pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
pdf. Los albores del arte en Las Encartaciones - creap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Historiaurrea Enk<strong>arte</strong>rrian: trikuharriak eta kobazuloak<br />
16<br />
5<br />
5. Ar<strong>en</strong>aza kobazuloar<strong>en</strong> arpoia - Galdames. Enk<strong>arte</strong>rrietako Museoa.<br />
6. Karrantzako V<strong>en</strong>ta de la Perra kobazuloa<br />
besterako pausoa orokorra izan zan Kristo<br />
aurreko V. milaurtekoan gitxi gora behera.<br />
Edozlean dala be, ez ziran bapatean baztertu<br />
<strong>arte</strong>ragoko baliabideak; holan barik, arianarian<br />
jazo zan hori, aurretik egoana sistema<br />
barrietan egokitu eta sartu ahala.<br />
Gizakiak Enk<strong>arte</strong>rrian izatear<strong>en</strong> leh<strong>en</strong> aztarnek<br />
Erdi Paleolitora garoez, hau da, gitxi<strong>en</strong>ez<br />
40.000 urte atzera. Aztarnak homo sapi<strong>en</strong>s<br />
neanderthal<strong>en</strong>sis deritx<strong>en</strong><strong>en</strong> jarduer<strong>en</strong>ak<br />
dira, gizakiok desagertu ziran <strong>arte</strong>koak. Aro<br />
luzea da, hotza orokorrean, baina klima gorabehera<br />
askokoa; estepako paisaia eta fauna-<br />
r<strong>en</strong> aldetik, beste batzu<strong>en</strong> <strong>arte</strong>an, hurr<strong>en</strong>go<br />
espezieak zituana: mamuta, errinozero uletsua,<br />
sarrioa, edur-oreina eta basahuntza.<br />
Indarrean egoan kultureari erreparatuta, aro<br />
horri Muster aldi deitu ohi jako; asko erabilt<strong>en</strong><br />
ziran xafl ak, karraskagailuak, puntak,<br />
d<strong>en</strong>tikulatuak, harrizko labanak, etab. Tresna<br />
horreek ezinbestekoak ziran ehizarako eta<br />
narruz, hazurrez eta egurrez egit<strong>en</strong> ebezanak<br />
egiteko. Barriz, oso urriak dira kantaurialdeko<br />
Muster aldiko gizakiek egindakotzat jo<br />
leitekezan apaingarriak edo <strong>arte</strong>lanak.<br />
Azterlan hon<strong>en</strong> esparruan, V<strong>en</strong>ta de la Perra<br />
kobazuloa da gizaki neandertal<strong>en</strong> balizko aztarnaduntzat<br />
aitatu geink<strong>en</strong> bakarra Enk<strong>arte</strong>rrian.<br />
Tamalez, aita Barandiaranek 1931.ean<br />
egindako araketea azalerear<strong>en</strong> aldetik oso<br />
mugatua izan zan eta industria eskasa agertuazo<br />
eban. Aztarnategi horr<strong>en</strong> beheragoko<br />
geruzan materialak Muster aldikoak dirala<br />
esat<strong>en</strong> da eta hatakotzat jo leitekez kobazulo<br />
horri dautsala dagoan Polvorín kobazulokoak<br />
be. Oraintsu ekin jake barriro kobazulo<br />
bietako araketei eta berretsi egin da Muster<br />
aldioak dirala geruza arkeologikorik zaharr<strong>en</strong>etako<br />
aztarnak.<br />
Handik hur, Kantabriako erkidegoan baina,<br />
aurkikuntza banaka batzuk egin dira Chiquita,<br />
Arco A, Arco B-C, Abrigo Rojo edo Mirón<br />
deritx<strong>en</strong> kobazuloetan.<br />
Kantaurialdear<strong>en</strong> <strong>en</strong>paradukoan ugaritasun<br />
arkeologikoa izateagaitik aitatu beharrekoak<br />
dira, besteak beste, El Castillo, Morín edo El<br />
P<strong>en</strong>doko aztarnategiak erdiko kantaurialdean<br />
eta Lezetxiki eta Axlorekoak sortaldean.<br />
sino más bi<strong>en</strong> una de progresiva transición que<br />
no implica la desaparición de los primeros sino<br />
de una adaptación e integración <strong>en</strong> los nuevos<br />
sistemas.<br />
