BVCI0002408_1.pdf
BVCI0002408_1.pdf
BVCI0002408_1.pdf
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
PRINCiPIO¡ PARA VNA [vVCACION fN vfRfCHO¡ HVMANOS Y fN v[MocRAclA<br />
Q 11 j - j'<br />
La metodologia que proponemos se<br />
concreta en los siguientes principios<br />
pedagógicos:<br />
Wajuk dutikmainaita nunu<br />
Iwainag duka juju aidaun<br />
pachis tawai:<br />
PARTIR DE LA REALIDAD<br />
Para educar en derechos humanos y en<br />
democraclQ es fundamental partir de la<br />
realidad, esto implica conocer las<br />
características, necesidades, intereses y<br />
problemas de los educandos y educandas<br />
así como su experiencia de vida dentro y<br />
fuera de la escuela, sus posibilidades y<br />
limitaciones, así como las características<br />
del contexto socio-económico y cultural<br />
en el que se desenvuelven, para<br />
incorporarlos en la programación y en la<br />
práctica docente cotidiana, Creer que<br />
todas las personas son iguales, y que los<br />
procesos educativos se pueden desarrollar<br />
indistintamente con cualquier grupo y en<br />
cualquier tiempo y lugar, es desconocer<br />
su individualidad y su diversidad,<br />
negándoles su condición de personas,<br />
DEKAS WAJOK AWA<br />
NOWI NAGKAMAT<br />
, ,<br />
Ayamjumaktin aidau betek antugdaitajai<br />
j intiatag takuik dekas nagkamainai waJuk<br />
batsatji nunu diisa, nuninji aidauJI,<br />
atsumamuji aidau, wajina dutikatag tuwinawa<br />
nuwigtu papi augnu utugchatji aidaushkam<br />
pujutin wajina unuimajuita papi aujak<br />
nuniachkush augchakushkam, dutikmainji<br />
dutikmainchaujijai, wajuk kuwichkijinabatsatua,<br />
tsawantai takastina nunu<br />
mabikiaku ijumja pachiatasa, Ashi aents<br />
aidauk betek ainawai tusa anetaimtak, nuniu<br />
asamtai wajuk jintinnattawa duka akanjaik<br />
najanbaitsui tusa tuu tsawantin<br />
nuwigtushkam tuwi pujusag dutikmain<br />
anentaimtaji antsag, juka maki makichik<br />
wajuk kanaju ainawa nunu pachitsuk ditash<br />
aents aina nunu dakitjamui,<br />
Partir de la realidad de los educandos y<br />
educandas supone entonces abordar los<br />
contenidos de las asignaturas<br />
incorporando las experiencias y<br />
conocimientos previos que ellos poseen,<br />
Esto exige compatibilizar lo que el<br />
educador cree que es la realidad de los<br />
educandos y lo que ellos y ellas piensan de<br />
su realidad, Es necesario estar convencido<br />
de que:<br />
...J La realidad es "la realidad de cada uno<br />
y de cada quien", Dos personas no<br />
perciben ni viven un hecho o situación<br />
de la misma manera,<br />
.J Lo que ocurre alrededor de la persona<br />
siempre provoca diversos sentimientos<br />
de rechazo, de aceptación, de<br />
indiferencia, de simpatía, de<br />
solidaridad, etc,<br />
'J No hay una sola "verdad" sobre la<br />
realidad, porque es sentida y vivida de<br />
manera personal y, por eso distinta; por<br />
ello, es necesario conocer las visiones,<br />
opiniones, verdades, juicios y<br />
prejuicios que las personas tienen<br />
sobre su realidad.<br />
:J Los alumnos y alumnas conocen el<br />
mundo en el que viven, muchas veces<br />
mejor que sus maestros y maestras,<br />
Estos conocimientos deben ser<br />
incorporados en la experiencia de<br />
aprendizaje, si deseamos que valoren,<br />
