03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Historiaurrea Enk<strong>arte</strong>rrian: trikuharriak eta kobazuloak<br />

18<br />

2 Beste ikerketa-arlo batzuetan d<strong>en</strong>porea Kristor<strong>en</strong><br />

jaiotzatik neurtz<strong>en</strong> dan arr<strong>en</strong>, honakoetan<br />

d<strong>en</strong>porear<strong>en</strong> seku<strong>en</strong>tzia gaur egunetik hasita<br />

neurtu ohi da eta ingeleseko Before Pres<strong>en</strong>t,<br />

B.P., laburtzap<strong>en</strong>a erabilt<strong>en</strong> da. Abiapuntutzat<br />

Kristor<strong>en</strong> jaiotzatik aurrekoa hartz<strong>en</strong> danean,<br />

ingelesezko B.C. laburtzap<strong>en</strong>a erabiliko dogu.<br />

Ordura <strong>arte</strong> bizi zan gizaki espeziea desagertu<br />

eta gizaki modernoa, homo sapi<strong>en</strong>s<br />

sapi<strong>en</strong>sa, agertzea Erdi Paleolitotik Goi Paleolitora<br />

bit<strong>arte</strong>ko igaroaldian jazo zan, Aurignac<br />

kulturear<strong>en</strong> sasoian. Izatez ia arlo guztietan<br />

izan ziran aldaketak: gizaki espeziea,<br />

kultura materiala, ehiza sistemak, inguru fi -<br />

sikoa, etab. Baina horrezaz ganera, f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>o<br />

barria sortu zan, horma-<strong>arte</strong>a hain zuz<strong>en</strong>,<br />

ordura <strong>arte</strong>ko ekoizp<strong>en</strong> sinboliko-artistikoa<br />

salbuesp<strong>en</strong> zan-eta, pieza oso gitxi sortu zituana.<br />

Ordurik aurrera, barriz, <strong>arte</strong>a zabaldu<br />

eta orokortu egin zan eta gilurrera Magdal<strong>en</strong><br />

aldian heldu.<br />

Goi Paleolitoan gizaki modernoak tresnagintza<br />

ugariagoa garatu eban, harria trebetasunez<br />

landu eta gezi-puntak, xafl atxuak,<br />

xixelak, etab. sortu zituan, eta hazurra be<br />

maisutasunez erabili eban zagaiak, arpoiak<br />

eta halangoak sortzeko. Ehizarako estrategietan<br />

izandako aldaket<strong>en</strong> eskutik etorri zan<br />

hori, kontuan izanik espezializazinora jo ebela<br />

eta b<strong>en</strong>etako ehizalekuak izan zirala ungulatu<strong>en</strong><br />

espezie batzuk harrapatzeko, egineginean<br />

be oreinak eta orkatzak basoetan, eta<br />

ahuntzak eta sarrioak atxetan.<br />

Paleoeguraldiak txarrera egin eban eta 30.000<br />

B.P. 2 hasita t<strong>en</strong>peratureak arian-arian behera<br />

egin eban, glaziarrak gero eta beherago heldu<br />

ziran eta itsasoar<strong>en</strong> mailak behera egin eban,<br />

beher<strong>en</strong> 13.000 B.P. inguruan egon zan <strong>arte</strong>.<br />

Geroago, eguraldiak hobera egin eban, batez<br />

be 13.000 B.P. hasita, t<strong>en</strong>peraturek gora egin<br />

eb<strong>en</strong> laster, itsasoar<strong>en</strong> mailak gora egin eban<br />

eta glaziarrak atzerantz joan ziran.<br />

Aurreragoko eguraldi hotzeko sasoietako<br />

animaliak —mamutak, errinozero uletsuak,<br />

megazeroak edo edur-oreinak— desagertu<br />

edo beste leku batzuetara joan ziran eguraldia<br />

hobatu ahala. 11.000 B.P. inguruan, mila<br />

urtean edo, eguraldia txartu egin zan barriro,<br />

baina handik aurrera et<strong>en</strong> barik epeldu eta<br />

Pleistoz<strong>en</strong>oa amaitu zan. Holoz<strong>en</strong>oa hasi zan<br />

