- que recuerda <strong>en</strong> la<br />

disposición de los cuernos y la indicación de una<br />

pata por par, a los de La Lluera I. Similares a los<br />

anteriores -y por añadidura a los de La Lluera I-<br />

son los amarillos de Peña Candamo con el tr<strong>en</strong><br />

<strong>del</strong>antero especialm<strong>en</strong>te dim<strong>en</strong>sionado y el morro<br />

t<strong>en</strong>d<strong>en</strong>te a triangular, acompañados también<br />

por nubes de puntos.<br />

La cueva de V<strong>en</strong>ta de la Perra<br />

97<br />

46

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!