FRAMTID

FOTO: TORBEN ESKEROD
ARKITEKTUR
– Variationen gör det lustfyllt att vara
på skolan, vilket är förutsättningen för att
barn ska vara motiverade att lära sig saker.
Variationen stimulerar känslor och öppnar
sinnena för upplevelser, och lärdomar. Den
uppmuntrar till nyfikenhet och lust att
se efter vad som finns bakom nästa hörn
eller nedanför nästa trappa, säger Lars
Birn Lindeberg.
Han menar också att variationen i sig
bidrar till ökad fysisk aktivitet hos barnen.
– Vi vet att fysisk aktivitet stimulerar
inlärningsförmågan. Hjärnan och kroppen
är ihopkopplade på ett sätt som fysiska
upplevelser kan stimulera.
Utanför skolan leder trappor i
platåform från mellanstadiets
lokaler ända ner till kajkanten.
I framtiden ska trapporna leda
hela vägen ner i vattnet.
De stora trapporna inomhus fungerar
även som samlingsplatser där man kan
sitta i grupp.
FOTO: TORBEN ESKEROD
TRADITIONELLT KLASSRUM OKODAT
Hur var det då med de rektangulära tegelbyggnaderna
från 1970-talet? Vad var det
som var fel? Enligt Lars Birn Lindeberg är
det ofta så att traditionella klassrum gör
barn passiva, både fysiskt och psykiskt. Han
menar att det traditionella och universellt
tänkta klassrummet inte kan tillgodose
de olika behov som barnen har naturligt. I
synnerhet inte sett i ljuset av de krav som
den nya skolreformen i Danmark ställer.
– Den nya skolreformen föreskriver
längre skoldagar med individuell tillgång till
lärande, undersökande och differentierade
arbetsformer, arbetsgrupper över ämnesgränserna
och årskurserna, en konkret och
autentisk syn på vetande och inte minst ett
ökat fokus på både ämne och fysisk aktivitet.
Allt detta är faktorer som understöds dåligt
av den traditionella ”hemklassprincipen”
som finns i Danmark, och som innebär att
varje enskild klass ska ha så många timmar
som möjligt i samma, odifferentierade och
ämnesmässigt okodade lokal.
Det kan vara ganska läskigt att gå till
skolan, i synnerhet när man är liten. Vad kan
en arkitekt göra för att små barn ska känna
sig trygga? För Lars Birn Lindeberg spelar
rummens samspel en viktig trygghetsskapande
roll.
– Skolan har ett balanserat förhållande
mellan öppna och tydligt avgränsade rum.
Det är en skola som erbjuder rum till många
olika sociala grupperingar, och som i det
avseendet tillgodoser många olika behov.
Små barn har en liten social radie, medan
stora barn har en stor social radie.
För att skapa en miljö som är inkluderande
och trygg finns det många små
avskärmade utrymmen som är tätt kopplade
till de större rummen.
– Det gör det enklare för personalen att
överblicka de många olika aktiviteterna och
säkerställer att de elever som har svårt
att fungera, och att lära sig nya saker,
inte exkluderas från gemenskapen i de
större rummen.
OLIKA PRINCIPER FÖR OLIKA STADIER
I skolan i Sydhavn är lokalerna konstruerade
enligt olika principer för de olika stadierna.
Lågstadiet (årskurs 0 till 3) är indelat i
mindre områden, där de mesta av de resurser
som eleverna använder under en
dag finns. Områdena är indelade med fasta
”hem klasser” omkring ett gemensamhetsutrymme
med eget kök. Eleverna behöver
på det sättet inte komma i kontakt med
resten av skolan eller de andra eleverna, om
de inte själva söker kontakt. Mellanstadiet
och högstadiet är inrättat efter vad Lars Birn
Lindeberg kallar ämneslokalprincipen, som
Lars Birn Lindeberg.
innebär att varje ämne har sin egen lokal
eller område, som kan kodas enligt ämnesmässigheten
och den gängse pedagogiken i
det aktuella ämnet.
– Det ger en mycket större flexibilitet i
användningen av lokalerna och en högre grad
av rörelse för eleverna. Den ämnes mässiga
kodningen av lokalerna har dessutom
visat sig ha en positiv inverkan på de äldre
elevernas motivation att lära sig saker. n
FOTO: JJW ARKITEKTER
FASTIGHETSNYTT 6/2015 | 101