pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Historiaurrea Enk<strong>arte</strong>rrian: trikuharriak eta kobazuloak<br />
20<br />
7<br />
7. V<strong>en</strong>ta de la Perra kobazuloan grabaturiko bisontea<br />
7. Bisonte grabado <strong>en</strong> la cueva de V<strong>en</strong>ta de la Perra<br />
Horretara ba, horma-<strong>arte</strong>ar<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>tzia<br />
k<strong>en</strong>duta, aro hareetakorik ia ez da eskualde<br />
horretan, nahiz eta inguruko lekuetan hain<br />
ugariak izan.<br />
V<strong>en</strong>ta de la Perra kobazuloko margo multzoa<br />
XX. m<strong>en</strong>dear<strong>en</strong> hasieran aurkitu zan; Sierrak<br />
1904. urtean aurkitu eban hartza, eta urte bi<br />
beranduago Breuil-ek aurkitu zituan beste<br />
grabatuak. Hasierako hareetatik hona, eta batez<br />
be azk<strong>en</strong> urteotan, ugaritu egin dira ikerketak.<br />
Haiserako azterlanek erakust<strong>en</strong> eb<strong>en</strong><br />
jadanik oso zaharrak zirala kobazuloko aztarnak,<br />
Gravette aldi ingurukoak, eta horixe<br />
berretsi dabe termoluminisz<strong>en</strong>tziaz egindako<br />
dataketek. Estiloari erreparatuta, loturik dager<br />
Nalón haraneko (Asturias) kanpoaldeko<br />
grabatu sakoneko grafi a-multzoakaz eta Hornos<br />
de la Peña eta Chufín (Kantabria) kobazuloetakoakaz.<br />
Labar-<strong>arte</strong>ar<strong>en</strong> aztarnak ora-<br />
intsu aurkitu diranez Karrantzako haranean<br />
bertan (Arco A, Arco B-C, Pondra, El Rincón<br />
eta Polvorín) eta Kantabriako Ramales de la<br />
Victoria herritik hur, Calera ibaiar<strong>en</strong> arroan,<br />
(La Luz-<strong>en</strong>), inguruz hornitu ahal izan da<br />
V<strong>en</strong>ta de la Perrako kobazuloa. Grabatutako<br />
13 grafi az osatutako ikonografi a dauka, hain<br />
zuz<strong>en</strong> be (ziur-ziurtzat jo ezin leitekezan<br />
arr<strong>en</strong>) zehaztu bako 6 irudi, 5 bisonte irudi,<br />
hartz irudi 1 eta ustezko beste orein 1.<br />
Ar<strong>en</strong>azako margoak Gorrotxategi familiakoek<br />
aurkitu ebezan 1973. urtean. Kobazuloari<br />
buruzko ikerketak ugaritu egin dira<br />
azk<strong>en</strong> urteetan, <strong>arte</strong>an aurkitu bako irudiak<br />
topau dira eta multzo osoar<strong>en</strong> interpretazino<br />
barriak egin dira. Honakoan be zalantza<br />
bakoa da kantauritasuna, estiloar<strong>en</strong> aldetik<br />
loturik dago-ta kantaurialdean aurkitutako<br />
punteatutako margo gorriko multzoakaz, esaterako<br />
Karrantzako atx<strong>arte</strong>an dagozanakaz<br />
(Arco A, Arco B-C eta Pondra), Asón ibaiar<strong>en</strong><br />
arrokoakaz (Covalanas eta La Haza) eta,<br />
erdiko kantaurialdera joanaz, Kantabrian<br />
barrura eginda, La Garma, La Pasiega, El<br />
P<strong>en</strong>do, edo oraintsu aurkitutako Cualv<strong>en</strong>ti<br />
kobazuloakaz. Karrantzako atx<strong>arte</strong>an eta La<br />
Garman termoluminisz<strong>en</strong>tziaz egindako dataket<strong>en</strong><br />
arabera, eta egindako horma-estratigrafi<br />
ar<strong>en</strong> arabera, Gravette eta Solutre aldi<strong>en</strong><br />
<strong>arte</strong>an kokatu leitekez irudi-multzo horreek.<br />
Hurr<strong>en</strong>go ikonografi a dager Ar<strong>en</strong>azako kobazuloan:<br />
albo bat<strong>en</strong>, bertara heltzeko gatx<br />
dagoan gela bat<strong>en</strong>, 12 orein eme gorri; galeria<br />
nagusian uro bat, orein bat, zeinu angeluzuz<strong>en</strong>a,<br />
hamar puntu gorriko lerro bat eta<br />
beste grabatu batzuk, horre<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an zaldi<br />
bat, bobido bi eta antropomorfo bat.<br />
Por lo tanto, se trata de un periodo prácticam<strong>en</strong>te<br />
desconocido <strong>en</strong> la comarca, a pesar de las<br />
innumerables evid<strong>en</strong>cias <strong>en</strong> las zonas limítrofes y<br />
