pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
V<strong>en</strong>ta de la Perra kobazuloa<br />
96<br />
Conde edo V<strong>en</strong>ta de la Perra). Badagoz<br />
osagai konb<strong>en</strong>tzional batzuk be, adibidez<br />
Santo Adrianoko eta La Lluerako<br />
trid<strong>en</strong>te itxurako azkonak, edo astalki eta<br />
triangeluak, aitatutako geografi a guztian<br />
agertz<strong>en</strong> diranak, hasi La Lluera, Santo<br />
Adriano, La Viña, Chufínekoetatik eta<br />
V<strong>en</strong>ta de la Perrarainoko t<strong>arte</strong>an. Dana<br />
dala, alderdi batzuk ez dira sakon ikertu<br />
eta aitam<strong>en</strong> zehatz batzuk baino ez dira<br />
agertz<strong>en</strong> (FORTEA, 2005/06).<br />
Alderdi formalak ez dira alde batera geratz<strong>en</strong><br />
aurrez jarritako normatibismoetatik<br />
eta amankomuneko eredu bat<strong>en</strong> barruan<br />
egot<strong>en</strong> dira; hatan be grafi a animaliar<strong>en</strong><br />
inguruan egot<strong>en</strong> da, eta inguruan baino<br />
ez, barruko ezetariko detaile barik, gai<br />
ikonografi ko bakotxean aldaketa txiki<br />
batzuk egon leitekezan arr<strong>en</strong>. Esaterako<br />
bisonteetan berezia da buru barik agertzea<br />
(Murciélagos, Chufín, Hornos de la<br />
Peña eta V<strong>en</strong>ta de la Perra), edo era eskematizatuan<br />
eta aho-marra bategaz (Santo<br />
Adriano eta Castillo), edo animaliar<strong>en</strong><br />
atzeko aldea irudikatzea, hanka bakarragaz,<br />
xangarra zertzelaturik eta buztana<br />
t<strong>en</strong>te. Orein emeetan aurreko hanketatik<br />
bururakoa irudikatz<strong>en</strong> da, hiru lerro<br />
konberg<strong>en</strong>te konbinaturik: bekokiar<strong>en</strong><br />
lerroa, paparrar<strong>en</strong> lerroa eta kokoteko<br />
lerroa, batzuetan horre<strong>en</strong> osagarri<br />
sabela, eperdialdea, buztana eta, inoiz<br />
edo behin, hankak be agertu leitekezala,<br />
zertzelaturik baino ez bada be. Beste<br />
batzuetan, bisonteakaz esaterako, id<strong>en</strong>tifi<br />
katu da (GONZÁLEZ SAINZ, 2000)<br />
marratxu bat ahoaldean (Santo Adriano,<br />
46. Bururik bako bisonte<strong>en</strong> adibideak. 46. Ejemplos de bisontes acéfalos.<br />
Chufín eta Hornos de la Peña-koetan bai<br />
behintzat). Zaldietan be grafi ar<strong>en</strong> ertzak<br />
besterik ez dira agertz<strong>en</strong>, aurreko eta<br />
atzeko hanka bana, sabel eta lepo arkutuak<br />
eta mustur angeluzuz<strong>en</strong>a, aho-marra<br />
eta guztikoa batzuetan.<br />
Irudietan agertz<strong>en</strong> diran form<strong>en</strong> zurruntasunak<br />
—behar bada grabatuar<strong>en</strong><br />
teknikeak itzelezko ahalegina eskatz<strong>en</strong><br />
dauelako— ez dau bideratz<strong>en</strong> irudiek<br />
espresibidadea izatea. Halako ezer egotekotan<br />
burua apur bat altzatuta dauki<strong>en</strong><br />
orein eme<strong>en</strong> irudietan agertuko<br />
da, hanka barik edo gorputz barik hatan<br />
be.<br />
Baina hori holan dan arr<strong>en</strong>, azk<strong>en</strong> urteotan<br />
aintzat hartu ohi zana baino ugaritasun grafi<br />
ko handiagoa agertu da. Antzeko grafi a<br />
zoomorfoak agertu dira kobazulo batzu<strong>en</strong><br />
