MÖTESHANDLINGAR

Foto: Malin Huusmann 

MÖTESHANDLINGAR 

RIKSMÖTE 2015 

4–6/12 — KATRINEHOLM

RIKSMÖTESHANDLINGAR 

DIGITAL VERSION 

WWW.SVEROK.SE

DAGORDNING RIKSMÖTE 2015 

Välkomna till Sveroks Riksmöte!...................................................................................................................4 

Praktisk information........................................................................................................................................5 

1. Mötets öppnande......................................................................................................................................... 14 

2. Fastställande av röstlängd........................................................................................................................... 15 

3. Mötets beslutsmässighet............................................................................................................................. 18 

4. Val av mötesfunktionärer............................................................................................................................ 20 

5. Adjungeringar............................................................................................................................................... 22 

6. Fastställande av mötesordning................................................................................................................... 24 

7. Fastställande av dagordning....................................................................................................................... 29 

8. Verksamhetsberättelse för 2014................................................................................................................ 30 

9. Ekonomisk berättelse för 2014................................................................................................................... 41 

10. Revisionsberättelse för 2014..................................................................................................................... 60 

11. Ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen 2014.............................................................................................. 62 

12. Verksamhetsrapport 2015......................................................................................................................... 64 

13. Ekonomisk rapport 2015........................................................................................................................... 73 

14. Revisorsrapport för 2015........................................................................................................................... 81 

15. Avregistreringar.......................................................................................................................................... 83 

16. Motion: Belöna istället för att straffa ...................................................................................................... 88 

17. Motion: Återinföra Årets Ungdomskommun ......................................................................................... 91 

18. Motion: Stadgeändring för att ha Riksmöte vartannat år .................................................................... 94 

19. Motion: Sverok – The Next Generation ................................................................................................. 100 

20. Motion: Level up! till nya höjder............................................................................................................. 127 

21. Motion: Utredning av Sveroks syfte....................................................................................................... 130 

22. Motion: Inga rasister i Sverok................................................................................................................. 132 

23. Motion: Stöd för landsortsföreningar.................................................................................................... 136 

24. Motion: Förändring av §26 prövning av avstängningar....................................................................... 138 

25. Motion: Ett tydligare Sverok.................................................................................................................... 140 

26. Fastställande av verksamhetsplan för 2016.......................................................................................... 142 

27. Fastställande av budget för 2016........................................................................................................... 146 

28. Fastställande av avgifter för 2016.......................................................................................................... 151 

29. Beslut om antal ledamöter i förbundsstyrelsen 2016......................................................................... 153 

30. Fastställande av arvodering 2016........................................................................................................... 155 

31. Val av förbundsstyrelse för 2016............................................................................................................ 157 

32. Val av valberedare för 2016.................................................................................................................... 162 

33. Val av revisorer för 2016.......................................................................................................................... 165 

34. Övriga frågor............................................................................................................................................. 168 

35. Ordet fritt................................................................................................................................................... 169 

36. Mötets avslutande.................................................................................................................................... 170 

Förbundets stadgar...................................................................................................................................... 171 

Mötesordlista................................................................................................................................................ 178 

Känner du dig orättvist behandlad?........................................................................................................ 182 

KATRINEHOLM 4–6/12 2015 

3 (182)

VÄLKOMNA TILL SVEROKS RIKSMÖTE! 

Du som läser detta är antingen en av de närmare 200 personer som kommer att samlas i 

Katrineholm i början på december för Sveroks Riksmöte eller intresserad av Sverok. 

Drygt 100 personer är valda som ombud eller ersättare för ombud. Ni har röstats fram av Sveroks 

medlemsföreningar under hösten 2015. Ni har alla fått ett stort förtroende; att representera Sveroks 

ungefär 1300 föreningar och drygt 83 000 medlemmar och fatta beslut om Sveroks verksamhet och 

inriktning under kommande verksamhetsår. Det är ni som påverkar vad Sverok ska göra, vad olika 

saker får kosta och vilka som ska företräda och granska förbundet under nästa år. Ni får också ta 

ställning till hur förbundet har fungerat under föregående år samt till förslag som inkommit från 

medlemmar, föreningar, valberedningen eller styrelsen. 

Drygt 50 personer kommer att delta på Riksmötet som funktionärer. Det är tack vare er som 

ombuden kan utföra sitt uppdrag. Det är ni som ser till att mötet förs framåt, att ljudet fungerar och 

att maten serveras. Ni ser till att det finns beslutsunderlag, protokoll och att alla som kommer på 

Riksmötet får ett bra bemötande. 

Några av er är gäster från Sveroks samarbetspartners och syskonorganisationer. Vi är glada att ni har 

valt att komma på Riksmötet! 

Riksmötet handlar mycket om beslut men inte bara om det. Riksmötet är en plats där du som 

deltagare kan lära dig mer om Sverok och spelhobbyn. Det är också ett tillfälle att knyta nya 

kontakter, dela erfarenheter och spela spel! 

I det här häftet hittar ni bland annat alla förslag som kommer att diskuteras på Riksmötet. Det är 

många idéer och fler kommer det att bli innan det är dags att gå till beslut. Om ni redan nu vill börja 

diskutera, ställa frågor eller komma i kontakt med andra ombud kan ni besöka VoteIT (sverok.voteit. 

se) eller Riksmötestrådarna på Sveroks forum (forum.sverok.se). 

Återigen – välkommen till Riksmötet! 

Förbundsstyrelsen 

4 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

PRAKTISK INFORMATION 

Det är viktigt att du läser igenom den här informationen 

för att ditt Riksmöte ska bli så bra som möjligt. 

Texten är skriven på lättläst form 

men du kan också be att få informationen uppläst 

genom att ringa till Sveroks kansli på 013-14 06 00. 

HÄR FÅR DU SVAR PÅ FÖLJANDE FRÅGOR: 

• Vad behöver jag göra innan mötet? 

• Vad ska jag ta med mig till Riksmötet? 

• Vad gör jag när jag kommer till Katrineholm? 

• Hur hittar jag till mötet? 

• Vad händer om jag inte kommer? 

• Vad är VoteIT och varför ska jag logga in där? 

• Hur är det med tillgängligheten på mötet? 

• Vad behöver jag ta hänsyn till? 

• Hur ser schemat för mötet ut? 

• Var finns all information om Riksmötet? 

• Vem kontaktar jag om Riksmötet? 

VAD BEHÖVER JAG GÖRA INNAN MÖTET? 

Riksmötet är ett långt möte 

med mycket som händer under tiden. 

För att ditt Riksmöte ska bli så bra som möjligt 

är det viktigt att du förbereder dig innan mötet. 

Du kan förbereda dig på olika sätt: 

– Läs igenom de här möteshandlingarna. 

– Titta på filmen ”En kort introduktion till 

Riksmöteshandlingarna” på youtube.com/sverok 

om hur möteshandlingarna fungerar. 

– Gå in i VoteIT på sverok.voteit.se 

där en del av Riksmötet håller till. 

– Prata med din förening om vad ni tycker 

om de olika förslagen som beskrivs i handlingarna. 

– Diskutera förslagen till mötet på Sveroks forum. 

– Delta på förträffarna som hålls på olika platser i landet. 

Förträffarna är tillfällen att fråga 

om saker inför mötet eller diskutera 

förslagen som beskrivs i handlingarna. 

– Titta på Sveroks uppesittarkväll 

25 november kl 19.00 

där förslagen till mötet diskuteras. 

VAD SKA JAG TA MED MIG TILL RIKSMÖTET? 

Du behöver packa det här till mötet: 

– Möteshandlingarna, 

om du har bett att få dem hemskickade i förväg 


5 (182)

– Hygienartiklar, till exempel tandborste och tandkräm 

– Eventuella mediciner 

– Pyjamas eller andra sovkläder 

(du kommer att bo i dubbelrum med en annan deltagare 

om du inte har angivit särskilda skäl för att bo ensam) 

– Extrakläder 

– Om du vill: något lite finare klädesplagg 

till finmiddagen på lördagskvällen. 

Klädnivån varierar mellan kostym och konventströja. 

– Bärbar dator eller motsvarande enhet. 

I val.sverok.se kan du meddela 

om du behöver låna en dator. 

Trådlöst nätverk och ström finns i möteslokalen. 

VAD GÖR JAG NÄR JAG KOMMER TILL KATRINEHOLM? 

Börja med att ta dig till hotellet och checka in. 

Lämna dina större väskor på hotellrummet. 

Alla deltagare bor i dubbelrum, 

om inte särskilda skäl angetts 

för att bo i enkelrum. 

När du har checkat in är det dags att gå till mötet. 

Ta dig till konferenscentret Safiren där mötet hålls, 

och checka in i Sveroks reception där. 

Då får du din namnbricka och ditt röstkort. 

Du kan delta i två utbildningar som hålls 

innan mötet på fredagen. 

En utbildning om hur Riksmötet fungerar startar 16.00 

i stora Riksmötessalen. 

Där får du lära dig mer om hur Riksmötet går till 

och får pröva på hur det är att stå i talarstolen. 

En utbildning om mötesklimatet på Riksmötet startar 17.10 

också den i stora Riksmötessalen. 

Där diskuterar vi hur vi vill att Riksmötet ska vara 

så att alla känner att de trivs. 

Du kan läsa mer om utbildningarna 

i val.sverok.se. 

Du kan äta middag i Safiren 

mellan 17.30 och 20.00. 

HUR HITTAR JAG TILL MÖTET? 

Hotellet heter Hotell Statt. 

Adressen till hotellet är: 

Storgatan 20 

641 45 Katrineholm 

Möteslokalen heter Safiren, 

och ligger konferensbyggnaden med samma namn. 


Adressen till Safiren är: 

Drottninggatan 19 

641 30 Katrineholm 

Hotellet ligger väldigt nära tågstationen. 

Om du anländer till Katrineholm på spår 1 

gå rakt igenom stationsbyggnaden 

och ut genom dörrarna. 

Hotell Statt ligger då framför dig, 

lite snett till höger. 

Om du anländer på spår 2–5, 

gå nedför trappan från perrongen 

och ta till höger i gångtunneln 

under järnvägsspåren. 

Vid gångtunnelns slut, 

gå uppför trappan på höger sida 

Hotell Statt ligger framför dig, 

på andra sidan det lilla torget. 

Ingången till hotellets reception 

ligger runt hörnet till vänster, mot gatan. 


7 (182)

Mellan hotellet och möteslokalen 

är det cirka 10 minuters promenad. 

Gå ut från hotellets reception 

och sväng vänster, mot tågstationen. 

Gå genom gångtunneln under järnvägsspåren. 

När tunneln tar slut har du Stortorget på höger sida. 

Snedda över Stortorget till torgets motsatta hörn 

och vik in till vänster på Drottninggatan. 

Följ Drottninggatan till nummer 19 

där möteslokalen ligger på vänster sida. 

Inne på Safiren ska du gå rakt fram 

och ta trappan eller hissen upp till andra våningen. 

Uppe i korridoren på andra våningen tar du till vänster 

och går rakt fram några meter 

så kommer du till Sveroks reception 

och möteslokalen som också heter Safiren. 

VAD HÄNDER OM JAG INTE KOMMER? 

Om du är ombud, 

eller reserv som får ersätta ombud, 

men inte har anmält dig i val.sverok.se 

eller anmält att du inte kommer, 

så får en reserv åka till mötet i ditt ställe. 

Du får behålla din rösträtt, 

men om du ändrar dig och vill komma på mötet 

kommer du själv att behöva betala 

för resa, mat och boende 

istället för att Sverok gör det. 

Om du har anmält dig i val.sverok.se 

men av någon anledning inte kan komma på Riksmötet 

är det viktigt att du hör av dig till Sverok 

och berättar det så snart som möjligt. 

Då kan en reserv kallas in istället för dig. 

VAD ÄR VOTEIT OCH VARFÖR SKA JAG LOGGA IN DÄR? 

En stor del av Riksmötet hålls i 

onlinesystemet VoteIT, på sverok.voteit.se. 

Riksmötet i VoteIT är redan öppet, 

och det går bra att diskutera där om du vill. 

Du behöver skapa en användare 

på sverok.voteit.se för att kunna delta i mötet. 

Som ombud eller reserv 

ska du också ha rösträtt på Riksmötet. 

När du kommer till Riksmötet, 

får du en kod som du ska mata in i VoteIT. 

