Kalixbilagan

Kalixbilagan - innehållsförteckning/redaktionen 

Kalixbilagan - en specialbilaga från 

Samhälls MEDIA årskurs 2 

Furuhedsskolan 

Kalix Kommun 

vx 0923/65 000 

Ansvarig utgivare: Sanna Pehrsson 

Chefredaktör: Fanny Andersson 

Redaktionschef: Johanna Qvist 

Art Directors/Redigerare: 

Johanna Qvist & Fanny Andersson 

Redaktörer: Fanny Andersson, Johanna Qvist, 

Linus Häggström, Robin Kattilavaara & Axel Drugge 

Innehållsförteckning 

• 30 Kalixbor.........................................1-3 

• Överkalix asylboende.............................4 

• Intervju med Ida Karkianien..............5-6 

• Mormor berättar ................................7-8 

• Intervju med Freddy Kwizera...........9-10 

• En dag på SFI.................................11-12 

• Från EU:s perspektiv.......................13-14 

• Samhälls MEDIA.................................15 

Samhälls 

MEDIA

Kalixbilagan - innehållsförteckning/redaktionen 

UTDRAG UR FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM 

DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 

Artikel 1. 

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft 

och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. 

Artikel 2. 

Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring 

utan åtskillnad 

av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan 

uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. 

Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella 

status som råder 

i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är 

oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon 

annan begränsning av sin suveränitet.

Kalixbilagan 

Kalixbilagan - 30 Kalixbor 

”Vi tar avstånd från alla 

former av hat, hot och rasism. 

Kring alla människors lika 

värde finns inget utrymme 

för kompromiss.” 

Tidigare i höstas publicerade Dagens 

Nyheter en specialbilaga som handlade 

om medmänsklighet och humanitet. Vi 

på samhälls MEDIA har tagit inspiration 

från DNs specialbilaga och det här 

är bilagan som vi har skapat. Vi har 

använt detta citat som en grund för vår 

bilaga: ”Grundläggande värden som 

vi länge tagit för givna är satta under 

press. De måste försvaras. Vi står upp 

för medmänsklighet och humanitet. 

Vi tar avstånd från alla former av hat, 

hot och rasism. Kring alla människors 

lika värde finns inget utrymme för 

kompromiss”. Vi har samlat 30 kända 

kalixbor som håller med oss på detta 

citat och tar avstånd från alla former 

av hat, hot och rasism. Alla människor 

är lika mycket värda. 

Sven Nordlund (MP) 

Politiker 

Alvar & Britt Burman 

Organist, körledare 

K-G Bergström 

Journalist 

Camilla Håkansson 

Artist 

Foto: Elisabeth Gustavsson 

Per-Agne Karlsson 

F.d ordförande i Kalix HC 

Linda Frohm (M) 

Politiker, delägare Hotell 

Valhall 


Ulle Kask 

Butiksägare Chili 


Anna-Karin Horney 

Samhällsstrateg Kalix kommun, 

ordförande Röda Korset i Kalix 

Text: Fanny Andersson 

SamhällsMEDIA 

1



Moa Bjerner 

Läkare 

Foto: Kristina Nilsson 

Joakim Abrahamsson 

F.d tränare i skidlandslaget 

Kerstin Lindbäck 

Församlingspedagog 


”Ingen kan hjälpa alla, men 

alla kan hjälpa någon” 

Ellinor Söderlund (S) 

Kommunalråd 

Peter Eriksson (MP) 

EU-parlamentariker 

Martin Lång 

F.d kommunalråd 

Emma Ribom 

Skidåkare 

Foto: Kjell-Erik Kristiansen 

Ann Öhman 

Delägare av Nova gym 

Foto: Moa Öhman 

Johan Pettersson 

Hockeyspelare 

Lotta Lampa 

Konstnär 

Olov Englund 

Bandyspelare 

Anders Karlsson 

Sportchef Kalix HC 

Sandra Eriksson 

Arrangör av Kalix Pride 

2



Mikael Engren 

Polis 

Foto: Elvira Olsson 

”Jag brukar tänka att vi bor i ett 

underbart land. Hit söker sig människor 

då deras värld har rasat samman. 

