02.03.2013 Views

BVCI0002408_1.pdf

BVCI0002408_1.pdf

BVCI0002408_1.pdf

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

PRINCiPIO¡ PARA VNA [vVCACION fN vfRfCHO¡ HVMANOS Y fN v[MocRAclA<br />

Q 11 j - j'<br />

La metodologia que proponemos se<br />

concreta en los siguientes principios<br />

pedagógicos:<br />

Wajuk dutikmainaita nunu<br />

Iwainag duka juju aidaun<br />

pachis tawai:<br />

PARTIR DE LA REALIDAD<br />

Para educar en derechos humanos y en<br />

democraclQ es fundamental partir de la<br />

realidad, esto implica conocer las<br />

características, necesidades, intereses y<br />

problemas de los educandos y educandas<br />

así como su experiencia de vida dentro y<br />

fuera de la escuela, sus posibilidades y<br />

limitaciones, así como las características<br />

del contexto socio-económico y cultural<br />

en el que se desenvuelven, para<br />

incorporarlos en la programación y en la<br />

práctica docente cotidiana, Creer que<br />

todas las personas son iguales, y que los<br />

procesos educativos se pueden desarrollar<br />

indistintamente con cualquier grupo y en<br />

cualquier tiempo y lugar, es desconocer<br />

su individualidad y su diversidad,<br />

negándoles su condición de personas,<br />

DEKAS WAJOK AWA<br />

NOWI NAGKAMAT<br />

, ,<br />

Ayamjumaktin aidau betek antugdaitajai<br />

j intiatag takuik dekas nagkamainai waJuk<br />

batsatji nunu diisa, nuninji aidauJI,<br />

atsumamuji aidau, wajina dutikatag tuwinawa<br />

nuwigtu papi augnu utugchatji aidaushkam<br />

pujutin wajina unuimajuita papi aujak<br />

nuniachkush augchakushkam, dutikmainji<br />

dutikmainchaujijai, wajuk kuwichkijinabatsatua,<br />

tsawantai takastina nunu<br />

mabikiaku ijumja pachiatasa, Ashi aents<br />

aidauk betek ainawai tusa anetaimtak, nuniu<br />

asamtai wajuk jintinnattawa duka akanjaik<br />

najanbaitsui tusa tuu tsawantin<br />

nuwigtushkam tuwi pujusag dutikmain<br />

anentaimtaji antsag, juka maki makichik<br />

wajuk kanaju ainawa nunu pachitsuk ditash<br />

aents aina nunu dakitjamui,<br />

Partir de la realidad de los educandos y<br />

educandas supone entonces abordar los<br />

contenidos de las asignaturas<br />

incorporando las experiencias y<br />

conocimientos previos que ellos poseen,<br />

Esto exige compatibilizar lo que el<br />

educador cree que es la realidad de los<br />

educandos y lo que ellos y ellas piensan de<br />

su realidad, Es necesario estar convencido<br />

de que:<br />

...J La realidad es "la realidad de cada uno<br />

y de cada quien", Dos personas no<br />

perciben ni viven un hecho o situación<br />

de la misma manera,<br />

.J Lo que ocurre alrededor de la persona<br />

siempre provoca diversos sentimientos<br />

de rechazo, de aceptación, de<br />

indiferencia, de simpatía, de<br />

solidaridad, etc,<br />

'J No hay una sola "verdad" sobre la<br />

realidad, porque es sentida y vivida de<br />