Koden ger dig rösträtt under mötet. 


HUR ÄR DET MED TILLGÄNGLIGHETEN PÅ MÖTET? 

Lokalen där mötet hålls heter Safiren, 

och ligger i konferenscentret med samma namn. 

Det går att läsa om lokalen på Hotel Statts hemsida. 

Lokalen och några av grupprummen 

ligger en trappa upp i konferenscentret, 

och det finns hiss dit. 

Hotellet har också hissar. 

I möteslokalen och några grupprum finns hörslinga. 

Behöver du tolk av något slag, 

ska du maila till info@sverok.se 

eller ringa 013-14 06 00, 

så bokar Sverok en tolk till dig. 

Fika, lunch och middagar under möteshelgen 

kommer att serveras i konferenscentret Safiren. 

Frukost serveras på hotellet. 

Specialkost kommer att ordnas, 

för de som behöver det. 

Under hela mötet finns vatten och frukt, 

och det ingår fika vid 15.00 på lördagen 

och 10.00 på söndagen. 

Det finns också en kiosk där du kan handla 

kaffe, te, dricka, mackor och godis. 

HJÄLP PÅ MÖTET 

På mötet får deltagarna prata i mikrofon, 

antingen på deltagarens plats 

eller i talarstolen längst fram. 

Vill du inte prata i mikrofon, 

kan du skicka det du vill säga i ett sms 

så läser presidiet upp ditt sms. 

Skicka det du vill säga till 

telefonnummer 076-015 74 09 

Numret annonseras också på Riksmötet. 

Stödsekreterare 

Janni Andersen 

Under mötet på lördagen finns stödsekreterare på plats. 

Stödsekreterare är Janni Andersen 

och Lotta Rodin Lundberg. 

Det betyder att de gärna hjälper till om någon vill 

skriva ändringsförslag till motionerna på mötet 

men inte vet riktigt hur de ska skriva. 

Om du behöver komma i kontakt med stödsekreterarna 

under mötet på lördagen 

kan du prata med dem på plats eller ringa. 

Telefonnummer till Janni är 070-742 17 24. 

Telefonnummer till Lotta är 070-725 62 42. 

Stödsekreterare 

Lotta Rodin Lundberg 


9 (182)

Ombud och reserver som åker på 

Riksmötet för första gången, 

och alla som vill veta mer om Riksmötet, 

kan gå en utbildning innan mötet 

som handlar om hur Riksmötet går till. 

Utbildningen startar klockan 16.00 på fredagen. 

Du kan läsa mer om utbildningen 

som inloggad i val.sverok.se 

Innan Riksmötet kan du också delta i en utbildning 

om mötesklimatet under Riksmötet. 

Utbildningen finns för att göra Riksmötet 

så inkluderande som möjligt. 

Trivselvärdar finns på plats hela tiden. 

De fungerar som en trygg punkt på mötet 

och hjälper gärna till att svara på frågor. 

Om du känner dig ensam eller diskriminerad under mötet 

kan du vända dig till en trivselvärd. 

MER OM SÄRSKILDA BEHOV 

Kom ihåg att fylla i enkäten i val.sverok.se 

om du har särskilda behov som gäller 

maten, boendet eller mötet. 

Särskilda behov kan till exempel vara 

allergier, om du måste bo ensam, 

eller om du behöver ett lugnt rum att vila i. 

Vill du veta mer om Sveroks arbete 

för att göra Riksmötet mer lättillgängligt? 

Du hittar hela Sveroks likabehandlingsplan 

på www.sverok.se 

genom att söka efter ”likabehandlingsplan”. 

VAD BEHÖVER JAG TA HÄNSYN TILL? 

Under Riksmötet samlas nästan 170 personer 

i samma lokaler och aktiviteter. 

Det gör att alla deltagare behöver 

ta hänsyn till de andra på mötet. 

Då blir mötet som bäst för alla. 

INGA NÖTTER ELLER JORDNÖTTER 

Tänk på att allergenet är luftburet, 

vilket gör att du utsätter allergiker 

för fara om du har nötter i lokalerna. 

Allergenet kan följa med på dina händer 

om du ätit nötter eller jordnötter. 

Inga nötter eller jordnötter kommer 

att serveras under mötet eller måltiderna. 


INGA CITRUSFRUKTER ELLER PAPRIKA 

Allergenet för citrusfrukter och paprika 

är också luftburet och orsakar fara 

för allergiker i samma lokal. 

Inga citrusfrukter eller paprika kommer att serveras 

under mötet eller måltiderna. 

VAR SÅ FRI FRÅN DOFTER OCH DJURHÅR SOM MÖJLIGT 

Många människor är känsliga för 

starka dofter, som till exempel parfym. 

Många är också allergiska mot pälsdjur. 

Ta med dig rena kläder till mötet 

och undvik starka dofter. 

RIKSMÖTET ÄR ALKOHOLFRITT 

Sveroks policy för alkohol på event 

som förbundet arrangerar, 

säger att ingen alkohol ska förekomma. 

Därför kommer ingen alkohol att serveras 

vid några måltider under helgen. 

Hotellet har en bar där det är möjligt 

att handla alkohol, 

om du är tillräckligt gammal. 

Drick inte alkohol i de utrymmen 

där Riksmötets aktiviteter pågår. 

Det gäller också bastun på hotellet. 

RIKSMÖTET SÄNDS LIVE 

Riksmötet kommer att sändas på webben 

under hela tiden som mötet pågår. 

Det är bara den ena av mötets två talarstolar 

som kommer att synas i bild. 

Vill du inte vara med i bild, 

ska du välja den talarstol som inte filmas. 

Vill du inte höras i sändningen, 

kan du skicka din fråga till presidiet via sms 

så läser de upp frågan. 

Numret dit är 076-015 74 09. 

TA HÄNSYN TILL VARANDRA! 

Alla deltagare på mötet 

förtjänar en lika bra helg som du. 

Ta fram din mest omtänksamma sida! 


11 (182)

HUR SER SCHEMAT FÖR MÖTET UT? 

FREDAG 4 DECEMBER 

14:00 Incheckning på Hotell Statt öppnar 

14:00 Incheckning i Sveroks reception på Safiren öppnar 

16:00(–16.55) Utbildning i mötesformalia i Safiren 

En genomgång av mötets praktiska delar 

och en chans att testa på att stå i talarstolen 

17.10(–18.00) Utbildning i mötesetikett i Safiren 

En diskussion om klimatet på Riksmötet 

17:30(–20.00) Middagsbuffé i Pelarsalen på Safiren 

19:00 Mötet öppnas i Safiren 

En kort genomgång av mötesteknik och regler 

21:45 Mötet ajourneras, 

det vill säga att mötet pausar tills imorgon 

Alla deltagare går till hotellet och möteslokalen låses 

22:00 Mingel med valberedningen på hotellet, 

där du får chansen att prata med de 

som kandiderar till förtroendeposter 

och fråga valberedningen hur de gjort sitt urval 

Spel och andra aktiviteter pågår också under kvällen 

LÖRDAG 5 DECEMBER 

07:00 Frukost på hotellet 

08:30 Mötet fortsätter i Safiren 

10:00(–10.30) Paus 

12:00(–13.00) Lunch i Pelarsalen på Safiren 

13.00 Yrkandestopp på mötet 

Det betyder att inga fler förslag eller ändringar tas emot 

13.00 Presentation av Tankebanken.se i Safiren 

13.10 Mötet fortsätter i Safiren 

15:00(–15.30) Fika på Safiren 

18:00 Mötet ajourneras 

19:00 Middag i Pelarsalen på Safiren 

Avtackningar, med mera 

22:00 Förslag på budget diskuteras på hotellet 

Spel och andra aktiviteter pågår också under kvällen 

SÖNDAG 6 DECEMBER 

07:00 Frukost på hotellet 

Efter frukost: Checka ut från hotellet 

08:30 Mötet fortsätter i Safiren 

10:00(–10.30) Fika på Safiren 

12:00(–13.00) Lunch i Pelarsalen på Safiren 

15:00 Mötet avslutas 


VAR FINNS ALL INFORMATION OM RIKSMÖTET? 

All praktisk information om Riksmötet, 

till exempel schema, vägbeskrivning och mat, 

finns inne i val.sverok.se i menyn till vänster. 

På Sveroks hemsida via länken 

sverok.se/sverok/riksmote 

finns också en del information. 

Ordlistan med olika termer och begrepp 

som kan komma att användas på mötet 

finns längst bak i de här handlingarna. 

Ordlistan hittar du även på Sveroks wiki, 

via länken wiki.sverok.se/wiki/mötesordlista 

VEM KONTAKTAR JAG OM RIKSMÖTET? 

Telefon: 013-14 06 00 (även under Riksmötet) 

Mail: info@sverok.se (även under Riksmötet) 

Frågor om mat, boende, resor, 

anmälningar eller annat praktiskt: 

Josefin Bergman, josefin.bergman@sverok.se, 013-465 29 56 

Flygresor: Leila Orre, leila.orre@sverok.se, 013-465 29 52 

Frågor om mötets innehåll 

eller mötets upplägg: 

Alexander Hallberg, alexander.hallberg@sverok.se, 076-629 29 99 

och Tjarls Metzmaa, tjarls.metzmaa@sverok.se, 070-401 59 17 

Telefon för deltagare 

att sms:a till under Riksmötet, 

om deltagaren inte vill prata 

i mikrofon eller talarstol: 076-015 74 09 


13 (182)

1. MÖTETS ÖPPNANDE 

Mötet öppnas traditionellt av förbundets ordförande. 

Förbundets nuvarande ordförande heter Alexander Hallberg. 


2. FASTSTÄLLANDE AV RÖSTLÄNGD 

HANDLINGAR 

Lista över valda ombud och reserver 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... fastställa röstlängden. 

ÖVRIGA YRKANDEN 

2 ...... ...... 

3 ...... ...... 

4 ...... ...... 


15 (182)

VALDA OMBUD OCH RESERVER 

Det är bara ombuden och ersättarna till ombuden som har rösträtt på Riksmötet. Därför behöver 

mötet då och då undersöka vilka som är på mötet så att rätt personer får rösta. Exakt hur 

röstlängden fastställs varierar lite mellan Riksmöten, men vanligt är att alla ombuden och reserverna 

ropas upp och de som svarar att de är där får rösta, eller att närvaron fastställs via VoteIT. Övriga får 

inte rösta förrän röstlängden uppdateras på mötet. Innan röstlängden är fastställd kan Riksmötet 

inte ta några andra beslut. 