Vi är ljuset i deras mörker.” 

Ulla Granström 

Ordförande PRO 

”I början av 1900-talet emigrerade 

många svenskar till bland annat 

Amerika med drömmen om 

ett bättre liv. Samma dröm har de 

som nu invandrar till Sverige.” 

Reine Sundqvist 

Informationschef 

Kalix kommun 

Christina & Mats 

Nilsson 

Ägare av Kalix Maskiner 

Tove Burman 

Artist 

Anders Olofsson 

Ordförande i Luleå Hockey 

Carola Nybom 

Vd Emric 


Jennie Öberg 

Skidåkare 

Peter Wikström 

Brandman, komiker 


3


Kalixbilagan - Överkalix Asylboende 

ÖVERKALIX 

ASYLBOENDE 

På Överkalix Asylboende, tidigare Grand Arctic 

hotell, bor cirka 250 asylboende, varav cirka 40 av 

dessa är barn. De flesta boende kommer från Irak, 

Syrien och Afghanistan. De har alla flytt från sitt 

hemland på grund av de oroligheter det innebär att 

bo i dessa länder just nu. 

Våra boende har varit väldigt tacksamma för att 

få möjligheten att komma till Sverige, säger Sofi 

Holmgren, Manager på Överkalix Asylboende. 

En vanlig dag 

Alla dagar på asylboendet är olika och intensiva 

morgon från kväll. 

- De boende får hjälp med saker som sjukvårdskontakter, 

kontakter med skolan, och frågor om 

hur det är att leva i Sverige, berättar Sofi Holmgren. 

Hot mot boendet 

Men situationen har inte varit helt enkelt. Asylboendet 

har mottagit flera olika dödshot hängda på 

platser bredvid och på asylboendet, som varit riktade 

mot de boende och mot hotellets ägare. Hoten 

har polisanmälts och utreds av polisen. 

Blomstermanifestation 

De boende ville visa sin tacksamhet för att få 

komma till Sverige och Överkalix genom en 

manifestation. Tåg av de boende gick genom 

Bränna med svenska flaggor och delade ut blommor 

för att visa sitt budskap. 

- När de kom tillbaka till asylboendet möttes de 

av kärleksbombning från gruppen ’‘Medmänniskor 

i Överkalix’’ som ville visa att de är välkomna 

i Överkalix, säger Sofi Holmgren. 

Det är otroligt tråkigt och har påverkat de boende. 

Många är rädda och oroliga för att gå ut efter det 

att hoten hittats, berättar Sofi Holmgren. 

4 

Text: Adam Afremo 

Foto: Adam Afremo 

SamhällsMEDIA


Kalixbilagan - Ida Karkianien 

»På gränsen/ 

Rajalla« 

en intervju med Ida Karkianien 

5


Kalixbilagan - Ida Karkianien 

DEN STUNDANDE FLYKTINGSITUATIO- 

NEN ÄR EN FRÅGA PÅ GLOBAL, LIKSOM LOKAL 

NIVÅ. Under hösten 2015 har många av flyktingar 

anlänt både till Norrbotten och Finland. Demonstrationerna 

vid den finska, respektive svenska 

sidan fick stor uppmärksamhet i svenska medier 

och inte minst inom Socialdemokraterna. 

– Det finns mycket att göra. Vi måste värna om 

asylrätten och inte stänga gränserna. Ha kontroller, 

men inte stänga Sverige. Det finns ett hårt tryck 

på kommunerna och fulla mottagningscenter som 

måste byggas ut. 

Det menar Ida Karkianien(S) riksdagspolitiker och 

bosatt i Haparanda. Hon var en av de som deltog i 

manifestationen mot flyktingfientligheten. Hon beskriver 

hur cirka 300 personer, både unga och äldre 

samlades på finska sidan och bildade en mänsklig 

mur. Ida Karkianien beskriver även att aggressiviteten 

var märkbar både fysiskt och verbalt hos demonstranterna. 

Manifestationen, sidan Karkianien 

deltog i, valde istället att vara ett tyst motstånd och 

förespråkare för humanism. 

