03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Polvorín kobazuloa<br />

72<br />

31. Arco B kobazuloko gorriz margotutako ahuntza<br />

32. Arco A kobazuloan gorriz margotutako bisonteak<br />

31<br />

eta orein emea izan leitekean bat<strong>en</strong> atzeko<br />

hank<strong>en</strong> irudia, buztana zertzelaturik dauela.<br />

Arco B kobazuloak iruditeri ugariagoa<br />

dauka, diagnostiko kronologikoa egiteko<br />

esku emot<strong>en</strong> dab<strong>en</strong> osagai eta guztikoa. Grafi<br />

a-multzo nagusi<strong>en</strong>a eskumaldean dagoan<br />

alboko galeria bat<strong>en</strong> hasierako gela txikitxu<br />

bat<strong>en</strong> dago. Etzanda sartu behar da eta holan<br />

zagozala zapairantz begiratu eta ikust<strong>en</strong><br />

dira doz<strong>en</strong>a erdi bat irudi gorri, lerrokatutako<br />

eta punteatutako trazuz egindakoak. Behinik<br />

behin, orein eme eta ahuntz pare bat dagoz,<br />

zeinu angeluzuz<strong>en</strong>akaz batera, euretariko<br />

bat arku konopialagaz. Galeria berean be<br />

aitatzekoak dira orein eme bat<strong>en</strong> burua eta<br />

z<strong>en</strong>bait trazu gorri eta grabatutako ildo ez<br />

fi guratibo. Galeria nagusira bihurtu ezkero,<br />

sakonerantz joan eta horma-konka txiki<br />

bat dago ezkerretara; hortxe dago mamut<br />

bat<strong>en</strong> irudi grabatua, sabelaldea arku itxuran<br />

dauela, Gravette aldikotzat sailkatutako<br />

Frantziako z<strong>en</strong>bait kobazulotako irudi<strong>en</strong><br />

modu-modukoa (GONZÁLEZ SAINZ, SAN<br />

MIGUEL LLAMOSAS, 2001). Horrezaz ganera,<br />

azalaldean, zintzilikario bat aurkitu da,<br />

ertzetan trazu txikiak dituana eta kronologia<br />

horretan sailkatu leitekeana. (GONZÁLEZ<br />

SAINZ, GARCÍA DÍEZ, SAN MIGUEL<br />

LLAMOSAS, AJA SANTISTEBAN, EGUI-<br />

ZABAL, 2003).<br />

Arco A kobazuloak galeria nagusi bat dauka,<br />

erdibidean-edo bikoiztu egit<strong>en</strong> da eta areto<br />

txiki bi bihurtz<strong>en</strong> da, sarrera gatxekoak.<br />

Bikoizketa hori indikatzeko puntuz osatutako<br />

zeinu bat dago, oraintsu Ar<strong>en</strong>azako kobazuloan,<br />

galeria-bikoizketa bat<strong>en</strong> be, aurkitutakoar<strong>en</strong><br />

antza daukana (GARATE, 2004).<br />

Eskumako alboko galerian hiru irudi-multzo<br />

dagoz. Eskegitako erlaitz bat<strong>en</strong> zapaian zaldi<br />

bat<strong>en</strong> eta uroa edo oreina izan leitekean<br />

bat<strong>en</strong> (ia ezabatuta dago-ta) irudiak dagoz,<br />

biak gorriz margotuta. Beheragoko mailako<br />

horma-konka oso txiki bat<strong>en</strong> barruan bisonte<br />

bir<strong>en</strong> aurreko eta atzeko hank<strong>en</strong> irudiak dagoz,<br />

lerrokatutako trazu gorriz egindakoak.<br />

Beste horma-konka oso txiki bat<strong>en</strong> —behin<br />

tamainu bateko pertsonak ezin leitekez sartu<br />

be egin— grabatutako ahuntz bat dago, multzoan<br />

dagoan azk<strong>en</strong>a.<br />

Atx<strong>arte</strong>ar<strong>en</strong> hegoaldean dagoan Sotarriza<br />

kobazuloan kolore baltzeko zaldi bat trazatu<br />

eb<strong>en</strong>, estilo ezaugarri<strong>en</strong> arabera Magadal<strong>en</strong><br />