OMBUD 

Johan Ahlberg Lenita Hellman Evelina Persson 

Daniel Alström Max Horttanainen Sebastian Pfaff 

Christian Andersson Mia Häggström Emil Rogvall 

Sunna Andersson Jezzica Israelsson Anton Ronsjö 

Nathalie Andersson Martina Jansson Fabian Rosdalen 

Johannes Arendt Ola Jentzsch Anna Rosengren 

Frida Aronsson Rikard Johansson Adam Rydell 

Alex Barry Linda Johansson Jenny Ryden 

Karl Barwe Paul Maria Johansson Stefan Rylander 

Hannski Bengtsson Robin Johansson Jani Sahamies 

Kevin Björk Chris Jonassson Katie Sandström 

Rickard Björketun Johan Jonsson Robin Schlyter 

Leo Borg Oscar Jönsson Sam Schönbeck 

Elaine Boström Robin Kaas Joakim Skimutis 

Richard Brorsson Peter Kallioniemi Rasmus Storkamp 

Martin Brosser Samuel Karlin Björk Matilda Ström 

Anton Brunberg Sara Karlsson Neo Sundelin 

Mikaela Börjesson Björn Karlsson Adam Sääf 

Sofia Carlsson Simon Larsson Alva Söder 

Carl Dahl Thomas Lundqvist Gunnar Södergren 

Alexandra Dahlberg Lukas Lönnborn Felix Thålin 

Diana Davidsson Maximilian Malander Jonathan Vahlkvist 

Carl Dickfelt Johan Malmlöf Daniel Vinter 

Andreas Ekeroot Scott Merseburg Fredrik Vittfarne 

Tobias Fjellander Mia Mäkelä Emma Walett 

Anneli Friedner Malcolm Nihlen - Green Björn Wallberg 

Johan Groth Fanny Niklasson Wihlborg Josefin Westborg 

Daniel Gustafsson Fredrik Nilson Sophie Westman Lundqvist 

Nelly Gustavsson Hampus Nordberg Magnus Wiberg 

Niklas Hallgren Jonas Nordén Jochen Widén 

Carl-Magnus Hansson Fanny Nordgren Joppe Widstam 

Magnus Hansson Johan Nylin Elisabeth Yeung 

Mats Heden Måns Olsson Gustav Åhs 

Alfred Helander 

Tobias Olsson 


RESERVER 

Elvira Fallsdalen Anna Nilsson Sebastian Boqvist Bäckman 

Johan Huang Jan-Sigurd Olsson Oskar Freij 

Anton Karlsson Lars Söderlund HannaH Henriksson 

Sara Serpan Claes Gerleman Linda Ripa 

Jocke Tang Wilhelm Wijkander Sofie White 

Henrik Grönberg Alexander Jääskeläinen Ewelina Lundholm 

Josef Abdi Isa Blomberg Leo Cederwall 

Hampus Samuelsson Isac Pålsson Leif Ershag 

Ludvig Köhler Laura Creighton Alfred Barwe Paul 

Cecilia Hällstrand Frans Björkstam Lukas Renklint 

Alexander Wallin Jonas Billing Kajsa Seinegård 

Oliver Andersin Jonella Metzmaa Kenny Lee Iker 

Johannes Axner Daniel Persson Alexander Kazen 

Linnea Lindgren Tung Chung Albin Dunby 

Michelle Sandberg Margareta Wiegerth Andreas Rolén 

Emma Boström Erik Lundgren Mikael Jönsson 

Jessica Karlsson Rasmus Rostö Tim Sandin piippo 

Christoffer Nilsson Kim Celander Petra Blomkvist 

Richard Forsell Niklas Lindroth Tinah Ekwall 

Johan Falk Jessica Roos Daniel Bengtsson 

AnnaIsabella Selleskog Joakim Hammarsten Martin Jensen 

Rutger Brattström Joakim Fredriksson Thomas Tireland 

Lloyd Baltz Johan Adolfsson Belinda Ekström 

Christoffer Rusthoi Johan Lind Rasmus Sandström 

Patrik Ljungberg Niklas Danielsson Henrik Almén 

Elin Holm Sigrid Svensson Daniel Armyr 

Dag Lindgren Jacob Hallén Emma Carlström 

Mattias Tauson John Bergström Emelie Folkesson 

Felix Rasmussen Martin Aftevik Andreas Sellén 

Viktor Alakörkkö Klara Nordin Nils Svednell 

Marie Louise Sjögren Johan Eklund Mika Näregård 

Birger Hanning Linn Pedersen Johan Dahlberg 

Åsa Lundin Johan Green Samuel Linder 


17 (182)

3. MÖTETS BESLUTSMÄSSIGHET 

HANDLINGAR 

Beslutsmässighetsberättelse 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... mötet ska räknas som beslutsmässigt. 


2 ...... ...... 

3 ...... ...... 

4 ...... ...... 


BESLUTSMÄSSIGHET 

För att mötet ska kunna ta beslut måste mötet vara beslutsmässigt. 

KRAV FÖR BESLUTSMÄSSIGT RIKSMÖTE 

Kraven för att ett Riksmöte ska bli beslutsmässigt står i förbundets stadga 36§. 

36§ Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt: 

1 då kallelse utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och 

valberedning senast trettioförsta (31) juli samma år som Riksmötet, samt till Riksmötesombud 

och Riksmötesreservombud snarast efter Riksmötesombudsvalets avslutande, med uppgift 

om tid och plats för det ordinarie Riksmötet, 

2 då Riksmötesombudsval förrättats i enlighet med vad som föreskrivs i stadgan, 

3 då Riksmötesmöteshandlingar har sänts ut till Riksmötesombud, Riksmötesreservombud, 

förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning samt gjorts tillgängliga för 

medlemsföreningarna senast tre (3) veckor före det ordinarie Riksmötet. 

DOKUMENTATION AV HUR KRAVEN EFTERFÖLJDES 

2015-07-27: Kallelsen, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet, skickades ut till 

samtliga medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning. 

2015-07-27: Riksmötesombudsvalets nomineringsperiod inleddes. 

2015-08-24: Riksmötesombudsvalets röstningsperiod inleddes. 

2015-09-05: Riksmötesombudsvalet avslutades. 

2015-09-06: Rösträkning genomfördes. 

2015-09-06: Verksamhetsrevisorerna Andreas Brodin och Dick Hellman granskade och godkände 

Riksmötesombudsvalet. 

2015-09-06: Kallelse skickades ut till Riksmötesombud och Riksmötesreservombud. Samtidigt 

publicerades valresultatet på val.sverok.se. 

2015-11-09: Mail med länk till pdf-fil med handlingar skickades till alla Riksmötesombud, 

Riksmötesreservombud, förbundsstyrelseledamöter, förbundsrevisorer, 

förbundsvalberedare och medlemsföreningar. Detta är de handlingar som nämns i 

stadgarna. 

2015-11-13: Tryckta handlingar skickades från tryckeriet direkt till alla Riksmötesombud, 

Riksmötesreservombud, förbundsstyrelseledamöter, förbundsrevisorer och 

förbundsvalberedare som beställt detta. Detta kompletterar handlingarna på fil, men 

ersätter dem inte. 


19 (182)

4. VAL AV MÖTESFUNKTIONÄRER 

Ett antal mötesfunktionärer ska väljas. Några av funktionärerna leder mötet, ser till att frågorna 

behandlas i rätt ordning och att alla får komma till tals. Andra har till uppgift att räkna röster om det 

skulle behövas och att när mötet är slut justera protokollet. 

HANDLINGAR 

Information om mötesfunktionärer 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... välja Tobias Landén till mötesordförande 

2 ...... välja Mattias Bjärnemalm till vice mötesordförande 

3 ...... välja Christer Pettersson till mötessekreterare 

4 ...... välja Erland Nylund till vice mötessekreterare samt VoteIT-ordförande 

5 ...... välja Susanne Vejdemo till demokratifrämjare 

6 ...... välja _____________________ till justerare 

7 ...... välja _____________________ till justerare 

8 ...... välja _____________________ till rösträknare 




11 ...... ...... 

12 ...... ...... 

13 ...... ...... 


INFORMATION OM MÖTESFUNKTIONÄRER 

VAL AV MÖTESORDFÖRANDE 

Mötet ska välja mötesordförande och vice mötesordförande. För att det ska finnas flera som kan byta 

av varandra brukar Riksmötet välja en mötesordförande och en eller flera vice mötesordföranden. 

Mötesordföranden hjälper ombuden att få ett effektivt möte bland annat genom att hålla i 

talarordningen, sköta omröstningar och se till att de som talar inte upprepar sådant som redan är 

sagt. 

VAL AV MÖTESSEKRETERARE 

Mötet ska välja mötessekreterare och vice mötessekreterare. Mötessekreteraren dokumenterar 

besluten som ombuden tar i ett protokoll. Traditionellt brukar endast förslag som fått bifall 

dokumenteras i protokollet. Ordningsfrågor brukar inte heller dokumenteras i protokollet, det vill 

säga beslut om raster, att det är dags att gå till beslut, ordningsregler på mötet och liknande. 

Målet är att protokollet ska vara klart senast 2–3 timmar efter Riksmöte, så de valda måste vara 

beredda att stanna kvar efter mötet tills protokollet är klart. 

VAL AV DEMOKRATIFRÄMJARE 

Mötet ska välja demokratifrämjare. Demokratifrämjaren har till uppgift att hålla koll på jargong och 

klimat under mötet. Demokratifrämjaren har mandat att avbryta en talare på mötet och påpeka 

exkluderande eller kränkande beteende (i tal såväl som i beteende). Syftet är att hålla bättre koll på 

mötesklimatet och göra miljön så trygg som möjligt för de som är nya, personer i minoritetsgrupper, 

och alla övriga deltagare. 

VAL AV VOTEIT-ORDFÖRANDE 

Mötet ska välja VoteIT-ordförande. Uppdraget innebär uppdateringar av omröstningar, sidor, 

beslut, och så vidare. Den person som har VoteIT-ansvaret föreslås också inneha posten som vice 

mötessekreterare. 

VAL AV JUSTERARE 

Mötet ska välja minst två justerare. Deras uppdrag är att när mötet är avslutat läsa igenom 

protokollet och berätta för mötessekreteraren om något verkar vara fel. I de flesta fall så brukar 

mötessekreteraren rätta dessa fel, men skulle justerare och sekreterare vara oense skrivs både 

sekreterarens text och justerarens kommentar in i protokollet. 

Det är lämpligt, men inte absolut nödvändigt, att ombuden väljer justerare bland sig, eftersom det 

är ombudens beslut som är dokumenterade i protokollet. Målet är att protokollet ska vara klart 

senast 2–3 timmar efter Riksmöte, så de valda måste vara beredda att stanna kvar efter mötet tills 

protokollet är klart. 

VAL AV RÖSTRÄKNARE 

Mötet ska välja tre rösträknare. Deras uppdrag är att räkna inkomna röster i de fall som ombuden vill 

det. Det brukar ombuden vilja då det är någorlunda jämnt i en omröstning. Rösträkningen kan vara 

öppen genom att ombuden räcker upp händerna eller sluten genom att ombuden skriver vad de 

röstar på lappar. 


21 (182)

5. ADJUNGERINGAR 

HANDLINGAR 

Information om adjungeringar 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... alla som är på Riksmötet i egenskap av utsedd distriktsstyrelserepresentant adjungeras 

till mötet med yttrandeoch förslagsrätt. 

2 ...... alla övriga som är inbjudna till Riksmötet och är på plats adjungeras till mötet med 

närvarorätt. 

3 ...... avslå ärendet. 


4 ...... ...... 

5 ...... ...... 

6 ...... ...... 


INFORMATION OM ADJUNGERINGAR 

På Riksmötet har ombud, reserver, förbundsstyrelsen, förbundsvalberedarna, förbundsrevisorerna, 

personalen och medlemmar som inte har rätt att väljas till ombud rätt att delta med yttrandeoch 

förslagsrätt enligt stadgan. Andra medlemmar i förbundet har rätt att delta i mån av plats, utan 

yttrandeoch förslagsrätt. En person som för talan för viss motion eller fråga har närvaro-, yttrandeoch 

förslagsrätt i berörda frågor på Riksmötet. Övriga som vill vara med måste adjungeras till mötet 

för att få vara där. 

Att vara adjungerad betyder att man får vara på mötet, men inte nödvändigtvis att man har rätt att 

uttala sig i några frågor. 

Skulle det bli problem kan ombuden ändra sig och frånta personer sin adjungering. Skulle ombuden 

bara vilja adjungera vissa personer, men inte andra, är det lämpligt att de namnges och att detta 

dokumenteras i protokollet. 


23 (182)

6. FASTSTÄLLANDE AV MÖTESORDNING 

HANDLINGAR 

Förslag till mötesordning 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... fastslå mötesordningen enligt Förslag till mötesordning. 


2 ...... ...... 

3 ...... ...... 

4 ...... ...... 


FASTSTÄLLANDE AV MÖTESORDNING 

INLEDNING 

Sverok har under många år tagit fram ett tillvägagångssätt för hur Riksmötet ska genomföras 

(“mötesordning”). Det beskrivs i den här texten. Riksmötet kan besluta att anta (acceptera) den här 

mötesordningen. Riksmötet kan också bestämma om ändringar. 

RÖSTLÄNGD 

Röstlängden är listan över vilka som har rösträtt på mötet. Röstlängden justeras (röstas om och 

bestäms) fredag kväll (vid punkten “Fastställande av dagordning”), samt lördag efter lunch och 

söndag morgon samt vid alla andra tillfällen när mötet bestämmer att det ska hända. 

FRIFORMSDEBATT 

Efter att dagordningens inledande punkter och föregående års redovisningar har hanterats, så gör 

mötet uppehåll för friformsdebatt. Under friformsdebatten hålls öppna gruppdiskussioner i mötets 

centrala frågor under ledning av diskussionsledare. Frågorna diskuteras i grupperna tills grupperna 

är nöjda, eller tills dess att schemat inte tillåter ytterligare debatt i friform. Mötesordföranden leder 

mötet även under friformsdebatten. 

