pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
V<strong>en</strong>ta de la Perra kobazuloa<br />
88<br />
1. taula.- V<strong>en</strong>ta de la Perra kobazuloko unidade grafi ko<strong>en</strong> kokaera<br />
topografi koa.<br />
aurrerantz makurturik, buruhazur-lepohazur<br />
lerroa, lepoa, bizkar-tunturra, aurreko eta<br />
atzeko hanka bana eta paparra.<br />
Horrela, bada, kobazuloko grafi ateriar<strong>en</strong> irudi<br />
guztiak grabatu sakoneko teknikeagaz egindakoak<br />
dira eta bat<strong>en</strong> be ez da aurkitu pigm<strong>en</strong>tu<br />
aztarnarik. Edozelan be, kobazuloar<strong>en</strong><br />
sarreratik hur, argiar<strong>en</strong> eta eguraldiar<strong>en</strong> p<strong>en</strong>tzu<br />
dagozanez, baleiteke kobazuloar<strong>en</strong> atariak<br />
jasan dau<strong>en</strong> higadura handiar<strong>en</strong> erruz galdu<br />
izana margogaiak, batez be kontuan hartz<strong>en</strong><br />
badogu Asturiaseko La Viña kobazuloan,<br />
V<strong>en</strong>ta de la Perrakoar<strong>en</strong> antzeko horma-irudiak<br />
dituan horretan, margogai aztarnak aur-<br />
kitu dirala grabatutako ildo<strong>en</strong> barruan eta,<br />
beraz, baleitekeala teknika biak erabili izana<br />
grafi ak sortzeko.<br />
AUKERATUTAKO HORMA ZATIAK<br />
APAINDUTAKO EREMUAK<br />
V<strong>en</strong>ta de la Perra kobazuloko ikonografi ateriar<strong>en</strong><br />
kokaera topografi koar<strong>en</strong> behin<strong>en</strong>eko<br />
ezaugarria eremu bakarrean egotear<strong>en</strong>a da,<br />
sarreratik hur dagoan leku bat<strong>en</strong>, kobazuloar<strong>en</strong><br />
barruragoko aldean horma-irudirik ez<br />
dago-eta.<br />
Horretara ba, horma-iruditeriak eremu itxia<br />
hartz<strong>en</strong> dau eta unidade grafi ko guztiak puntu<br />
bakar batetik ikusi leitekez ia. Beste alde<br />
batetik, irudi<strong>en</strong> homog<strong>en</strong>eotasun estilistikoak<br />
barruko koher<strong>en</strong>tzia handia erakust<strong>en</strong> dau,<br />
gehiegizkoa behar bada, izan be sorm<strong>en</strong>-aldi<br />
zehatz bat<strong>en</strong> baterako helburu zehatz batez<br />
egindako iruditzat jo geinkez-eta, helburu<br />
hori oraindino be zein zan ez dakigun arr<strong>en</strong>.<br />
Grafi <strong>en</strong> eta grafi <strong>en</strong> euskarri<strong>en</strong> <strong>arte</strong>ko loturea antzekoa da atariar<strong>en</strong> horma-irudi<strong>en</strong> multzo<br />
guztirako, kanpoaldeko balkoiko irudi bietan izan ezik.<br />
Salbuesp<strong>en</strong>a dira ze zoruan dagozan kareharrizko bloke bir<strong>en</strong> ganean grabatutako trazu talde<br />
bi dira eta zoruan egote hori oso bitxia da Paleolitoko horma-irudi<strong>en</strong> katalogoan, izan be<br />
grafi a lekutzat kobazuloetako zapaiak eta hormak diralako nagusi.<br />
Atariko grabatuak albo banatako hormetan dagoz.<br />
Ezkerrekoan, sarreran bertan, zorutik z<strong>en</strong>timetro gitxira dagoan horma zati bat<strong>en</strong> dago leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go<br />
grafi a. Besteak —buru bako hiru bisonte— erlaitz bat<strong>en</strong> goialdean dagoan friso bat<strong>en</strong><br />
eginda dagoz —erlaitzean bertan parauta egingo ebezan—, metro bateko altueran eta atariar<strong>en</strong><br />