manera personal y, por eso distinta; por<br />

ello, es necesario conocer las visiones,<br />

opiniones, verdades, juicios y<br />

prejuicios que las personas tienen<br />

sobre su realidad.<br />

:J Los alumnos y alumnas conocen el<br />

mundo en el que viven, muchas veces<br />

mejor que sus maestros y maestras,<br />

Estos conocimientos deben ser<br />

incorporados en la experiencia de<br />

aprendizaje, si deseamos que valoren,<br />

se interesen y aprendan lo que sus<br />

maestros y maestras les ofrecen,<br />

AYAMJVMAr BfrfK ANrvGvAlrA5HKAM JINTlATlN NAGKAMA rAKA5T1N<br />

,, ',r Id D<br />

Uchi papi aujin aidaush wajuku ainawa nunu<br />

disa nagkabauwa nunuwai papi dita diisa<br />

ausagtin najatku dita unuimagtig aina nunu<br />

aputamui, •<br />

Juju junin asamtai jintinkagtin jintlntaiJin<br />

juninus ainatai tusa anentaibau uchi<br />

jintinnawagtata nunu dita wajukuita nuna<br />

anentaimtuina nuja apatka jumainai, Dekas<br />

nuniawapi titag takuik:<br />

:J "Maki makichki pujutiaidau antsa9 yaki<br />

tikichish ainta", Jimag aentsuk betekak<br />

dutikatsui nuniachkush betekak<br />

pujatsui,<br />

O Aents batsatbaunum nunik nagkaema<br />

duka ashi aents anentaimtam awai<br />

dakitak, wakegaku, yaja nuniachku,<br />

shiig awagdayaku, wait anendayaku,<br />

aatus.<br />

:J Makichik "dekaskek" atsawai pujamu<br />

pachis tauk, wagki juka maki makichik<br />

dekapja pujusbauwai, nuniu asa<br />

betekchau; duwi dekamainai wajuk<br />

anentaimainawai, wajuk chichainawa,<br />

dekasek aidau, juninai tusa eemtika<br />

tuta dushakam aents dita batsamtaijin<br />

pachis,<br />

O Papi aujin aidau wajuk puju<br />

ainawa nunak dekainawai,<br />

ima kuwashtak jintintin<br />

aina nagkaeasau, Juju<br />

dekamu aina jUJu<br />

unuimamunum iwaimainai,<br />

juna eme anentinme<br />

takuik, wakekatnume<br />

takuishkam antsag<br />

unuimagtinme jintintin<br />

aidau tuna ujainawa<br />

nunashkam,


PRINCIPIOS PARA uNA rDucAclON rN DrRrCHOS HUMANOS y rN DrMOcRAclA<br />

íI IJ ! i Ir<br />

...J Los alumnos y alumnas vienen a la<br />

escuela con expectativas y necesidades<br />

que esperan sean satisfechas. Si no son<br />

atendidas sentirán que sus maestros y<br />

maestras responden a preguntas que<br />

nunca han hecho, provocándoles la<br />

frustración y el aburrimiento. el<br />

desinterés y la desmotivación; la<br />

indisciplina y el bajo rendimiento, lo que<br />

podría traducirse en causas de<br />

repitencia o de desercrón.<br />

Por otra parte, supone también atender<br />

los acontecimientos más significativos que<br />

rodean la vida de los jóvenes, ocurran<br />

estos en su entorno comunitario, nacional<br />

o mundial. Ellos escuchan y comentan cosas<br />

que pasan y que les impactan<br />

profundamente, pero que muchas veces en<br />

el proceso educativo son ignoradas e<br />

incluso vedadas, produciéndose un divorcio<br />

entre la realidad en que los jóvenes viven<br />

