03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

4. Aurkikuntz<strong>en</strong> historia: 1904tik 2004ra<br />

4.<br />

Historia de los descubrimi<strong>en</strong>tos: de 1904 a 2004<br />

22. V<strong>en</strong>ta de la Perrako atxak, XX. m<strong>en</strong>dear<strong>en</strong> leh<strong>en</strong> hamarkadan.<br />

22. Carst de V<strong>en</strong>ta de la Perra <strong>en</strong> la primera década <strong>del</strong> siglo XX<br />

23. Karrantzako atx<strong>arte</strong>a, XX. m<strong>en</strong>dear<strong>en</strong> leh<strong>en</strong> hamarkadan.<br />

23. Desfiladero de Carranza <strong>en</strong> la primera década <strong>del</strong> siglo XX<br />

52 53<br />

22<br />

Behin zi<strong>en</strong>tzia-komunidadeak Paleolitoar<strong>en</strong><br />

horma-<strong>arte</strong>a ofizialtasunez aintzatetsi ebanetik<br />

—aintzatesp<strong>en</strong> horr<strong>en</strong> hasieratzat 1902.<br />

urtea jot<strong>en</strong> da, urte horretan egin zan Association<br />

Française pour l’Avancem<strong>en</strong>t des<br />

Sci<strong>en</strong>ces Kongresuak paleolitokotzat b<strong>en</strong>etazkotu<br />

ebazalako Altamira kobazuloko <strong>arte</strong>a<br />

eta Frantziako beste kobazulo batzuetakoa—<br />

aurkikuntzetan itzelezko gorakadea izan zan<br />

XX. m<strong>en</strong>dear<strong>en</strong> leh<strong>en</strong> hamarkadan, batez be<br />

kantaurialdekoetan.<br />

Inguruabar haretan, Lor<strong>en</strong>zo Sierra jaunak,<br />

Limpiaseko (Kantabria, Espainia) Paules<br />

Ikasetxeko irakasle eta ikerket<strong>en</strong> aitzindari<br />

eta bultzatzaileetariko bat zanak, 1904ko<br />

abuztuar<strong>en</strong> 16an aurkitu eban V<strong>en</strong>ta de la<br />

Perra kobazuloko hartzar<strong>en</strong> grabatua. Horixe<br />

izan zan Euskal Herrian aurkitutako leh<strong>en</strong><br />

kobazulo margotua, eta kantaurialde guztiko<br />

leh<strong>en</strong><strong>en</strong>goetarikoa.<br />

Hartzar<strong>en</strong> aurkikuntza horr<strong>en</strong> ostean, 1906.<br />

urtean, beste irudi batzuk aurkitu ebazan<br />

H<strong>en</strong>ri Breuil eta Émile Cartailhac ikertzaileakaz<br />

batera, eta leh<strong>en</strong> bioi beste bat ganeratu<br />

jak<strong>en</strong>, Hermilio Alcalde <strong>del</strong> Río jauna hain<br />

zuz<strong>en</strong>, 1911. urtean kantaurialdeko Paleolitoko<br />

horma-<strong>arte</strong>ari buruz argitaratu zan Les<br />

cavernes de la région cantabrique iz<strong>en</strong>eko<br />

argitalp<strong>en</strong>ean. Lan horretan agertz<strong>en</strong> zan kobazulo<br />

horri buruzko leh<strong>en</strong> ikerketea, nahiz<br />

eta oraindino sartu barik egoan gaur egun<br />

ezagutz<strong>en</strong> dogun errepertorio ikonografiko<br />

guztia.<br />

Ordurik hona, id<strong>en</strong>tifikatu dira erreparatu barik<br />

geratu jakezan grafiar<strong>en</strong> batzuk eta grafiamultzoar<strong>en</strong><br />

z<strong>en</strong>bait berrirakurketa egin dira:<br />

Aurkikuntza grafiko barri<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an azpimarratzekoa<br />