aldikotzat jo leitekeana, baina egin jakon dataketa<br />

erradiokarbonikoar<strong>en</strong> arabera oraintsuegikoa<br />

litzatekeana, 8.900 BP ingurukoa<br />

egin-eginean (GONZÁLEZ SAINZ, SAN<br />

MIGUEL LLAMOSAS, 2001).<br />

restos de pinturas rojas <strong>en</strong>tre los que se atisba un<br />

animal indeterminado rell<strong>en</strong>o de tinta y el tr<strong>en</strong> trasero<br />

de una posible cierva con la cola indicada.<br />

La cueva de Arco B ofrece un dispositivo gráfi co<br />

más amplio y con elem<strong>en</strong>tos que permit<strong>en</strong> un<br />

diagnóstico cronológico. La principal agrupación<br />

se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra <strong>en</strong> una sala exigua al inicio de<br />

una galería lateral a derecha. Se accede tumbado<br />

y <strong>en</strong> esa posición se observa sobre el techo<br />

media doc<strong>en</strong>a de pinturas rojas realizadas<br />

mediante trazo lineal y punteado. Destacan al<br />

m<strong>en</strong>os un par de ciervas y cabras junto a signos<br />

rectangulares, uno con arco conopial. En la misma<br />

galería podemos m<strong>en</strong>cionar una cabeza de<br />

cierva además de varios trazos rojos y surcos<br />

grabados no fi gurativos. Volvi<strong>en</strong>do a la galería<br />

principal, hacia el fondo <strong>en</strong> una pequeña hornacina<br />

a izquierda, se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra una repres<strong>en</strong>tación<br />

grabada de mamut con el vi<strong>en</strong>tre <strong>en</strong> arco,<br />

muy similar a los adscritos al Graveti<strong>en</strong>se <strong>en</strong><br />

varias cavidades francesas (GONZÁLEZ SAINZ,<br />

SAN MIGUEL LLAMOSAS, 2001). Además, reci<strong>en</strong>tem<strong>en</strong>te<br />

se ha localizado <strong>en</strong> superfi cie un<br />

colgante con trazos cortos <strong>en</strong> los extremos que<br />

podría corresponder a esa misma cronología<br />

(GONZÁLEZ SAINZ, GARCÍA DÍEZ, SAN MI-<br />

GUEL LLAMOSAS, AJA SANTISTEBAN, EGUI-<br />

ZABAL, 2003).<br />

La cueva de Arco A, se compone de una galería<br />

principal que a medio desarrollo se bifurca <strong>en</strong><br />

dos formando pequeñas salas de difícil acceso.<br />

La bifurcación vi<strong>en</strong>e indicada por un signo formado<br />

por líneas paralelas de puntos con cierto<br />

aire al localizado reci<strong>en</strong>tem<strong>en</strong>te <strong>en</strong> Ar<strong>en</strong>aza<br />

(GARATE, 2004), también <strong>en</strong> una bifurcación.<br />

En la galería lateral derecha se distribuy<strong>en</strong> tres<br />

grupos de repres<strong>en</strong>taciones. Sobre una repisa<br />

31. Cabra pintada <strong>en</strong> rojo de la cueva de Arco B<br />

32. Bisontes pintados <strong>en</strong> rojo de la cueva de Arco A<br />

30<br />

colgada se pintaron sobre el techo una fi gura de<br />

caballo y un posible uro o ciervo, prácticam<strong>en</strong>te<br />

perdido, ambos <strong>en</strong> rojo. D<strong>en</strong>tro de una hornacina<br />

muy pequeña <strong>en</strong> un nivel inferior se localizan<br />

también <strong>en</strong> rojo el tr<strong>en</strong> <strong>del</strong>antero y el trasero de<br />

dos bisontes <strong>en</strong> trazo lineal. En otra hornacina,<br />

inaccesible para personas de cierta <strong>en</strong>vergadura,<br />

se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra una cabra grabada, última repres<strong>en</strong>tación<br />

<strong>del</strong> conjunto.<br />

En la cara Sur <strong>del</strong> desfi ladero se localiza la cueva<br />

de Sotarriza donde se trazó un caballo <strong>en</strong> color<br />

negro cuya cronología apunta hacia el Magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se<br />

<strong>en</strong> función de los rasgos estilísticos, si<br />

bi<strong>en</strong> la datación radiocarbónica analizada arroja<br />

una fecha demasiado reci<strong>en</strong>te, alrededor de<br />

8.900 BP (GONZÁLEZ SAINZ, SAN MIGUEL<br />

LLAMOSAS, 2001).<br />

La cueva <strong>del</strong> Polvorín<br />

73

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!