<strong>Las</strong> primeras evid<strong>en</strong>cias de actividad humana <strong>en</strong><br />
la comarca de <strong>Las</strong> <strong>Encartaciones</strong> se remontan al<br />
Paleolítico Medio, es decir, como mínimo hasta<br />
hace 40.000 años. <strong>Las</strong> actividades desarrolladas<br />
le correspond<strong>en</strong> al homo sapi<strong>en</strong>s neanderthal<strong>en</strong>sis<br />
hasta su desaparición. Se trata de un<br />
periodo largo <strong>en</strong> el que se suced<strong>en</strong> variaciones<br />
climáticas d<strong>en</strong>tro <strong>del</strong> frío g<strong>en</strong>eral con un paisaje<br />
estepario y una fauna compuesta -<strong>en</strong>tre otrospor<br />
el mamut, el rinoceronte lanudo, la gamuza,<br />
el r<strong>en</strong>o o la cabra montesa. Tradicionalm<strong>en</strong>te<br />
la etapa se ha d<strong>en</strong>ominado desde el punto<br />
de vista cultural como Musteri<strong>en</strong>se, <strong>en</strong> la que<br />
destaca el empleo masivo de lascas, raederas,<br />
puntas, d<strong>en</strong>ticulados, cuchillos de dorso, etc.,<br />
imprescindibles para desarrollar sus actividades<br />
depredadoras y el trabajo de difer<strong>en</strong>tes materiales<br />
como las pieles, el hueso y la madera. <strong>Los</strong><br />
elem<strong>en</strong>tos ornam<strong>en</strong>tales o artísticos atribuibles<br />
a los grupos musteri<strong>en</strong>ses cantábricos son muy<br />
escasos.<br />
D<strong>en</strong>tro <strong>del</strong> marco de estudio, solam<strong>en</strong>te podemos<br />
m<strong>en</strong>cionar la cueva de V<strong>en</strong>ta de la Perra<br />
como posible evid<strong>en</strong>cia de la pres<strong>en</strong>cia <strong>del</strong><br />
neandertal <strong>en</strong> <strong>Las</strong> <strong>Encartaciones</strong>. Desgraciadam<strong>en</strong>te<br />
la excavación realizada <strong>en</strong> 1931 por Barandiaran<br />
fue muy limitada <strong>en</strong> ext<strong>en</strong>sión y ofreció<br />
una industria muy discreta, <strong>en</strong> cuyo nivel inferior<br />
se m<strong>en</strong>ciona el carácter musteri<strong>en</strong>se <strong>del</strong> material,<br />
valoración ext<strong>en</strong>sible a la cueva contigua de<br />
Polvorín. Reci<strong>en</strong>tem<strong>en</strong>te se han retomado los<br />
estudios <strong>en</strong> ambas cavidades confi rmando la<br />
5. Arpón de la cueva de Ar<strong>en</strong>aza - Galdames. Museo de las <strong>Encartaciones</strong>.<br />
6. Cueva de V<strong>en</strong>ta de la Perra <strong>en</strong> Carranza<br />
atribución Musteri<strong>en</strong>se para sus niveles arqueológicos<br />
más antiguos.<br />
En las proximidades pero ya <strong>en</strong> la comunidad de<br />
Cantabria aparec<strong>en</strong> también hallazgos puntuales<br />
<strong>en</strong> las cuevas de Chiquita, Arco A, Arco B-C,<br />
Abrigo Rojo o Mirón.<br />
En lo que respecta al resto <strong>del</strong> Cantábrico destacan,<br />
por su d<strong>en</strong>sidad arqueológica, los yacimi<strong>en</strong>tos<br />
de El Castillo, Morín o El P<strong>en</strong>do, todos<br />
ellos <strong>en</strong> la zona c<strong>en</strong>tral y Lezetxiki o Axlor <strong>en</strong> la<br />
ori<strong>en</strong>tal, por m<strong>en</strong>cionar algunos.<br />
6<br />
La prehistoria <strong>en</strong> <strong>Las</strong> <strong>Encartaciones</strong>: sobre dólm<strong>en</strong>es y cuevas<br />
17