se interesen y aprendan lo que sus<br />
maestros y maestras les ofrecen,<br />
AYAMJVMAr BfrfK ANrvGvAlrA5HKAM JINTlATlN NAGKAMA rAKA5T1N<br />
,, ',r Id D<br />
Uchi papi aujin aidaush wajuku ainawa nunu<br />
disa nagkabauwa nunuwai papi dita diisa<br />
ausagtin najatku dita unuimagtig aina nunu<br />
aputamui, •<br />
Juju junin asamtai jintinkagtin jintlntaiJin<br />
juninus ainatai tusa anentaibau uchi<br />
jintinnawagtata nunu dita wajukuita nuna<br />
anentaimtuina nuja apatka jumainai, Dekas<br />
nuniawapi titag takuik:<br />
:J "Maki makichki pujutiaidau antsa9 yaki<br />
tikichish ainta", Jimag aentsuk betekak<br />
dutikatsui nuniachkush betekak<br />
pujatsui,<br />
O Aents batsatbaunum nunik nagkaema<br />
duka ashi aents anentaimtam awai<br />
dakitak, wakegaku, yaja nuniachku,<br />
shiig awagdayaku, wait anendayaku,<br />
aatus.<br />
:J Makichik "dekaskek" atsawai pujamu<br />
pachis tauk, wagki juka maki makichik<br />
dekapja pujusbauwai, nuniu asa<br />
betekchau; duwi dekamainai wajuk<br />
anentaimainawai, wajuk chichainawa,<br />
dekasek aidau, juninai tusa eemtika<br />
tuta dushakam aents dita batsamtaijin<br />
pachis,<br />
O Papi aujin aidau wajuk puju<br />
ainawa nunak dekainawai,<br />
ima kuwashtak jintintin<br />
aina nagkaeasau, Juju<br />
dekamu aina jUJu<br />
unuimamunum iwaimainai,<br />
juna eme anentinme<br />
takuik, wakekatnume<br />
takuishkam antsag<br />
unuimagtinme jintintin<br />
aidau tuna ujainawa<br />
nunashkam,
PRINCIPIOS PARA uNA rDucAclON rN DrRrCHOS HUMANOS y rN DrMOcRAclA<br />
íI IJ ! i Ir<br />
...J Los alumnos y alumnas vienen a la<br />
escuela con expectativas y necesidades<br />
que esperan sean satisfechas. Si no son<br />
atendidas sentirán que sus maestros y<br />
maestras responden a preguntas que<br />
nunca han hecho, provocándoles la<br />
frustración y el aburrimiento. el<br />
desinterés y la desmotivación; la<br />
indisciplina y el bajo rendimiento, lo que<br />
podría traducirse en causas de<br />
repitencia o de desercrón.<br />
Por otra parte, supone también atender<br />
los acontecimientos más significativos que<br />
rodean la vida de los jóvenes, ocurran<br />
estos en su entorno comunitario, nacional<br />
o mundial. Ellos escuchan y comentan cosas<br />
que pasan y que les impactan<br />
profundamente, pero que muchas veces en<br />
el proceso educativo son ignoradas e<br />
incluso vedadas, produciéndose un divorcio<br />
entre la realidad en que los jóvenes viven<br />
y los temas de interés para la escuela.<br />
'. ';:o'.'.<br />
.J Papi aujin aidauk papi augtainmak<br />
mininawai shiig anentaimtus nuna<br />
unuinagtajai tusa atsumas. Nunu<br />
dutikachmak Jintintin aidauk ii<br />
dutikachbau iniam aimui tiagtatui uchi<br />
wakegamujin emegkatak nuwlgtushkam<br />
yawetmitkak, dakitmitkak nuwigtush<br />
wakekachmin emak; tunrsh emak<br />
nuwigtush wakejus augchak, Juna juniak<br />
nagkaematsui nunlachkush ejapenig<br />
Jlnki ukuawai tama amaino<br />
Nuniachkush, datsa aidau nunlka<br />
nagkaemakbaun aneaku aina dushakam<br />
diigmainai, dita kanaka batsatbaunum<br />
nuniku, ashi nugken nuniku nuniachkush<br />
ashi tikich aina unuwi nunikbau. Drtak<br />
antuka augmatainawai waJr nunik<br />
nagkaebau shiig antukag, aatus nunietak<br />
papi aujak pujakug kajimatki idayainawal,<br />