DEBATT I PLENUM 

Vid debatt i plenum (helgrupp; alla är samlade i samma sal) behandlar mötet en fråga i taget. 

Varje fråga inleds med att förslagsställaren får möjlighet att prata om sitt förslag följt av att andra 

deltagare har möjlighet att ställa korta frågor till förslagsställaren. Därefter får andra som lagt förslag 

i frågan prata om sina förslag. Ingen frågestund följer på detta. Därpå följer debatt efter talarlista 

(talarkö) där var och en talar i turordning. 

Vad gäller motioner som inkommit till Riksmötet så avsätts en begränsad debattid för varje motion 

(se nedan). Den som önskar delta i debatten skriver upp sig genom mötessystemet VoteIT eller 

håller upp sin nummerbricka tills mötesordföranden nickar och bekräftar att namnet är uppsatt på 

talarlistan. I plenum talar en person i taget. Den som står näst i tur på talarlistan håller sig redo och 

går upp till någon av talarstolarna. Vid frågestund till förslagsställare eller vid ordningsfråga kommer 

mikrofonspringare ut med en mikrofon och talarstolen används inte. 

På Sveroks Riksmöte används första- och andratalarlista, vilket innebär att de som ännu inte 

har sagt något om den aktuella frågan får företräde framför de som redan har fått prata. Den 

som presenterat ett förslag anses redan ha pratat. Den person som står näst i tur efter den 

aktuella talaren behåller alltid sin plats, oberoende av om de står på första- eller andratalarlistan. 

I tidsbegränsade frågor inleder mötesordföranden med att alla som vill tala får sätta upp sig på 

listan, därefter slumpas ordningen på de talande. Därefter kan ombuden sätta upp sig på talarlistan 

och behandlas i tur ordning i mån av tid. Den som talar har tre minuter på sig om inte mötet 

beslutar något annat. Mötesordföranden påminner om att tiden närmar sig slutet efter cirka 2,5 

minut. Talarlistan kan brytas av ordningsfråga, sakupplysning och replik efter mötesordförandens 

godkännande: 

• Ordningsfråga påkallas genom att man håller upp sin nummerbricka och säger 

“Ordningsfråga”. Vid ordningsfråga får förslagsställaren föredra sin fråga kort därefter går 

mötet direkt till beslut om sådant behövs. Exempel på ordningsfrågor är begäran om paus, 

önskemål om förtydligande från presidiet eller begäran om streck i debatten (att stänga 


25 (182)

talarlistan). 

• Sakupplysning är en kort faktaupplysning där en person kan bryta talarlistan för att bidra med 

fakta som kan underlätta eller förkorta debatten. 

• Replik är svar på tal som får användas från någon som känner sig personligt påhoppad av en 

debattör. Replik får pågå under maximalt 30 sekunder. 

Schemalagda pauser bryter plenumdebatten automatiskt utan att mötet behöver besluta om 

paus. Schema för mötet, inklusive tider för pauser, måltider och sömn, finns i möteshandlingarna. 

Röstkortens baksida har ett stort frågetecken. Räck upp detta om det är några ord eller begrepp som 

du inte förstår, som en signal till talaren att vara tydligare. 

FÖRDELNING AV DEBATTID FÖR MOTIONER, VERKSAMHETSPLAN, 

BUDGET OCH VAL 

Mötet har en begränsad tid, och Sverok använder en speciell metod för att bestämma hur lång tid 

som ska avsättas för behandling av motioner, verksamhetsplan, budget och personval. Tiden för 

debatt fördelas enligt följande: Ombuden tilldelas fem (5) markörer. Alla punkterna skrivs upp på 

stora papper. Ombuden får fördela sina fem (5) markörer på dessa punkter utifrån hur mycket tid 

ombuden vill lägga på de olika punkterna. De punkter som får flest markörer från ombuden får mest 

tid: Mötespresidiet räknar ut detta, avrundat i 10-minutersintervall. Utöver den tilldelade tiden får 

budget, verksamhetsplan och val 20 minuters extra debattid, plus eventuell tid som fördelas efter 

markörerna. I detta ingår inte tid för presentation, frågestund eller beslutsprocess. 

Eventuell överbliven tid efter debatter som tar mindre tid än tilldelat används som bufferttid där 

mötesordföranden finner det lämpligt. Frågor som inte tilldelas någon tid kommer endast att 

presenteras av de som lagt förslag i frågan. Därefter går mötet till beslut. Mötesordförande har 

möjlighet att i mån av tid och vid särskilt behov tilldela extra debattid till en fråga. Frågan behandlas i 

portioner om 5 minuter. Maximalt 10 minuter kan tilldelas. 

TID FÖR BUDGETBEREDNING 

Budgeten avhandlas under söndagen. Efter middagen på lördagen kan intresserade ombud delta 

i en budgetberedning tillsammans med representanter från förbundsstyrelsen samt förbundets 

kanslichef. Målet med denna budgetberedning är att producera ett gemensamt helhetsförslag. Syftet 

är att mötet under budgetdebatten på söndagen ska ha en uppdaterad helhetsbild av förbundets 

ekonomi att ta ställning till, istället för många lösryckta ändringar med svårtolkade konsekvenser. 

Förslag från budgetberedningen är undantagna från förslagsstoppet. 

FÖRSLAG UNDER MÖTET 

Förslag (yrkanden) ska lämnas genom det digitala mötessystemet VoteIT som finns tillgängligt under 

mötet. Personer som inte känner sig bekväma med att lägga in förslaget själv via VoteIT kan få hjälp 

av mötets stödsekreterare. Alla förslag måste vara inkomna klockan 13 på lördagen för att behandlas 

under mötet. Efter förslagsstoppet kl 13 kan man inte längre lägga ett nytt förslag eller dra tillbaka ett 

lagt förslag. Även jämkningar ska vara inkomna klockan 13 på lördagen. En jämkning innebär att två 

förslag som är liknande varandra sammanfogats till ett gemensamt förslag av de som lagt fram dem. 

Förslag från budgetberedningen på lördag kväll som rör ändringar i budgeten är undantaget 

förslagsstoppet. Övriga frågor måste vara inkomna klockan 13 på lördagen för att behandlas under 

mötet. Övriga frågor behandlas i mån av tid. Övriga frågor som ej behandlats söndag klockan 15 

stryks. 


BESLUT 

Beslut fattas enligt beslutad propositionsordning (beslutsgång). Röstning i beslutsfrågor sker med 

lappuppräckning eller i det digitala mötessystemet VoteIT, som delvis används under mötet för 

debatt, förslag och omröstningar. När VoteIT används för att samla in röster frågar mötespresidiet 

mötet om alla är klara och omröstningen stängs först när ingen längre uttrycker att de inte är 

klara. När beslut fattas med lappuppräckning kommer först alla som är för ett förslag bli ombedda 

att hålla upp sina lappar, därefter ombeds alla som är mot förslaget att hålla upp sina lappar. 

Mötesordföranden avgör vilken sida som har majoritet. 

Alla förslag ställs mot avslag, vilket innebär att det alltid finns möjlighet att rösta nej till ett förslag. 

Alla med rösträtt kan begära votering (“omröstning”). Då kommer mötessystemet VoteIT användas 

eller rösträknarna att kallas upp för att räkna lapparna exakt. Det går även att väcka en ordningsfråga 

om sluten votering. Hela omröstningen genomförs då genom det digitala mötessystemet. Alla 

omröstningar som har fler än två förslag som står emot varandra kommer att genomföras i det 

digitala mötessystemet VoteIT. 

FÖRTROENDEVAL 

Val av styrelse hanteras genom att Riksmötet först väljer styrelsens verkställande utskott 

(förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare) genom personval. Därefter 

fastställs antal ledamöter i styrelsen. Därpå väljs övriga ledamöter genom personval. Valberedning, 

revisorer och revisorsersättare väljs med personval. Varje val föregås av tid för presentationer och 

pläderingar enligt fördelningen av debattid. 

Personval förrättas enligt följande metod: 

1 Beslut fattas kring hur många poster som ska besättas. Detta tal betecknas i denna 

förklaring av systemet som Y. 

2 Alla valbara kandidater listas på röstsedel eller i digital lista. På denna röstsedel/lista är 

valbara kandidater som är del av valberedningens förslag särskilt markerade. 

3 Varje röstberättigad röstar genom att rangordna valfritt antal kandidater från 1 till 5 med 

stjärnor. Flera kandidater kan ha samma antal stjärnor och är då likvärdiga i 

rangordningen. Man kan också välja att inte rangordna en kandidat, vilket automatiskt 

sätter dem på sista möjliga plats på röstsedeln. 

4 Rösterna sammanställs av VoteIT. De Y kandidater som får starkast värden, baserat på 

vilka kandidater som flest ombud föredrar i en parvis jämförelse av samtliga kandidater 

blir föreslagen styrelse. 

5 Av rangordningen framräknad styrelse ställs avslutningsvis mot avslag med enkel 

majoritet. 

RESERVATIONER 

Ombud som anser att ett beslut kan leda till juridiska konsekvenser har rätt att reservera sig mot 

beslutet. Exempel på juridiska konsekvenser är att någonting är olagligt, exempelvis om förbundet 

skulle bryta ingångna kontrakt. Reservation lämnas via formulär för reservation som du hittar på 

www.sverok.se/reservationer-under-riksmotet/ och måste inkomma innan mötet avslutas. Du måste 

informera mötesordföranden att en reservation inlämnats. Reservation får ej överskrida 200 ord. 

Reservation bör innehålla en motivering till varför ombudet vill reservera sig. Motiveringen kan 

bifogas till protokollet under förutsättning att den är saklig, inte av debatterande karaktär och inte 


27 (182)

iktad mot person eller grupp av personer. I protokollet noteras att ombudet reserverat sig mot 

beslutet samt eventuellt motivet för detta. 

Notera att reservation inte kan användas för att få en egen uppfattning i en viss fråga införd i 

protokollet. Reservation innebär att en person markerar att hen inte står bakom ett beslut som kan 

få juridiska konsekvenser. 


7. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNING 

HANDLINGAR 

Förslag på dagordning (se innehållsförteckningen i början av möteshandlingarna) 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... fastställa dagordningen. 


2 ...... ...... 

3 ...... ...... 

4 ...... ..... 


29 (182)

8. VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2014 

HANDLINGAR 

Verksamhetsberättelse för 2014 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... lägga Verksamhetsberättelse för 2014 till handlingarna. 


2 ...... ...... 

3 ...... ...... 

4 ...... ...... 


VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2014 

I denna verksamhetsberättelse är texten i fetstil hämtad ur verksamhetsplanen för 2014. 

Ur verksamhetsplanen: År 2014 kommer att ha ett särskilt fokus på medlemsrekrytering, 

förenings- och distriktsutveckling samt förstärkt intern och extern kommunikation. Arbetet 

med breddad finansiering och ökad mångfald kommer att fortsätta vara prioriterade 

områden. De resultat som framkommit i projekt Normer, attityder och beteenden integreras 

löpande i verksamheten. 

Förbundet vill under året nå ut till fler unga och ge dem möjlighet att utveckla sina intressen i 

föreningsform. Det ska vara enkelt och givande att vara medlem i en Sverokansluten förening! 

Till detta arbete hör också åtgärder för att stärka vi-känslan inom förbundet. Alla medlemmar 

ska känna att de är medlemmar i sin förening och i Sveriges största ungdomsförbund. 

Arbetet med att utveckla förbundets samarbeten med andra organisationer har varit 

framgångsrikt och bland annat skapat möjligheter till olika utvecklingsprojekt och till 

påverkan på nationell nivå. Arbetet är fortsatt prioriterat. 

Förbundet har under året genomfört flera insatser för att stärka föreningar och distrikt. Viktigast 

är kanske att förbundet anställt tre regionala föreningskonsulenter som ”är anställda centralt men 

agerar regionalt”. När året avslutades fanns konsulenter i Malmö, Stockholm och Umeå vilket ger en 

god geografisk spridning. 

Förbundet har också genomfört en distriktsutredning med syfte att stärka och utveckla distriktens 

roll i förbundet. Arbetet skedde i nära samarbete med distrikten och ett flertal förändringsförslag 

blev genomröstade Riksmötet 2014. 

