03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Historiaurrea Enk<strong>arte</strong>rrian: trikuharriak eta kobazuloak<br />

22<br />

2004. urtean zehar horma-<strong>arte</strong>ar<strong>en</strong> erakusgai<br />

gehiago aurkitu dira Polvorín eta El Rincón<br />

kobazuloetan, Ruiz Cobor<strong>en</strong> zuz<strong>en</strong>daritzapean<br />

Asón ibaiar<strong>en</strong> goialdean gauzatutako<br />

arkeologia-araketaldirako proiektu bat<strong>en</strong><br />

eskutik. Polvorínekoan irudi ez fi guratiboko<br />

multzo bi dira, eta El Rincónekoan 17 grafi a,<br />

horre<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an nabarm<strong>en</strong>tzekoa izanik panel<br />

bat, non orain bat<strong>en</strong> eta uro bat<strong>en</strong> irudiak dagozan,<br />

plano paraleloetan eta bakotxa alde<br />

banatara begira. Enparaduko irudiak soilagoak<br />

dira: bobido antzeko bat, era oso eskematikoan<br />

egina, atondu bako orban gorriak<br />

eta grabatutako marrar<strong>en</strong> bat.<br />

Esanda dago paleoeguraldian izandako aldaketa<br />

handiek eragin nabarm<strong>en</strong>a izan ebela<br />

gizaki-talde<strong>en</strong>gan. Glaziazino osteko aroa hasi<br />

zan, izotzek atzera egin eb<strong>en</strong> betiko eta hezetasunak<br />

gora egin eban; horrek basoak hedatzea<br />

ekarri eban eta <strong>arte</strong>an bizileku ezin izan eitekezan<br />

leku garaiak erabili ahal izatea be bai.<br />

Epipaleolito Aro horretako leh<strong>en</strong> milaurtekoetan—gitxi<br />

gora behera IX.-V. B.P— Azil<br />

kulturea garatu zan, bere aurretik izandako<br />

aroaz oso bestelakoa. Leh<strong>en</strong><strong>en</strong>go eta behin,<br />

aurreragoko kode artistikoakazko et<strong>en</strong>a dago:<br />

horma-<strong>arte</strong>a desagertu egit<strong>en</strong> da eta asko gitxitz<strong>en</strong><br />

da <strong>arte</strong> eroangarria, errepres<strong>en</strong>tazino<br />

abstrakto gitxi batzuk baino ez dira-ta geratz<strong>en</strong>,<br />

batez be harribiletan eta hazur-zati<br />

txikietan egindakoak. Produkzino-bideak<br />

ehizar<strong>en</strong> inguruan dagoz oraindino, baina<br />

kantaurialdeko ekosistematik espezier<strong>en</strong> batzuk<br />

desagertu egin diranez, edur-oreinak edo<br />

bisonteak esaterako, pizti txikiagoak ehizatz<strong>en</strong><br />

ditue, orkatzak edo basurdeak esaterako,<br />

nahiz eta ehizatu<strong>en</strong>ak oreinak izan. Ehizarako<br />

tresnek osagai mikrolitiko eta geometrikoak<br />

ditue, harria lantzeko ezagunak ziran<br />

tradizinoei eutsita. Arteragoko sasoietan jazot<strong>en</strong><br />

ez zan moduan, molusku<strong>en</strong> eta, orokorrean,<br />

itsaski<strong>en</strong> bilketeak garrantzi handia<br />

hartz<strong>en</strong> dau, baita ibaietako arrantzak be;<br />

horr<strong>en</strong> erakusgarri dogu Ar<strong>en</strong>aza kobazuloko<br />

arpoia. Horrek esan gura dau ekosistema<br />

bakotxeko baliabide ekonomikoak ugaritu<br />

egin zirala eta horr<strong>en</strong> ondor<strong>en</strong>ez gitxitu egin<br />