– Det finns två väldigt utkristalliserade grupper av 

människor som förespråkar olika saker, säger Ida 

Karkianien. 

ÖPPNA GRÄNSER VIKTIGT 

Ida Karkianien säger att hon blev förfärad när hon 

fick höra om demonstrationen vid den finska sidan. 

– Vi är vana att fritt kunna gå och leva över gränserna, 

ingen passkontroll. Det är som en gränslös gräns, 

osynlig, konstaterar hon. 

Haparanda och Torneå, som en gång har haft beteckningen 

Eurocity, ses fortfarande som en enda stad i mångas 

ögon. Städerna som i praktiken är två skilda kommuner 

i olika namn, samverkar både när det gäller turism och 

handel, någonting som Ida Karkianien trycker på. 

– Haparanda-Torneå är intressant på grund av friheten. 

De öppna gränserna är en del av vår identitet och attraktivt 

för turister. Att det finns folk som vill stänga den 

gränsen och inte låta någon gå över utan kontroll, är som 

att backa tillbaka i tiden, konstaterar Ida Karkianien. 

MEDIAUPPSTÅNDELSE 

Det var lördagen den 

19:onde september som 

den finska gruppen Rajat 

Kiini –som på svenska 

betyder ”Stäng gränserna” 

– höll en demostration på 

Victoriatorget vid Rajalla, 

mittemellan gränserna 

Haparanda och Torneå. 

Meningen var att sprida 

budskapet om att stänga 

gränserna för de nyanlända 

flyktingarna. Men Rajat Kiini var inte ensamma 

på Victoriatorget; en manifestation för öppenhet 

och mottagande var även närvarande, anordnad av 

Aida Ohtonen, 17. 

– Jag valde att starta manifestationen/demonstrationen 

för att visa, både för de som demonstrerade, 

och för media, att det finns folk hos oss som inte 

stödjer främlingsfientlighet och rasismen som fått 

så stor plats i media. 

» Vi är vana att fritt 

kunna gå och leva 

över gränserna, 

ingen passkontroll. 

Det är som en gränslös 

gräns, osynlig« 

SAMVERKA MED NYANLÄNDA 

Ida Karkianien menar att vi 

ska vara glada att folk kommer 

till Sverige. 

– Sverige ska vara en förebild 

för en trygg framtid, konstaterar 

Ida Karkianien. 

Karkianien erkänner även att 

det finns begränsningar på 

hur många man kan ta emot, 

och att det är viktigt att få ut 

nyanlända i utbildningar och 

jobb. Hon trycker även på att 

det är viktigt att man tar ansvar för att de nyanlända ska 

komma in ordentligt i samhället. En idé är att på skolor 

ska elever agera som faddrar för de nyinflyttade och på så 

sätt presentera dem för exempelvis nya vänner. För vuxna 

behövs ett utökad föreningsliv där man kan samverka 

med varandra. 

– Det är svårare för äldre eftersom det inte finns någon 

naturlig arena där alla umgås på. Vuxna har olika platser 

man umgås på. Kulturevenmang, matkurser och föreningslivet 

har ett stort uppdrag i det här och kan hjälpa till 

att engagera fler kommuninvånare, säger Ida Karkianien. 

6 

Text: Johanna Qvist 


Foto: Privat


Kalixbilagan - Mormor berättar 

- När vi kom tillbaka så hade de finska 

soldaterna bott i kåken 

Min mormor är en av många som har fått höra 

om de hårda tiderna. När kriget kom. 

Själv var hon bara tre år gammal och kan inte minnas 

själv. Men hon vittnar om en hård tid. Efter 

kriget. 

Korna tog vi med oss, men inga små fän, de fick 

mista livet i hemlandet. 

Vuokko berättar bara vidare en historia som hon har 

fått höra. Det är väldigt många luckor. Hennes mor 

var väldigt reserverad om vad som skulle berättas. 

Hon ville inte minnas. Allt var mörkt. 

Mamma sa alltid när vi frågade ’’jag vill inte minnas, 

det är bara svart, mustaa’’ 

När vi sitter vid köksbordet är kaffet framdukat, fikat 

är framme och NSD ligger uppvikt på bordet. 

