03.04.2013 Views

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Balorazino orokorra: kantaurialdeko kobazulo<strong>en</strong> adibide<br />

214<br />

Baina gaur egun daukagun informazinoagaz,<br />

m<strong>en</strong>de bete ikerketz<strong>en</strong> emon ostean, baztertu<br />

egin leitekez f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>o hori ulertzeko egindako<br />

interpretazino mugatu eta sinpleok.<br />

Paleolitoko <strong>arte</strong>a hori baino askoz ugariagoa<br />

eta korapilotsuagoa da eta ezin leiteke ulertu<br />

erispide klasiko horreekaz.<br />

Ganera, paleolitoko <strong>arte</strong>ar<strong>en</strong> izaera unibertsalari<br />

garrantzia emot<strong>en</strong> hasi jako, alde batera<br />

itxita ikertzaile<strong>en</strong> paneuropeartasuna,<br />

beste kontin<strong>en</strong>te batzuetan ekarp<strong>en</strong> oso garrantzitsuak<br />

dagoz-eta; halako<strong>en</strong> barri ezin<br />

emon baina argitalp<strong>en</strong> honetan, ez daukaguta<br />

horretarako lekurik.<br />

Azk<strong>en</strong> hamarkadetan egindako aurkikuntzek,<br />

alde batetik, atzeratu egin dabe f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>oar<strong>en</strong><br />

agerp<strong>en</strong>a —gitxi<strong>en</strong>ez orain 40.000<br />

urte inguru homo sapi<strong>en</strong>s gizakia Europan<br />

fi nkatu zan <strong>arte</strong>— eta, beste alde batetik,<br />

erakutsi egin dabe <strong>arte</strong> hori ez dala oraintsu<br />

<strong>arte</strong> uste zanar<strong>en</strong> modukoa.<br />

Hau da, kobazuloetako galeria ezkutuak ez<br />

dira paleolitoko <strong>arte</strong>ar<strong>en</strong> euskarri bakarrak<br />

izan, hori uste bazan be. Iberiar p<strong>en</strong>insulako<br />

ibaiertz askotan hainbeste eta hainbeste eskisto-horma<br />

grabatu aurkitu leiteke zeru argitan,<br />

ez kobazuloetatik kanpo (beharbada<br />

euriar<strong>en</strong> higadurak galerazo egin dau holako<strong>en</strong><br />

iraunerazp<strong>en</strong>a beste atx mota batzuetan<br />

eta beste leku batzuetan).<br />

Ganera, gero eta grabatu eta margo gehiago<br />

aurkitz<strong>en</strong> dira kobazulo<strong>en</strong> atarietan, egun argiz<br />

ikusi leitekezanak eta bizitzeko erabilitako<br />

leku<strong>en</strong> ondo-ondoan.<br />

Argi dago ba, Paleolitoko <strong>arte</strong>a ulertu izan<br />

ohi dan moduan ez dagoala azaltzerik holakoak<br />

egotea toki irekietan eta erraztasunez<br />

ikusteko modukoetan.<br />

Egoera barri hori ez da hartu behar hanhor-hem<strong>en</strong><br />

sakabanatutako zerbait lez, edo<br />

ulertzeko gatxa balitz lez, ze margolekuak<br />

ugariak badira be, <strong>arte</strong>ar<strong>en</strong> berar<strong>en</strong> kodigo<br />

grafi koa nahiko itxia da, eta esan leiteke<br />

errepikakorra be badala.<br />

Artegintzan eragit<strong>en</strong> dab<strong>en</strong> gora-behera<br />

guztiak aintzat hartz<strong>en</strong> baditugu, badirudi ez<br />

dala zuz<strong>en</strong>a erantzun bakarra aurkitu gurean<br />

ibiltea Paleolitoko giz<strong>arte</strong>etan <strong>arte</strong>ak eukan<br />

zeregina azaltzeko. Beharbada erantzunak<br />

be asko izango dira, <strong>arte</strong>gintzar<strong>en</strong> gora-beherak<br />

asko diran moduan.<br />

Kobazulo<strong>en</strong> barrualdean sarrera zail eta mugatua<br />

dauki<strong>en</strong> lekuetan egindako margoez<br />

ganera, badira beste batzuk kobazuloetako<br />

atarietan dagozanak, bizilekutzat erabilitako<br />

eremuar<strong>en</strong> ondotxuan, egun argiz ikusteko<br />

moduan. Kasu horreetan, beraz, zein<br />

da egunerokatasunar<strong>en</strong> eta erligio-kutsua<br />

izango leukeanar<strong>en</strong> <strong>arte</strong>ko ezbardintasuna?<br />