y los temas de interés para la escuela.<br />

'. ';:o'.'.<br />

.J Papi aujin aidauk papi augtainmak<br />

mininawai shiig anentaimtus nuna<br />

unuinagtajai tusa atsumas. Nunu<br />

dutikachmak Jintintin aidauk ii<br />

dutikachbau iniam aimui tiagtatui uchi<br />

wakegamujin emegkatak nuwlgtushkam<br />

yawetmitkak, dakitmitkak nuwigtush<br />

wakekachmin emak; tunrsh emak<br />

nuwigtush wakejus augchak, Juna juniak<br />

nagkaematsui nunlachkush ejapenig<br />

Jlnki ukuawai tama amaino<br />

Nuniachkush, datsa aidau nunlka<br />

nagkaemakbaun aneaku aina dushakam<br />

diigmainai, dita kanaka batsatbaunum<br />

nuniku, ashi nugken nuniku nuniachkush<br />

ashi tikich aina unuwi nunikbau. Drtak<br />

antuka augmatainawai waJr nunik<br />

nagkaebau shiig antukag, aatus nunietak<br />

papi aujak pujakug kajimatki idayainawal,<br />

drta batsatbaujiya nuna dupantug idayak<br />

papi augbaujinian anentaimtak.<br />

LA ACTIVIDAD<br />

Uno de los objetivos de la educación en el<br />

momento actual y más aún de una<br />

educación que promueve el respeto a la<br />

dignidad de la persona, es capacitar al<br />

educando y educanda para que "aprenda a<br />

aprender" a lo largo de su existencia.<br />

Esto significa que el aprendizaje debe<br />

basarse en la actividad de los alumnos y<br />

alumnas, es decir que ellos y ellas sean<br />

capaces de buscar información, de<br />

organizar sus ideas, reflexionar,<br />

sintetizar y construir opinión y<br />

conocimientos, convirtiéndose de<br />

receptores pasivos a productores de<br />

conocimientos.<br />

Se debe promover que los alumnos y<br />

alumnas pasen de una acción dirigida y<br />

programada por el docente a la acción<br />

libre, aprendiendo a asumir por iniciativa<br />

propia, las consecuencias de sus actos.<br />

Sólo actuando con libertad y decisión<br />

propia frente a situaciones diferentes, y<br />

auto-evaluando sus acciones, el<br />

adolescente ejercita su capacidad para<br />

tomar decisiones.<br />

AYAMJUMAr BfrrK ANrUGDAlrASHKAM JINTlArlN NAGKAMA TAKASTlN<br />

r Q U<br />

DUTIKAMU<br />

Papi ausa unuimamu yamaya juwi dutikatag<br />

tabauk nuwigtushkam dekas ajantuniso<br />

aents anendayat jintindayatag tamak,<br />

dekas jintintuatag tobauwai uchi aidau<br />

"unuimagta dekatasam" ame iwaku wajupa<br />

tsawantak pujutam nuwi.<br />

Juka papi aujuina nunu dutikaina nunui<br />

nagkamnamainai taku tunawai, dita<br />

egaktinme unuimamain aidaun taku,<br />

anentain shiig mamiktan, jintiaja<br />

anentaimat, ujubaik chichabaik<br />

anentaibaujin tutan, shiig antuk unuibau<br />

wegak.<br />

Uchi aidauk jintintin umigka mamiktuam<br />

unuimatan idayak nigki nunitan, nigki<br />

dutiktan unuimak, nuniamujin utugchat<br />

amainnash nigki uyumak.<br />

Agkan nuniak nigki nuni ati tusa taku<br />

nuniamujinashkam nigki iiki anentaimtus<br />

diis, tsakat aidauk unuimainawai dutikatjai<br />

tuta aidaun.


