03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Aurkikuntz<strong>en</strong> historia: 1904tik 2004ra<br />

54<br />

24. Galdameseko San Pedro auzoa, Ar<strong>en</strong>azako aztarnategia aurkitu<br />

aurretik<br />

Marcos García Díezek 2002. urtean argitara<br />

emondakoagaz, hain zuz<strong>en</strong> be<br />

kobazuloar<strong>en</strong> sarrereari dautsala dagoan<br />

balkoi antzekora heltz<strong>en</strong> dan katazuloan<br />

dagozan z<strong>en</strong>bait trazu bertikal.<br />

Besteak beste, hurr<strong>en</strong>go azterlan orokorrak<br />

egin dira: V<strong>en</strong>ta de la Perra kobazuloko<br />

grabatu<strong>en</strong> leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go azterketea<br />

Antonio Beltránek egin eban (1971);<br />

handik gitxira etorri ziran Carmelo Fernández<br />

Ibáñez<strong>en</strong>a eta Bizkaiko Espeleologia<br />

Taldear<strong>en</strong>a (1978); kantaurialdeko<br />

Paleolitiko horma-<strong>arte</strong>ari buruz egindako<br />

izaera zabalagoko beste lan batzuetan<br />

be aztertu da kobazuloa, esaterako<br />

Juan María Apellánizek (1982), Reynaldo<br />

González Garcíak (2001) eta César<br />

González Sainz, Roberto Cacho Toca eta<br />

Takeo Fukazawak (2003) egindakoak;<br />

era beran, eskualde/lurralde-eremuko<br />

beste ikerlan batzuk dagoz, esaterako<br />

Xavier Gorrotxategik (2000) Bizkaiko<br />

Paleolitoko horma-<strong>arte</strong>ari buruz eginikoa,<br />

César González Sainzek eta Carm<strong>en</strong><br />

San Miguelek (2001) Karrantzako<br />

atx<strong>arte</strong>ari buruz eginikoa, edo Marcos<br />

García Díezek (2002) Goi Asón ibaiar<strong>en</strong><br />

Paleolitoko horma-<strong>arte</strong>ari buruz atondutakoa.<br />

Azk<strong>en</strong>ik, aitatu behar dira Rosa<br />

Ruiz Idarragak eta Juan María Apellánizek<br />

(1998/99) V<strong>en</strong>ta de la Perrako grabatuei<br />

buruz egindako autoria-ikerketea<br />

eta grabatuei gainjarritako oskol estalakmitikoei<br />

termoluminisz<strong>en</strong>tziaz eginiko<br />

dataketa, hain justu Pablo Arias, Tomás<br />

Calderón, César González Sainz, Asunción<br />

Millán, Alfonso Moure, Roberto<br />

Ontañón eta Rosa Ruiz Idarragar<strong>en</strong> eskutik<br />

eginikoa (1998/99).<br />

Enk<strong>arte</strong>rrian Paleolito aroko horma-irudiakaz<br />

aurkitu zan bigarr<strong>en</strong> kobazuloa Galdames<br />

udalerrian dagoan Ar<strong>en</strong>azakoa izan zan. Hori<br />

baino hamar urte arinago aurkiturik egoan<br />

bertako arkeologi aztarnategia.<br />

1973ko otsailar<strong>en</strong> 3a zan eta P.M. Gorrochategui<br />

Galdames aldean ebil<strong>en</strong> bere lau<br />

semeakaz; horretan ebilzala, kobazulo bat<strong>en</strong><br />

barrura sartu ziran eta haor non margo gorri<br />

batzuk topau eta berehala id<strong>en</strong>tifi katu ebezan<br />

animali<strong>en</strong> iruditzat. Atoan jo eb<strong>en</strong> Mario<br />

Grande doktoreagana, sasoi haretan Bizkaiko<br />

Museoar<strong>en</strong> zuz<strong>en</strong>daria zan-eta. Handik eta<br />

lau egunera albistea argitaratu zan Bilboko<br />

El Correo Español egunkarian (07/02/73).<br />

Irudioi buruzko leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go txost<strong>en</strong>a Mario<br />