eta t<strong>en</strong>peraturak epeldu ahala basoak zabaldu<br />

egin ziran, pinu<strong>en</strong>ak, urki<strong>en</strong>ak eta, gerorago,<br />

urretx<strong>en</strong>ak.<br />

Paradoxikoa da kantaurialdean Goi Paleolitoko<br />

aztarnategiak hainbeste ugaritu arr<strong>en</strong>,<br />

Enk<strong>arte</strong>rrian, barriz, aro horretako habitat<strong>en</strong><br />

patxadazko aztarnarik ez izatea; baditugu aro<br />

horretako <strong>arte</strong>ar<strong>en</strong> aztarna bikainak, esaterako<br />

Polvorín, V<strong>en</strong>ta de la Perra, El Rincón<br />

eta Ar<strong>en</strong>aza kobazuloetako hormetan. Aro<br />

horretakotzat arkeologia-aztarnategi bi baino<br />

ezin jo geinkez:<br />

Polvorín kobazulokoa: Har<strong>en</strong> hasieran<br />

eta amaieran Aurignac aldiko harrizko<br />

tresnak eta zagaiak dagoz eta Magdal<strong>en</strong><br />

aldiar<strong>en</strong> azk<strong>en</strong>etako arpoiak, kobazuloar<strong>en</strong><br />

kokalekua hain zan-eta egokia<br />

ahuntzak edo sarrioak ehizatzeko, kontuan<br />

izanik Karrantza haranera sartzeko<br />

atx<strong>arte</strong>ar<strong>en</strong> ahoan bertan egoala.<br />

Ar<strong>en</strong>aza kobazulokoa: Paleolitoko geruzetan<br />

baino ez danez aztertu, baleiteke oraindino<br />

be aurreragoko aroetako aurkikuntzak<br />

egiteko aukerea izatea. Magdal<strong>en</strong> aldiar<strong>en</strong><br />

azk<strong>en</strong>etako geruzan alaka biko zagaiak,<br />

orratzak eta plaketak aurkitu dira.<br />

El ocaso de la especie humana anterior y la<br />

irrupción <strong>del</strong> hombre moderno homo sapi<strong>en</strong>s<br />

sapi<strong>en</strong>s ti<strong>en</strong>e lugar durante la transición <strong>del</strong> Paleolítico<br />

Medio al Superior, que culturalm<strong>en</strong>te se<br />

corresponde con el Auriñaci<strong>en</strong>se. Lo cierto es<br />

que los cambios se dan <strong>en</strong> casi todos los aspectos<br />

ya que al <strong>del</strong> tipo humano acompaña el de<br />

la cultura material, el de los sistemas de caza, el<br />

<strong>del</strong> medio físico, etc., pero además hace su aparición<br />

un f<strong>en</strong>óm<strong>en</strong>o nuevo como es el <strong>arte</strong> parietal,<br />

ya que hasta dicho mom<strong>en</strong>to la producción<br />

simbólico-artística se limitaba a piezas muebles<br />

<strong>en</strong> cantidades mínimas si<strong>en</strong>do una actividad excepcional.<br />

A partir de ahora el <strong>arte</strong> comi<strong>en</strong>za a<br />

g<strong>en</strong>eralizarse hasta alcanzar su máxima expresión<br />

<strong>en</strong> el Magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se.<br />

Durante el Paleolítico Superior, el hombre moderno<br />

desarrolló una industria material más variada<br />

trabajando con destreza la piedra para crear<br />

puntas de fl echa de todo tipo, laminillas, buriles,<br />

etc., y otros materiales como el hueso para la<br />

fabricación de azagayas, arpones, etc. Todo ello<br />

se relaciona con un cambio <strong>en</strong> las estrategias<br />

cinegéticas <strong>en</strong> las que se prima la especialización,<br />

existi<strong>en</strong>do auténticos cazaderos c<strong>en</strong>trados<br />

<strong>en</strong> una o dos especies de ungulados concretas,<br />

como el ciervo y el corzo <strong>en</strong> zonas boscosas o<br />

la cabra y el sarrio <strong>en</strong> los roquedos.<br />

El marco paleoambi<strong>en</strong>tal empeora con un desc<strong>en</strong>so<br />

gradual de las temperaturas a partir <strong>del</strong><br />

30.000 B.P. 2 , con una ext<strong>en</strong>sión máxima de los<br />

glaciares y el consecu<strong>en</strong>te desc<strong>en</strong>so máximo<br />

