FRAMTID

SAMHÄLLE
I Malmö har man Sveriges äldsta
lagliga graffitivägg. Det kontroversiella
beslutet fattades redan 1979.
FOTO: SVERRIR THÓR
mot demokratiska fri- och rättigheter.
– Jag tror inte att man har förstått vidden
av konsekvenserna i Stockholm. Om man
skulle ha sett det utifrån, om du hade varit
journalist från Paris, London eller Berlin,
så tror jag att du hade blivit helt förfasad
över det här. Har Stockholms demokratiska
grund rubbats?
Efter majoritetsskiftet i Stockholms stad
har policyn reducerats. Man har inte tagit
bort nolltoleransen, men man har tagit bort
paragraf nio – den som många tyckte var allra
mest problematisk. Det har gjort att man nu
kan argumentera för lagliga väggar runt om
Monumentet vid CIAs högkvarter i
Virginia. Såhär beskriver CIA själva
monumentet: “It is oriented as it was
in Berlin—the west side painted with
graffiti and the east side whitewashed.
The west side of the Wall is covered with
graffiti that reflects the color, hope and
optimism of the West itself. In stark
contrast, the east side of the Wall is plan
and devoid of color and life.”
Den mytomspunna
gatukonstnären Banksy har sitt
ursprung i Bristol, Storbritannien.
Här är en av hans målningar där.
FOTO: UNITED STATES GOVERNMENT
FOTO: ADRIAN PINGSTONE/WIKIMEDIA
i staden. Ett drygt år efter valet har de flesta
stadsdelsnämnder tagit emot motioner från
medborgare om lagliga väggar. Flera politiker
har också lämnat in sådana.
Lagliga väggar planeras just nu i bland
annat Tensta/Spånga och i Skärholmen.
Mathias Leveborn driver frågan om en
laglig vägg vid Zinkensdamms IP på Södermalm.
Han tycker att frågan är viktig
rent principiellt.
– Jag tycker att det är starkt förenligt
med våra demokratiska värden att kunna
få uttrycka sig. Det är på gatan som demokratin
är sprungen, vi har demonstrationsrätt
på gatan, revolutioner startar på gatan.
Det offentliga rummet är en extremt
viktig del i vår demokrati. Har vi inte
möjlighet att uttrycka oss där finns det ett
demokratiskt underskott.
I flera europeiska städer har områden
med mycket graffiti blivit hippa. Kreuzberg i
Berlin, Rue Denoyez i Paris och John Lennonväggen
i Prag. Områden som har blivit
turist attraktioner, det arrangeras graffiti
tours och fastigheternas värde skjuter
i höjden.
Det mest kända exemplet är när en
fastighetsägare i Bristol, Storbritannien,
stämde ett saneringsföretag efter att de
sanerat bort en Banksy. Banksy är kanske
den mest kända gatukonstnären i modern
tid. Hans målningar säljs för miljoner på
auktion – delar av fasader som karvats ur.
Fastighetsägaren i Bristol blev rik på att hans
fastighet pryddes av en Banksy. Plötsligt var
det en motsatt situation – skadegörelsen
skedde när graffitin togs bort.
I flera av de områden där graffiti är stort
har värdet på fastigheterna stigit och, som
en följd av kapitalismens konstruktion, har
graffitin snabbt blivit mer accepterat.
– Det finns många intressanta aspekter
med graffitikulturen och vad det gör med
samhället vi lever i. Det kommer att öka
turismen, värden som man även som moderat
kommer att tycka är positiva. Förändringen
kommer när man ser pengarna, säger
Mathias Leveborn. Jag tycker dock att det är
synd att det måste få ett kommersiellt värde
för att få existera.
För Mathias Leveborn är det viktigt att
framhålla att utgångspunkten för honom
och Graffitifrämjandet är att de vill kunna
skapa, uppleva och uttrycka konst. Om
skadegörelsen minskar på grund av det är
det bra.
– Men det är inte en fartkamera på en
väg, säger han.
Själv har Mathias Leveborn sedan länge
lagt sprayburkarna på hyllan. Kanske tar
han upp det igen om de lagliga väggarna
kommer på plats.
– Dessutom var jag aldrig särskilt duktig. n
FASTIGHETSNYTT 6/2015 | 91