03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Paleolitoko horma-<strong>arte</strong>a ekialdeko kantaurialdean: kontuan hartu beharreko funtsezkoak<br />

42<br />

16. Covalanas kobazuloko gorriz margotutako orein emea.<br />

17. Urdiales kobazuloko baltzez margotutako bisontea.<br />

16<br />

garriak: multzo grafi ko txiki-ertainak eta arku<br />

kronologiko paraleloa. Magdal<strong>en</strong>aurreko <strong>arte</strong><br />

kantauriarrar<strong>en</strong> ezaugarri oso bereziak ditu<strong>en</strong><br />

aztarnak dagoz, esaterako kanpoaldeko grabatu<br />

sakoneko multzoak —bobidoak nagusi<br />

dirala— La Luz-<strong>en</strong> eta V<strong>en</strong>ta de la Perran,<br />

margo gorriz punteatutako multzoak —orein<br />

emeak eta ahuntzak nagusi dirala— Arco A,<br />

Arco B-C, La Haza eta, batez be, Covalanas<strong>en</strong>.<br />

Termoluminisz<strong>en</strong>tziaz egindako zuz<strong>en</strong>eko<br />

dataket<strong>en</strong> emaitzek (GONZÁLEZ SAINZ<br />

eta SAN MIGUEL LLAMOSAS, 2001) ante<br />

quem kronologia oso zabala erakust<strong>en</strong> dabe:<br />

zaharr<strong>en</strong>a Pondra-ko kobazuloko Aurignac<br />

aldiko trazu gorria, eta barri<strong>en</strong>ak Gravette<br />

aldiko punteatutako orein gorria, kobazulo<br />

berean grabatutako zaldi bat eta V<strong>en</strong>ta de<br />

la Perrako grabatutako ildo ez fi guratiboak.<br />

Ar<strong>en</strong>azako kobazuloa jo leiteke margo gorri<br />

punteatutakoar<strong>en</strong> tradizino grafi ko kantauriarrar<strong>en</strong><br />

ekialderantzako zabalkunde lez.<br />

Horr<strong>en</strong> aldean, oraintsur<strong>en</strong>goko aldietako<br />

—Magdal<strong>en</strong> aldia— aztarnak urriak eta ez<br />

adierazgarriak dira: Cullalvera, Mirón eta<br />

Sotarrizako zaldiak eta z<strong>en</strong>bait trazu, puntu<br />

eta zeinu baino ez. Oraingoz Miróneko inguru<br />

estratigrafi koa —aurreratutako Magdal<strong>en</strong><br />

ertainean kokatz<strong>en</strong> dau grabatu<strong>en</strong> egikeradata—<br />

(GARCÍA DÍEZ, 2002) eta dataketa<br />

erradikoarboniko bi baino ez daukaguz, hain<br />

zuz<strong>en</strong> Cillalverako trazu ez fi guratibo<strong>en</strong>ak<br />

eta Sotarrizako zaldiar<strong>en</strong>a, Goi Paleolitoar<strong>en</strong><br />

azk<strong>en</strong> aldietara garoezanak (MOURE RO-<br />

MANILLO eta GONZÁLEZ SAINZ, 2000).<br />

Itsasertzean, aitatutako ibai bi<strong>en</strong> t<strong>arte</strong>an,<br />

txartxuago ezagutz<strong>en</strong> diran beste kobazulo<br />

batzuk dagoz, arestian aitatutako kobazuloez<br />

besteko ezaugarriakaz. Urdialesekoa da<br />

aitagarri<strong>en</strong>a, tamainuagaitik eta margo-multzo<strong>en</strong><br />

ezaugarriakaitik, nahiz eta oso egoera<br />

txarrean dagoan. Erdiko Magdal<strong>en</strong> aldiko<br />

kantauri-piriniarragaz erraz lotu leitekezan<br />

aztarnak ditu, estilo aldetiko ezaugarri argiakaz,<br />

batez be multzorik barri<strong>en</strong>etan. Grande<br />

de Otañes kobazuloak panel bat baino ez<br />

dau, esanguratsua baina, estriatutako grabatua<br />

agertz<strong>en</strong> dau-eta, gitxi gora behera Behe<br />

Magdal<strong>en</strong> aldikoa beraz, beti be alde batera<br />

itxi barik aurretxuagokoa edo osteragotxukoa<br />

izatear<strong>en</strong>a. El Cuco, Juan Gómez eta La <strong>Las</strong>trilla<br />