zala giza-talde<strong>en</strong> mugikortasuna, eta kostaldean<br />

eta inguruko m<strong>en</strong>dietan geratz<strong>en</strong> zirala,<br />

isolam<strong>en</strong>tu handiagoa eraginez.<br />

Kantaurialde osoan jazo zan lez, aztergai<br />

dogun eremuan be, aurreragoko aro<strong>en</strong> aldean,<br />

handiagoa da arkeologia-aztarnategi<strong>en</strong><br />

d<strong>en</strong>sidadea. Ar<strong>en</strong>azakoa da interesgarri<strong>en</strong>a,<br />

ze geruza epipaleolitiko oso hornituak ditu,<br />

aro aurregeometrikoetakoak sakonago eta<br />

aro geometriko aurreratuagoetakoak gorago.<br />

Eskualdear<strong>en</strong> m<strong>en</strong>debaldean, Turtzioz udalerrian,<br />

Peñalbako trokan dago Garazabal<br />

II kobazuloa, Epipaleolito zaharreko ohiko<br />

materialakaz, ez geometrikoakaz beraz. Kantabriako<br />

mugan dago <strong>Las</strong> Pajucas kobazuloa,<br />

Goi-Asóneko leizeetako aztarnategi<strong>en</strong> multzoar<strong>en</strong><br />

barruan, mugaz bestalde, Kantabrian,<br />

kostalderantz dagozan besteokaz: Tarrerón,<br />

Cueva <strong>del</strong> Horno, El Mirón eta El Valle, <strong>Los</strong><br />

Gitanos eta El Cráneo.<br />

Barritasun aitagarria da Paleolito aroko horma-<strong>arte</strong>ar<strong>en</strong><br />

ordezko kode barri<strong>en</strong> saileko<br />

grafi ak agertz<strong>en</strong> dirala, esaterako Ar<strong>en</strong>azako<br />

aztarnategiko V eta VI. mailetan aurkitutako<br />

hazurrezko objetuak, Azil aldikotzat jo leite-<br />

Durante el año 2004 se han localizado nuevas<br />

muestras de <strong>arte</strong> parietal <strong>en</strong> las cuevas de Polvorín<br />

y de Rincón, <strong>en</strong> el marco de un proyecto de<br />

prospección arqueológica <strong>del</strong> Alto Asón, dirigido<br />

por Ruiz Cobo. Se trata de dos agrupaciones de<br />

trazos no fi gurativos <strong>en</strong> el primer caso, mi<strong>en</strong>tras<br />

que <strong>en</strong> el segundo el dispositivo iconográfi co es<br />

de 17 grafías <strong>en</strong>tre las que destaca especialm<strong>en</strong>te<br />

un panel conformado por un ciervo y un<br />

uro situados <strong>en</strong> dos planos paralelos pero con<br />

ori<strong>en</strong>taciones inversas. El resto de las repres<strong>en</strong>taciones<br />

se reduc<strong>en</strong> al grabado de un posible<br />

bóvido muy esquemático, a manchas rojas informes<br />

y a algún trazo grabado.<br />

Como se ha com<strong>en</strong>tado con anterioridad, las<br />

drásticas transformaciones paleoambi<strong>en</strong>tales<br />

ti<strong>en</strong><strong>en</strong> una gran incid<strong>en</strong>cia <strong>en</strong> los grupos humanos<br />

y un fi el refl ejo de dicho f<strong>en</strong>óm<strong>en</strong>o es el inicio<br />

de la era postglaciar, con la retirada defi nitiva de<br />

los hielos, el aum<strong>en</strong>to de la temperatura y la humedad<br />

que a su vez favorec<strong>en</strong> la expansión <strong>del</strong><br />

bosque y la conquista de lugares despoblados<br />

por sus elevadas cotas.<br />

Durante los primeros mil<strong>en</strong>ios de dicho periodo,<br />

conocido como Epipaleolítico - aproximadam<strong>en</strong>te<br />

<strong>del</strong> IXº al Vº antes <strong>del</strong> pres<strong>en</strong>te-, se desarrolla<br />

la cultura Azili<strong>en</strong>se con claras difer<strong>en</strong>cias con<br />

respecto al mom<strong>en</strong>to inmediatam<strong>en</strong>te anterior.<br />

