03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Paleolitoko horma-<strong>arte</strong>a ekialdeko kantaurialdean: kontuan hartu beharreko funtsezkoak<br />

46<br />

3<br />

19. Baltzez margotutako Ekaineko zaldia. 19. Caballo pintado <strong>en</strong> negro de la cueva de Ekain.<br />

Ekain kobazuloan multzo grafi ko handiagoa<br />

eta osatuagoa dago, margoek bikromia<br />

dabelako, batez be zaldiek, eur<strong>en</strong>ak dira-ta<br />

irudirik ugari<strong>en</strong>ak. Horrezaz ganera, zaldiek<br />

ezaugarri bereziak ditue: zabel aldean “M”<br />

itxurako marra bereizgarria, itxidurak hanketan<br />

eta atzeko hanketako hipertrofi a. Konb<strong>en</strong>tzino<br />

horreek, neurri bat<strong>en</strong> edo bestean,<br />

beste kobazulo batzuetan be agertz<strong>en</strong> dira:<br />

Tito Bustillo (Asturias), La Garma (Cantabria)<br />

eta Santimamiñe (Bizkaia), Sinhikole<br />

(Zuberoa) edo Marsoulas (Erdiko Pirinioak).<br />

Ekain kobazuloan erradiokarbonoz egindako<br />

dataketak emaitza kontraesanez beterikoak<br />

eta z<strong>en</strong>tzunbakoak dira batzuetan, behar bada<br />

laginak eurak kutsaturik egozalako. Horrexegaitik,<br />

eta zehaztasunar<strong>en</strong> kalterako, jo behar<br />

izan da konparazino estilistikora; horr<strong>en</strong> arabera,<br />

ikonofragia multzo hori Erdi eta Goi<br />

Magdal<strong>en</strong> aldi<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an kokatz<strong>en</strong> da.<br />

Altxerri kobazuloa Oria ibaiar<strong>en</strong> arroan dago,<br />

deskribatutako kobazulo taldetik urruntxu.<br />

Multzo ikonografi ko askotarikoa dauka, non<br />

bisonteak nagusi diran arr<strong>en</strong> ez-ohiko espezie<strong>en</strong><br />

irudiak be agertz<strong>en</strong> diran, esaterako<br />

edur-oreinak, saigas antilopea, arrainak, hegaztiak,<br />

antropomorfo bat, azeri bat eta erbi<br />

bat<strong>en</strong>a izan leitekean irudia. Berezia eta ezohikoa<br />

da be karraskatzeko teknikea erabili<br />

izana, bai irudi<strong>en</strong> ganeko ulea irudikatzeko,<br />

bai grafi a egin aurretik hormea preparetako.<br />

Kobear<strong>en</strong> kronologia atarateko konparaketa<br />

estilistikoa erabili ezkero, Erdi eta Goi Magdal<strong>en</strong><br />

aldi<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an kokatu geinke.<br />

Azk<strong>en</strong>ik, Atlantiar Pirinio<strong>en</strong> kostalderantz,<br />

gune nagusi bi dira Gazteluko (B<strong>en</strong>a-<br />

farroa) hegiar<strong>en</strong> inguruan bata eta Arbailako<br />

(Zuberoa) kareharrizko m<strong>en</strong>dialdean bestea,<br />

non —arestian aitatutako beste multzoetan<br />

jazot<strong>en</strong> ez dan lez— ugaritasun handia dagoan,<br />

bai kronologiar<strong>en</strong> ikuspegitik bai erabilitako<br />

euskarri<strong>en</strong> aldetik (eroangarriak eta<br />

horma ganekoak).<br />

Goi Paleolitoar<strong>en</strong> hasierako <strong>arte</strong> fi guratiboar<strong>en</strong><br />

erakusgarri dira Gatzarria eta Isturitzeko<br />

pieza batzuk, Aurignac aldikoak, esaterako<br />

apaingarri geometrikozko zintzilikariak.<br />

Gravette aldiko erakusgarri dira Isturitzeko<br />

lauza grabatuak eta zintzilikariak, non zaldi<strong>en</strong><br />

eta bisonte<strong>en</strong> irudi zatiak agertz<strong>en</strong> diran,<br />

baita Haregi (Zuberoa) kobazuloko harlauza<br />

ganeko zaldia be, zerbait berandutxuagokoa.<br />

Aurre Magdal<strong>en</strong> aldikotzat jot<strong>en</strong> da Isturitzeko<br />