de la pres<strong>en</strong>cia de muestras de <strong>arte</strong> parietal.<br />
El conjunto decorado de V<strong>en</strong>ta de la Perra se<br />
descubrió a principios <strong>del</strong> siglo XX, localizándose<br />
el oso <strong>en</strong> 1904 por Sierra y dos años después<br />
el resto de grabados por Breuil. Desde <strong>en</strong>tonces,<br />
y sobre todo <strong>en</strong> los últimos años, se han<br />
multiplicado los estudios, aunque desde los primeros<br />
mom<strong>en</strong>tos se asignó la cueva a mom<strong>en</strong>tos<br />
antiguos alrededor <strong>del</strong> Graveti<strong>en</strong>se, como<br />
han corroborado las dataciones por termoluminisc<strong>en</strong>cia.<br />
Tradicionalm<strong>en</strong>te se ha relacionado,<br />
desde el punto de vista <strong>del</strong> estilo, con los conjuntos<br />
de grabado exterior profundo <strong>del</strong> valle <strong>del</strong><br />
Nalón (Asturias) y las cuevas de Hornos de la<br />
Peña y Chufín (Cantabria). El reci<strong>en</strong>te hallazgo<br />
de manifestaciones rupestres <strong>en</strong> el mismo desfi<br />
ladero de Carranza (Arco A, Arco B-C, Pondra,<br />
Rincón y Polvorín) y <strong>en</strong> la cu<strong>en</strong>ca <strong>del</strong> río Calera<br />
<strong>en</strong> las proximidades <strong>del</strong> municipio cántabro de<br />
Ramales de la Victoria (La Luz) han servido para<br />
contextualizar la cueva de V<strong>en</strong>ta de la Perra. El<br />
dispositivo iconográfi co está compuesto por un<br />
total de 13 grafías grabadas que, con algunas<br />
reservas, se correspond<strong>en</strong> 6 a trazos indeterminados,<br />
5 a repres<strong>en</strong>taciones de bisonte, 1 de<br />
oso y otra a posible cierva.<br />
<strong>Las</strong> pinturas de Ar<strong>en</strong>aza fueron descubiertas <strong>en</strong><br />
1973 por la familia Gorrotxategi. <strong>Los</strong> estudios de<br />
la cueva también han aum<strong>en</strong>tado <strong>en</strong> los últimos<br />
años con nuevas interpretaciones de conjunto<br />
y hallazgos de fi guras inéditas. En este caso,<br />
también se reconoce una fi liación cantábrica<br />
rotunda al relacionarse estilísticam<strong>en</strong>te con los<br />
8. Ar<strong>en</strong>aza kobazuloko gorriz margotutako uroa<br />
8. Uro pintado <strong>en</strong> rojo <strong>en</strong> la cueva de Ar<strong>en</strong>aza<br />
conjuntos de trazo rojo punteado de la cornisa,<br />
como los situados <strong>en</strong> el desfi ladero de Carranza<br />
(Arco A, Arco B-C y Pondra), <strong>en</strong> la cu<strong>en</strong>ca <strong>del</strong><br />
Asón (Covalanas y La Haza) o ya <strong>en</strong> el c<strong>en</strong>tro de<br />
la región los de La Garma, La Pasiega, El P<strong>en</strong>do<br />
o el reci<strong>en</strong>tem<strong>en</strong>te descubierto Cualv<strong>en</strong>ti, todas<br />
ellas <strong>en</strong> Cantabria. <strong>Las</strong> dataciones por termoluminisc<strong>en</strong>cia<br />
<strong>en</strong> las cuevas <strong>del</strong> desfi ladero de Carranza<br />
y <strong>en</strong> La Garma, y la estratigrafía parietal<br />
abogan por una cronología <strong>en</strong>tre el Graveti<strong>en</strong>se<br />
y el Solutr<strong>en</strong>se para estos conjuntos. El dispositivo<br />
iconográfi co de Ar<strong>en</strong>aza está formado por<br />
12 ciervas rojas <strong>en</strong> una sala lateral de difícil acceso,<br />
y <strong>en</strong> la galería principal un uro, un cérvido,<br />
un signo rectangular y una alineación de diez<br />
puntos <strong>en</strong> rojo, y varios grabados <strong>en</strong>tre ellos un<br />
caballo, dos bóvidos y un antropomorfo.<br />
La prehistoria <strong>en</strong> <strong>Las</strong> <strong>Encartaciones</strong>: sobre dólm<strong>en</strong>es y cuevas<br />
21<br />
8