Medlemsrekrytering har varit i fokus under året. Flera insatser har genomförts, bland annat har 

förbundet medverkat på Stockholms kulturfestival, Medeltidsveckan och Speltorget. Förbundet 

har också tagit fram en rekryteringsfilm, annonserat i olika media och genomfört förändringar i 

eStart som gör det lättare att bilda förening. De regionala föreningskonsulenterna samt vår centralt 

anställda föreningsutvecklare spelade också en viktigt roll både när det gäller nyrekrytering och att 

hjälpa befintliga föreningar att utvecklas och växa. 

Föreningskonsulenterna, distriktsutredningen och rekryteringsarbetet bidrog också till att öka 

vi-känslan inom förbundet. Ett annat initiativ som vill stärka vi-känslan är projektet Respect 

All, Compete! . Genom att verka för en mer välkomnande attityd inom e-sporten vill vi stärka 

samhörigheten inom förbundets största verksamhetsgren. 

Under året har flera externt finansierade projekt genomförts samtidigt som administrativa tjänster 

har erbjudits distrikten m.fl. Härigenom skapas en bredare bas för förbundets finansiering. 

Mångfaldsarbetet inom projekt NAB har bl.a. resulterat i en likabehandlingsplan som under året 

påverkat många olika delar av organisationen. NAB har beviljats medel för ytterligare ett år vilket 

innebär att mångfaldsarbetet fortsätter att vara en viktigt del av förbundets verksamhet. 

Samarbeten med externa parter har under året ytterligare vidgats och fördjupats med bl.a. Sveriges 

elevråd Svea, Spelcenter i Sverige och Dataspelsbranschen som nya partners. 


31 (182)

MÅL FÖR VERKSAMHETEN – FÖRENINGARNA 

Ur verksamhetsplanen: På föreningsnivå kommer frågan om medlemsrekrytering att vara 

prioriterad. Vi vill öka antalet medlemsföreningar och antalet medlemmar i förbundet. 

För att uppnå detta vill vi genomföra åtgärder som gynnar både nytillkomna och befintliga 

föreningar. Nytt för året är en satsning på föreningslokaler och på åtgärder för att stärka 

samhörigheten inom förbundet. Vi vill stärka relationen mellan förbundets olika delar, 

stärka Sverok som varumärke och arbeta för en känsla av samhörighet inom förbundet i 

sin helhet. När det gäller lokaler vill vi bland annat förenkla för föreningar som vill upprätta 

samarbetsavtal kring lokaler med andra aktörer (näringslivet, andra ideella organisationer, 

studieförbund etc.). Satsningen på e-sportföreningarna fortsätter med en satsning på fysiska 

mötesplatser för e-sportare och utveckling av en så kallad code of conduct. 

Förbundet har under året arbetat med medlemsrekrytering i olika kanaler. Vi har också genomfört 

flera aktiviteter för att synliggöra spelhobbyn och stärka medlemsföreningarna. En av de insatserna 

som gjorts för att förstärka och utforska nya sätt att organisera sig är att föreningsdirektivet skrevs 

om för att vara mindre omfattande men också för att möjliggöra för föreningar att bilda avdelningar. 

MEDLEMSREKRYTERING 

Mål ur verksamhetsplanen: A1: Rekrytera minst 100 föreningar utöver den “normala” 

ökningen om cirka 150 föreningar per år (motsvarar en ökning av antalet föreningar om cirka 

10 %) 

Året slutade med en ökning av totalt 141 föreningar. 

Mål ur verksamhetsplanen: A2: Rekrytera minst 10000 nya individuella medlemmar 

(motsvarar en ökning av antalet medlemmar om cirka 10 %) 

Mellan år 2012 och 2013 minskade medlemsantalet drastiskt, från cirka 105.000 medlemmar till cirka 

75.000 medlemmar. Flera orsaker kan förklara denna utveckling bl.a. förändringar inom e-sporten 

vad gäller tävlingssystem och spelformat, att några föreningar lämnat förbundet och, kanske 

viktigast, att ett stort antal föreningar (varav många med hundratals medlemmar) helt enkelt inte 

rapporterar sina medlemmar i eBas. Förbundet har under året vidtagit flera åtgärder för att göra 

det lättare för stora föreningar att rapportera medlemmar, bl.a. kommer en funktion för automatisk 

överföring av medlemsdata mellan föreningarnas medlemsregister och eBas (ett s.k. API) att 

utvecklas. 

Totalt fanns det drygt 80.000 medlemmar vid årets slut men siffrorna beräknas bli något högre 

eftersom att vi inte rapporterar 2014 förrän hösten 2015. 

Mål ur verksamhetsplanen: A3: Förbundet skall lägga vikt på ungdomar vid 

medlemsrekrytering. 

Barn och ungdomar var en central del i medlemsrekryteringen. Exempel på sammanhang där Sverok 

mött barn och unga är Medeltidsveckan, Speltorget på Stockholms Kulturfestival, Comic Con Gamex 

och evenemanget Kidscraft på Sydcon där SKuD deltog och informerade om Sverok och spelhobbyn. 

Genom de rollspel vi tagit fram inför årets bägge val (se vidare nedan) har vi fått en god möjlighet 

att nå ut i skolan. I alla dessa sammanhang har vi kunnat visa upp spelhobbyn och våra olika 

verksamhetsgrenar för barn och unga i skolåldern. Arbetet har i huvudsak samordnats av Sveroks 

kommunikatör tillsammans med en grupp föreningar (bl.a ConFusion, Dragon’s Lair, MiFF, 


PeppCon, Prylkompaniet och Spelföreningen Ringbärarna) som i flera fall varit de som varit på plats 

på evenemangen. Fysiska utskick och annonsering riktades specifikt mot de som nyligen börjat 

gymnasiet. 

“VI ÄR SVEROK!” 

Mål ur verksamhetsplanen: B1: Öka vi-känslan och samhörigheten bland föreningar och 

medlemmar; som medlemmar i Sverok är vi inte “bara” lajvare eller figurspelare – vi är Sverok, 

Sveriges roligaste folkrörelse! 

Vi har i flera insatser, framför allt i arbetet med medlemsrekrytering, tänkt mycket kring 

förbundsandan. Vår utgångspunkt är att förbundet inte ska definera sina medlemmar, i stället ska 

medlemmarna ska definera förbundet. Ett steg i detta arbete var att under hösten 2014 genomföra 

en medlemsundersökning som gav oss god insikt i hur medlemmarna ser på förbundet. Utifrån de 

resultaten så spelades en film in och olika insatser gjordes under #viärsverok. Det inleddes även ett 

arbete med att synliggöra och uppmärksamma alla våra verksamhetsgrenar mer från central nivå. 

Mål ur verksamhetsplanen: B2: Minst 25 % av medlemsföreningarna ska rösta i 

Riksmötesvalet 

I Riksmötesvalet röstade ca 150 föreningar vilket motsvarar ca 13 % av föreningarna. Det är 

en signifikant ökning från tidigare år (9 % 2013 och 8 % 2012) vilket är positivt och visar att 

de insatser förbundet genomfört under året (bl.a. flera typer av påminnelser, ett fokus på en 

särskild ”röstningsdag” och samarbete med distrikten kring påminnelser till föreningarna) varit 

framgångsrika. 

Mål ur verksamhetsplanen: B3: Minst 250 personer ska kandidera som ombud i 

Riksmötesvalet 

När nomineringen till ombudsvalet stängde hade 297 personer nominerats och 227 personer tackat 

ja eller nej till sin kandidatur (resten hade inget svarat). Det är en positiv utveckling där fler personer 

ser det som viktigt att vara med och påverka Sveroks framtid. 

Mål ur verksamhetsplanen: B4: Utforma en tydlig informations- och kommunikationsplan som 

innefattar förbunds- , distrikts- , förenings- och medlemmsnivå för att öka främjandet av ”Vi 

är Sverok”-känslan. 

En kommunikationsplan blev framtagen och implementerad i kansliets arbete. Många av insatserna 

blev avbockade under 2014 men arbetet och värdegrunden för arbetet kommer att fortsätta under 

2015. 

FÖRENINGSLOKALER 

Mål ur verksamhetsplanen: C1: Ta fram ett ramavtal för hur dataspelsföreningar och 

internetcaféer kan samverka kring fysiska mötesplatser. Under året ska minst fem avtal 

tecknas på olika platser i landet 

Olika former för samarbete mellan spelföreningar och internetcaféer är en av fler aktiviteter i 

projektet Respect All, Compete! Projeket beviljades medel från Allmänna arvsfonden i juni 2014. I 

september 2014 anställdes en projektledare och en redaktör/utbildare för att driva projektet. 

Målet nåddes inte under 2014 eftersom projektet startades under hösten. Däremot kommer målet 

att uppnås under 2015 som en del av projektets mål. 


33 (182)

Mål ur verksamhetsplanen: C2: Ta fram mallar för arrendeavtal av mark och byggnader 

Ett arrendeavtal har tagits fram. Avtalet finns publicerat på Sveroks hemsida (http://www.sverok.se/ 

forening/mallar/). 

Mål ur verksamhetsplanen: C3: Fördjupa samarbetet med Våra gårdar för att etablera 

kontakter på lokalnivå mellan medlemsföreningar i Sverok som söker lokal och föreningar 

som kan erbjuda lokal. Minst 5 medlemsföreningar ska ha fått tillgång till lokal via Våra 

gårdar under året 

Under året har samarbetet med Våra gårdar fördjupats, bl.a. var Sverok representerat på Våra 

gårdars årsmöte. Det finns också planer på att integrera Våra gårdars karttjänst över tillgängliga 

lokaler (http://www.varagardar.se/karta/) med Sveroks karttjänst Hitta (http://hitta.sverok.se). En 

sådan integration skulle underlätta för våra medlemsföreningar att hitta möjliga samarbeten kring 

lokaler. 

Möjligheten till samarbete på föreningsnivå mellan våra medlemsföreningar och Våra gårdars 

föreningar har också lyfts fram i förbundsbrevet. Ett antal föreningar som har egen lokal har valt att 

själva gå med i Våra gårder för att på så sätt ta del av de olika tjänster som Våra gårdar erbjuder sina 

lokala medlemsföreningar. De regionala föreningskonsulenterna har lyft frågan om samarbete med 

Våra gårdar i sitt löpande arbete. Under december hände det mycket konkreta saker som speeddating 

mellan lokalägare och föreningar samt träffar av olika slag. Det ser väldigt positivt ut inför 

nästkommande år. 

FÖRENINGSUTVECKLING 

Mål ur verksamhetsplanen: D1: Ta fram och sprida en code of conduct för användning på 

turneringar på både fysiska LAN och turneringar online. Syftet är att skapa en anda av fair 

play inom e-sporten på samma sätt som man gör inom idrotten 

Målet är en av orsakerna till att Sverok sökte stöd för projektet Respect All, Compete!. På samma sätt 

som med punkt C1 så nåddes målet inte under 2014. Däremot kommer målet att uppnås under 2015 

som en del av projektets mål. 

Mål ur verksamhetsplanen: D2: Arrangera minst 3 e-sport camps där e-sportande ungdomar 

och speladministratörer kan träffas för att nätverka och utveckla sig och sitt spelande 

Även detta mål är direkt kopplat till projektet Respect All, Compete! Se punkt C1 och D1. 

Mål ur verksamhetsplanen: D3: Genomföra Svenska e-sportcupen 2014 som ska bestå av tre 

kval och en final i olika delar av Sverige. Tittartalen på Svecups sändningar ska öka med 30 % 

från 2013 . Svecup ska exponeras i minst 5 traditionella medier samt i minst 5 e-sportsmedier. 

Under första kvartalet gjorde förbundet ett antal insatser för att säkra finansieringen av Svenska 

e-sportcupen 2014. Det var en budgetmässig förutsättning för projektet att tillräckliga många och 

starka sponsorer kunde engageras i arbetet med cupen. Förhandlingar var långt framskridna med 

flera möjliga samarbetspartners men i juni 2014 stod det klart att det inte skulle bli möjligt att säkra 

finansieringen. Styrelsen fattade därför beslutet att inte genomföra Svenska e-sportcupen 2014. 

Mål ur verksamhetsplanen: D4: Fortsätta satsningen på Leia, ett nätverk för kvinnliga 

arrangörer. I arbetet ingår att lägga grunden för ett bestående nätverk som inom två år skall 

vara externfinansierat. Leia ska ingå i den löpande verksamhet som arbetsgrupp. 