barruan, esaterako Castillo kobazuloko esku<strong>en</strong><br />
paneletik hur dagoan bisontea (FOR-<br />
TEA, 2000/01) edo Chufíneko III. zonako<br />
bisonte eta orein emeak, ildo estuagokoak<br />
eta sakonera gitxiagokoak, kobazulo berar<strong>en</strong><br />
kanpoaldeko<strong>en</strong> parekoak nonbait<br />
(GONZÁLEZ SAINZ, 2000). Ziklo berari<br />
asimilatu dakikiozan barruko grabatuak ditu<strong>en</strong><br />
beste batzuk izan leitekez Hornos de<br />
la Peña, Altamira eta La Llosetako bisonte<br />
eta zaldiak eta, behar bada, trazu gorri pareatuei<br />
dautsela La Pasiega D kobazuloan<br />
dagozan bobidoak (GONZÁLEZ SAINZ,<br />
1999: 136).<br />
Beste alde batetik grafi a talde horr<strong>en</strong> eta<br />
kobazulo barruetako margo batzu<strong>en</strong> <strong>arte</strong>ko<br />
parekotasunak—Castillo kobazuloko esku<strong>en</strong><br />
paneleko bisonte horiak (FORTEA,<br />
2000/01) edo horr<strong>en</strong> ondoan oraintsu aurkitu<br />
dan zaldia (GARATE, 2006)— orain <strong>arte</strong><br />
uste zana baino haraindi joan leitekez, ze<br />
formaz antzekoak diran zaldiak dagoz Micolón<br />
kobazuloan; hau da, zatizko errepres<strong>en</strong>tazinoak<br />
dagoz —gitxi<strong>en</strong>ez hiru—, non<br />
besterik ez dan agertz<strong>en</strong> bizkarhazur-lerroa,<br />
mustur guztiz angeluzuz<strong>en</strong>a eta paparreko<br />
lerroa baino.<br />
Zaldi<strong>en</strong> ondoan agertz<strong>en</strong> diran hartz biek be<br />
Frantziako kobazulo batzuetako<strong>en</strong> antzeko<br />
ezaugarriak ditue, esaterako Arcy-Sur-Cure<br />
kobazuloko<strong>en</strong>ak —Aurignac aldiko kronologia<br />
erradikarbonikoa dabe— edo V<strong>en</strong>ta<br />
de la Perra kobazoloko<strong>en</strong>ak, izan be lerroa<br />
irudiar<strong>en</strong> inguruan baino ez dalako agertz<strong>en</strong>,<br />
aurreko eta atzeko hanka bana baino ez dalako<br />
irudikatz<strong>en</strong>, sabelak kurbatura handia<br />
dauelako, etab.<br />
Chufíneko zaldi gorriek izan leiki<strong>en</strong> zerikusia<br />
be ezin geinke alde batera itxi, kontuan<br />
hartua aurreko horre<strong>en</strong> eskema bera dabela,<br />
nahiz eta mustur ez hain angeluzuz<strong>en</strong>a<br />
izan.<br />
Uroak be —forma aldetik oso soila dan<br />
arr<strong>en</strong>— adarr<strong>en</strong> irudiar<strong>en</strong> aldetik eta atzeko<br />
eta aurreko hanka bana izateagaitik gogotara<br />
dakarzkuz La Lluera I kobazuloakoak.<br />
Aurreko<strong>en</strong> —eta beraz, La Lluera I kobazuloko<strong>en</strong>—<br />
antzekoak dira Peña Candamo-ko<br />
horiak, aurreko hanketako alde berezi handia<br />
eta mustur triangelu itxurakoa dab<strong>en</strong>ak,<br />
horreek be puntu multzoz lagunduak.<br />
pata por par, el vi<strong>en</strong>tre y dorso arqueados<br />
y el morro rectangular, <strong>en</strong> ocasiones con un<br />
trazo <strong>en</strong> la boca.<br />
La parquedad de las formas repres<strong>en</strong>tadas,<br />
quizás por el <strong>en</strong>orme esfuerzo que requiere<br />
la técnica de grabado, no facilita la expresividad<br />
de las repres<strong>en</strong>taciones y solam<strong>en</strong>te<br />
se detecta un grado de animación <strong>en</strong> las<br />