PRINCIPIOS PARA uNA EDucAc/ON EN DERECHOS HUMANOS Y EN DEMOcRAcIA<br />

] ! [ i! n -"<br />

PROMOVER LA EXPRESiÓN Y EL<br />

DESARROLLO DE AFECTOS Y<br />

SENTIMIENTOS<br />

CHICHAKAGTIN JETEWAMU<br />

NUWIGTU WAIT ANENDAISA<br />

ANENTAIMTUNIGTIN AIDAU<br />

DUTIKAMU<br />

Si los alumnos y alumnas expresan libre y<br />

conscientemente sus sentimientos, y se les<br />

acompaña a crecer y madurar en ellos, se<br />

puede decir que se está tomando en cuenta<br />

a la persona.<br />

Sólo es posible el aprendizaje de valores<br />

si el docente, en sus métodos y<br />

procedimientos de enseñanza-aprendizaje<br />

toma en cuenta los sentimientos de sus<br />

alumnos y alumnas.<br />

Se tiene como punto de partida la<br />

convicción de que la afectividad de los<br />

alumnos y alumnas es un aspecto<br />

fundamental y base de la propuesta de<br />

educar en derechos humanos y en<br />

democracia; por lo tanto tiene especial<br />

importancia fomentar la libre expresión<br />

de sus sentimientos.<br />

Papi aujin aidau agkan shiig dita wajuk<br />

anentaimainawa nuna tabauk, nuwigtush<br />

nuna shiig anentai ikatsuagtinme tamak,<br />

dekas aentsun eme anenkampap diinawa<br />

tumaianai.<br />

Dekas dita numalnJI aina nunap shiig<br />

unuimainawa tumainai, jintintin aidaush<br />

wajuk j intintua-unuinawa uchi wajuk<br />

anentaimainawa nuana aneaku atinme tusa.<br />

Dekas wakejunisa dutikta nuwl<br />

nagkamnawai uchi aidau jintintuatin<br />

pachisa ayamjumatai nuwigtu betek<br />

antugdaitai jintiamunum; nuniu asamtai<br />

tikima imanai uchi aidai dita anentaibaun<br />

ajankas titinme tusa jintinbau.<br />

Sin embargo, la expresión de los<br />

sentimientos en la escuela exige tener<br />

presente algunos criterios fundamentales:<br />

:::J Expresar los sentimientos no puede<br />

ser una obligación;<br />

!...i Los sentimientos se expresan en todo<br />

momento;<br />

.J Los sentimientos expresados por los<br />

alumnos o alumnas no tienen<br />

necesariamente que agradar al<br />

maestro o maestra;<br />

U Ser respetuosos y atinados con los<br />

sentimientos expresados;<br />

:::J Ayudarles a entender sus<br />

sentimientos;<br />

O Hablar positivamente de los<br />

sentimientos;<br />

:::J Estar atentos a las reaccciones y<br />

sentimientos de los alumnos y alumnas<br />

frente a las palabras, gestos, actitudes<br />

y metodologías, que produce su<br />

actuación docente, para mejorarla.<br />

AYAMJUMAr BfrEK ANrU6DAlrASHKAM JINTlATlN NA6KAMA rAKAiTlN<br />

,¡ O D<br />

Nunig aig, wajuk anentaimji nunu papi<br />

augtainum titag tabau juna aneaku amain<br />

ainawai:<br />

....l Wajuk dekapmamji duka tita tusa<br />

inamak amaitsui;<br />

O Wajuk dekapmamaji duko ashi ii tuwig<br />

pujaji nuwig iwainanui;<br />

O Uchi wajuk dekapmamainawa duka<br />

jintinkagtin wakegamuk amaitsui;<br />

....l Ajankagtin ata nuwigtush wajuk<br />

anentaibaujin iwainmamua dushakam<br />

shiig dekamain.<br />

O Dita wajuk anentaimainawa nuna shiig<br />

dekatnume tusa yait;<br />

....l Wajuk depmamainawa duka pegkegnum<br />

anentaimtusa diit;<br />

O Aneaku ata papi aujin aidau wajuk<br />

dekapmomainawa chichainamunmash,<br />

wajuk wajawaki, nuwigtush wajuk<br />

takawaki, dekas jintin asa dutikakush,<br />

esegatasa.