Arbetsgruppen har haft ett möte under året. Därefter har gruppen bytt sammankallande vilket 

inneburit ett avbrott i verksamheten. 

Mål ur verksamhetsplanen: D5: Ta fram en guide som visar på de mervärden för 

medlemsföreningar som kommer av att samarbeta med andra, såväl internt som externt. 

Guiden ska innefatta en mall för samarbetsavtal. Exempel på lyckade samarbeten ska lyftas 

fram i våra olika kanaler 

Ett exempel på samarbetsavtal blev under året framtaget. 

Mål ur verksamhetsplanen: D6 : Ta fram två lajv anpassade till skolan i samarbete med 

Sveriges Elevråd SVEA. Lajven genomförs i samband med de två skolvalen som genomförs 

under 2014: Europaparlamentsvalet och Riksdagsvalet. Målet är att lajven tillsammans ska 

engagera 300 skolor runt om i landet. 

Under året har Sverok och SVEA tagit fram två rollspel för skolan: Rådet och Republiken Skolan. 

Spelen har lanserats i samband med EU-valet och riksdagsvalet. Spelen fokuserar på att skapa 

intresse och engagemang för den demokratiska processen. Spelen har fått stor uppmärksamhet, 

bland annat genom allmänmedia (TV4) och specialiserad media (Lärarnas Nyheter). I slutet på 

augusti hade ca 110 elever spelat Rådet vid fyra olika tillfällen och ca 560 elever spelat Republiken 

Skolan vid 26 olika tillfällen. Spelen har laddats ner lite över 700 gånger och 200 spel har distribuerats 

i tryckt form. 

Rådet och Det levande valet är bra exempel på hur spel kan användas som pedagogiskt verktyg och 

ett stöd för aktivt lärande. 

Mål ur verksamhetsplanen: D7: Tillsätta en arbetsgrupp med syfte att ta fram konkreta 

förslag på hur förbundet ska nå ut till barn och ungdomar i skolåldern. 

Barn och unga har legat i fokus för arbetet med medlemsrekrytering under året (se punkt A3 ovan). 

De två rollspel som Sverok tagit fram tillsammans med Sveriges Elevråd Svea har erbjudit en särskilt 

lämplig kanal för att synliggöra spelhobbyn i skolan (se punkt D6 ovan). 

Mål ur verksamhetsplanen: D8: Stötta lajvsverige genom att underlätta och stärka 

förutsättningarna för nationellt samarbete mellan etablerade lajvaktörer och föreningar. 

Under året har styrelen gjort en översikt av förbundets stöd till lajvhobbyn och diskuterat hobbyns 

behov tillsammans med aktiva inom lajvscenen. I februari besökte förbundsordföranden Prolog 

och bjöd in till diskussion under rubriken ”Lajvhobbyn i Sverige, vad behöver vi?”. Besöksantalet 

var lågt men ett antal förslag kom fram, bl.a. lajv i skolan, stöd för att jobba med inkluderingen och 

mångfald, stöd för att hitta och få tillgång till markområden, arrangörsutbildningar och legitimitet för 

kulturformen. 

En enkät skickades ut i grupperna Vi som lajvar, Lajvare i Sverige, Larp women unite, Vi som lajvar, för 

att ha roligt på Facebook i september 2014. I enkäten svarar 108 av 128 att det är genom Facebook 

de oftast får information om lajv. Näst vanligast är tips från vänner (106 av 128). Detta illustrerar hur 

informationsflödet inom lajvhobbyn ser ut. 

Enkäten visar att de tre vanligaste önskemålen kring framtiden för lajv är ”Det finns många lajv att 

välja mellan”, ”Det är enkelt att hitta lokaler/områden” och ”Lajv anses som en kulturform, likt teater 

eller film”. 

På frågan om vilka insatser som är vad Sverok kan göra för att underlätta för lajvhobbyn får 


35 (182)

följande tre förslag högst prioritet: ”Ta fram information om var man hittar områden/lokaler”, ”Hålla 

arrangörsutbildningar för lajvarrangörer” och ”Ha ett kalendarium med information om alla lajv som 

sätts upp”. 

Det är intressant att jämföra vad som kommit fram i undersökningen med de olika insatser som 

genomförts under 2014 inom förbundet. Projektet Det levande valet har tagit ut lajvhobbyn 

på en rad skolor över hela landet (vilket svarar mot ett av de lägre prioriterade önskemålen). 

Spelledarutbildningen kopplad till projektet har fört samman spelledare som fått träffas och 

fortbildas vilket också efterfrågats. 

Enligt förbundsstyrelsens förslag Riksmötet 2013 har ett kulturråd inrättats vars fokus bland annat är 

att erkännandet av lajvhobbyn som kulturform ska öka, en insats som prioriterades högt av enkätens 

respondenter. 

På styrelsens möte i maj fattades beslut om att fortsätta och undersöka frågan om att ta fram en 

samlad karta där ägande av mark kan förtydligas, ett arbete som fortsätter under hösten. Detta 

ligger väl i linje med respondenternas högst prioriterade insats, dvs. att ta fram information om var 

man hittar områden/lokaler. Förbundet har även tagit fram en mall för arrendeavtal gällande mark 

och lokaler. 

Arrangörsutbildningar finns inom ramen för Level Up!, förbundets utbildningssatsning. Få 

utbildningar har genomförts, något som enkäten ger en bild av att det finns en efterfrågan för. 

Arbetsgruppen som jobbar med Level Up! kommer därför att verka för att det arrangeras fler 

utbildningar i just arrangörskap. 

Grunden för nya samarbeten ligger i att föreningar och lajvaktörer har möjlighet att träffas. Att 

upprätta ännu flera nya mötesplatser, egna facebookgrupper eller konferenser är troligen inte det 

behov som gett upphov till skrivningen i verksamhetsplanen. I samtal runt skrivningen som infördes 

i verksamhetsplanen har man bland annat framfört att det handlar om alla de lajv som arrangeras 

utan Sverok och att fler lajvarrangörer behöver få information om nyttan av att gå med i Sverok. 

Detta var den huvudsakliga anledningen till att den nya skrivelsen togs fram. Med anledning av 

medlemsrekryteringsprojektet anser styrelsen att frågan om att informera om Sveroks verksamhet 

och möjligheten att starta förening kan anses genomförd. 

Vad gäller mötesplatser och diskussionsforum anser styrelsen att de konferenser och grupper där 

hobbyn idag diskuterar kan anses tillräckliga. Här anser vi utifrån de prioriteringar som framkommer 

i enkäten att de arrangörsutbildningar som finns inom ramen för Level Up! bör prioriteras för att 

möta lajvhobbyns behov, och att detta kan skickas med till arbetsgruppen för Level Up! 

SVEROKS WEBBNÄRVARO 

Mål ur verksamhetsplanen: E1: Göra en översyn av struktur, utseende och plattformar för 

Sveroks hemsidor (www.sverok.se, wiki.sverok.se, forum.sverok.se och hitta.sverok.se). Syftet 

är att skapa en tydligare struktur, tillgängliggöra den information som finns och skapa en 

tydligare koppling mellan de olika sidorna 

Förbundet har under året initierat ett arbete med att flytta till en ny och mer modern driftsmiljö. 

Målet är att skapa en billigare och mer lättadministrerad teknisk IT-miljö. I samband med detta 

kommer även vissa applikationer att bytas ut. Ansvariga inom styrelsen har därför bedömt att det 

är bättre att vänta med översynen tills systemen är flyttade och applikationerna bytta. Medlen har 

reserverats så att arbetet kan genomföras under 2015. 


Mål ur verksamhetsplanen: E2: Utveckla innehållet i Sveroks digitala kunskapsbanker 

(www.sverok.se, wiki.sverok.se, hitta.sverok.se och bilder.sverok.se). Innehållet ska bli mer 

tillgängligt, kompletteras med mer verksamhetsinriktat material etc. I valet av bilder och 

utformningen av texter ska hänsyn tas till mångfaldsperspektivet. 

Förbundet har under året fortlöpande arbetat med innehållet i de digitala kunskapsbankerna. Ett 

fokus har varit att genomföra en genomgripande gallring och omstrukturering för att göra det 

lättare att hitta aktuellt material. I samband med att applikationerna byts ut för wikin och bildbanken 

kommer vi att gå igenom innehållet i tjänsterna. Texter och bilder på webbsidan uppdateras löpande 

utifrån de åtgärder som kommit fram i arbetet med likabehandlingsplanen. 

ORGANISERING PÅ REGIONAL NIVÅ 

Mål ur verksamhetsplanen: F1: Sverok ska ha regionala konsulenter på minst tre platser i 

landet. Konsulenterna har sin verksamhet på regional nivå och arbetsleds från central nivå. 

Tre regionala föreningskonsulenter har anställs i början på hösten 2014. De är placerade i Malmö, 

Stockholm och Umeå. Konsulenterna är anställda på förbundsnivå och deras arbete samordnas av 

föreningsutvecklaren på förbundskansliet. Under arbetet med distriktsutredningen framkom att 

föreningskonsulenterna har en viktig roll att fylla i arbetet med att utveckla distrikten. 

Förbundet ser mycket hoppfullt på att Sverok äntligen har tre föreningskonsulenter på plats. De 

kommer att spela en stor roll för att öka vi-känslan inom förbundet, stärka distrikt och föreningar och 

synliggöra förbundet bland barn och unga lokalt. De kommer också vara en aktiv del i det externa 

arbetet på regional nivå, genom dialoger med bland annat kommuner, landsting och andra ideella 

organisationer. 

Mål ur verksamhetsplanen: F2: Till nästa års riksmöte presentera ett stadgeförslag där 

distriktens roll i förbundet tydligt definieras. 

Under året har Distriktsutredningen genomfört ett antal arbetsmöten, bl.a. en workshop med 

distriktsstyrelserna, ett heldagsmöte med företrädare för distrikten och särskilt inbjudna och 

ytterligare en workshop med distriktsstyrelserna i samband med Vårslaget i maj 2014. Utredningen 

har också haft löpande kontakt med styrelsen och förbundskansliet. 

Intresset för utredningen har varit stort och många bra förslag har kommit fram under arbetets 

gång. Utredningen presenterades för förbundsstyrelsen på styrelsemötet i augusti 2014 och 

styrelsens beslutade att dels lägga fram en motion med förslag till ändringar i Sveroks stadgar, dels 

lyfta vissa förslag i verksamhetsplanen för 2015. 

MÅL FÖR VERKSAMHETEN – FÖRBUNDET 

Ur verksamhetsplanen: Under året ska förbundet fortsatt prioritera frågor kring utåtriktat 

arbete och samarbeten, externfinansiering och mångfald. Vi fortsätter att satsa på intern 

och extern kommunikation. Externt vill vi lyfta fram Sverok som ett starkt riksförbund som 

verkar på nationell nivå för en stark och levande spelhobby. Viktiga delmoment är en tydlig 

profil och ett brett kontaktnät bland beslutsfattare och tjänstemän, inom den ideella sektorn, 

i kommunerna och i media. 

Förbundet har under året fortsatt det utåtriktade arbetet. Arbetet har genomförts tillsammans med 


37 (182)

samarbetspartners; medlemsföreningar, distrikt och andra förbund och föreningar. Arbetet har 

fokuserat på att lyfta fram spelhobbyn som positiv fritidssysla, föreningarna som grogrunder för 

ungas demokratiska utveckling och betydelsen av insatser för mångfald på många olika plan. 

UTÅTRIKTAT ARBETE OCH SAMARBETEN 

Mål ur verksamhetsplanen: G1: Vara en aktiv medlem och part i våra samarbetsorgan och 

gemensamma satsningar. Prioriterade områden är den ungdomspolitiska propositionen, 

Europarådets kampanj No hate speech-movement samt årets europeiska konferens om 

amatörkultur. 

Förbundet har under året varit aktivt engagerade i Partsgemensamt forum, Ungdomspolitiska rådet 

samt i styrelserna för ax – Amatörkulturens samrådsgrupp, Civos, LSU och Föreningen VoteIT. En 

aktiv medverkan i dessa forum innebär en möjlighet att påverka för förbundet viktiga beslut som 

t.ex. bidragsnivåer, regelverk och lagstiftning 

Förbundet har under året engagerat sig i arbetet med den ungdomspolitska propositionen. Genom 

projekt Respect All, Compete! medverkar Sverok i No hate speech-movement. Under Amateos 

årskonferens, som lockade deltagare från ett stort antal europeiska länder, kunde ax redogöra för 

verksaheten i sina medlemsförbund bland vilka Sverok ingår. 