drta batsatbaujiya nuna dupantug idayak<br />
papi augbaujinian anentaimtak.<br />
LA ACTIVIDAD<br />
Uno de los objetivos de la educación en el<br />
momento actual y más aún de una<br />
educación que promueve el respeto a la<br />
dignidad de la persona, es capacitar al<br />
educando y educanda para que "aprenda a<br />
aprender" a lo largo de su existencia.<br />
Esto significa que el aprendizaje debe<br />
basarse en la actividad de los alumnos y<br />
alumnas, es decir que ellos y ellas sean<br />
capaces de buscar información, de<br />
organizar sus ideas, reflexionar,<br />
sintetizar y construir opinión y<br />
conocimientos, convirtiéndose de<br />
receptores pasivos a productores de<br />
conocimientos.<br />
Se debe promover que los alumnos y<br />
alumnas pasen de una acción dirigida y<br />
programada por el docente a la acción<br />
libre, aprendiendo a asumir por iniciativa<br />
propia, las consecuencias de sus actos.<br />
Sólo actuando con libertad y decisión<br />
propia frente a situaciones diferentes, y<br />
auto-evaluando sus acciones, el<br />
adolescente ejercita su capacidad para<br />
tomar decisiones.<br />
AYAMJUMAr BfrrK ANrUGDAlrASHKAM JINTlArlN NAGKAMA TAKASTlN<br />
r Q U<br />
DUTIKAMU<br />
Papi ausa unuimamu yamaya juwi dutikatag<br />
tabauk nuwigtushkam dekas ajantuniso<br />
aents anendayat jintindayatag tamak,<br />
dekas jintintuatag tobauwai uchi aidau<br />
"unuimagta dekatasam" ame iwaku wajupa<br />
tsawantak pujutam nuwi.<br />
Juka papi aujuina nunu dutikaina nunui<br />
nagkamnamainai taku tunawai, dita<br />
egaktinme unuimamain aidaun taku,<br />
anentain shiig mamiktan, jintiaja<br />
anentaimat, ujubaik chichabaik<br />
anentaibaujin tutan, shiig antuk unuibau<br />
wegak.<br />
Uchi aidauk jintintin umigka mamiktuam<br />
unuimatan idayak nigki nunitan, nigki<br />
dutiktan unuimak, nuniamujin utugchat<br />
amainnash nigki uyumak.<br />
Agkan nuniak nigki nuni ati tusa taku<br />
nuniamujinashkam nigki iiki anentaimtus<br />
diis, tsakat aidauk unuimainawai dutikatjai<br />
tuta aidaun.
PRINCIPIOS PARA uNA EDucAc/ON EN DERECHOS HUMANOS Y EN DEMOcRAcIA<br />
] ! [ i! n -"<br />
PROMOVER LA EXPRESiÓN Y EL<br />
DESARROLLO DE AFECTOS Y<br />
SENTIMIENTOS<br />
CHICHAKAGTIN JETEWAMU<br />
NUWIGTU WAIT ANENDAISA<br />
ANENTAIMTUNIGTIN AIDAU<br />
DUTIKAMU<br />
Si los alumnos y alumnas expresan libre y<br />
conscientemente sus sentimientos, y se les<br />
acompaña a crecer y madurar en ellos, se<br />
puede decir que se está tomando en cuenta<br />
a la persona.<br />
Sólo es posible el aprendizaje de valores<br />
si el docente, en sus métodos y<br />
procedimientos de enseñanza-aprendizaje<br />
toma en cuenta los sentimientos de sus<br />
alumnos y alumnas.<br />
Se tiene como punto de partida la<br />
convicción de que la afectividad de los<br />
alumnos y alumnas es un aspecto<br />
fundamental y base de la propuesta de<br />
educar en derechos humanos y en<br />
democracia; por lo tanto tiene especial<br />
importancia fomentar la libre expresión<br />
de sus sentimientos.<br />
Papi aujin aidau agkan shiig dita wajuk<br />
anentaimainawa nuna tabauk, nuwigtush<br />
nuna shiig anentai ikatsuagtinme tamak,<br />
dekas aentsun eme anenkampap diinawa<br />
tumaianai.<br />
Dekas dita numalnJI aina nunap shiig<br />
unuimainawa tumainai, jintintin aidaush<br />