Grandek berak egin eban eta 1974an argitaratu<br />

zan. Irudiak id<strong>en</strong>tifi katu, euk<strong>en</strong> formea<br />

orokorrean deskribatu, neurriak hartu eta kobazuloan<br />

euk<strong>en</strong> kokalekua adierazot<strong>en</strong> eban<br />

txost<strong>en</strong>ak. Hamaika orein eme eta zez<strong>en</strong> bi<br />

aitatz<strong>en</strong> ebazan eta Magdal<strong>en</strong> aldi zaharrekotzat<br />

jot<strong>en</strong> ebazan. Edozelan be, ez eban<br />

atonkera ikonografi ko guztia argitara emon<br />

eta id<strong>en</strong>tifi katutako irudi batzuk barriro interpretatuko<br />

ziran osteragoko ikerketetan; plano<br />

topografi koa be aldatu egin zan, hasierako<br />

hori zehaztasun bakoa zan-eta.<br />

Urte berean (1974: 32) egin eban Juan María<br />

Apellaniz historialariak multzo osoar<strong>en</strong> leh<strong>en</strong><br />

balorazinoa, labur-laburra, irudi guztiak<br />

dokum<strong>en</strong>tatu eta deskribatu barik eta zeinu<br />

de la Perra con posterioridad a su descubrimi<strong>en</strong>to<br />

fue realizada por Antonio Beltrán<br />

(1971) a la que poco después se unió la de<br />

Carmelo Fernández Ibáñez y la <strong>del</strong> Grupo<br />

Espeleológico Vizcaíno (1978). Asimismo,<br />

la cueva también se ha incluido <strong>en</strong> trabajos<br />

de carácter más amplio como los de Juan<br />

María Apellániz (1982), Reynaldo González<br />

García (2001) y César González Sainz, Roberto<br />

Cacho Toca y Takeo Fukazawa (2003)<br />

sobre el <strong>arte</strong> parietal paleolítico de la cornisa<br />

cantábrica y otros de carácter comarcal<br />

como el de Xavier Gorrotxategi (2000) sobre<br />

el <strong>arte</strong> parietal paleolítico de Bizkaia, el de<br />

César González Sainz y Carm<strong>en</strong> San Miguel<br />

(2001) sobre el desfi ladero de Carranza o<br />

el de Marcos García Díez (2002) sobre el<br />

<strong>arte</strong> parietal paleolítico <strong>en</strong> la cu<strong>en</strong>ca <strong>del</strong> Alto<br />

Asón. Por último cabe destacar el análisis de<br />

la autoría aplicado a los grabados de V<strong>en</strong>ta<br />

de la Perra por Rosa Ruiz Idarraga y Juan<br />

María Apellániz (1998/99) y la datación de<br />

las costras estalagmíticas superpuestas a<br />

los grabados mediante termoluminisc<strong>en</strong>cia<br />

por Pablo Arias, Tomás Calderón, César<br />

González Sainz, Asunción Millán, Alfonso<br />

Moure, Roberto Ontañón y Rosa Ruiz Idarraga<br />

(1998/99).<br />

La segunda cueva <strong>en</strong>cartada <strong>en</strong> la que se descubrieron<br />

motivos parietales de cronología paleolítica<br />

fue la de Ar<strong>en</strong>aza <strong>en</strong> el municipio de<br />

Galdames, una década después de que se localizase<br />

su yacimi<strong>en</strong>to arqueológico.<br />

Fue el 3 de Febrero de 1973 cuando P.M. Gorrochategui<br />

y sus cuatro hijos, de excursión por<br />

la zona de Galdames, se ad<strong>en</strong>traron <strong>en</strong> la cue-<br />

24. Barrio de San Pedro de Galdames con anterioridad al descubrimi<strong>en</strong>to<br />

<strong>del</strong> yacimi<strong>en</strong>to de Ar<strong>en</strong>aza<br />

va e id<strong>en</strong>tifi caron una serie de pinturas <strong>en</strong> rojo<br />

que pronto reconocieron como animales. Acto<br />

seguido se pusieron <strong>en</strong> contacto con qui<strong>en</strong> por<br />

aquel <strong>en</strong>tonces era director <strong>del</strong> Museo Histórico<br />

de Vizcaya, el doctor Mario Grande y cuatro días<br />

después se publicó la noticia <strong>en</strong> el periódico bilbaíno<br />

El Correo Español (07/02/73).<br />

El primer informe sobre las repres<strong>en</strong>taciones<br />

fue redactado por Mario Grande y se publica <strong>en</strong><br />

1974. En él se id<strong>en</strong>tifi can las fi guras, se describ<strong>en</strong><br />

sus formas g<strong>en</strong>erales, se ofrec<strong>en</strong> sus medidas y<br />

su ubicación <strong>en</strong> el interior de la cueva (m<strong>en</strong>ciona<br />

un total de once ciervas y dos toros) y las atribuye<br />

al periodo Magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se antiguo. De todas<br />

maneras, además de no pres<strong>en</strong>tar todo el dispositivo<br />

iconográfi co, algunas de las repres<strong>en</strong>taciones<br />

id<strong>en</strong>tifi cadas serán reinterpretadas <strong>en</strong><br />

estudios posteriores y el plano topográfi co será<br />

también revisado debido a su inexactitud.<br />

Ese mismo año el prehistoriador Juan María<br />

Apellániz (1974: 32) realiza una primera valora-<br />

Historia de los descubrimi<strong>en</strong>tos: de 1904 a 2004<br />

55<br />

24

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!