pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Polvorín kobazuloa<br />
72<br />
31. Arco B kobazuloko gorriz margotutako ahuntza<br />
32. Arco A kobazuloan gorriz margotutako bisonteak<br />
31<br />
eta orein emea izan leitekean bat<strong>en</strong> atzeko<br />
hank<strong>en</strong> irudia, buztana zertzelaturik dauela.<br />
Arco B kobazuloak iruditeri ugariagoa<br />
dauka, diagnostiko kronologikoa egiteko<br />
esku emot<strong>en</strong> dab<strong>en</strong> osagai eta guztikoa. Grafi<br />
a-multzo nagusi<strong>en</strong>a eskumaldean dagoan<br />
alboko galeria bat<strong>en</strong> hasierako gela txikitxu<br />
bat<strong>en</strong> dago. Etzanda sartu behar da eta holan<br />
zagozala zapairantz begiratu eta ikust<strong>en</strong><br />
dira doz<strong>en</strong>a erdi bat irudi gorri, lerrokatutako<br />
eta punteatutako trazuz egindakoak. Behinik<br />
behin, orein eme eta ahuntz pare bat dagoz,<br />
zeinu angeluzuz<strong>en</strong>akaz batera, euretariko<br />
bat arku konopialagaz. Galeria berean be<br />
aitatzekoak dira orein eme bat<strong>en</strong> burua eta<br />
z<strong>en</strong>bait trazu gorri eta grabatutako ildo ez<br />
fi guratibo. Galeria nagusira bihurtu ezkero,<br />
sakonerantz joan eta horma-konka txiki<br />
bat dago ezkerretara; hortxe dago mamut<br />
bat<strong>en</strong> irudi grabatua, sabelaldea arku itxuran<br />
dauela, Gravette aldikotzat sailkatutako<br />
Frantziako z<strong>en</strong>bait kobazulotako irudi<strong>en</strong><br />
modu-modukoa (GONZÁLEZ SAINZ, SAN<br />
MIGUEL LLAMOSAS, 2001). Horrezaz ganera,<br />
azalaldean, zintzilikario bat aurkitu da,<br />
ertzetan trazu txikiak dituana eta kronologia<br />
horretan sailkatu leitekeana. (GONZÁLEZ<br />
SAINZ, GARCÍA DÍEZ, SAN MIGUEL<br />
LLAMOSAS, AJA SANTISTEBAN, EGUI-<br />
ZABAL, 2003).<br />
Arco A kobazuloak galeria nagusi bat dauka,<br />
erdibidean-edo bikoiztu egit<strong>en</strong> da eta areto<br />
txiki bi bihurtz<strong>en</strong> da, sarrera gatxekoak.<br />
Bikoizketa hori indikatzeko puntuz osatutako<br />
zeinu bat dago, oraintsu Ar<strong>en</strong>azako kobazuloan,<br />
galeria-bikoizketa bat<strong>en</strong> be, aurkitutakoar<strong>en</strong><br />
antza daukana (GARATE, 2004).<br />
Eskumako alboko galerian hiru irudi-multzo<br />
dagoz. Eskegitako erlaitz bat<strong>en</strong> zapaian zaldi<br />
bat<strong>en</strong> eta uroa edo oreina izan leitekean<br />
bat<strong>en</strong> (ia ezabatuta dago-ta) irudiak dagoz,<br />
biak gorriz margotuta. Beheragoko mailako<br />
horma-konka oso txiki bat<strong>en</strong> barruan bisonte<br />
bir<strong>en</strong> aurreko eta atzeko hank<strong>en</strong> irudiak dagoz,<br />
lerrokatutako trazu gorriz egindakoak.<br />
Beste horma-konka oso txiki bat<strong>en</strong> —behin<br />
tamainu bateko pertsonak ezin leitekez sartu<br />
be egin— grabatutako ahuntz bat dago, multzoan<br />
dagoan azk<strong>en</strong>a.<br />
Atx<strong>arte</strong>ar<strong>en</strong> hegoaldean dagoan Sotarriza<br />
kobazuloan kolore baltzeko zaldi bat trazatu<br />
eb<strong>en</strong>, estilo ezaugarri<strong>en</strong> arabera Magadal<strong>en</strong><br />
aldikotzat jo leitekeana, baina egin jakon dataketa<br />
erradiokarbonikoar<strong>en</strong> arabera oraintsuegikoa<br />
litzatekeana, 8.900 BP ingurukoa<br />
egin-eginean (GONZÁLEZ SAINZ, SAN<br />
MIGUEL LLAMOSAS, 2001).<br />
restos de pinturas rojas <strong>en</strong>tre los que se atisba un<br />
animal indeterminado rell<strong>en</strong>o de tinta y el tr<strong>en</strong> trasero<br />
de una posible cierva con la cola indicada.<br />
