pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Polvorín kobazuloa<br />
74<br />
33. Sotarriza kobazuloan baltzez margotutako zaldia 33. Caballo pintado <strong>en</strong> negro de la cueva de Sotarriza<br />
Karrantzako atx<strong>arte</strong>ko Paleolitoko horma-<strong>arte</strong>ar<strong>en</strong> balorazino orokorra egin ezkero, hurr<strong>en</strong>go<br />
amankomuneko ezaugarriak ikusi geinkez (GONZÁLEZ SAINZ, GARATE MAIDA-<br />
GAN, 2006):<br />
Ia guztiak dira Aurre Magadal<strong>en</strong> aldiko multzoak, ugaritasun ikonografi ko handikoak.<br />
Horregaitik eta egin diran termoluminisz<strong>en</strong>tziazko dataket<strong>en</strong> emaitzetatik atara leiteke<br />
luzero izan zirala bizileku eta <strong>arte</strong>-sorleku.<br />
Rincón, V<strong>en</strong>ta de la Perra, Polvorín eta, behar bada, Arco D kobazuloek (MONTES, MU-<br />
ÑOZ, MORLOTE, 2005), grabatu ez fi guratiboak ditue atarian, egun argitan. V<strong>en</strong>ta de la<br />
Perrakoan ganera, multzo ikonografi ko handiago bat<strong>en</strong> —doz<strong>en</strong>a erdi bisonte, hartz bat<br />
eta orein eme bat dauka— barruan sartz<strong>en</strong> dira. Egin jakozan dataketei eta Nalón ibaiar<strong>en</strong><br />
arroan dagozan beste kobazulo batzuekazko konparaketei erreparatu ezkero, Aurignac<br />
aldiar<strong>en</strong> azk<strong>en</strong>ekotzat edo Gravette aldikotzat sailkatu geinkez irudiok.<br />
Polvorínekoak izan ezik, beste guztiek barrualdean grabatu zoomorfo<strong>en</strong> talde txikitxuak<br />
daukiez, batzuetan margoetatik bereiztua, igarolekuetan bai baina gitxi ikust<strong>en</strong> diran panelak<br />
erabilita, egilear<strong>en</strong> erosotasunar<strong>en</strong> kalterako. Holako<strong>en</strong> kronologia aurreko grabatu<strong>en</strong>a<br />
baino zertxobait beranduagokoa izango da, behinik behin Pondran ataratako<br />
dataket<strong>en</strong> arabera.<br />
V<strong>en</strong>ta de la Perrak izan ezik, beste guztiek margo gorrizko multzoak ditue, punteatuar<strong>en</strong><br />
teknikea erabiliz egindakoak; holango grafi ak ap<strong>arte</strong>ko lekuetan edo igarolekuetatik<br />
ald<strong>en</strong>duxeago egot<strong>en</strong> dira. Pondran ataratako dataketei eta kantaurialdeko antzeko<br />
grafi a-multzoekazko konparazinoari erreparatu ezkero, Gravette aldia izango zan lanon<br />
erdigunea; edozelan be, seguru<strong>en</strong>ik hori baino arinago egindako batzuk eta oraintsuago<br />
egindako beste batzuk be egongo dira.<br />
Horrela, bada, bateratasun handia dago atx<strong>arte</strong>ar<strong>en</strong> iparraldeko kobazuloetako multzo<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an,<br />
eta horrek esan gura leike lekuok luzaroan izan zirala gizaki<strong>en</strong> bizileku, kantaurialdeko<br />
Aurre Magdal<strong>en</strong> aldiar<strong>en</strong> erakusgarri.<br />
Una valoración <strong>en</strong> conjunto <strong>del</strong> <strong>arte</strong> parietal paleolítico<br />
<strong>del</strong> desfi ladero de Carranza nos permite<br />
apreciar una serie de rasgos comunes que <strong>en</strong>umeramos<br />
de la sigui<strong>en</strong>te manera (GONZÁLEZ<br />
SAINZ, GARATE MAIDAGAN, 2006):<br />
Se trata, casi <strong>en</strong> su totalidad, de conjuntos<br />
de cronología premagdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se con<br />
una variedad iconográfi ca considerable<br />
que apunta, junto con las dataciones de<br />
termoluminisc<strong>en</strong>cia disponibles, hacia un<br />
periodo dilatado de frecu<strong>en</strong>tación y creación.<br />
Tanto Rincón como V<strong>en</strong>ta de la Perra, Polvorín<br />
y quizás Arco D (MONTES, MUÑOZ,<br />
MORLOTE, 2005), cu<strong>en</strong>tan con grabados<br />
no fi gurativos <strong>en</strong> el vestíbulo, iluminados<br />
de manera natural. Además, <strong>en</strong> el caso de<br />
V<strong>en</strong>ta de la Perra se integran <strong>en</strong> un dispositivo<br />
iconográfi co mayor formado por media<br />
doc<strong>en</strong>a de bisontes, un oso y una cierva.<br />
<strong>Las</strong> dataciones de ésta última y las comparaciones<br />
con respecto a los conjuntos<br />
similares de la cu<strong>en</strong>ca <strong>del</strong> Nalón apuntan<br />
hacia el Auriñaci<strong>en</strong>se avanzado o Graveti<strong>en</strong>se<br />
como mom<strong>en</strong>to de ejecución más<br />
probable.<br />
Pres<strong>en</strong>tan, todas m<strong>en</strong>os Polvorín, pequeños<br />
grupos interiores de grabados zoomorfos,<br />
ocasionalm<strong>en</strong>te separados de las pinturas,<br />
<strong>en</strong> zonas de tránsito pero utilizando paneles<br />
poco visibles y que implican posturas forzadas<br />
para el autor. Su cronología podría ser<br />
ligeram<strong>en</strong>te posterior a la de los grabados<br />
anteriores, sobre todo <strong>en</strong> función de las dataciones<br />
obt<strong>en</strong>idas <strong>en</strong> Pondra.<br />
Pres<strong>en</strong>tan, todas excepto V<strong>en</strong>ta de la Perra,<br />
un grupo de pinturas rojas <strong>en</strong> las que se<br />
id<strong>en</strong>tifi ca la técnica <strong>del</strong> punteado y que se<br />
localizan <strong>en</strong> zonas apartadas o ligeram<strong>en</strong>te<br />
segregadas de la zona de tránsito. <strong>Las</strong> dataciones<br />
obt<strong>en</strong>idas <strong>en</strong> Pondra y la comparación<br />
con conjuntos similares de la región<br />
cantábrica permit<strong>en</strong> suponer un periodo de<br />
realización c<strong>en</strong>trado <strong>en</strong> el Graveti<strong>en</strong>se pero<br />
posiblem<strong>en</strong>te con un inicio y una prolongación<br />
más dilatados <strong>en</strong> el tiempo.<br />
En defi nitiva, destaca una alta cohesión de los<br />
conjuntos de la cara Norte <strong>del</strong> desfi ladero que<br />
probablem<strong>en</strong>te fueron frecu<strong>en</strong>tados y utilizados<br />
de manera paralela durante un largo periodo de<br />
tiempo, se repite el premagdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se cantábrico.<br />
33<br />
La cueva <strong>del</strong> Polvorín<br />
75