Förbundet har under året byggt upp nya samarbeten, bl.a. kring gemensamma projekt, med bl.a. 

Sveriges Elevråd SVEA och Statens medieråd. 

Mål ur verksamhetsplanen: G2: Medverka i minst tre nationella möten där politiker, 

beslutsfattare, högre tjänstemän och/eller media finns med och få in minst tre debattartiklar 

i nationella eller regionala nyhetskanaler 

Sverok har under året medverkat i politikerveckan i Almedalen där förbundssekreteraren bl.a. talade 

om arrangörsskap och framtiden för evenemang och event. Förbundsordföranden har löpande 

under året träffa beslutsfattare från regeringskansliet bl.a. inom ramen för Partsgemensamt forum. 

Under 2014 genomfördes även satsningen Spelkultur och feminism under den feministiska festivalen 

Nordiskt Forum där Sverok tillsammans med Spelkultur i Skåne och Studiefrämjandet satte fokus 

jämställdhetsfrågor inom spelhobbyn. 

När det gäller medianärvaro har Sverok, tillsammans med sina distrikt och medlemsföreningar, 

under året omnämnts i cirka 145 tidningsartiklar, radio- eller TV- program. Det har gällt allt från 

specifika händelser i lokalpressen (till exempel konvent, lajv, LAN med mera) till kommunal påverkan 

och spelkulturdebatter. Under hösten har även det nystartade projektet Respect All Compete fått 

mycket medieuppmärksamhet. 

Sverok har även deltagit med en debatterande medienärvaro, bland annat med två debattartiklar ) 

samt en rapport om unga HBTQ-spelares villkor i onlinespel, som i sin tur ledde till en omfattande 

debatt i traditionell media och i spelmedia. Debattartiklarna gällde vikten av nyktra mötesplatser 

(samskriven med UNF) samt LSUs rapport “Fritidens prislapp”, som lyfter upp ojämlikheten i 

bidragsfördelningen mellan olika typer av föreningar som riktar sig mot ungdomar. 

Vi deltog även i en webbsänd debatt på Aftonbladet TV då Förbundsordförande debatterade 

mot Tomas Tobé efter hans uttalande om spel som orsaken till skolans sjunkande resultat i PISAundersökningen, 

samt i en debatt om ideella krafter och festivaldöden under Almedalsveckan då 

Förbundssekreterare representerade Sverok. 


Mål ur verksamhetsplanen: G3: Genomföra en utredning gällande vilket intresse och 

vilka förutsättningar som finns för samarbete över nations gränserna på föreningsnivå. I 

utredningen ska även undersökas vilka externa medel som finns för föreningar att söka 

rörande internationella samarbeten 

Frågan har lyfts fram i kansliets kontakter med föreningarna och, till viss del, inom ramen för 

distriktsutredningen. En sammanställning av vilka externa medel som finns att söka inom EU finns på 

förbundets hemsida. 

DEMOKRATI, MÅNGFALD OCH INFLYTANDE 

Mål ur verksamhetsplanen: H1: Påbörja arbetet med att implementera den 

likabehandlingsplan som var ett resultat i projekt NAB I i den löpande verksamheten. Arbetet 

ska löpande avrapporteras på årets styrelsemöten. 

Arbetet med likabehandlingsplanen är färdigställt. Tankarna som förs fram i likabehandlingsplanen 

genomsyrar förbundets arbete och har blivit en alltmer naturlig del av oss. Styrelsen vill lyfta fram att 

arbetet kring likabehandling och mångfald är ett löpande arbete och även om likabehandlingsplanen 

är fastställd så är det nu det långsiktiga arbetet med att implementera den och låta den genomsyra 

hela förbundet börjar. 

Mål ur verksamhetsplanen: H2: Slutföra utredningen kring framtida former för Riksmötet 

(omfattar bland annat demokratisk uppbyggnad, representativitet, tillgänglighet samt 

praktiska aspekter) 

I februari genomfördes en workshop kring formerna för framtida Riksmöten. Workshopen var 

välbesökt och många intressanta förslag kom fram. Projektet avrapporterades på styrelsemötet i 

mars 2014 (se http://forum.sverok.se/viewtopic.php?f=384&t=46653). Baserat på utredningen har 

styrelsen påbörjat ett internt arbete kring möjliga konkreta förändringar av Riksmötet. Arbetet kan 

däremot inte anses färdigt utan kommer att fortsätta under 2015. 

EXTERN FINANSIERING 

Mål ur verksamhetsplanen: I1: Den externa finansieringen ska motsvara minst 20 % av de 

totala intäkterna 

Ambitionsnivån har varit fortsatt hög när det gäller att bredda finansiering för förbundet. Sverok 

har idag ett antal olika intäktskällor förutom statsbidraget, t.ex. projektansökningar, sponsring och 

försäljning av administrativa tjänster till distrikt, föreningar, andra förbund och Sverok Admin. Under 

2013 uppnådde vi en extern finansiering på ca 14 % av statsbidragen och det kändes naturligt att 

höja ambitionsnivån inför 2014. 

När finansieringen av Svenska e-sportcupen 2014 inte kunde säkras trots omfattande insatser och 

förhandlingar försvann motsvarande ca 10 procentenheter av den externa finansieringen. Den 

externa finansiering för år 2014 uppgick ändå till ca 1,7 Mkr (ca 15 % av statsbidragen). 

ÖVRIGA UPPDRAG M.M. 

Utöver de mål som finns i verksamhetsplanen för 2014 fattade Riksmötet beslut i ett antal andra 

frågor. Förbundsstyrelsen har valt att avrapportera även dessa frågor här. 


39 (182)

PROJEKT ”HEJ, KOMMUNEN!” 

Under året har projekten ”Hej, kommunen!” (som genomfördes tillsammans med Vi Unga) och 

”Inflytande 2.0” slutförts och avrapporterats till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. 

Medlemsföreningarna har under året blivit mer aktiva i att söka kontakt med sin kommun. Ett 

exempel är att föreningar deltog på de remisskonferenser som arrangerades av Lunds kommun i 

samband med att kommunen skulle ändra sina bidragsregler. 

NÖRD PÅ PRIDE 

Årets Nörd på Pride hade ett särskilt fokus på spelkultur och feminism och innebar medverkan i 

både Stockholm Pride 2014 och Regnbågsfestivalen i Malmö. Totalt nådde vi ca 500 deltagare och 

arrangörer under de 18 arrangemang som genomfördes. Våra ekipage sågs av totalt ca 610 000 

åskådare. 

VUXNAS ROLL I FÖRBUNDET 

Förbundet har under året tittat närmare på hur Sverok hanterar vuxna (medlemmar äldre än 26 år) 

och hur förbundet ska kunna jobba för att kompetens och långvarigt engagemang ska kunna tas till 

vara på. En undersökning kring vilken roll vuxna ville och kan ha i förbundet samt hur de upplever att 

vi är ett förbund som finansieras via ungdomsmedel genomfördes. Förbundstyrelsen kom fram till 

att vi inte skulle genomföra några större satsningar utan istället stödja de initiativ som redan är på 

gång och kan tänkas uppkomma inom förbundet. 

Implementeringen av avdelningar som ett sätt att organisera sig har även möjliggjort för medlemmar 

att organisera sig inom olika föreningar men med gemensam plattform. 

AG KULTURRÅDET 

AG Kulturråd tillsattes av Riksmötet 2013. Gruppens uppdrag är att undersöka och stärka Sveroks 

plats som en aktiv aktör inom kultursektorn. Arbetet har under året bedrivits genom att två 

skypemöten och en arbetshelg hållits. Totalt har åtta personer varit aktiva i kulturrådet under året. 

På det första mötet diskuterades hur gruppen utifrån uppdraget definierade spelkulturen och 

Sveroks roll. Punkterna som togs upp var bl.a “kultur kontra sport”, “en gemensam strategi för att 

lyfta spel som kulturform” och “utåtriktat arbete”. På det andra mötet fokuserade gruppen på hur 

punkterna från förra mötet kan omvandlas till praktik. 

En hisspitch som sammanfattar synen på begreppet spelkultur är ”Spelkultur är ett samlingsbegrepp 

som beskriver estetiska uttryck och upplevelser kopplade till spel och spelande. Spelkultur bygger på 

utövares frivilliga och aktiva deltagande. Det kulturella värdet i spelkulturens processer bedöms av 

utövarna själva.” 

Gruppen bör även under 2015 fungera som en tankesmedja inom kulturområdet för förbundet. 

Gruppen ska sträva efter att fånga alla perspektiv och verksamhetsgrenar. 

AG IDROTTSRÅDET 

Idrottsrådet har identifierat och uppvaktat ett antal nyckelpersoner i olika tävlingsinriktade spel, men 

i skrivande stund inte fått till en träff med alla dessa. Utöver det har kontakter tagits med externa 

aktörer och studiebesök gjorts på tävlingsinriktat spel utanför Sverok. 


9. EKONOMISK BERÄTTELSE 2014 

HANDLINGAR 

Ekonomisk berättelse för 2014 

Årsredovisning 2014 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... lägga Ekonomisk berättelse för 2014 till handlingarna. 

2 ...... lägga Årsredovisning 2014 till handlingarna. 


3 ...... ...... 

4 ...... ...... 

5 ...... ...... 


41 (182)

EKONOMISK BERÄTTELSE 2014 

AVSEENDE HELÅRET 2014-01-01—2014-12-31 

I den ekonomiska berättelsen redogörs för hur förbundets ekonomi har sett ut under 

2014. Resultatrapporten visar budgeten för 2014 som antogs av riksmötet 2013, 

arbetsbudgeten som justeras löpande av förbundsstyrelsen samt det aktuella 

utfallet för årets tolv månader. Den sista kolumnen visar hur stor andel av den 

aktuella arbetsbudgeten som har belastats under 2014. 

Budgetpost 

Ekonomisk Rapport 2014 

Intäkter 

Budget 2014 Arbetsbudget 

Utfall 2014- 

12 

% av 

arbetsbudget 

Statsbidrag 11 900 000 13 210 000 13 210 032 100% 

Räntor & utdelningar 805 000 805 000 1 267 306 157% 

Personaluthyrning RFK 1 000 000 860 000 369 369 43% 

Personaluthyrning 215 000 365 000 138 700 38% 

Övriga intäkter 25 000 25 000 29 738 119% 

Förbundskonferenser 0 0 41 000 - 

Organisationsutveckling 0 0 8 800 - 

Spellovet 100 000 100 000 80 140 80% 

Svecup 2014 1 500 000 0 0 0% 

Det levande valet 200 000 216 000 216 000 100% 

Respect All Compete 1 800 000 1 800 000 390 971 22% 

Hej Kommunen 0 0 37 387 0% 

Inflytande 2.0 0 0 222 215 0% 

NAB 2 350 000 350 000 347 049 99% 

Summa intäkter 17 895 000 17 731 000 16 358 707 91% 

Statsbidragen är periodiserade och har samma utfall per månad. Totalt beviljades Sverok 

ca 13,2 miljoner i statsbidrag för 2014. Personaluthyrningen har skett till Sverok Admin AB 

samt en av våra föreningar, några av distrikten och förbundet NärCon. Under hösten 

och ett år framåt har förbundet rekryterat tre regionala föreningskonsulenter (RFK) som 

hyrs in av distrikten Västerbotten, Stockholm och SKuD. De redovisade intäkterna ovan 

gäller för helåret 2014. 

Under förbundskonferenser finns intäkter för deltagare på slag. Organisationsutveckling 

består av intäkter från två distrikt som deltog i Pride. Övriga intäkter består av intäkter 

42 (182) S:T LARSGATAN 6 582 24 LINKÖPING WWW.SVEROK.SE MÖTESHANDLINGAR 013-14 06 00 TILL INFO@SVEROK.SE ORDINARIE RIKSMÖTE 1 (5) I SVEROK

[Skriv text] 

från föreningar som valt att lägga ner och skänkt pengarna tillbaka till Sverok. Spellovets 

intäkter är sponsorintäkter i form av spel som olika företag har skänkt till förbundet. och 

Respect all Compete har vi har beviljats 1,3 miljoner kronor till projektet och del av den 

intäkten har bokförts under året. 