da 1950. urtean Manuel<br />

López Karrantzako artzapezak aurkitu<br />

eban bisontea, ordurako ezaguna zan<br />

ezkerreko hormako beste bisonte har<strong>en</strong><br />

irudiar<strong>en</strong> aurrez aurre. Bizkaiko Espeleologia<br />

Taldeak 1978. urtean argitara<br />

emon eban beste bisonte bat bertikalean<br />

egoala horma berean, baita zehaztu bako<br />

trazu multzo bat be eskumaldean. 1982.<br />

urtean, Juan María Apellánizek argitara<br />

emon eban ezkerreko hormear<strong>en</strong> hasieran<br />

dagoan z<strong>en</strong>bait marradun panela.<br />

Azk<strong>en</strong> urteotan grafia-multzoa handituz<br />

joan da, batetik Xabier Gorrotxategik<br />

2000. urtean argitara emondakoagaz,<br />

egin-eginean be zer dan jakit<strong>en</strong> gatx dagoan<br />

irudi bategaz —baleiteke uro bat<br />

izatea— eta eskumako horman dagozan<br />

beste marra batzukaz; eta beste batetik,<br />

2.<br />

Tras el reconocimi<strong>en</strong>to oficial <strong>del</strong> <strong>arte</strong> parietal paleolítico<br />

por p<strong>arte</strong> de la comunidad ci<strong>en</strong>tífica -se<br />

considera como tal la aceptación de la aut<strong>en</strong>ticidad<br />

paleolítica <strong>del</strong> <strong>arte</strong> de la cueva de Altamira<br />

y otros conjuntos franceses <strong>en</strong> el Congreso<br />

de la Association Française pour l’Avancem<strong>en</strong>t<br />

des Sci<strong>en</strong>ces celebrado <strong>en</strong> 1902-, se produjo un<br />

aum<strong>en</strong>to vertiginoso de los descubrimi<strong>en</strong>tos durante<br />

toda la primera década <strong>del</strong> siglo XX, principalm<strong>en</strong>te<br />

<strong>en</strong> la región cantábrica.<br />

En este contexto, Lor<strong>en</strong>zo Sierra profesor <strong>del</strong><br />

Colegio de los Paúles <strong>en</strong> Limpias (Cantabria, España)<br />

y uno de los impulsores y pioneros de la<br />

investigación, localizó el 16 de agosto de 1904 el<br />

grabado de oso de la cueva de V<strong>en</strong>ta de la Perra.<br />

Es decir, se trata de la primera cueva decorada<br />

descubierta <strong>en</strong> el País Vasco y una de las primeras<br />

de todo el cantábrico.<br />

23<br />

A la repres<strong>en</strong>tación de oso <strong>del</strong> descubrimi<strong>en</strong>to<br />

se añadieron nuevas figuras localizadas <strong>en</strong> 1906<br />

junto a los investigadores extranjeros H<strong>en</strong>ri Breuil<br />

y Émile Cartailhac. A los dos primeros se unió<br />

un tercero, Hermilio Alcalde <strong>del</strong> Río, <strong>en</strong> la publicación<br />

de la obra clásica sobre el <strong>arte</strong> parietal<br />

paleolítico cantábrico, Les cavernes de la région<br />

cantabrique, <strong>en</strong> 1911. En ella se incluye el primer<br />

estudio sobre la cueva <strong>en</strong> cuestión, aunque<br />

todavía sin incluir todo el repertorio iconográfico<br />

conocido <strong>en</strong> la actualidad.<br />

Con posterioridad se han id<strong>en</strong>tificado algunas grafías<br />

que habían pasado desapercibidas y se han<br />

realizado varias reinterpretaciones de conjunto:<br />

Entre las nuevas aportaciones gráficas, destaca<br />

la localización <strong>en</strong> 1950 <strong>del</strong> bisonte <strong>en</strong>fr<strong>en</strong>tado<br />

al ya conocido <strong>en</strong> la pared izquierda,<br />

por Manuel López, arcipreste de Carranza.<br />

El Grupo Espeleológico Vizcaíno publica <strong>en</strong><br />

1978 otro bisonte vertical <strong>en</strong> la misma pared<br />

y un par de grupos de trazos indeterminados<br />

<strong>en</strong> la derecha. Posteriorm<strong>en</strong>te, <strong>en</strong><br />

1982 Juan María Apellániz publica otro panel<br />

con trazos al inicio de la pared izquierda. En<br />

los últimos años se ha seguido ampliando<br />

el dispositivo con otra figura de difícil interpretación<br />

–id<strong>en</strong>tificada como posible uro- y<br />

otros trazos indeterminados <strong>en</strong> la pared derecha<br />

publicados por Xabier Gorrotxategi <strong>en</strong><br />

2000 y varios trazos verticales <strong>en</strong> una gatera<br />

que da a la balconada adyac<strong>en</strong>te a la boca<br />

de la cueva, publicados <strong>en</strong> 2002 por Marcos<br />

García Díez.<br />

Entre los estudios de conjunto, la primera revisión<br />

de los grabados de la cueva de V<strong>en</strong>ta

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!