FRAMTID

EKONOMI
KRÖNIKA | EKONOMI
FLYKTINGKRIS
OCH BOSTADSMARKNAD
DEN PESSIMISTISKA VERSIONEN
När det enda förslag som läggs fram är att processen för tillfälliga
bygglov ska snabbas upp har politikerna uppenbarligen inte förstått
situationens allvar. Ingen kan ju heller på allvar tro att några miljarder
i subventioner - utan krav på mer planlagd mark – har någon märkbar
effekt på byggandet. Det antyds att flyktingar kommer att få ordna
boende själva i högre grad, och vad händer då? Trångboddhet och
svart marknad växer ännu mer i områden där många med utländsk
härkomst bor. Det blir lysande affärsmöjligheter i att köpa upp radhus
och villor i närheten och hyra ut till ockerhyror. Kontorslokaler i
närheten kommer illegalt att hyras ut som bostäder.
Om några år orkar ingen längre röja upp i lägren med EU-migrant
er där även andra börjat bosätta sig när den svarta marknaden
är dyr och inkomstmöjligheterna små. Vi får våra egna kåkstäder
med husvagnar och skjul på undanskymda platser i förorterna.
Politikerna gör inget därför att majoriteten av de som har det
bättre ställt inte märker så mycket av situationen där de bor i sina
miljövänliga stadsdelar närmare stadens centrum.
fram ett antal kvartersmoduler med blandade hus typer och
kvaliteter. Dessa får ett nationellt typgodkännande och kan direkt
placeras ut i alla kommuner efter mindre anpassningar till lokala
förhållanden. Anpassningar som bestäms av samma nationella
grupp av byggare och arkitekter.
Det blir lysande
affärsmöjligheter i att
köpa upp radhus och
villor i närheten och hyra
ut till ockerhyror.
DEN OPTIMISTISKA VERSIONEN
Sverige har historiskt visat att när det är en krissituation så
tar vi oss samman och löser problemet. Med ytterligare kanske
100 000 människor som kommer att stanna i Sverige i många år
blir bostadskrisen så akut att det blir möjligt
att genomföra radikala åtgärder. Staten
bestämmer hur många bostäder som
varje kommun ska planera för att
och att det ska finnas planlagd mark
i alla delar av de större orter med
bra arbetsmarknad. Byggföretag och
ledande arkitekter tar tillsammans
Om varje kvarter innehåller 400 lägenheter och vi behöver
400 000 permanentbostäder under de närmaste åren så ska alltså
1000 sådana moduler placeras ut, främst i större orter med bra
arbetsmarknad. De ekonomiska riskerna delas mellan stat och
företag. Kapital kommer från bland annat pensionsfonderna och
genom att ett antal samhällsekonomiska olönsamma infrastrukturprojekt
skjuts på framtiden.
Åker vi omkring i landet om 20 år och känner igen dessa moduler
lite här och där kommer vi att stolt minnas dom som ett tecken på
svensk handlingskraft och problemlösningsförmåga. Här är ett land
som slår vakt om välfärdsstaten där alla har rätt till en bostad med
rimlig standard och rimligt pris. n
HANS LIND
PROFESSOR I FASTIGHETSEKONOMI, KTH
FASTIGHETSNYTT 6/2015 | 21