wajuk j intintua-unuinawa uchi wajuk<br />
anentaimainawa nuana aneaku atinme tusa.<br />
Dekas wakejunisa dutikta nuwl<br />
nagkamnawai uchi aidau jintintuatin<br />
pachisa ayamjumatai nuwigtu betek<br />
antugdaitai jintiamunum; nuniu asamtai<br />
tikima imanai uchi aidai dita anentaibaun<br />
ajankas titinme tusa jintinbau.<br />
Sin embargo, la expresión de los<br />
sentimientos en la escuela exige tener<br />
presente algunos criterios fundamentales:<br />
:::J Expresar los sentimientos no puede<br />
ser una obligación;<br />
!...i Los sentimientos se expresan en todo<br />
momento;<br />
.J Los sentimientos expresados por los<br />
alumnos o alumnas no tienen<br />
necesariamente que agradar al<br />
maestro o maestra;<br />
U Ser respetuosos y atinados con los<br />
sentimientos expresados;<br />
:::J Ayudarles a entender sus<br />
sentimientos;<br />
O Hablar positivamente de los<br />
sentimientos;<br />
:::J Estar atentos a las reaccciones y<br />
sentimientos de los alumnos y alumnas<br />
frente a las palabras, gestos, actitudes<br />
y metodologías, que produce su<br />
actuación docente, para mejorarla.<br />
AYAMJUMAr BfrEK ANrU6DAlrASHKAM JINTlATlN NA6KAMA rAKAiTlN<br />
,¡ O D<br />
Nunig aig, wajuk anentaimji nunu papi<br />
augtainum titag tabau juna aneaku amain<br />
ainawai:<br />
....l Wajuk dekapmamji duka tita tusa<br />
inamak amaitsui;<br />
O Wajuk dekapmamaji duko ashi ii tuwig<br />
pujaji nuwig iwainanui;<br />
O Uchi wajuk dekapmamainawa duka<br />
jintinkagtin wakegamuk amaitsui;<br />
....l Ajankagtin ata nuwigtush wajuk<br />
anentaibaujin iwainmamua dushakam<br />
shiig dekamain.<br />
O Dita wajuk anentaimainawa nuna shiig<br />
dekatnume tusa yait;<br />
....l Wajuk depmamainawa duka pegkegnum<br />
anentaimtusa diit;<br />
O Aneaku ata papi aujin aidau wajuk<br />
dekapmomainawa chichainamunmash,<br />
wajuk wajawaki, nuwigtush wajuk<br />
takawaki, dekas jintin asa dutikakush,<br />
esegatasa.
PRINcIPIOS PARA UNA foucAclON fN ofRfCHOS HUMANOS y fN ofMOcRAclA<br />
¡jI a i ir<br />
h<br />
INTEGRAllDAD<br />
En nuestra propuesta, entendemos al niño<br />
o niña y al adolescente como una unidad<br />
racional biológica, sicológica y social, lo que<br />
significa que es poseedor de<br />
potencialidades intelectuales, sicoafectivas,<br />
socio-afectivas, orgánicasmotoras,<br />
que deben ser atendidas con igual<br />
intensidad y preocupación.<br />
En este sentido, prumover el desarrollo<br />
integral del educando y educanda exige;<br />
::l Asumir que el niño, nlna y el<br />
adolescente es una persona valiosa en<br />
sí misma, única y diferente, que tiene<br />
características propias y originales.<br />
O Promover, el conocimiento y<br />
comprensión de su cuerpo, valorando<br />
positivamente y aceptando los cambios<br />
que se producen en su organismo como<br />
parte de su desarrollo.<br />
O Estimular su capacidad de conocer,<br />
comprender, crear, construir,<br />
descubrir, cuestionar, proyectar,<br />
valorar y trascender.<br />
O Crear condiciones para el desarrollo y<br />
expresión de sus sentimientos, de sus<br />
afectos y de su capacidad estética.<br />
ASHITINU<br />
Juti juni amainai taji nuwig, antaji uchi<br />
tsakat datsauch aina nujaishkam ditap<br />
iwakau ainawa tusa, anentaintin nuwigtush<br />