ciervas dispuestas con la cabeza ligeram<strong>en</strong>te<br />
levantada. De todas maneras, no se<br />
acompañan por las extremidades inferiores<br />
o por los troncos.<br />
Pero, <strong>en</strong> todo caso, durante los últimos años se<br />
ha puesto <strong>en</strong> evid<strong>en</strong>cia una mayor variabilidad<br />
gráfi ca que la tradicionalm<strong>en</strong>te considerada. Se<br />
ha señalado la aparición de grafías zoomorfas<br />
similares grabadas <strong>en</strong> el interior de algunas cavidades<br />
como el bisonte próximo al panel de las<br />
manos de Castillo (FORTEA, 2000/01) o como<br />
los bisontes y ciervas <strong>en</strong> la zona III de Chufín,<br />
de surco m<strong>en</strong>os ancho y m<strong>en</strong>os profundo, pero<br />
paralelizables con los <strong>del</strong> exterior de la misma<br />
cavidad (GONZÁLEZ SAINZ, 2000). Otras cuevas<br />
con grabados interiores asimilables al mismo<br />
ciclo podrían ser los bisontes y caballos de Hornos<br />
de la Peña, Altamira, La Lloseta y quizás los<br />
bóvidos asociados a trazos rojos pareados de<br />
La Pasiega D (GONZÁLEZ SAINZ, 1999: 136).<br />
Por otro lado, los paralelos <strong>en</strong>tre dicho grupo y<br />
pinturas interiores de algunas cavidades quizás<br />
no deberían limitarse, como hasta el mom<strong>en</strong>to,<br />
a los bisontes amarillos <strong>del</strong> panel de las manos<br />
<strong>del</strong> Castillo (FORTEA, 2000/01) o al caballo contiguo<br />
reci<strong>en</strong>tem<strong>en</strong>te descubierto (GARATE, 2006).<br />
Exist<strong>en</strong> caballos formalm<strong>en</strong>te similares <strong>en</strong> la<br />
cueva de Micolón. Es decir, repres<strong>en</strong>taciones<br />
parciales -al m<strong>en</strong>os tres- reducidas a una línea<br />
cérvico-dorsal muy sinuosa, un morro perfectam<strong>en</strong>te<br />
rectangular y la línea <strong>del</strong> pecho. Además,<br />
los dos osos localizados junto a los caballos<br />
manti<strong>en</strong><strong>en</strong> unos rasgos similares a los de cuevas<br />
francesas de cronología radiocarbónica Auriñaci<strong>en</strong>se<br />
como Arcy-Sur-Cure o incluso al grabado<br />
<strong>en</strong> V<strong>en</strong>ta de la Perra, como la línea reducida<br />
al contorno, la repres<strong>en</strong>tación de una pata por<br />
par, la curvatura pronunciada <strong>del</strong> vi<strong>en</strong>tre, etc.<br />
Tampoco podemos desechar la vinculación de<br />
los caballos rojos de Chufín que respond<strong>en</strong> al<br />
mismo esquema que los anteriores aunque sin<br />
el morro tan marcadam<strong>en</strong>te rectangular y el uro<br />
-muy básico <strong>en</strong> sus formas- que recuerda <strong>en</strong> la<br />
disposición de los cuernos y la indicación de una<br />
pata por par, a los de La Lluera I. Similares a los<br />
anteriores -y por añadidura a los de La Lluera I-<br />
son los amarillos de Peña Candamo con el tr<strong>en</strong><br />
<strong>del</strong>antero especialm<strong>en</strong>te dim<strong>en</strong>sionado y el morro<br />
t<strong>en</strong>d<strong>en</strong>te a triangular, acompañados también<br />
por nubes de puntos.<br />
La cueva de V<strong>en</strong>ta de la Perra<br />
97<br />
46