pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Historiaurrea Enk<strong>arte</strong>rrian: trikuharriak eta kobazuloak<br />
34<br />
13. Sailkatzeko gatx dagozan aztarnategiak 13. Yacimi<strong>en</strong>tos <strong>en</strong> cueva de difícil adscripción<br />
urtean harresiar<strong>en</strong> iparraldeko aldetik metro batzutara egindako kata bat<strong>en</strong> ez zan materiale<br />
arkeologikorik agertu.<br />
Delmasek urte berean beste bat aitatu eban, Lujar-ekoa, iz<strong>en</strong> bereko m<strong>en</strong>di bat<strong>en</strong> dagoana,<br />
Gueñeseko udalerrian. Gotorlekuar<strong>en</strong> goialdea obala, hegoalderantz apurtxu bat alboratua,<br />
da tontorrar<strong>en</strong> inguruan, luzetara 70 metrokoa eta 50 metroko zabalerakoa. Beste gotorleku<br />
bat dago aurreko horr<strong>en</strong> hegoalderantz, bera halako bikoa. Handiago horrek landubako harriz<br />
osaturiko harresia dauka eta hegoaldeko zatian lurrezko parapetoa, barrualdean 0,5 metro<br />
eskaseko alturea daukana, baina kanpoaldean metro 2ra heltz<strong>en</strong> dana. Harresi barruan ez da<br />
egiturarik nabarm<strong>en</strong>tz<strong>en</strong> eta aurkitu dan materiale arkeologiko bakarra eskuzko errota bat<strong>en</strong><br />
zatia da (PEÑALVER, 2001).<br />
Azk<strong>en</strong>ik, Bolunburuko kastroa aitatu geinke. Zallako udalerrian dago, El Cerco iz<strong>en</strong>eko tontortxuan,<br />
Cadagua ibai ondoan, Balmasedarantzako aldean. 4.500 m2 dituan goragune harresitua<br />
da, eta horr<strong>en</strong> guztiorr<strong>en</strong> 1/5 baino ez da bizigunea. Materiale arkeologiko asko aurkitu<br />
dira zoru-mailan; aitagarri<strong>en</strong>ak eskuzko errotak dira, eta horrek adierazot<strong>en</strong> dau inguru hori<br />
II. Burdin Aroan izango zala erabili<strong>en</strong> (UNZUETA PORTILLA, 2004).<br />
Leku horreezaz ganera, kobazulo asko dagoz (doz<strong>en</strong>a bi-edo), oraindino behar besteko ikerketa<br />
arkeologikoa izan ez dab<strong>en</strong>ak, ez behintzat aurkitutakoa dana dalako aldi edo kulturakotzat<br />
sailkatzeko modukoa. Horre<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an hurr<strong>en</strong>goak aitatu geinkez: Lanestosan, Urdillo eta<br />
Severina; Karrantzan, Kubia I, Kubia II eta <strong>Los</strong> Judíos; Turtzioz<strong>en</strong>, Logalan, Kokabrea I,<br />
Kokabrea II, Mingón, Sandro, Torrejón eta <strong>Los</strong> Campanos; Artz<strong>en</strong>tales<strong>en</strong>, <strong>Los</strong> Nogales; Sopuertan,<br />
La Jorja eta <strong>Los</strong> Franceses; Galdames<strong>en</strong>, Garabita, Muniziaga, Gargantillas, Tarablo<br />
eta Uraiaga; Gueñes<strong>en</strong>, <strong>Los</strong> Champiñones; Muskiz<strong>en</strong>, El Peñon I; Abanto-Zierb<strong>en</strong>an, Atxiga;<br />
Trapagaran<strong>en</strong>, Gorriga VI; eta Barakaldon, <strong>Los</strong> Mosquitos eta Peña Rotxe. Edozelan be, horreetariko<br />
batzutan, esaterako Kubia, Severina, Logalan eta Tarablon, aurkitu diran aztarn<strong>en</strong><br />
arabera, kobazulook ehorzlekutzat erabiliko ebezan.<br />
Ondoriotzat atara geinke, bada, Enk<strong>arte</strong>rria oso aberatsa dala arkeologia-aztarnategitan, baina<br />
historiaurreko aro batzuk beste batzuk baino askoz hobeto ezagutz<strong>en</strong> dirala, ikertzaileek<br />
aro zehatz batzuetara bideratu dituelako ahaleginak eta ikerketak. Horretara ba, antxiner<strong>en</strong>go<br />
aroetako aztarna gitxi dagoz, eta sakon aztertu barik. Ehorzlekutarako kobazuloetan eta, batez<br />
be, megalitoetan, barriz, asko dira ezagutz<strong>en</strong> diran eta indusketak eginda ditu<strong>en</strong> aztarnategiak,<br />
historiaurreko ikerlari batzuk horrexeri ekin deutsielako azk<strong>en</strong> hamarkada biotan.<br />
Aurkitzeko asko eta aurkitutakoan sakontzeko asko dago oraindik, izan be ezagutz<strong>en</strong> diran<br />
aztarnetegietarik gehi<strong>en</strong>ak ia ikertu barik eta sakon eta zehaztasunez arakatu barik dagoz-eta.<br />
plazado hacia el Sur, ocupando una longitud<br />
aproximada de 70 metros y una anchura de<br />
unos 50 metros. Un segundo recinto, también<br />
de forma oval, p<strong>arte</strong> <strong>del</strong> anterior por el lado Sur y<br />