Testuinguruak horr<strong>en</strong> ezbardinak badira,<br />

gatx ikust<strong>en</strong> dogu betekizun berbera izatea.<br />

Are gehiago, zer gertatz<strong>en</strong> da ibaiertzetako<br />

atxetan tamaina handiko irudiz osatutako<br />

kanpoko sailakaz? Urrunetik ikusteko modukoak<br />

izateak zerikusia euki leike giza-talde<br />

Paleolitiko<strong>en</strong> lurraldetasunagaz, eta hori<br />

ezaugarriori ezin leiteke ikusi kobazulo<strong>en</strong><br />

barruan dagozan margoetan, izkutuko lekuetan<br />

egit<strong>en</strong> ziran-eta.<br />

Aztertu ditugun kasuak ez dira asko, baina ondo<br />

baino hobeto erakust<strong>en</strong> dabe bikoxtasun hori.<br />

Ar<strong>en</strong>aza kobazuloar<strong>en</strong> dekoratutako geleak<br />

sarrera oso malkarra dauka, bizilekutzat erabilitako<br />

eremutik nahiko urrun dago eta gehi<strong>en</strong>ez<br />

be doz<strong>en</strong>a erdi pertsona batu leitekez<br />

bertan. Beraz, argi dago leku mugatua eta<br />

pribatua izango zana, eta bertan egit<strong>en</strong> ziranak<br />

mugatuak eta pribatuak izango ziranez<br />

—seguru<strong>en</strong>ik pertsona gitxi batzu<strong>en</strong>tzako<br />

baino ez— giza-taldear<strong>en</strong> <strong>en</strong>paradukoek ez<br />

eb<strong>en</strong> izango hara joateko modurik.<br />

V<strong>en</strong>ta de la Perra kobazuloan, ostera, margoak<br />

kobazuloar<strong>en</strong> atarialdean dagoz, bizilekutzat<br />

erabilitako lekuar<strong>en</strong> eremu berean, horr<strong>en</strong> lekuko<br />

izanik bertan aurkitu diran Paleolitoko<br />

gizaki<strong>en</strong> eguneroko jarduer<strong>en</strong> aztarnak. Toki<br />

nahiko handia da, biribila, eguzkiar<strong>en</strong> argitasuna<br />

daukana, eta giza-taldeko guztiek izango<br />

eb<strong>en</strong> nahitaez bertan ibilteko aukerea. Kasu<br />

horretan, beraz, taldeko guztiek ikusiko ebezan<br />

bertako margoak, eta eguneroko bizitzar<strong>en</strong><br />

p<strong>arte</strong> izango ziran, horre<strong>en</strong> ondoan egingo<br />

ebezan-eta eur<strong>en</strong> askotariko zereginak, hormako<br />

irudiakaz zerikusidunak edo zerikusirik<br />

bakoak, azk<strong>en</strong>ok batez be.<br />

Azk<strong>en</strong> bat<strong>en</strong>, aztertu ditugun dekoratutako kobazulo<br />

gitxi batzuei esker argi geratz<strong>en</strong> da Paleolitoko<br />

<strong>arte</strong>a ez dana mugatu behar lurpeko<br />

tokietara edo toki ilunetara, ez dala egin behar<br />

z<strong>en</strong>tzu bakarreko interpretazinorik, eta ikuspegi<br />

zabalagoa behar dala, ikuspegi dinamikoagoa<br />

eta aldakorra, etorkizunean ustebakoak (eta<br />

interpretazino kontrajarriak) ekarriko deuskuezan<br />

aurkikuntz<strong>en</strong> ildotik, zalantza barik.<br />

De todas maneras, tras un siglo de investigaciones,<br />

la información disponible permite rechazar<br />

una interpretación tan reducida y simplista <strong>del</strong> f<strong>en</strong>óm<strong>en</strong>o.<br />

El <strong>arte</strong> paleolítico cu<strong>en</strong>ta con una diversidad<br />

y complejidad mucho más amplia imposible<br />

de explicar a través de las premisas clásicas.<br />

Además, se ha puesto <strong>en</strong> valor su carácter<br />

universal dejando de lado el pan-europeismo<br />

propio de los investigadores, con aportaciones<br />

muy relevantes <strong>en</strong> el resto de los contin<strong>en</strong>tes,<br />

que por razones de espacio obviaremos <strong>en</strong> la<br />

pres<strong>en</strong>te obra.<br />

<strong>Los</strong> hallazgos realizados <strong>en</strong> las últimas décadas<br />

además de retrasar la aparición <strong>del</strong> f<strong>en</strong>óm<strong>en</strong>o,<br />

por lo m<strong>en</strong>os, hasta el as<strong>en</strong>tami<strong>en</strong>to de homo<br />

sapi<strong>en</strong>s <strong>en</strong> Europa hace unos 40.000 años han<br />

puesto de manifi esto un <strong>arte</strong> difer<strong>en</strong>te al conocido<br />

hasta el mom<strong>en</strong>to.<br />

Es decir, las recónditas galerías de las cuevas<br />

no han sido el único soporte <strong>del</strong> <strong>arte</strong> como se<br />

suponía. Grandes bloques de esquisto al aire libre<br />

han sido grabados y pintados a lo largo de<br />

kilómetros de los márg<strong>en</strong>es de muchos ríos de<br />

la meseta ibérica (quizás fuertes procesos erosivos<br />

han impedido su conservación <strong>en</strong> otras<br />

rocas y otros territorios).<br />

Además, cada vez son más los grabados e incluso<br />

pinturas descubiertos <strong>en</strong> el vestíbulo exterior<br />

de las cuevas a pl<strong>en</strong>a luz <strong>del</strong> día y junto a los<br />

