20.02.2013 Views

ORKIWAN - The Field Museum

ORKIWAN - The Field Museum

ORKIWAN - The Field Museum

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Vasaga Funia Sin'an Pa'ccoma Pa'cco<br />

singu'ccu singu'ccu Guepicho'cco Guepi na'en sombaen'cho sombo'cho<br />

Quini'si 400 700 600 500 400 1,400 3,000–4,000<br />

Avundeccu 76 87 70 65 37 184 260–300<br />

Manguqque'su 19 21 46 25 27 59 90<br />

Chochoqque'su 18 23 18 16 17 48 60<br />

Ca'tssi<br />

Chochoqque'su rande<br />

255 284 262 251 247 437 550<br />

toya'caen chipiri*<br />

25 31 36 26 24 46 56<br />

* 9 osha'cho echhopapa chimbi tsu jincho.<br />

Ande rande jin'cho: Tsenijan tssipaccu ande tsu, tsa tsu tsaimbi'tssi canqquefa 8<br />

tsambi'ta 13 millones canqquefave jincho. Tsaimbi'tssi ciento de metrove tsu an'mbian<br />

pa'ccoja. Tssipaccuveyi. Pa'cco na'en bia'suni aña'cho canse'cho. Joccaningaeta tsu<br />

jacho ccottacco, sisipa toya'caen patufo'cho'qque tsu na'en quia'me japa anga'cho,<br />

tssipaccu tsata tsu tayopi tsa'camba tsu pa'cco tsampi jin'choja singu'ccuve da.<br />

Nai'quive, tso'siquia've, tansin'quia've, shuju'cho, jin'choma gi ingi atesu'pai'ccu atte'fa.<br />

Tsa'cansi tsu tssipaccu toya'caen osha'choja attian, tsacansi tsu andengaja tsa'ccuja<br />

junde sutsayembi. Ccottacco'faye tsu unjinfo'ccuja oshapa japa tsa'ccu chandia'veja da.<br />

Tsambi'ta sinjunccuja singu'ccuve da. Re'ri'ccoeyi tsu shoyoqquesu andemajan an'mbian<br />

ccaqueje congombai'ccuyi. Quini'ccoma injan'tsse ttuttu'paeninda tsu, tsambi'ta<br />

injan'tsse sema'ninda tsu junde andeja shoyombive daqque'sia'can'on.<br />

quinisisicco: Tsa botanico, tsambi'ta quini'sima atesu'chondeccuta tsu ña'me<br />

injenge'chone tevaen'fa tsampini osha'cho jin`choma (1,400) osha'chove. Tsa pa'cco<br />

osha'cho tsu ecuador estefani toya'caen norte Purufa'sui'ccu pa'ccota tsu 3,000<br />

tsambi'ta 4,000 osha'cho tsenijan jincho. Tai'fa gi osha'choma tsa hamamelidaceama,<br />

tansien cuenca Amazonicanima atte'fa tsa tsu cuna jin'cho atesuye injenge'cho.<br />

Toya'caen gi tevaen'fa cuna quini'jima ecuadornima (Chaunochiton) tsama gi asi'ttaen'fa<br />

14 osha'cho jin'cho tsu cuna, atesuya'chove injenge'cho. Tsa nai otafa'su sinjunccuninda<br />

tsu jin quini'cco bare'cho, pa'cco shaga' ttoi'ccu echhoe (Cedrela odorata) toya'caen<br />

tornillo (Cedrelinga cateniformis) tsa'ma tsa'caeñi gi osha'cho quini'ccoma<br />

ttuttu'paen'fa'choma atte'fa.<br />

Osha’cho na’ensu: Na'eni canse'cho ma atesu'chondeccu (tsa actiólogondeccu) tsu<br />

atte'fa ña'me tsaimbi'tssi avu sheque'choma (osha'cho avu tsu sheque'choma 184<br />

osha'cho) suye tsu in'jan 38% toya'caen 61% tsu pa'cco Napo na'en Toya'caen<br />

Putumayoni, pa'cco Napo na'en, Putuyonima tsu tsa avuma atesu'chondeccuja<br />

atesuye osha'mbi'e dáfa. Tsaimbi'tssi osha'cho peiche, arahuaco toya'caen tucurare tsu<br />

jin'fa. Tsaimbi'tssi tsu jincho. Tsesuma gi aiyembe singu'ccunima atte'fa. Toya'caen<br />

ECuADOR, PERú: CuyABENO-GüEPPí JUlIO/JUly 2008 133

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!