En artikel om flyktingströmmen syns i tidningen. 

Hon börjar berätta det hon har hört berättas. Det är 

känsligt. Hon tittar ner i golvet. Vi har nästan aldrig 

ögonkontakt. 

Våren 1945. 

Vi for till mosters jordkällare. 

När kriget kom var det många som fick evakueras. Så 

också min mormor. Endast tre år gammal. Familjen 

for till mosters jordkällare. För att gömma sig. För 

tyskarna. I en natt sov de där. Sedan började färden 

mot Sverige, när skymningen lagt sig. Över skogen. 

Medan hon berättar så är det som att hon inte vet 

var hon ska ha händerna. Fingrar i bordstabletterna, 

i håret, i blommorna. Men ögonkontakten är svår. 

Vuokko minns inget ifrån den tiden. Hon berättar 

om han med träbenet. Han fick ligga utanför. Ovanpå 

jordkällaren. Han kunde inte klättra ned. Trappan 

ner i jordkällaren var alldeles för brant. Benet berättade 

hon inte vart han hade missta det. Eller om hon 

inte hade fått veta. Eller inte ville berätta. 

Hela tiden plockar hon smulor från bordet, tar bort 

döda blommor. Hon vet inte vart hon ska kolla. 

Ögonkontakten är långt borta. 

När vi kom till Karsikkojärvi, hade vi ingenting. 

Det som Voukko berättar är en mörk del av hennes 

liv. Hennes gamla. Mormor har lite krokiga fingrar, 

vittnar om mycket arbete. Hennes mamma har berättat 

om när de kom till Sverige. Till Karsikkojärvi, 1 

mil utanför där hon nu bor. Haparanda. Hon pratar 

om de baracker som dom kommer fram till. Enkla 

sovlösningar. 

Då hade dom väl samlat, svenskarna, skor och sånt. 

Vuokko berättar om ett minne som hon själv har 

från den här tiden. Hon berättar om hennes yngre 

kusin som hade tappat sin sko. Kusinen fick då 

nya skor när de kom till Karsikkojärvi. Skor som 

svenskarna hade samlat. Precis som idag. Av det lilla 

som Vuokkos mamma berättat är väl utvalt. Det är 

mycket som hon inte ville berätta. Hon berättade om 

kvinnorna. Hur kvinnorna gnällde på maten. Maten i 

Sverige var annorlunda mot för i Finland. 

- I Sverige äter man ju inte det här rågmjölet. 

I tre veckor låg mormor och familjen i barackerna 

i Karsikkojärvi. Tre veckor av provisoriskt boende. 

Endel betydligt länge. Vissa till och med tog sina 

sista andetag där. En dyster tid. Mormor är glad att 

hon var så liten. För att slippa minnas. 

När vi kom tillbaka så hade de finska soldaterna bott 

i kåken. 

Det man läst i historieböckerna blir ett faktum för 

mormor när de kommer tillbaka till sönderbrända 

lapplandsbyar. Hur människor vallfärdar tillbaka till 

ingenting. Med sina barn och boskap. 

När Voukko återvänder till hembyn tillsammans 

med familjen så är allt som när det lämnade byn. 

Men fasters hus hade tyskarna bränt, berättar mormor. 

Det var bara murstocken som stod kvar. Röken 

pyrde fortfarande. 

Hemgården var som dom lämnade den. Men grisen 

som de hade slaktat innan de evakuerades hade 

7


Kalixbilagan - Mormor berättar 

soldaterna ätit upp. Potatisen var borta. Mormor 

berättade att soldaterna hade använt kåken som 

utkikspost. De hade dragit hö upp till fönsterkarmen. 

Det var ju fattigt så in i.. 

Konstaterar mormor. Hon har en allvarlig blick när 

hon säger det. Det märkas att dom fått kämpa för att 

bygga upp Finland. Deras hemland. På kylskåpet har 

hon en utklippt tidningsartikel. ’’Välfärden är inget 

vi fått gratis’’. Hon är medveten om vad som byggt 

upp välfärdssystemet. Både i Sverige och Finland. 