hábitats de ocupación.<br />

No cabe duda de que la exist<strong>en</strong>cia de estaciones<br />

rupestres creadas <strong>en</strong> lugares pl<strong>en</strong>am<strong>en</strong>te<br />

abiertos e incluso fácilm<strong>en</strong>te observables a cier-<br />

ta distancia, no se puede explicar mediante los<br />

postulados tradicionales.<br />

Esta nueva situación tampoco debe <strong>en</strong>t<strong>en</strong>derse<br />

como algo disperso y de difícil compr<strong>en</strong>sión. A<br />

pesar de la diversidad de espacios, el <strong>arte</strong> se<br />

rige por un código gráfi co más o m<strong>en</strong>os cerrado<br />

e incluso reiterativo.<br />

Si consideramos la diversidad de los contextos<br />

que afectan al f<strong>en</strong>óm<strong>en</strong>o artístico no parece correcto<br />

buscar una sola respuesta para determinar<br />

el papel <strong>del</strong> <strong>arte</strong> <strong>en</strong> las sociedades paleolíticas.<br />

Quizás las motivaciones sean tan amplias<br />

como su propia diversidad.<br />

Junto a conjuntos de acceso complicado y limitado<br />

<strong>en</strong> las profundidades de cuevas, exist<strong>en</strong><br />

otros próximos a la <strong>en</strong>trada comparti<strong>en</strong>do espacio<br />

con el área de habitación e incluso iluminados<br />

de manera natural. En este caso ¿qué<br />

difer<strong>en</strong>cia se establece <strong>en</strong>tonces <strong>en</strong>tre lo cotidiano<br />

y lo supuestam<strong>en</strong>te religioso? Parece difícil<br />

asignar un mismo papel si los contextos son<br />

tan contrapuestos. Es más ¿qué sucede con los<br />

conjuntos al aire libre compuestos por fi guras de<br />

tamaño considerable grabadas sobre grandes<br />

rocas a la orilla de los ríos? Su visibilidad a larga<br />

distancia sugiere la posibilidad de relacionarlos<br />

con la territorialidad de los grupos paleolíticos,<br />

característica imposible de reconocer <strong>en</strong> los anteriores<br />

que más bi<strong>en</strong> se ocultan a la vista.<br />

La pequeña muestra estudiada es un bu<strong>en</strong> refl<br />

ejo de la dicotomía expresada.<br />

La cueva de Ar<strong>en</strong>aza cu<strong>en</strong>ta con una sala decorada<br />

de acceso trem<strong>en</strong>dam<strong>en</strong>te complicado<br />

Valoración g<strong>en</strong>eral: una muestra propia <strong>del</strong> Cantábrico<br />

215<br />

y alejado de la zona de hábitat, que solam<strong>en</strong>te<br />

permite un aforo de media doc<strong>en</strong>a de personas<br />

como máximo. Se trata, sin duda, de un lugar<br />

restringido y privado al igual que las actividades<br />

allí desarrolladas, probablem<strong>en</strong>te limitadas a un<br />

grupo reducido de personas que compartirían<br />

un papel determinado d<strong>en</strong>tro <strong>del</strong> grupo, no accesible<br />

a los miembros restantes.<br />

La cueva de V<strong>en</strong>ta de la Perra, por el contrario,<br />

conti<strong>en</strong>e un dispositivo situado <strong>en</strong> el vestíbulo<br />

de la cavidad donde se han exhumado los vestigios<br />

de las actividades cotidianas desarrolladas<br />

por los paleolíticos. Se trata además de un<br />

recinto amplio de forma circular y expuesto a la<br />

luz solar, cuyo acceso es forzosam<strong>en</strong>te público.<br />

Es decir, <strong>en</strong> este caso se trata de muestras<br />

pl<strong>en</strong>am<strong>en</strong>te inteligibles para todos los miembros<br />

de la tribu, con las que convivirían de manera<br />

continuada y junto a las que se desarrollarían<br />

múltiples y variadas tareas no relacionadas de<br />

manera exclusiva con las grafías parietales.<br />

En defi nitiva, a partir de un pequeño grupo de<br />

cuevas decoradas como el pres<strong>en</strong>tado, queda<br />

<strong>en</strong> evid<strong>en</strong>cia la exist<strong>en</strong>cia de una visión amplia<br />

<strong>del</strong> f<strong>en</strong>óm<strong>en</strong>o artístico paleolítico que no se restringe<br />

al mundo subterráneo y a interpretaciones<br />

unilineales, y que además consiste <strong>en</strong> una visión<br />

trem<strong>en</strong>dam<strong>en</strong>te dinámica y cambiante, a merced<br />

de los hallazgos que indudablem<strong>en</strong>te nos<br />

ofrecerán nuevas sorpresas (y contradicciones<br />

interpretativas) <strong>en</strong> el futuro.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!