ijunag batsamin, ditap dekas imanu<br />
anentaintin ainawa tusa, anentaimasanejatin,<br />
anentag-ijunjash, iwaku-buchitin<br />
aidau, betek iman anentsa nuwigtush<br />
puyatjusa uyumam amain.<br />
Juniakuig, uchi tinamja unuinagtag<br />
tabau juno umikti tukagtawai;<br />
O Uchi tsakat datsauch aidaushkam<br />
nigkimpap aentsua duwi imanaita, nigki<br />
nuwigtush tikichjaish apatmash niisha,<br />
niina nuninjisha au tuke najanamu tusa<br />
tabau.<br />
O Iyashi, dekati, aidaun shiig dekati tusa<br />
chichamjumain nunik tsakak iyashin<br />
tuki yapajinak wegawa nunitaishkam<br />
duwiyap aniaja tusa aneaku ati tabau.<br />
O Shiig dekati tusa anentai suwaku<br />
wakemitkat, dekati, dutika jiikti,<br />
najanati, ejeti, nunibaitsui titi, nuna<br />
dutikatjai titi, eme anenti nuniak aan<br />
nagkaemas weti tusa.<br />
O<br />
Nii nunika wemain etaku<br />
nuniamujinashkam kakajus tumain ema,<br />
anejatbauji antsag nii wakejumamsa<br />
niimatjishkam.<br />
1,<br />
:::J Estimular la valoración de sus<br />
potencialidades y el reconocimiento de<br />
sus limitaciones con miras a favorecer<br />
el desarrollo de actitudes de<br />
autoestima y de estima por las otras<br />
personas.<br />
-' Promover el desarrollo del juicio moral,<br />
estimulando la capacidad de<br />
diferenciar el bien del mal, el<br />
desarrollo de la tolerancia, del<br />
sentimiento de igualdad de los seres<br />
humanos, de la solidaridad y de todos<br />
aquellos valores que hagan posible el<br />
logro de la justicia, la democracia y la<br />
paz.<br />
:::J Propiciar la valoración de su identidad<br />
cultural y social, reconociendo y<br />
respetando las diferencias que existen<br />
entre los diversos grupos sociales y<br />
culturales presentes en nuestro país y<br />
en el mundo, desarrollando actitudes<br />
y capacidades que les permitan<br />
participar en la construcción<br />
democrática de la sociedad.<br />
La integralidad se logrará, si el<br />
maestro y maestra, en su acción<br />
cotidiana, implementa todos los<br />
principios educativos anteriormente<br />
señalados, en forma integrada e<br />
interrelacionada.<br />
AYAMJUMAr BfrfK ANrUGoAlrASHKAM JINTlATlN NAGKAMA rAKASTlN<br />
n f,<br />
:::J Niina imanjiya nunashkam eme anenjati<br />
tusa wakemitkat nuwigtushkam nii<br />
nunimainchaujinashkam shiig deka eme<br />
anenmamta nunu dutika emamainun<br />
anentaimtus tikich aidaunashkam eme<br />
anentus disti tusa.<br />
:::J Ii nunitaijuiya nunu iwainagtag tabaun,<br />
tuki pegkejaita tusa pegkegchaujai<br />
akanak, agkan nunikti tusa idaidaitan,<br />
aents aidautik betekap ainaji tusa<br />
anenmamtan, kakajus yainitan ashi<br />
tikich aidau betek agkan epegtuma<br />
batsamsami tabaun, betek<br />
antugdaitanashkam tuja antsag<br />
maanitsuk batsamtanashkam.<br />
lJ Wajukuitji nuwigtush wajuk<br />
batsamnaitji nununa eme anentus diisa<br />
yaimak, aentstik bete betekchauwap<br />
iina nugkenig nuniachkuish tikich<br />
nugkanmash ainaji tusa ajantus diyak,<br />
nii dutikmainji aidaun dutikak betek<br />
antugdaika batsamsatin najanami tusa<br />
takainamunum pachinak.<br />
Ashilinuk emattaji, jinlinkagtinush,<br />
nii tsawantai nuniamun, yaunchuk<br />
adaijamag nuna pachis wajuk<br />
jintinnattawa nuna umiakui, ashi<br />
nuna ijumag nuwigtushkam apatug.