<strong>del</strong> nivel <strong>del</strong> mar hacia el 18.000 B.P. Posteriorm<strong>en</strong>te<br />

las condiciones comi<strong>en</strong>zan a mejorar,<br />

sobre todo a partir <strong>del</strong> 13.000 B.P. con un asc<strong>en</strong>so<br />

rápido de las temperaturas y un aum<strong>en</strong>to<br />

<strong>del</strong> nivel <strong>del</strong> mar acompañado de la retirada de<br />

los glaciares.<br />

La fauna fría de periodos anteriores como mamuts,<br />

rinocerontes lanudos, megaceros o r<strong>en</strong>os<br />

se sustituye o simplem<strong>en</strong>te emigra de manera<br />

progresiva. Tras un leve retroceso de un mil<strong>en</strong>io<br />

<strong>en</strong> el 11.000 B.P. se culmina el proceso irreversible<br />

que desemboca <strong>en</strong> el fi nal <strong>del</strong> Pleistoc<strong>en</strong>o<br />

y el inicio <strong>del</strong> Holoc<strong>en</strong>o con temperaturas moderadas<br />

y el aum<strong>en</strong>to constante de los bosques de<br />

pinos, abedules y luego avellanos.<br />

Paradójicam<strong>en</strong>te, y a pesar <strong>del</strong> aum<strong>en</strong>to de la<br />

d<strong>en</strong>sidad de yacimi<strong>en</strong>tos <strong>en</strong> el cantábrico, <strong>en</strong><br />

la actualidad no contamos con evid<strong>en</strong>cias satisfactorias<br />

<strong>del</strong> hábitat de <strong>Las</strong> <strong>Encartaciones</strong> <strong>en</strong><br />

el Paleolítico Superior, aunque sí conservamos<br />

muestras excepcionales de su <strong>arte</strong>, refl ejado <strong>en</strong><br />

las paredes de las cuevas de Polvorín, V<strong>en</strong>ta de<br />

la Perra, Rincón y Ar<strong>en</strong>aza. Solam<strong>en</strong>te son dos<br />

los yacimi<strong>en</strong>tos arqueológicos asignables a dicho<br />

periodo:<br />

El de Polvorín, al comi<strong>en</strong>zo y fi nal <strong>del</strong> mismo<br />

con industria lítica y azagayas de tipo<br />

Auriñaci<strong>en</strong>se y arpones <strong>del</strong> Magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se<br />

fi nal, <strong>en</strong> una localización predilecta para la<br />

caza de especies adaptadas al medio rocoso<br />

como la cabra o el sarrio al situarse <strong>en</strong> la<br />

boca <strong>del</strong> desfi ladero donde se abre el valle<br />

de Carranza.<br />

El de Ar<strong>en</strong>aza, aunque se desconoce su pot<strong>en</strong>cialidad<br />

ya que únicam<strong>en</strong>te se han sondeado<br />

los niveles paleolíticos, se docum<strong>en</strong>ta<br />

un nivel <strong>del</strong> Magdal<strong>en</strong>i<strong>en</strong>se fi nal con azagayas<br />

de doble bisel, agujas y plaquetas.<br />

La prehistoria <strong>en</strong> <strong>Las</strong> <strong>Encartaciones</strong>: sobre dólm<strong>en</strong>es y cuevas<br />

19<br />

2 La secu<strong>en</strong>cia temporal es medida g<strong>en</strong>eralm<strong>en</strong>te a partir<br />

<strong>del</strong> pres<strong>en</strong>te, y no a partir <strong>del</strong> nacimi<strong>en</strong>to de Cristo<br />

(a. C.) como suele ser habitual <strong>en</strong> otros ámbitos de estudio.<br />

Así B.P. es la abreviatura <strong>en</strong> inglés de Before Pres<strong>en</strong>t,<br />

es decir, Antes <strong>del</strong> Pres<strong>en</strong>te. En caso de que esté calibrado<br />

antes de Cristo se utilizará la abreviatura inglesa B.C.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!