(Lapurdi) baxuerliebea, non edur-orein<br />

bat, zehaztu bako zerbido bi, zaldi bat eta<br />

hartz bat<strong>en</strong> irudiak dagozan. Gazteluko m<strong>en</strong>di<br />

multzoko horma-<strong>arte</strong>a ikergabe dago, ze<br />

Otsozelaia eta Erberua (Lapurdi) kobazuloak<br />

ez dira sakon aztertu eta arakatu. Hori gora<br />

behera, susmoa dago Magdal<strong>en</strong> aldiaz aurreko<br />

horma-grafi ak izango dirala, kontuan<br />

izanik Erberuakoan eskuak negatiboan margotuta<br />

agertz<strong>en</strong> dirala.<br />

Aro horretako aztarnak askoz be ugariagoak<br />

dira eta ber<strong>en</strong> beregi aitatzekoa da Erdiko<br />

Magdal<strong>en</strong> aldiko <strong>arte</strong> eroangarrian Isturitzeko<br />

kobazuloan, Pirinio guztiko multzorik<br />

garrantzitsu<strong>en</strong>etarikoan, dagozan aztarnak:<br />

grabatu sakonezko apaingarri geometrikoak<br />

ditu<strong>en</strong> hagaxkak, ertzetan trazu laburrez<br />

zulatutako apaingarri biribilak, zaldi<strong>en</strong> ertz<br />

ebakiak, zulatutako hagin eta maskorrak,<br />

la bicromía, sobre todo <strong>en</strong> los caballos que dominan<br />

la temática repres<strong>en</strong>tada. Estos pres<strong>en</strong>tan<br />

además unos rasgos específi cos como el<br />

despiece <strong>en</strong> “M” a la altura <strong>del</strong> vi<strong>en</strong>tre, las cerraduras<br />

<strong>en</strong> las patas o la hipertrofi a <strong>del</strong> tr<strong>en</strong> posterior,<br />

conv<strong>en</strong>ciones pres<strong>en</strong>tes <strong>en</strong> mayor o m<strong>en</strong>or<br />

medida <strong>en</strong> las cuevas de Tito Bustillo (Asturias),<br />

La Garma (Cantabria) y Santimamiñe (Bizkaia),<br />

Sinhikole (Zuberoa) o Marsoulas (Pirineos C<strong>en</strong>trales).<br />

<strong>Las</strong> dataciones radiocarbónicas obt<strong>en</strong>idas<br />

para la cueva de Ekain ofrec<strong>en</strong> unos resultados<br />

contradictorios y aberrantes, <strong>en</strong> algunos<br />

casos, quizás por la propia contaminación de<br />

las muestras. Es por ello que todavía debemos<br />

recurrir a la siempre inexacta comparación estilística<br />

para datar el dispositivo iconográfi co <strong>en</strong>tre<br />

el Magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se medio y superior.<br />

La cueva de Altxerri se localiza <strong>en</strong> la cu<strong>en</strong>ca <strong>del</strong><br />

río Oria, algo alejada de la agrupación descrita.<br />

El dispositivo iconográfi co es especialm<strong>en</strong>te variado<br />

y, aunque dominan los bisontes, exist<strong>en</strong><br />

repres<strong>en</strong>taciones de especies poco habituales<br />

como r<strong>en</strong>os, antílope saigas, peces, aves, un<br />

antropomorfo, un zorro y una posible liebre.<br />

Además, desde el punto de vista técnico, se recurre<br />

de manera reiterada a los raspados, procedimi<strong>en</strong>to<br />

poco común, tanto para el rell<strong>en</strong>o de<br />

las fi guras a modo de pelaje como para preparar<br />

el panel con antelación a la ejecución de la<br />

grafía. La cronología de la cavidad, <strong>en</strong> función<br />

de la comparación estilística, se sitúa <strong>en</strong> torno al<br />

Magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se medio y superior.<br />

3 Por último, <strong>en</strong> las estribaciones costeras de<br />

los Pirineos Atlánticos exist<strong>en</strong> dos c<strong>en</strong>tros principales<br />

<strong>en</strong>torno a la colina de Gaztelu (B<strong>en</strong>abarra)<br />

y el macizo calizo de Arbaila (Zuberoa). En con-<br />

traposición a las dos acumulaciones anteriores,<br />

<strong>en</strong> esta ocasión se da una variedad considerable<br />

tanto desde el punto de vista cronológico como<br />

desde los soportes utilizados (mueble y parietal).<br />

18<br />

El <strong>arte</strong> fi gurativo de los mom<strong>en</strong>tos iniciales <strong>del</strong><br />

Paleolítico Superior está repres<strong>en</strong>tado por algunas<br />

piezas de Gatzarria e Isturitz de época<br />

Auriñaci<strong>en</strong>se, como colgantes con motivos<br />

geométricos. Para el Graveti<strong>en</strong>se, <strong>en</strong> la segunda<br />

se graban plaquetas y colgantes, que incluy<strong>en</strong><br />

repres<strong>en</strong>taciones parciales de caballos o bisontes,<br />

mi<strong>en</strong>tras que <strong>en</strong> la cueva de Haregi (Zuberoa),<br />

algo posterior, se traza un caballo sobre<br />

una plaqueta de piedra. También se considera<br />

de cronología premagdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se el bajorrelieve<br />

El <strong>arte</strong> parietal paleolítico <strong>en</strong> el Ori<strong>en</strong>te Cantábrico: Consideraciones básicas<br />

47

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!