Hårt arbete och uppoffring. 

8 

Mormor berättar om hårda tider efter kriget. Fattigt. 

Ranson. Osäkerhet. I den familjen mormor är uppväxt 

i så har man aldrig varit rik. De hade bara tur de 

hade djur som de kunde få mjölk därifrån. Kött kom 

från slaktade djur som funnits på gården. De hade 

lite land de kunde odla på. Där blev det ny potatis. 

Skulle man gå till affären så handlade man med på 

kuponger. Ransoneringskuponger. Hela Vuokkos 

uppväxt präglas av hårt arbete. Hela livet. För familjen, 

för henne och hennes egen kommande familj. 

Och därför tycker jag om skor. 

I allt detta elände fanns det ändå ljusglimtar. I ett 

fattigt Finland. Mormor berättar om skoltiden. Där 

barnen som tillhörde stora syskonskaror fick skidpjäxor 

av skolan. Men inte Mormor. För att hon och 

hennes bror var bara på två. Hon berättar om hur 

hon tyckte dom där pjäxorna var vackra. 

Själv fick hon ett par graninge kängor, som inte var 

så vackra. Av sin moster. Som bodde i Svenska Vojakkala. 

Hon hade samlat lite kläder till dom. Däribland 

dessa graninge skor. De som mormor fick gå 

omkring i. Därför tycker Vuokko om skor så mycket. 

Som hon kan köpa själv. 

Min mormor tittar på mig och skrattar till lite när 

hon berättar. 

Text: Linus Häggström 


Foto: Flickr


Kalixbilagan - Livet i Kalix 

Åtta år av ovisshet 

”Jag tackar 

Gud varje dag” 

Vintern stundar och för 23-årige Freddy Kwizera är det den åttonde svenska vintern 

som står inför dörren. Den åttonde svenska vintern i ovisshet. Den åttonde svenska 

vintern utan uppehållstillstånd. 

Freddy Kwizera är 23 år och har bott i Sverige i åtta år. Som 15-åring kom han till Sverige efter att ha 

tvingats fly från inbördeskrig i hemlandet Burundi. Han bor idag ensam i en lägenhet i Kalix och klarar 

sig på en väldigt liten summa pengar. Han får varken jobba eller gå skola, då han inte fått något uppehållstillstånd 

i Sverige. 

9



”På måndag tar vi er” 

Inför fotbollssäsongen 2011 flyttade 

den då 19-årige Freddy till 

Kalix för att spela fotboll här. 

Efter bara 3 månader i Kalix 

fick de två kompisarna besök av 

polisen. 

Kwizera berättar själv om polisens 

besked: 

”På måndag tar vi er härifrån. Ni 

ska hem till Burundi.” 

Stannade trots allt 

Freddy Kwizera stannade, trots 

polisens ord, kvar i Kalix. 

- Vill de hämta mig, får de göra 

det. Det har jag sagt åt dem 

också, säger han. 

Att han fått stanna kvar i Kalix 

har den starkt troende Freddy 

Kwizera bara en förklaring till. 

- Jag tackar Gud varje dag för 

att jag får stanna.Pengarna 

räcker inte 

Från Migrationsverket får Freddy 

Kwizera 1400 kronor varje månad. 

När mat, kläder och alla andra 

behov skall täckas räcker inte 

dessa slantar långt. Räddaren 

har då många gånger stavats Ulf 

Johansson, ordförande i fotbollsföreningen 

IFK Kalix. 

Jag är evigt tacksam till Ulf och 

föreningen, förklarar Kwizera. 

Nära mista livet 

Freddy Kwizera är nyopererad 

efter en operation i Umeå där ett 

okänt hjärtfel ordnats. Det var 

under en fotbollsträning i somras 

som Freddy helt plötsligt segnade 

ihop på fotbollsplanen. Lagkamraterna 

Lars Juntti och Jaime 

Miguel Mayol Cirer agerade 

snabbt med hjärt-och lungräddning, 

något som räddade livet på 

honom. Nu efter operationen är 

läget stabilt för Freddy Kwizera, 

men att spela fotboll igen är helt 

uteslutet. 

