FRAMTID
vZFULY
vZFULY
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FORSKNING<br />
EXAMENSARBETE<br />
ALBIN HAGLUND<br />
EMELIE EKMAN<br />
DETALJERINGSGRADEN<br />
I DAGENS DETALJPLANER<br />
FAKTA: EXAMENSARBETE<br />
Titel: Detaljeringsgraden i dagens<br />
detaljplaner<br />
Författare: Albin Haglund och Emelie Ekman<br />
Handledare: Eidar Lindgren<br />
Institution: Fastigheter och Byggande<br />
Examensarbetet finns att hämta på KTH:s<br />
publikationsdatabas DiVA: http://www.diva-<br />
portal.org/smash/get/diva2:839022/FULL-<br />
TEXT01.pdf<br />
UNDER EN LÄNGRE TID har regelverket<br />
kring bostadsbyggandet diskuterats som en<br />
konsekvens av den rådande obalansen på bostadsmarknaden.<br />
Diskussionen har kritiserat<br />
de kommunala planeringsprocesserna och<br />
deras ineffektivitet. En del av denna kritik<br />
är riktad mot detaljplaners höga detaljeringsgrad.<br />
Mot bakgrund av detta var syftet<br />
med vårt examensarbete att undersöka hur<br />
ofta planbestämmelser som reglerar estetik,<br />
byggteknik och bullernivå faktiskt förekommer<br />
i nyligen upprättade detaljplaner.<br />
Enligt Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät<br />
rapporterade 126 av landets<br />
kommuner att de har generell bostadsbrist,<br />
att jämföra med 22 stycken år 1992 och 44<br />
stycken år 2000. Under en längre tid har<br />
därför regelverket kring bostadsbyggandet<br />
diskuterats, vilket bland annat har mynnat<br />
ut i en kritik rörande de kommunala planeringsprocessernas<br />
ineffektivitet. En del av<br />
denna kritik riktas mot detaljplaners höga<br />
detaljeringsgrad. PBL-kommittén konstaterade<br />
2005 att detaljplaneinstrumentet i<br />
allt högre grad används för att förbereda<br />
enstaka projekt, vilket tar sig uttryck i alltmer<br />
detaljerade detaljplaner. Enligt kommittén<br />
beror detta på att kommuner upplever<br />
bygglovsprövningen som svag och att<br />
det underlättar för dem att få gehör för sina<br />
önskemål om de uttrycks i form av bestämmelser<br />
i detaljplanen.<br />
Många av de planbestämmelser som vi påträffade<br />
i de 50 detaljplaner som granskades<br />
går att hänvisa till de uttömmande bestämmelser<br />
i plan- och bygglagens fjärde kapitel<br />
och tillhör sådant som är tillåtet att reglera.<br />
Bestämmelser får dock inte vara mer detaljerade<br />
än vad som behövs med hänsyn till<br />
planens syfte. Detta var svårare att avgöra.<br />
Med förbehållet att vi inte känner till bakgrunden<br />
till de studerade detaljplanerna<br />
har vi dock svårt att tro att formuleringar<br />
som; “Tegelröda eller gråsvarta pannor”,<br />
“Sadeltak minst 30 grader lutning” och<br />
”Högst 50 procent av takets längd får utföras<br />
med takkupor, frontespiser samt torn” hör<br />
till sådana bestämmelser som behövs med<br />
hänsyn till planens syfte.<br />
TROTS ATT EN DETALJPLAN ÄR NY finns det<br />
ibland behov av avvikelser eller plan ändringar<br />
innan bygglov kan ges, vilket kan förskjuta<br />
byggstarten. Genom att upprätta mer flexibla<br />
planer tror vi att detta kan undvikas. Samtidigt<br />
finns vissa incitament till att detaljerade<br />
bestämmelser kan vara nödvändiga.<br />
En tanke som genomsyrar plan- och bygglagen<br />
är att skapa goda möjligheter till medborgarinflytande.<br />
Det går att argumentera<br />
för att detaljerade bestämmelser gör det<br />
lättare för medborgarna att skapa sig en bild<br />
av den framtida bebyggelsen.<br />
I 42 av de 50 granskade planerna regleras<br />
bullernivåerna med nivåer baserade på<br />
Boverkets byggregler. Precis som vid detaljerade<br />
bestämmelser avseende estetik kan<br />
problem uppstå när byggtekniska regleringar<br />
eller bullernivåer låses in. Ett aktuellt<br />
exempel på detta är de nya riktvärdena för<br />
bullernivåer från regeringen som infördes i<br />
juni i år. Dessa tillåter en högre bullernivå<br />
för små lägenheter i syfte att underlätta<br />
bostadsbyggandet. Problemet är att många<br />
gällande detaljplaner redan reglerat tillåten<br />
bullernivå i detaljplanerna och därmed<br />
låst in denna nivå. De nya rikt värdena<br />
kan därmed komma att bli svåra att tilllämpa<br />
i praktiken. För att ett bygglov skall<br />
kunna ges krävs att avvikelsen bedöms<br />
som liten.<br />
ENLIGT VÅR UNDERSÖKNING framgår att<br />
mer än hälften av de granskade detaljplanerna<br />
reglerar någon form av estetik. En<br />
majoritet reglerar bullernivåer och närmare<br />
hälften reglerar byggteknik. Dessutom hänvisar<br />
vissa till gestaltningsprogram och andra<br />
dokument som i sin tur reglerar undersökta<br />
variabler. Detta pekar på att bestämmelser<br />
i detaljplaner rörande utformning generellt<br />
sett är förekommande snarare än undantag.<br />
Resultatet motiverar en fortsatt diskussion<br />
och utredning rörande för- respektive<br />
nackdelar med denna typ av bestämmelser<br />
i detaljplaner. n<br />
ALBIN HAGLUND & EMELIE EKMAN<br />
TEKNOLOGIE KANDIDATEXAMEN,<br />
FASTIGHETSUTVECKLING MED<br />
FASTIGHETSFÖRMEDLING, KTH<br />
FASTIGHETSNYTT 6/2015 | 105
Change language