pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
4. Aurkikuntz<strong>en</strong> historia: 1904tik 2004ra<br />
4.<br />
Historia de los descubrimi<strong>en</strong>tos: de 1904 a 2004<br />
22. V<strong>en</strong>ta de la Perrako atxak, XX. m<strong>en</strong>dear<strong>en</strong> leh<strong>en</strong> hamarkadan.<br />
22. Carst de V<strong>en</strong>ta de la Perra <strong>en</strong> la primera década <strong>del</strong> siglo XX<br />
23. Karrantzako atx<strong>arte</strong>a, XX. m<strong>en</strong>dear<strong>en</strong> leh<strong>en</strong> hamarkadan.<br />
23. Desfiladero de Carranza <strong>en</strong> la primera década <strong>del</strong> siglo XX<br />
52 53<br />
22<br />
Behin zi<strong>en</strong>tzia-komunidadeak Paleolitoar<strong>en</strong><br />
horma-<strong>arte</strong>a ofizialtasunez aintzatetsi ebanetik<br />
—aintzatesp<strong>en</strong> horr<strong>en</strong> hasieratzat 1902.<br />
urtea jot<strong>en</strong> da, urte horretan egin zan Association<br />
Française pour l’Avancem<strong>en</strong>t des<br />
Sci<strong>en</strong>ces Kongresuak paleolitokotzat b<strong>en</strong>etazkotu<br />
ebazalako Altamira kobazuloko <strong>arte</strong>a<br />
eta Frantziako beste kobazulo batzuetakoa—<br />
aurkikuntzetan itzelezko gorakadea izan zan<br />
XX. m<strong>en</strong>dear<strong>en</strong> leh<strong>en</strong> hamarkadan, batez be<br />
kantaurialdekoetan.<br />
Inguruabar haretan, Lor<strong>en</strong>zo Sierra jaunak,<br />
Limpiaseko (Kantabria, Espainia) Paules<br />
Ikasetxeko irakasle eta ikerket<strong>en</strong> aitzindari<br />
eta bultzatzaileetariko bat zanak, 1904ko<br />
abuztuar<strong>en</strong> 16an aurkitu eban V<strong>en</strong>ta de la<br />
Perra kobazuloko hartzar<strong>en</strong> grabatua. Horixe<br />
izan zan Euskal Herrian aurkitutako leh<strong>en</strong><br />
kobazulo margotua, eta kantaurialde guztiko<br />
leh<strong>en</strong><strong>en</strong>goetarikoa.<br />
Hartzar<strong>en</strong> aurkikuntza horr<strong>en</strong> ostean, 1906.<br />
urtean, beste irudi batzuk aurkitu ebazan<br />
H<strong>en</strong>ri Breuil eta Émile Cartailhac ikertzaileakaz<br />
batera, eta leh<strong>en</strong> bioi beste bat ganeratu<br />
jak<strong>en</strong>, Hermilio Alcalde <strong>del</strong> Río jauna hain<br />
zuz<strong>en</strong>, 1911. urtean kantaurialdeko Paleolitoko<br />
horma-<strong>arte</strong>ari buruz argitaratu zan Les<br />
cavernes de la région cantabrique iz<strong>en</strong>eko<br />
argitalp<strong>en</strong>ean. Lan horretan agertz<strong>en</strong> zan kobazulo<br />
horri buruzko leh<strong>en</strong> ikerketea, nahiz<br />
eta oraindino sartu barik egoan gaur egun<br />
ezagutz<strong>en</strong> dogun errepertorio ikonografiko<br />
guztia.<br />
Ordurik hona, id<strong>en</strong>tifikatu dira erreparatu barik<br />
geratu jakezan grafiar<strong>en</strong> batzuk eta grafiamultzoar<strong>en</strong><br />
z<strong>en</strong>bait berrirakurketa egin dira:<br />
Aurkikuntza grafiko barri<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an azpimarratzekoa<br />
da 1950. urtean Manuel<br />
López Karrantzako artzapezak aurkitu<br />
eban bisontea, ordurako ezaguna zan<br />
ezkerreko hormako beste bisonte har<strong>en</strong><br />
irudiar<strong>en</strong> aurrez aurre. Bizkaiko Espeleologia<br />
Taldeak 1978. urtean argitara<br />
emon eban beste bisonte bat bertikalean<br />
egoala horma berean, baita zehaztu bako<br />
trazu multzo bat be eskumaldean. 1982.<br />
urtean, Juan María Apellánizek argitara<br />
emon eban ezkerreko hormear<strong>en</strong> hasieran<br />
dagoan z<strong>en</strong>bait marradun panela.<br />
Azk<strong>en</strong> urteotan grafia-multzoa handituz<br />
joan da, batetik Xabier Gorrotxategik<br />