Läkarna säger att det är färdigt 

med fotboll för mig. 

Istället hoppas Freddy nu på att få 

någon annan roll runt fotbollslaget 

och föreningen IFK Kalix. 

Vi ska försöka hitta en bra lösning, 

säger Kwizera. 

Flykten 

Hösten år 2007 kom Freddy 

Kwizera tillsammans med vännen 

Muhammed till Sverige. De flydde 

undan det pågående inbördeskriget 

i hemlandet Burundi. 

- Rebellerna kunde komma för 

att döda och kidnappa vem som 

helst, berättar Kwizera. 

Kriget skördade många offer och 

bland dessa offer finns föräldrarna 

till Freddy Kwizera. 

Migrationsverket placerade de två 

vännerna Freddy och Muhammed 

i Göteborg, för att en månad 

senare flytta dem båda till Norrbotten 

och Övertorneå. 

10 

Inte enkelt 

Men det kommer inte bli enkelt 

för Freddy Kwizera. Tidigare har 

han haft fotbollen att falla tillbaka 

mot, det har varit hans stora grej 

i livet. Nu tappar han sin grej och 

ställer sig själv frågan vad han ska 

göra nu. Han får inte gå i skola 

eller jobba. Han har inte sett sin 

familj på åtta år och har nu dessutom 

hjärtproblem. 

- Jag hoppas att jag får stanna. 

Text: Robin Kattilavaara 


Foto: Alexandra Fransson, 

Svante Johansson



EN DAG 

De olika spåren sprider sig över 

lokalen när man kom in genom dörren. 

SFI - svenska för invandrare finns på 

flera ställen i Sverige. I Kalix, nere i ett 

litet klassrum på Folketshus hörs många 

olika språk över lokalen direkt man kom 

in genom dörren. - Mina elever tycker 

skolan är väldigt rolig, säger Jenny Schjölberg-Gamnes, 

SFI-lärare. 

SFI har 5-6 intag av elever per år. Det är omkring 

60-75 elever som läser svenska som är 

uppdelat på 3 spår. Spåren är uppdelade efter 

kunskapsnivåerna som eleverna har när dom 

börjar läsa svenska. Om eleverna har låg utbildning 

sen tidigare kan man börja läsa i en A- 

kurs, där man under 3-6 år får lära sig svenska 

med hjälp av både böcker och datorer. På en 

A-kurs gör man inga 

nationella prov. 

Köttbullar och potatis 

Livet i Sverige är bra, jag tycker om att promenera 

i skogen och att laga mat. - Min favoritmat 

är svenska köttbullar med potatis och lingonsylt, 

säger Greeta, 42. Hon har bott i Sverige i 6 

år och pratar mycket svenska. Greeta vill gärna 

börja jobba inom äldreomsorgen. 

”Min favoritmat är svenska 

köttbullar med potatis och 

lingonsylt” 

11



PÅ SFI 

Dans och deltidsjobb 

Eleverna brukar också få spela bingo med 

PRO, sy, baka och göra utflykter. Det är något 

som Nualjan från Thailand gillar, även fast 

hon tycker att vintern i Sverige är alldeles för 

kall. 

- Jag tycker om att dansa och jag extrajobbar 

som vårdbiträde, säger Nualjan, 38. Hon har 

bott i Sverige i 2 år och 4 månader. 

Skolan är viktig 

- Det är skolan som är viktig för eleverna, det är 

i skolan som dom har hela sitt sociala liv. Det är 

inte många som har ett jobb och de flesta sitter 

istället hemma på sin fritid, därför är skolan 

dagens höjdpunkt, när dom får träffa alla sina 

vänner, säger Jenny Schjölberg-Gamnes. 

”Jag tycker om att dansa” 

Text: Fanny Andersson 

Foto: Fanny Andersson 


12


Kalixbilagan - Från EU:s perspektiv 

Jonas Nulden, EU-informatör. 

Jonas Nulden under föreläsningen på 

Furuhedsskolan. 

