FRAMTID

vZFULY vZFULY

haraldoverholm
from haraldoverholm More from this publisher
17.12.2015 Views

SAMHÄLLE t f blir dåtidens skadegörelse framtidens konst? GRAFFITI, KLOTTER, SKADEGÖRELSE, LAGLIGA VÄGGAR, ÖKAD ELLER MINSKAD KRIMINALITET. FRÅGAN OM GRAFFITI OCH VAD DEN LEDER TILL HAR LÄNGE DEBATTERATS. I STOCKHOLM AVSKAFFADE DEN NYA MAJORITETEN DEN NOLLTOLERANS SOM ANTOGS AV DERAS FÖRETRÄDARE 2007. ÄNNU ÄR KONSEKVENSERNA NÅGOT OKLARA. ÖKAD KRIMINALITET? ÖKAD TURISM? ELLER KANSKE TILL OCH MED ETT ÖKAT VÄRDE PÅ FASTIGHETER? MARIA NORDLANDER | maria.nordlander@fastighetsnytt.se Mathias Leveborn är vänsterpartist i Södermalms stadsdels nämnd och jobbar med Graffitifrämjandet, en organisa tion som vill sprida kunskap om graffiti och som jobbar för lagliga, öppna väggar att utföra det på. Han växte upp i Västerås, en stad som utmärkt sig vad gäller sin graffitiscen. Han målade själv, och menar att de flesta han kände gjorde det någon gång. – När jag växte upp började jag fundera över skevheten i att kulturen var så hårt åtsatt av vuxenvärlden och det så kallade etablissemanget. Då hade jag redan börjat engagera mig politiskt. Jag kopplade ihop mina intressen för att kunna ge stöd åt graffitikulturen, säger han. I hemstaden Västerås jobbade Mathias sedan som politisk sekreterare, och 2012 var han bland annat med och införde en öppen vägg i staden. – Så jag har med mig det i bagaget när jag jobbar för att få till öppna väggar på Södermalm. Mathias upplever att graffitifrågan är den svåraste politiska frågan han jobbat med. Det finns tydliga konfliktlinjer mellan olika delar av politiken. – Nackdelen med politik är att det kan vara väldigt prestigefullt, man står fast vid sina åsikter fast man kanske egentligen borde omvärdera dem. Det är svårt att nå fram. 2007 infördes en så kallad nolltolerans mot graffiti i Stockholms stad. Policyn slog fast att staden inte skulle medverka till verksamheter som på något sätt kunde väcka intresse för klotter eller olaglig graffiti. Det betydde att väggar för lagliga 86 | FASTIGHETSNYTT 6/2015

SAMHÄLLE graffitimålningar, som finns i många andra städer, inte tilläts. 2009 anmälde Tobias Barenthin Lindblad, som ledde gatukonstvandringar i Stockholms Stadsmuseums regi, stadens klotterpolicy till Justitiekanslern. Han ville pröva om policyn stred mot yttrandefrihetsgrundlagen. Han fick senare sparken av Stadsmuseet. FABRICERADE RAPPORTER Nolltoleransen ledde till flera konsekvenser. Kulturutbildningar stängdes ned på politiskt beslut och utställningar stoppades. Frågan seglade upp på debattscenen när reklam för gatukonstkonventet Art of the Streets, som skulle upp på 300 så kallade kulturtavlor runt om i Stockholm, förbjöds. Även när evenemanget väl ägde rum ledde det till debatt. Staden anlitade väktar bolag och polis som skulle kartlägga om människor klottrade efter eller i samband med konventet. Polisens klottergrupp gick ut och sa att de hade gripit 16 personer som klottrat i samband med konventet. Detta användes senare av flera politiker i argumenta tionen för att försvara nolltoleransen. ”I helgen grep polisen 16 personer för klotter på Söder. Personer som polisen vet varit på Riksteaterns evenemang. Välj KOLINGSBORGS SISTA UPPGIFT Innan rivningsarbetet inleddes av den runda byggnaden i slusskarusellens mitt genomfördes konstprojektet OMSTart, initierat av Stockholms kommun genom Stockholm konst. Roger Mogert, stadsbyggnads- och kulturborgarråd i Stockholm, har sagt att man från stadens sida ser projektet som en manifestation mot stadens tidigare nolltolerans mot graffiti. sedan själv vem som har rätt i påståendet att olaglig verksamhet blir följden av lagliga väggar” skrev dåvarande trafikborgarrådet Ulla Hamilton (M) på sin blogg. Efter en granskning av Svenska Dagbladet visade det sig dock att uppgiften var fabricerad. Max ett fall kunde knytas till evenemanget. Av dokumentationen framgick att inget gripande skett under tiden som Art of the Streets varit öppet. Polisen hävdade ändå att klottret skett som en direkt konsekvens av konventet. Men av polisanmälningarna och protokollen framgick att de väktare som först gripit de misstänkta gärningsmännen, och sedan lämnat över dem till polisen, inte i ett enda fall iakttagit dem på väg från Södra teatern, där konventet ägde rum. FOTO: MARIA NORDLANDER – Men då var skadan redan skedd, säger Mathias Leveborn, som menar att det pågår en utbredd smutskastning av graffitimålare i Sverige. Politikerna ljög om slutsatsen för att gynna sina egna intressen. Varför går man så långt? Det är obegripligt. KNAPP FORSKNING Stötestenen i frågan är huruvida graffiti leder till övrig kriminalitet, om öppna, lagliga väggar skulle fungera som brottspreventiv åtgärd eller om det istället skulle leda till ökad skadegörelse. Forskningen på området är knapp. Det man kan luta sig mot är rapporter från Brottsförebyggande rådet, BRÅ. I de årliga undersökningar som görs kring vilken typ av brottslighet som leder till livstidskriminalitet, hamnar skadegörelse (där klotter/graffiti ingår) näst längst ned på listan, efter snatteri. ”Liksom i den förra undersökningen kan konstateras att snatteri och skadegörelse är brott där engångs- eller tillfällesbrottslingarna svarar för de största andelarna brotten. Motsvarande för dem med snatteri eller skadegörelse som huvudbrott i första lagföringen var bara fyra till fem procent.” – Skadegörelse är en brottskod, du bryter FASTIGHETSNYTT 6/2015 | 87