La cueva de Arco B ofrece un dispositivo gráfi co<br />
más amplio y con elem<strong>en</strong>tos que permit<strong>en</strong> un<br />
diagnóstico cronológico. La principal agrupación<br />
se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra <strong>en</strong> una sala exigua al inicio de<br />
una galería lateral a derecha. Se accede tumbado<br />
y <strong>en</strong> esa posición se observa sobre el techo<br />
media doc<strong>en</strong>a de pinturas rojas realizadas<br />
mediante trazo lineal y punteado. Destacan al<br />
m<strong>en</strong>os un par de ciervas y cabras junto a signos<br />
rectangulares, uno con arco conopial. En la misma<br />
galería podemos m<strong>en</strong>cionar una cabeza de<br />
cierva además de varios trazos rojos y surcos<br />
grabados no fi gurativos. Volvi<strong>en</strong>do a la galería<br />
principal, hacia el fondo <strong>en</strong> una pequeña hornacina<br />
a izquierda, se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra una repres<strong>en</strong>tación<br />
grabada de mamut con el vi<strong>en</strong>tre <strong>en</strong> arco,<br />
muy similar a los adscritos al Graveti<strong>en</strong>se <strong>en</strong><br />
varias cavidades francesas (GONZÁLEZ SAINZ,<br />
SAN MIGUEL LLAMOSAS, 2001). Además, reci<strong>en</strong>tem<strong>en</strong>te<br />
se ha localizado <strong>en</strong> superfi cie un<br />
colgante con trazos cortos <strong>en</strong> los extremos que<br />
podría corresponder a esa misma cronología<br />
(GONZÁLEZ SAINZ, GARCÍA DÍEZ, SAN MI-<br />
GUEL LLAMOSAS, AJA SANTISTEBAN, EGUI-<br />
ZABAL, 2003).<br />
La cueva de Arco A, se compone de una galería<br />
principal que a medio desarrollo se bifurca <strong>en</strong><br />
dos formando pequeñas salas de difícil acceso.<br />
La bifurcación vi<strong>en</strong>e indicada por un signo formado<br />
por líneas paralelas de puntos con cierto<br />
aire al localizado reci<strong>en</strong>tem<strong>en</strong>te <strong>en</strong> Ar<strong>en</strong>aza<br />
(GARATE, 2004), también <strong>en</strong> una bifurcación.<br />
En la galería lateral derecha se distribuy<strong>en</strong> tres<br />
grupos de repres<strong>en</strong>taciones. Sobre una repisa<br />
31. Cabra pintada <strong>en</strong> rojo de la cueva de Arco B<br />
32. Bisontes pintados <strong>en</strong> rojo de la cueva de Arco A<br />
30<br />
colgada se pintaron sobre el techo una fi gura de<br />
caballo y un posible uro o ciervo, prácticam<strong>en</strong>te<br />
perdido, ambos <strong>en</strong> rojo. D<strong>en</strong>tro de una hornacina<br />
muy pequeña <strong>en</strong> un nivel inferior se localizan<br />
también <strong>en</strong> rojo el tr<strong>en</strong> <strong>del</strong>antero y el trasero de<br />
dos bisontes <strong>en</strong> trazo lineal. En otra hornacina,<br />
inaccesible para personas de cierta <strong>en</strong>vergadura,<br />
se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra una cabra grabada, última repres<strong>en</strong>tación<br />
<strong>del</strong> conjunto.<br />
En la cara Sur <strong>del</strong> desfi ladero se localiza la cueva<br />
de Sotarriza donde se trazó un caballo <strong>en</strong> color<br />
negro cuya cronología apunta hacia el Magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se<br />
<strong>en</strong> función de los rasgos estilísticos, si<br />
bi<strong>en</strong> la datación radiocarbónica analizada arroja<br />
una fecha demasiado reci<strong>en</strong>te, alrededor de<br />
8.900 BP (GONZÁLEZ SAINZ, SAN MIGUEL<br />
LLAMOSAS, 2001).<br />
La cueva <strong>del</strong> Polvorín<br />
73