13


EU-informatören besökte 

Kalix 

Jonas Nulden arbetar som EU-Informatör 

och håller föreläsningar runt 

om i Norrbottens län. Han pratar på 

sjukhus, inför statliga myndigheter 

men framför allt i grund- och gymnasieskolor. 

Idag besökte han Furuhedsskolan 

i Kalix för att prata med elever, lärare och 

personal i syfte att utbilda och informera 

om EU. 

Nulden antyder att det finns en brist på kunskap 

om just EU:s arbete i länet och i hela riket. 

- Jag har jobbat med detta i tio år och det finns en 

positiv trend angående kunskap om EU:s arbete 

men det är fortfarande en lång väg kvar tills vi når 

dit vi siktar gällande intresse och just kunskap, 

samt vad EU står för och vad man jobbar med, 

säger han. 

Föreläsningen skulle inte bara handla om 

EU:s arbete, På agendan 

”- Idag är 60 miljoner 

människor på flykt” 

fanns även den stundande 

flyktingkrisen. Ett aktuellt 

ämne som är viktigt att 

känna till menar Nulden. 

- Idag är det inte svårt att hitta kopplingar till flyktingkrisen 

i olika medier eller i samhället generellt, 

det är bara att slå upp första sidan i tidningen eller 

prata med någon man känner så står flyktingkrisen 

I Europa är det idag 60 miljoner människor 

på flykt. Jonas Nulden jämför det med att sex 

gånger Sveriges befolkning skulle vara på flykt eller 

cirka 3680 gånger Kalix Kommun för att komma 

med en lokal förankring. 60 miljoner människor 

kan även jämföras med att hela Frankrikes befolkning 

skulle vara på flykt. 

Vi och Europa är i den situationen att flyktingläger 

och tillfälliga förläggningar inte är bra, men hur 

skulle man kunna göra det på ett annat sätt? menar 

Nulden. 

Kalixbilagan - Från EU:s perspektiv 

Syrien är ett land som har över 10 miljoner 

människor på flykt idag. Man flyr helst till grannländerna 

som Turkiet, Irak, Libanon och Jordanien 

men eftersom att trycket blir så stort av mängden 

asylsökande i de länderna så måste man skeppa 

vidare de mot Europa, det gör att länder som Sverige 

och Tyskland tar ett stort ansvar när det gäller 

hantering av asylsökande. 

- Man pratar gärna om att hjälpa asylsökande att 

återvända hem. Men om man ska kunna återvända 

hem måste det finnas något att återvända till och 

det är just detta man inte kan veta helt säkert, finns 

det någonting att återvända till i exempelvis Syrien? 

säger han. 

Sverige hade ungefär 80 000 asylsökande 

år 2014 och är idag en av länderna i Europa som 

tar störst ansvar när det handlar om att ta emot 

asylsökande, med tanke på befolkningsmängd i 

jämförelse med andra länder i Europa. 

- Det är en svår fråga det här 

med hur många man bör ta in 

i landet och hur många som 

bör beviljas asyl. Det är dock 

viktigt att komma ihåg att 

trots Sveriges stora ansvar så tar man inte emot 

alla, inte när man kollar på hela totalen, säger 

Nulden. 

- Flyktingkrisen kommer inte att vara löst 

i morgon, den kommer inte vara löst inom flera 

år framöver. Vi vet inte ens om det blir mer än 60 

miljoner flyktingar inom ett par år. Det är en svår 

fråga och den kräver att alla länder samarbetar, 

speciellt länderna inom EU som trots allt tar ett 

stor ansvar. Det är något vi måste jobba på, tillsammans, 

avslutar Jonas Nulden. 

14 

Text: Axel Drugge 


Foto: Alexandra Fransson-

Håll utkik! 

I slutet av februari kommer vi på Samhälls 

MEDIA att spela in ett tv-program där temat 

kommer att handla om Kalix. Programmet 

innehåller allt från reportage om ortens 

restauranger till skolidrott, bandy och besök 

av intressanta kalixbor som gästar vår soffa. 

Samhälls 

MEDIA 

SÅ HÅLL ÖGONEN ÖPPNA, FÖR DETTA VILL DU INTE MISSA! 

Foto: Johanna Qvist 

15

Kalixbilagan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?