FRAMTID
vZFULY vZFULY
Den smarta staden är en stad där samhällets funktioner kommunicerar och samverkar. En intelligent, omtänksam stad redo att förse morgondagens växande befolkning med allt från tänkande hus till talande soptunnor. Läs mer på sweco.se/smartcities
FOTO: TORBEN ESKEROD ARKITEKTUR – Variationen gör det lustfyllt att vara på skolan, vilket är förutsättningen för att barn ska vara motiverade att lära sig saker. Variationen stimulerar känslor och öppnar sinnena för upplevelser, och lärdomar. Den uppmuntrar till nyfikenhet och lust att se efter vad som finns bakom nästa hörn eller nedanför nästa trappa, säger Lars Birn Lindeberg. Han menar också att variationen i sig bidrar till ökad fysisk aktivitet hos barnen. – Vi vet att fysisk aktivitet stimulerar inlärningsförmågan. Hjärnan och kroppen är ihopkopplade på ett sätt som fysiska upplevelser kan stimulera. Utanför skolan leder trappor i platåform från mellanstadiets lokaler ända ner till kajkanten. I framtiden ska trapporna leda hela vägen ner i vattnet. De stora trapporna inomhus fungerar även som samlingsplatser där man kan sitta i grupp. FOTO: TORBEN ESKEROD TRADITIONELLT KLASSRUM OKODAT Hur var det då med de rektangulära tegelbyggnaderna från 1970-talet? Vad var det som var fel? Enligt Lars Birn Lindeberg är det ofta så att traditionella klassrum gör barn passiva, både fysiskt och psykiskt. Han menar att det traditionella och universellt tänkta klassrummet inte kan tillgodose de olika behov som barnen har naturligt. I synnerhet inte sett i ljuset av de krav som den nya skolreformen i Danmark ställer. – Den nya skolreformen föreskriver längre skoldagar med individuell tillgång till lärande, undersökande och differentierade arbetsformer, arbetsgrupper över ämnesgränserna och årskurserna, en konkret och autentisk syn på vetande och inte minst ett ökat fokus på både ämne och fysisk aktivitet. Allt detta är faktorer som understöds dåligt av den traditionella ”hemklassprincipen” som finns i Danmark, och som innebär att varje enskild klass ska ha så många timmar som möjligt i samma, odifferentierade och ämnesmässigt okodade lokal. Det kan vara ganska läskigt att gå till skolan, i synnerhet när man är liten. Vad kan en arkitekt göra för att små barn ska känna sig trygga? För Lars Birn Lindeberg spelar rummens samspel en viktig trygghetsskapande roll. – Skolan har ett balanserat förhållande mellan öppna och tydligt avgränsade rum. Det är en skola som erbjuder rum till många olika sociala grupperingar, och som i det avseendet tillgodoser många olika behov. Små barn har en liten social radie, medan stora barn har en stor social radie. För att skapa en miljö som är inkluderande och trygg finns det många små avskärmade utrymmen som är tätt kopplade till de större rummen. – Det gör det enklare för personalen att överblicka de många olika aktiviteterna och säkerställer att de elever som har svårt att fungera, och att lära sig nya saker, inte exkluderas från gemenskapen i de större rummen. OLIKA PRINCIPER FÖR OLIKA STADIER I skolan i Sydhavn är lokalerna konstruerade enligt olika principer för de olika stadierna. Lågstadiet (årskurs 0 till 3) är indelat i mindre områden, där de mesta av de resurser som eleverna använder under en dag finns. Områdena är indelade med fasta ”hem klasser” omkring ett gemensamhetsutrymme med eget kök. Eleverna behöver på det sättet inte komma i kontakt med resten av skolan eller de andra eleverna, om de inte själva söker kontakt. Mellanstadiet och högstadiet är inrättat efter vad Lars Birn Lindeberg kallar ämneslokalprincipen, som Lars Birn Lindeberg. innebär att varje ämne har sin egen lokal eller område, som kan kodas enligt ämnesmässigheten och den gängse pedagogiken i det aktuella ämnet. – Det ger en mycket större flexibilitet i användningen av lokalerna och en högre grad av rörelse för eleverna. Den ämnes mässiga kodningen av lokalerna har dessutom visat sig ha en positiv inverkan på de äldre elevernas motivation att lära sig saker. n FOTO: JJW ARKITEKTER FASTIGHETSNYTT 6/2015 | 101
- Page 50 and 51: Connel FLER VÄLJER ATT GÖRA SINA
- Page 52 and 53: STADSBYGGNAD STORA PROJEKT | HAMNAR
- Page 54 and 55: Hela Sveriges ledande fastighetskon
- Page 56 and 57: 2. Nämen hej! En bra mötsplats ä
- Page 58 and 59: FROM ALBY WITH LOVE! Mitt i Alby, a
- Page 60 and 61: TEMA: FRAMTID FOTO: AMF FASTIGHETER
- Page 62 and 63: TEMA: FRAMTID Konceptet Rooftop. Ov
- Page 64 and 65: Eller hur kreativitet och nytänkan
- Page 66 and 67: TEMA: FRAMTID GÄSTKRÖNIKA | FRAMT
- Page 69: TEMA: FRAMTID GÄSTKRÖNIKA | FRAMT
- Page 72 and 73: malla.se malla.se I år knep vI bå
- Page 74 and 75: TEMA: FRAMTID En ljus framtid för
- Page 76 and 77: WE ARE GRONTMIJ WING GRONTMIJ BLIR
- Page 78 and 79: TEMA: FRAMTID Neonskyltarna är en
- Page 80 and 81: 70 89% MMI - MOTIVERAD MEDARBETARIN
- Page 82 and 83: En mötesplats för dig i ledande b
- Page 84 and 85: Ett halvdussin skäl att annonsera
- Page 86 and 87: SAMHÄLLE t f blir dåtidens skadeg
- Page 89 and 90: SAMHÄLLE Det förekommer väldigt
- Page 91 and 92: SAMHÄLLE I Malmö har man Sveriges
- Page 93 and 94: ARKITEKTUR KRÖNIKA | ARKITEKTUR S
- Page 95 and 96: Det finns många och mycket intress
- Page 97 and 98: ARKITEKTUR Förstå din kund - geno
- Page 99: ARKITEKTUR FOTO: TORBEN ESKEROD Nä
- Page 103 and 104: FORSKNING FORSKNINGSÖVERSIKT FOTO:
- Page 105 and 106: FORSKNING EXAMENSARBETE ALBIN HAGLU
- Page 107 and 108: AVSLUTNINGSVIS PÅ NYA POSTER I sam
- Page 109 and 110: AVSLUTNINGSVIS FIKONSPRÅKET FOTO:
- Page 111 and 112: Finns din målgrupp i norra delen a
Den smarta staden är en stad där samhällets<br />
funktioner kommunicerar och samverkar.<br />
En intelligent, omtänksam stad redo att förse<br />
morgondagens växande befolkning med<br />
allt från tänkande hus till talande soptunnor.<br />
Läs mer på sweco.se/smartcities
Change language