Para empezar, existe una ruptura con los códigos<br />

artísticos anteriores: desaparece el <strong>arte</strong> parietal<br />

y disminuye <strong>en</strong>ormem<strong>en</strong>te el mueble reduciéndose<br />

a repres<strong>en</strong>taciones abstractas, sobre<br />

todo <strong>en</strong> cantos rodados o <strong>en</strong> pequeñas piezas<br />

de hueso. <strong>Los</strong> medios de producción sigu<strong>en</strong> girando<br />

<strong>en</strong> torno a la caza, pero a la desaparición<br />

de ciertas especies <strong>del</strong> ecosistema cantábrico<br />

como el r<strong>en</strong>o o el bisonte, se une una predilección<br />

por animales de talla m<strong>en</strong>or como el corzo<br />

o el jabalí, aunque el ciervo sigue si<strong>en</strong>do el más<br />

cazado. Dicha actividad se realiza con piezas<br />

microlíticas y geométricas aunque mant<strong>en</strong>i<strong>en</strong>do<br />

tradiciones de talla ya conocidas. Asimismo,<br />

y <strong>en</strong> contraposición con lo que sucedía <strong>en</strong><br />

las épocas anteriores, el marisqueo cobra una<br />

gran importancia con la recolección de especies<br />

como los moluscos y la explotación de los<br />

recursos fl uviales como muestra el arpón de la<br />

cueva de Ar<strong>en</strong>aza. Por lo tanto, se observa una<br />

diversifi cación de los recursos económicos de<br />

un mismo ecosistema, reduci<strong>en</strong>do la movilidad<br />

de los grupos a la zona costera y a las montañas<br />

circundantes, lo que favorece un mayor aislami<strong>en</strong>to<br />

de los mismos.<br />

En el caso que nos ocupa, la d<strong>en</strong>sidad de yacimi<strong>en</strong>tos<br />

es mayor <strong>en</strong> comparación con los periodos<br />

anteriores, como sucede <strong>en</strong> el resto <strong>del</strong><br />

Cantábrico. Ar<strong>en</strong>aza es el más interesante con<br />

pot<strong>en</strong>tes estratos epipaleolíticos, <strong>en</strong>tre los que<br />

se difer<strong>en</strong>cia un primer mom<strong>en</strong>to pregeométrico<br />

y otra etapa más avanzada con geométricos. En<br />

la zona occid<strong>en</strong>tal de la comarca se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra la<br />

cueva de Garazabal II <strong>en</strong> el barranco de Peñalba,<br />

municipio de Trucíos, con materiales característicos<br />

<strong>del</strong> Epipaleolítico antiguo, es decir, no geométrico.<br />

Ya <strong>en</strong> el límite con Cantabria se <strong>en</strong>cu<strong>en</strong>tra la<br />

cueva de <strong>Las</strong> Pajucas, formando p<strong>arte</strong> de la conc<strong>en</strong>tración<br />

de yacimi<strong>en</strong>tos <strong>del</strong> Alto Asón, junto a<br />

Tarrerón, cueva <strong>del</strong> Horno, El Mirón y El Valle, <strong>Los</strong><br />

Gitanos y El Cráneo hacia la costa, todas ellas <strong>en</strong><br />

Cantabria, al otro lado de la frontera.<br />

Un elem<strong>en</strong>to relevante es la exist<strong>en</strong>cia de evid<strong>en</strong>cias<br />

gráfi cas pert<strong>en</strong>eci<strong>en</strong>tes a los nuevos<br />

La prehistoria <strong>en</strong> <strong>Las</strong> <strong>Encartaciones</strong>: sobre dólm<strong>en</strong>es y cuevas<br />

23

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!