2000. urtean argitara emondakoagaz,<br />
egin-eginean be zer dan jakit<strong>en</strong> gatx dagoan<br />
irudi bategaz —baleiteke uro bat<br />
izatea— eta eskumako horman dagozan<br />
beste marra batzukaz; eta beste batetik,<br />
2.<br />
Tras el reconocimi<strong>en</strong>to oficial <strong>del</strong> <strong>arte</strong> parietal paleolítico<br />
por p<strong>arte</strong> de la comunidad ci<strong>en</strong>tífica -se<br />
considera como tal la aceptación de la aut<strong>en</strong>ticidad<br />
paleolítica <strong>del</strong> <strong>arte</strong> de la cueva de Altamira<br />
y otros conjuntos franceses <strong>en</strong> el Congreso<br />
de la Association Française pour l’Avancem<strong>en</strong>t<br />
des Sci<strong>en</strong>ces celebrado <strong>en</strong> 1902-, se produjo un<br />
aum<strong>en</strong>to vertiginoso de los descubrimi<strong>en</strong>tos durante<br />
toda la primera década <strong>del</strong> siglo XX, principalm<strong>en</strong>te<br />
<strong>en</strong> la región cantábrica.<br />
En este contexto, Lor<strong>en</strong>zo Sierra profesor <strong>del</strong><br />
Colegio de los Paúles <strong>en</strong> Limpias (Cantabria, España)<br />
y uno de los impulsores y pioneros de la<br />
investigación, localizó el 16 de agosto de 1904 el<br />
grabado de oso de la cueva de V<strong>en</strong>ta de la Perra.<br />
Es decir, se trata de la primera cueva decorada<br />
descubierta <strong>en</strong> el País Vasco y una de las primeras<br />
de todo el cantábrico.<br />
23<br />
A la repres<strong>en</strong>tación de oso <strong>del</strong> descubrimi<strong>en</strong>to<br />
se añadieron nuevas figuras localizadas <strong>en</strong> 1906<br />
junto a los investigadores extranjeros H<strong>en</strong>ri Breuil<br />
y Émile Cartailhac. A los dos primeros se unió<br />
un tercero, Hermilio Alcalde <strong>del</strong> Río, <strong>en</strong> la publicación<br />
de la obra clásica sobre el <strong>arte</strong> parietal<br />
paleolítico cantábrico, Les cavernes de la région<br />
cantabrique, <strong>en</strong> 1911. En ella se incluye el primer<br />
estudio sobre la cueva <strong>en</strong> cuestión, aunque<br />
todavía sin incluir todo el repertorio iconográfico<br />
conocido <strong>en</strong> la actualidad.<br />
Con posterioridad se han id<strong>en</strong>tificado algunas grafías<br />
que habían pasado desapercibidas y se han<br />
realizado varias reinterpretaciones de conjunto:<br />
Entre las nuevas aportaciones gráficas, destaca<br />
la localización <strong>en</strong> 1950 <strong>del</strong> bisonte <strong>en</strong>fr<strong>en</strong>tado<br />
al ya conocido <strong>en</strong> la pared izquierda,<br />
por Manuel López, arcipreste de Carranza.<br />
El Grupo Espeleológico Vizcaíno publica <strong>en</strong><br />
1978 otro bisonte vertical <strong>en</strong> la misma pared<br />
y un par de grupos de trazos indeterminados<br />
<strong>en</strong> la derecha. Posteriorm<strong>en</strong>te, <strong>en</strong><br />
1982 Juan María Apellániz publica otro panel<br />
con trazos al inicio de la pared izquierda. En<br />
los últimos años se ha seguido ampliando<br />
el dispositivo con otra figura de difícil interpretación<br />
–id<strong>en</strong>tificada como posible uro- y<br />
otros trazos indeterminados <strong>en</strong> la pared derecha<br />
publicados por Xabier Gorrotxategi <strong>en</strong><br />
2000 y varios trazos verticales <strong>en</strong> una gatera<br />
que da a la balconada adyac<strong>en</strong>te a la boca<br />
de la cueva, publicados <strong>en</strong> 2002 por Marcos<br />
García Díez.<br />
Entre los estudios de conjunto, la primera revisión<br />
de los grabados de la cueva de V<strong>en</strong>ta