zati handi bat hartuta. Ataria azk<strong>en</strong>aldean zabaldu egit<strong>en</strong> da. Hortxe dagoz buru bako<br />
bisonte bi, horizontalean alkarr<strong>en</strong> aurrez aurre —bata besteagandik nahiko urrun baina—,<br />
frisoar<strong>en</strong> altuera guztia hartz<strong>en</strong> dabela. Teknikear<strong>en</strong> eta formear<strong>en</strong> aldetik ezaugarri oso be-<br />
LOS ÁMBITOS DECORADOS<br />
La distribución topográfi ca <strong>del</strong> dispositivo iconográfi<br />
co de la cueva de V<strong>en</strong>ta de la Perra se<br />
caracteriza por su conc<strong>en</strong>tración <strong>en</strong> un único<br />
espacio situado junto a la <strong>en</strong>trada de la cavidad,<br />
sin que se localic<strong>en</strong> motivos parietales a lo largo<br />
de su desarrollo interior.<br />
LOS LIENZOS SELECCIONADOS<br />
Cuadro 1. Distribución topográfi ca de las unidades gráfi cas de la<br />
cueva de V<strong>en</strong>ta de la Perra.<br />
De esta manera, el conjunto parietal forma un<br />
ámbito cerrado, si<strong>en</strong>do visibles –prácticam<strong>en</strong>tetodas<br />
las unidades gráfi cas desde un solo punto.<br />
Además, la homog<strong>en</strong>eidad estilística de las<br />
repres<strong>en</strong>taciones otorga una coher<strong>en</strong>cia interna<br />
quizás expresiva de un mom<strong>en</strong>to específi co de<br />
creación con un objetivo común que desconocemos<br />
por el mom<strong>en</strong>to.<br />
La vinculación espacial <strong>en</strong>tre las grafías y el soporte es similar para todo el conjunto parietal <strong>del</strong> vestíbulo<br />
aunque no para las dos de la balconada exterior.<br />
<strong>Las</strong> dos excepciones consist<strong>en</strong> <strong>en</strong> s<strong>en</strong>dos grupos de trazos grabados no fi gurativos que se localizan<br />
sobre bloques calizos <strong>del</strong> suelo, ubicación excepcional <strong>en</strong> el catálogo parietal paleolítico <strong>en</strong> el que<br />
domina la utilización de los techos y paredes de las cavidades.<br />
<strong>Los</strong> grabados <strong>del</strong> vestíbulo se asi<strong>en</strong>tan sobre las dos paredes <strong>del</strong> mismo.<br />
SARRERAKO ATARIA /<br />
VESTÍBULO DE LA ENTRADA<br />
BISONTEA / BISONTE 5<br />
HARTZA / OSO 1<br />
OREIN EMEA / CIERVA 1<br />
TRAZU MULTZOA / GRUPO DE TRAZOS 6<br />
A izquierda, la primera grafía compuesta por un grupo de trazos indeterminados se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra justo<br />
<strong>en</strong> la <strong>en</strong>trada, sobre un li<strong>en</strong>zo a escasos c<strong>en</strong>tímetros <strong>del</strong> suelo. El resto –tres bisontes sin cabeza- se<br />
localiza sobre un friso corrido -por <strong>en</strong>cima de una repisa inferior desde la que pudieron ser trazadas-<br />
de aproximadam<strong>en</strong>te un metro de altura y que ocupa bu<strong>en</strong>a p<strong>arte</strong> de la longitud <strong>del</strong> vestíbulo,<br />
abriéndose <strong>en</strong> su tramo fi nal. En él se dispon<strong>en</strong> dos bisontes acéfalos afrontados <strong>en</strong> horizontal<br />
ocupando toda la altura <strong>del</strong> friso, aunque situados a una distancia considerable <strong>en</strong>tre sí. Ambos pre-<br />
C.1<br />
La cueva de V<strong>en</strong>ta de la Perra<br />
89