PRINcIPIOS PARA UNA foucAclON fN ofRfCHOS HUMANOS y fN ofMOcRAclA<br />

¡jI a i ir<br />

h<br />

INTEGRAllDAD<br />

En nuestra propuesta, entendemos al niño<br />

o niña y al adolescente como una unidad<br />

racional biológica, sicológica y social, lo que<br />

significa que es poseedor de<br />

potencialidades intelectuales, sicoafectivas,<br />

socio-afectivas, orgánicasmotoras,<br />

que deben ser atendidas con igual<br />

intensidad y preocupación.<br />

En este sentido, prumover el desarrollo<br />

integral del educando y educanda exige;<br />

::l Asumir que el niño, nlna y el<br />

adolescente es una persona valiosa en<br />

sí misma, única y diferente, que tiene<br />

características propias y originales.<br />

O Promover, el conocimiento y<br />

comprensión de su cuerpo, valorando<br />

positivamente y aceptando los cambios<br />

que se producen en su organismo como<br />

parte de su desarrollo.<br />

O Estimular su capacidad de conocer,<br />

comprender, crear, construir,<br />

descubrir, cuestionar, proyectar,<br />

valorar y trascender.<br />

O Crear condiciones para el desarrollo y<br />

expresión de sus sentimientos, de sus<br />

afectos y de su capacidad estética.<br />

ASHITINU<br />

Juti juni amainai taji nuwig, antaji uchi<br />

tsakat datsauch aina nujaishkam ditap<br />

iwakau ainawa tusa, anentaintin nuwigtush<br />

ijunag batsamin, ditap dekas imanu<br />

anentaintin ainawa tusa, anentaimasanejatin,<br />

anentag-ijunjash, iwaku-buchitin<br />

aidau, betek iman anentsa nuwigtush<br />

puyatjusa uyumam amain.<br />

Juniakuig, uchi tinamja unuinagtag<br />

tabau juno umikti tukagtawai;<br />

O Uchi tsakat datsauch aidaushkam<br />

nigkimpap aentsua duwi imanaita, nigki<br />

nuwigtush tikichjaish apatmash niisha,<br />

niina nuninjisha au tuke najanamu tusa<br />

tabau.<br />

O Iyashi, dekati, aidaun shiig dekati tusa<br />

chichamjumain nunik tsakak iyashin<br />

tuki yapajinak wegawa nunitaishkam<br />

duwiyap aniaja tusa aneaku ati tabau.<br />

O Shiig dekati tusa anentai suwaku<br />

wakemitkat, dekati, dutika jiikti,<br />

najanati, ejeti, nunibaitsui titi, nuna<br />

dutikatjai titi, eme anenti nuniak aan<br />

nagkaemas weti tusa.<br />

O<br />

Nii nunika wemain etaku<br />

nuniamujinashkam kakajus tumain ema,<br />

anejatbauji antsag nii wakejumamsa<br />

niimatjishkam.<br />

1,<br />

:::J Estimular la valoración de sus<br />

potencialidades y el reconocimiento de<br />

sus limitaciones con miras a favorecer<br />

el desarrollo de actitudes de<br />

autoestima y de estima por las otras<br />

personas.<br />

-' Promover el desarrollo del juicio moral,<br />

estimulando la capacidad de<br />

diferenciar el bien del mal, el<br />

desarrollo de la tolerancia, del<br />

sentimiento de igualdad de los seres<br />

humanos, de la solidaridad y de todos<br />

aquellos valores que hagan posible el<br />

logro de la justicia, la democracia y la<br />

paz.<br />

:::J Propiciar la valoración de su identidad<br />

cultural y social, reconociendo y<br />

respetando las diferencias que existen<br />

entre los diversos grupos sociales y<br />

culturales presentes en nuestro país y<br />

en el mundo, desarrollando actitudes<br />

y capacidades que les permitan<br />

participar en la construcción<br />

democrática de la sociedad.<br />

La integralidad se logrará, si el<br />

maestro y maestra, en su acción<br />

cotidiana, implementa todos los<br />

principios educativos anteriormente<br />

señalados, en forma integrada e<br />

interrelacionada.<br />

AYAMJUMAr BfrfK ANrUGoAlrASHKAM JINTlATlN NAGKAMA rAKASTlN<br />

n f,<br />

:::J Niina imanjiya nunashkam eme anenjati<br />

tusa wakemitkat nuwigtushkam nii<br />

nunimainchaujinashkam shiig deka eme<br />

anenmamta nunu dutika emamainun<br />

anentaimtus tikich aidaunashkam eme<br />

anentus disti tusa.<br />

:::J Ii nunitaijuiya nunu iwainagtag tabaun,<br />

tuki pegkejaita tusa pegkegchaujai<br />

akanak, agkan nunikti tusa idaidaitan,<br />

aents aidautik betekap ainaji tusa<br />

anenmamtan, kakajus yainitan ashi<br />

tikich aidau betek agkan epegtuma<br />

batsamsami tabaun, betek<br />

antugdaitanashkam tuja antsag<br />

maanitsuk batsamtanashkam.<br />

lJ Wajukuitji nuwigtush wajuk<br />

batsamnaitji nununa eme anentus diisa<br />

yaimak, aentstik bete betekchauwap<br />

iina nugkenig nuniachkuish tikich<br />

nugkanmash ainaji tusa ajantus diyak,<br />

nii dutikmainji aidaun dutikak betek<br />

antugdaika batsamsatin najanami tusa<br />

takainamunum pachinak.<br />

Ashilinuk emattaji, jinlinkagtinush,<br />

nii tsawantai nuniamun, yaunchuk<br />

adaijamag nuna pachis wajuk<br />

jintinnattawa nuna umiakui, ashi<br />

nuna ijumag nuwigtushkam apatug.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!