ocupa prácticam<strong>en</strong>te el doble de ext<strong>en</strong>sión que<br />
el primero. Está confi gurado por una muralla de<br />
mampostería y por un parapeto de tierra que<br />
da hacia el lado Sur y que por el interior ap<strong>en</strong>as<br />
destaca 0,5 metros, mi<strong>en</strong>tras que por el lado<br />
exterior alcanza los 2 metros de altura. No se<br />
aprecian estructuras internas y el único material<br />
arqueológico recogido ha sido un fragm<strong>en</strong>to de<br />
molino de mano (PEÑALVER, 2001).<br />
Por último podemos m<strong>en</strong>cionar el castro de<br />
Bolunburu <strong>en</strong> el término municipal de Zalla,<br />
sobre la pequeña elevación de El Cerco, junto<br />
a la cu<strong>en</strong>ca de río Cadagua hacia Balmaseda.<br />
Se trata de un rell<strong>en</strong>o amurallado de unos 4500<br />
m2, de los que solam<strong>en</strong>te 1/5 corresponderían<br />
al área de habitación. Se ha <strong>en</strong>contrado una<br />
cantidad considerable de materiales arqueológicos<br />
<strong>en</strong> superfi cie, <strong>en</strong>tre los que destacan los<br />
molinos de mano, que apuntan hacia la II Edad<br />
<strong>del</strong> Hierro como la época de mayor actividad <strong>del</strong><br />
mismo (UNZUETA PORTILLA, 2004).<br />
Al marg<strong>en</strong> de lo anterior, existe una amplia serie<br />
de cuevas (alrededor de dos doc<strong>en</strong>as) <strong>en</strong> las<br />
que todavía no se ha desarrollado un trabajo<br />
arqueológico de sufi ci<strong>en</strong>te <strong>en</strong>vergadura como<br />
para poder realizar una adscripción crono-cultural<br />
<strong>del</strong> registro. Entre éstas podemos m<strong>en</strong>cionar<br />
las de Urdillo y Severina <strong>en</strong> Lanestosa, Kubia<br />
I, Kubia II y <strong>Los</strong> Judíos <strong>en</strong> Carranza, Logalan,<br />
Kokabrea I, Kokabrea II, Mingón, Sandro, Torrejón<br />
y <strong>Los</strong> Campanos <strong>en</strong> Trucíos, <strong>Los</strong> Nogales <strong>en</strong><br />
Arc<strong>en</strong>tales, La Jorja y <strong>Los</strong> Franceses<br />
<strong>en</strong> Sopuerta, Garabita, Muniziaga, Gargantillas,<br />
Tarablo y Uraiaga <strong>en</strong> Galdames, <strong>Los</strong> Champiñones<br />
<strong>en</strong> Güeñes, El Peñon I <strong>en</strong> Muskiz, Atxiga<br />
<strong>en</strong> Abanto-Zierb<strong>en</strong>a, Gorriga VI <strong>en</strong> Trapagaran y<br />
<strong>Los</strong> Mosquitos y Peña Rotxe <strong>en</strong> Barakaldo. De<br />
todas maneras, <strong>en</strong> varias de ellas como las de<br />
Kubia, Severina, Logalan y Tarablo, los restos<br />
hallados apuntan hacia una utilización sepulcral<br />
de las cuevas.<br />
En defi nitiva, podemos concluir que <strong>Las</strong> <strong>Encartaciones</strong><br />
es una comarca muy rica <strong>en</strong> yacimi<strong>en</strong>tos<br />
arqueológicos aunque el conocimi<strong>en</strong>to de las difer<strong>en</strong>tes<br />
etapas prehistóricas es muy desigual, <strong>en</strong><br />
función de las inquietudes de los propios investi<br />
La prehistoria <strong>en</strong> <strong>Las</strong> <strong>Encartaciones</strong>: sobre dólm<strong>en</strong>es y cuevas<br />
35<br />
13<br />
gadores y de sus labores de prospección.<br />
Así, mi<strong>en</strong>tras que para las fases antiguas las<br />
muestras son pocas y mal conocidas, la t<strong>en</strong>d<strong>en</strong>cia<br />
cambia <strong>en</strong> el caso de las cuevas sepulcrales<br />
y sobre todo <strong>en</strong> el <strong>del</strong> Megalitismo con<br />
una alta d<strong>en</strong>sidad de yacimi<strong>en</strong>tos conocidos y<br />
excavados, debido al interés mostrado por algunos<br />
prehistoriadores que se han c<strong>en</strong>trado <strong>en</strong><br />
el tema durante las últimas dos décadas.<br />
Por lo tanto, todavía queda mucho por descubrir<br />
y por ahondar <strong>en</strong> lo ya descubierto, puesto que<br />
gran p<strong>arte</strong> de los yacimi<strong>en</strong>tos conocidos ap<strong>en</strong>as<br />
han sido objeto de estudio y adolec<strong>en</strong> de<br />
una investigación profunda o porm<strong>en</strong>orizada.