kobazuloak oraindino be eguneratutako<br />

ikerketa egin barik dab<strong>en</strong>ez, gatx dago aurregogoeta<br />

zuhurrik egitea.<br />

paralelo. Exist<strong>en</strong> muestras muy características<br />

<strong>del</strong> <strong>arte</strong> cantábrico premagdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se como los<br />

conjuntos de grabado exterior profundo -dominados<br />

por bóvidos- <strong>en</strong> La Luz y V<strong>en</strong>ta de la<br />

Perra, y los conjuntos de pintura roja punteada<br />

-sobre todo ciervas y cabras- de Arco A, Arco B-<br />

C, La Haza y especialm<strong>en</strong>te Covalanas. <strong>Los</strong> resultados<br />

de las dataciones directas por termoluminisc<strong>en</strong>cia<br />

(GONZÁLEZ SAINZ y SAN MIGUEL<br />

LLAMOSAS, 2001) ofrec<strong>en</strong> una cronología ante<br />

quem dilatada <strong>en</strong>tre el Auriñaci<strong>en</strong>se de un trazo<br />

rojo de Pondra y el Graveti<strong>en</strong>se de un ciervo<br />

rojo punteado, un caballo grabado <strong>en</strong> la misma<br />

cueva y los surcos grabados no fi gurativos de<br />

V<strong>en</strong>ta de la Perra. La cueva de Ar<strong>en</strong>aza se podría<br />

considerar como la ext<strong>en</strong>sión hacia ori<strong>en</strong>te<br />

de la tradición gráfi ca cantábrica de la pintura<br />

roja punteada. En cambio, las muestras de época<br />

más reci<strong>en</strong>te -Magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se- son escasas<br />

y poco signifi cativas, reduciéndose a los caballos<br />

de Cullalvera, Mirón y Sotarriza, acompañados<br />

por algunos trazos, puntos y signos. Por el<br />

mom<strong>en</strong>to solam<strong>en</strong>te contamos con el contexto<br />

estratigráfi co <strong>del</strong> Mirón que apunta hacia el<br />

Magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se medio avanzado como mom<strong>en</strong>to<br />

de realización de los grabados (GARCÍA DÍEZ,<br />

2002) y de s<strong>en</strong>das dataciones radiocarbónicas<br />

para trazos no fi gurativos de Cullalvera y para el<br />

caballo de Sotarriza, correspondi<strong>en</strong>tes a los mom<strong>en</strong>tos<br />

fi nales <strong>del</strong> Paleolítico Superior (MOURE<br />

ROMANILLO y GONZÁLEZ SAINZ, 2000).<br />

En la línea de costa, <strong>en</strong>tre las dos cu<strong>en</strong>cas m<strong>en</strong>cionadas,<br />

se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra otra pequeña agrupación<br />

de cavidades peor conocidas y con difer<strong>en</strong>cias<br />

signifi cativas con respecto a las anteriores.<br />

La más relevante por el tamaño y atributos de<br />

su dispositivo, a pesar de su p<strong>en</strong>oso estado de<br />

16. Cierva pintada <strong>en</strong> rojo de la cueva de Covalanas.<br />

17. Bisonte pintado <strong>en</strong> negro de la cueva de Urdiales.<br />

conservación, es la de Urdiales. Se trata de una<br />

muestra fácilm<strong>en</strong>te vinculable con el Magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se<br />

medio cantabro-pir<strong>en</strong>aico, bi<strong>en</strong> caracterizado<br />

estilísticam<strong>en</strong>te, especialm<strong>en</strong>te <strong>en</strong> los conjuntos<br />

de nueva creación. La cueva Grande de<br />

Otañes solam<strong>en</strong>te ofrece un panel aunque muy<br />

sintomático debido a la aplicación <strong>del</strong> grabado<br />

estriado cuya cronología aproximada se c<strong>en</strong>tra<br />

<strong>en</strong> el Magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se inferior, sin descartar mom<strong>en</strong>tos<br />

ligeram<strong>en</strong>te anteriores o posteriores. En<br />

cuanto a El Cuco, Juan Gómez y La <strong>Las</strong>trilla, se<br />

trata de cavidades p<strong>en</strong>di<strong>en</strong>tes de un estudio actualizado<br />

y sobre las que resulta compleja una<br />

valoración preliminar.<br />

17<br />

El <strong>arte</strong> parietal paleolítico <strong>en</strong> el Ori<strong>en</strong>te Cantábrico: Consideraciones básicas<br />

43

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!