SAMHÄLLE<br />

t<br />

f<br />

blir dåtidens<br />

skadegörelse<br />

framtidens konst?<br />

GRAFFITI, KLOTTER, SKADEGÖRELSE, LAGLIGA VÄGGAR, ÖKAD ELLER MINSKAD KRIMINALITET.<br />

FRÅGAN OM GRAFFITI OCH VAD DEN LEDER TILL HAR LÄNGE DEBATTERATS. I STOCKHOLM<br />

AVSKAFFADE DEN NYA MAJORITETEN DEN NOLLTOLERANS SOM ANTOGS AV DERAS FÖRETRÄDARE<br />

2007. ÄNNU ÄR KONSEKVENSERNA NÅGOT OKLARA. ÖKAD KRIMINALITET? ÖKAD TURISM? ELLER<br />

KANSKE TILL OCH MED ETT ÖKAT VÄRDE PÅ FASTIGHETER?<br />

MARIA NORDLANDER | maria.nordlander@fastighetsnytt.se<br />

Mathias Leveborn är vänsterpartist<br />

i Södermalms stadsdels<br />

nämnd och jobbar med<br />

Graffitifrämjandet, en organisa<br />

tion som vill sprida kunskap om graffiti<br />

och som jobbar för lagliga, öppna väggar<br />

att utföra det på. Han växte upp i Västerås,<br />

en stad som utmärkt sig vad gäller sin<br />

graffitiscen. Han målade själv, och menar att<br />

de flesta han kände gjorde det någon gång.<br />

– När jag växte upp började jag fundera<br />

över skevheten i att kulturen var så hårt<br />

åtsatt av vuxenvärlden och det så kallade<br />

etablissemanget. Då hade jag redan börjat<br />

engagera mig politiskt. Jag kopplade ihop<br />

mina intressen för att kunna ge stöd åt<br />

graffitikulturen, säger han.<br />

I hemstaden Västerås jobbade Mathias<br />

sedan som politisk sekreterare, och 2012 var<br />

han bland annat med och införde en öppen<br />

vägg i staden.<br />

– Så jag har med mig det i bagaget<br />

när jag jobbar för att få till öppna väggar<br />

på Södermalm.<br />

Mathias upplever att graffitifrågan är den<br />

svåraste politiska frågan han jobbat med.<br />

Det finns tydliga konfliktlinjer mellan olika<br />

delar av politiken.<br />

– Nackdelen med politik är att det kan<br />

vara väldigt prestigefullt, man står fast vid<br />

sina åsikter fast man kanske egentligen<br />

borde omvärdera dem. Det är svårt att<br />

nå fram.<br />

2007 infördes en så kallad nolltolerans<br />

mot graffiti i Stockholms stad. Policyn<br />

slog fast att staden inte skulle medverka<br />

till verksamheter som på något sätt kunde<br />

väcka intresse för klotter eller olaglig<br />

graffiti. Det betydde att väggar för lagliga<br />

86 | FASTIGHETSNYTT 6/2015

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!