Svecup 2014 lyckades inte att få finansiering och genomförs ej under året. Det levande 

valet finansierades med bidrag via Svea och har nu avslutats. NAB, Hej kommunen och 

inflytande 2.0 handlar om periodiseringar från tidigare ansökningar. 

NAB har skickat in en ansökan till Ungdomsstyrelsen för ett projektår 3, som har beviljas 

och kommer starta under 2015 

Budgetpost 

Kostnader 

Föreningarna 


Utfall 2014- 

12 

% av 

arbetsbudget 

Föreningsbidrag 5 965 000 5 965 000 6 000 621 101% 

Träffbidragen 100 000 400 000 260 950 65% 

Lokalbidrag 505 000 505 000 402 127 80% 

Föreningsförsäkringar 85 000 85 000 95 769 113% 

Crowdfunding 175 000 175 000 65 000 37% 

Banktjänster 150 000 150 000 153 081 102% 

Föreningsutveckling 235 000 259 375 282 243 109% 

Föreningsstöd 315 000 691 950 927 232 134% 

Level Up 50 000 50 000 25 086 50% 

Intern Kommunikation 275 000 275 000 231 051 84% 

Distriksstöd 45 000 110 000 97 092 88% 

Grundgaranti Distrikt 150 000 150 000 235 000 157% 

Svecup 2014 1 650 000 100 000 101 533 102% 

Medlemsvärvning 345 000 345 000 247 221 72% 

Det levande valet 200 000 216 000 216 503 100% 


Leia 25 000 25 000 21 598 86% 

Hej kommunen 0 0 65 203 0% 

0 0 185 955 0% 

Spellovet 200 000 250 000 189 135 76% 

Personaluthyrning RFK 995 000 955 000 443 995 46% 

Summa Föreningarna 13 265 000 12 507 325 10 637 365 80% 

Den ekonomiska rapporten är funktionsindelad vilket betyder att kostnader för personal 

är uppdelad på respektive budgetpost/område som personalen arbetar inom. 


S:T LARSGATAN 6 582 24 LINKÖPING WWW.SVEROK.SE 013-14 06 00 INFO@SVEROK.SE 2 (5) 

43 (182)

Föreningsbidragen för 2014 betalas ut allt eftersom föreningarna rapporterar 

medlemmar eller verksamhet. Motsvarande summa förra året var 6,1 miljoner. 

Träffbidrag betalas ut vartefter föreningarna lägger in träffar i hitta.sverok.se 

Föreningsförsäkringar består av kostnader för en kollektiv olycksfalls- och 

företagsförsäkring. Kostnader för Crowdfundingen uppgår till 65 000 kr. Banktjänster 

består av kostnader för föreningarnas bankkonton via vårt avtal med Nordea. I posten 

ingår också personalkostnader för förbundets administration av föreningskonton. 

Intern kommunikation och distriktsstöd består till största delen av personalkostnader för 

personal som arbetar inom respektive område. Under föreningsstöd ligger kostnaden för 

driften av eBas och eStart för hela året, samt kostnader för personal som arbetar inom 

området. Under föreningsutveckling finns kostnader för personal och en driftkostnad för 

FTW. Grundgaranti har betalats ut till Norrbotten som inte fick så mycket bidrag som 

man önskade samt SkuD, Östergötland och Kalmar/Blekinge som inte lyckades få bidrag 

av sitt län. Level up har haft en träff under året. Svecup 2014 och Det levande valet består 

av kostnader för anställd personal. Inom Medlemsvärvning har vi hittills köpt annonser, 

haft kostnader för framtagandet av en reklamfilm, samt arrangerat speltorget på 

Stockholm kulturfestival. 

Personaluthyrning till distrikten har kommit igång och det har anställts tre regionala 

föreningskonsulter (RFK), vilka arbetar i Sverok Stockholm, SKuD och Västerbotten. 

Inflytande 2.0 och Hej kommunen fick förlängd projekttid och har haft kostnader för 

exempelvis löner och lokaler. Hej kommunen har även haft tre stycken dialogträffar 

under året. Dessa projekt är nu avslutade och slutredovisade. Respect All Compete är 

igång och där finns kostnader för personal i projektet. 

Spellovet består till största delen av kostnader för personal och spelveckanbidrag 

Budgetpost 

Förbundet 


Utfall 2014- 

12 

% av 

arbetsbudget 

Statsbidrag 355 000 355 000 341 572 96% 


Externfinansiering 125 000 55 000 52 495 95% 

Förbundskonferenser 195 000 210 000 273 546 130% 

Organisationsutveckling 75 000 75 000 81 358 108% 

Löpande forum, irc och webb 50 000 50 000 0 0% 

Utbildning ideella 25 000 25 000 2 121 8% 

Partnerskap 45 000 45 000 56 678 126% 

Arvoderingar FS 795 000 795 000 695 059 87% 

Styrelsen 340 000 340 000 351 689 103% 

styrelsestöd 165 000 82 000 103 107 126% 

Personal grundkostnad 675 000 675 000 782 438 116% 

44 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK 

S:T LARSGATAN 6 582 24 LINKÖPING WWW.SVEROK.SE 013-14 06 00 INFO@SVEROK.SE 3 (5)

[Skriv text] 

Löpande förvaltning 1 185 000 1 155 000 1 113 896 96% 

Kanslilokal 950 000 950 000 731 744 77% 

Extern Kommunikation 525 000 549 375 481 206 88% 

Systemunderhåll (ebas, hitta, starta,val) 265 000 55 000 8 101 15% 

Revision 100 000 100 000 85 422 85% 

IT-drift 150 000 150 000 136 082 91% 

Riksmötet 760 000 760 000 814 156 107% 

Ombudsvalet 10 000 34 375 33 002 96% 

Valberedning 50 000 69 688 53 968 77% 

Projektstöd 35 000 0 0 0% 

NAB år 2 375 000 375 000 371 555 99% 

Summa Förbundet 7 455 000 7 125 438 6 700 798 90% 

I budgetposten statsbidrag ingår kostnader för personal för löpande påminnelsesamtal 

och ringkontroller som görs för att säkerhetsställa vårt statsbidrag. Under våren och 

sommaren har gjorts en större påminnelsekampanj för att få föreningarna att 

rapportera sina uppgifter. I posten externfinansiering ingår personal som arbetat inom 

området. Under organisationsutveckling finns kostnader för Pride både i Stockholm och 

Malmö samt kostnader för kulturrådet och Nordiskt forum. Förbundskonferenser består 

av kostnader för slaget som var i januari, slaget i maj samt kostnaderna för slaget i 

september. I posten ingår också personalkostnader för deltagande och planering. 

I Utfallet för styrelsen ingår bland annat kostnader för styrelsemöten och annat arbete 

utfört av styrelsen i form av resor, kost och logi samt två årskort på SJ för ca 80 000 kr. 

Det har omfördelats kostnader från arvoderingar FS till projekten inflytande 2.0 och Hej 

kommunen, då förbundsordförande och förbundssekreterare lagt ner mycket tid på 

projekten, varför arvoderingskostnaderna är något lägre än vad de vanligtvis skulle vara 

vid den här tiden på året. 

Under styrelsestöd ingår tid för anställd personal som har stöttat styrelsen i deras arbete 

med exempelvis beredning av underlag. Under extern kommunikation ingår det 

kostnader för personal som arbetar inom området, driftkostnad för Hitta och det har 

även köpts in ett nytt program för att underlätta omvärldsbevakningen. I personal 

grundkostnad ingår bland annat pensionskostnader, utbildningar och ett årskort på SJ. I 

posten ingår också arbetstid för personalfrågor och rekrytering. Löpande förvaltning är 

kostnader för administrativ personal, telefoni, datorer mm. Systemunderhåll är 

kostnader för underhåll av exempelvis eBas, som skedde internt i början av året. 

Revision är kostnader för de årliga ekonomiska granskningarna och 

förvalningsrevisonen. IT drift är kostander för att hosta våra servrar till våra föreningar 

och för den ideella arbetsgruppen. 

Riksmötet består av kostnader för boende, mat, resor för ombud och gäster samt 

teknikutrustning och personal. 


S:T LARSGATAN 6 582 24 LINKÖPING WWW.SVEROK.SE 013-14 06 00 INFO@SVEROK.SE 4 (5) 

45 (182)

Under valberedningen finns kostnader för fysiska träffar som valberedningen haft samt 

kostnader för programmet Valbert. Under ombudsvalet finns driftkostnaden för 

val.sverok.se. NAB har fått förlängd projekttid till sista december 2014. 

Budgeterat Resultat 


Utfall 2014- 

12 

% av 

arbetsbudget 


Summa kostnader 20 720 000 19 632 763 17 338 163 88% 

Beräknat Resultat -2 825 000 -1 901 763 -979 457 - 


S:T LARSGATAN 6 582 24 LINKÖPING WWW.SVEROK.SE 013-14 06 00 INFO@SVEROK.SE 5 (5)


47 (182)



49 (182)



51 (182)



53 (182)



55 (182)



57 (182)



59 (182)

10. REVISIONSBERÄTTELSE 2014 

HANDLINGAR 

Revisionsberättelse 2014 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... lägga Revisionsberättelse 2014 till handlingarna. 


2 ...... ...... 

3 ...... ...... 

4 ...... ...... 



61 (182)

11. ANSVARSFRIHET FÖR FÖRBUNDSSTYRELSEN 2014 

HANDLINGAR 

Information om ansvarsfrihet 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... bevilja styrelsen för 2014 ansvarsfrihet. 


2 ...... ...... 

3 ...... ...... 

4 ...... ...... 


INFORMATION OM ANSVARSFRIHET 

Mötespunkten om ansvarsfrihet ger ombuden en möjlighet att göra personerna i styrelsen för 2014 

ansvarsfria för det som de redovisat i dokument som revisorer och medlemmar haft tillgång till. Det 

går inte att bli ansvarsfri för sådant som inte är redovisat. 

Om ombuden anser att styrelsen vanskött förbundet under sin mandatperiod kan de neka 

ansvarsfrihet och kräva skadestånd av styrelsen. Om talan om detta inte är väckt i domstol inom ett 

år och en dag efter nekad ansvarsfrihet så faller alla skadeståndsanspråk och styrelsen räknas då 

ändå som ansvarsfri. Även i detta fall gäller ansvarsfriheten enbart sådant som är redovisat. 

Det vanliga är att ombuden brukar gå på revisorernas rekommendation. 


63 (182)

12. VERKSAMHETSRAPPORT 2015 

HANDLINGAR 

Verksamhetsrapport för 2015 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... lägga Verksamhetsrapport för 2015 till handlingarna. 


2 ...... ...... 

3 ...... ...... 

4 ...... ...... 


VERKSAMHETSRAPPORT FÖR 2015 

Detta är förbundsstyrelsens verksamhetsrapport för 2015. Rapporten är preliminär och gäller fram 

till och med oktober 2015. Här kommenterar styrelsen de mål som finns i verksamhetsplanen för 

året. En komplett verksamhetsberättelse fastställs efter årets slut. 

All text i fetstil i Verksamhetsrapporten är direkt hämtat från verksamhetsplanen för 2015 och 

kommentarer sker i vanlig text. 

INLEDNING 

VP 2015: Under verksamhetsåret 2015 kommer Sverok främst fokusera på rekrytering av nya 

medlemmar och föreningar, bredda förbundets medlemsbas samt utveckling av distrikten för 

att få en mer livskraftig och stabil organisation. 

Kommentar: Vi ser en väldigt positiv utveckling under 2015 när det kommer till antalet föreningar 

och medlemmar och de olika insatser vi gjort har fått enorm effekt. Dessa kommer dock att märkas 

av först nästa år eftersom att vi alltid lämnar in medlemssiffror för förra året till MUCF och det är 

också dessa som blir de officiella. Så även om ökningen ser liten ut idag är nästa års siffror mycket 

tillfredställande. Positivt är också att vi lyckats nå stora delar av fantastikcommunityt och även större 

delar av cosplayarna, våra två nyaste verksamhetsgrenar. 

VP 2015: Nytt för i år är bland annat satsning på Sverok som en plats för dialog och 

nätverkande mellan medlemsföreningarna, mellan distrikten och inom förbundet. 

Förbundet kan agera som en plattform för samverkan och genomför en satsning på att skapa 

ambassadörer som kan representera förbundet lokalt tillsammans med distrikten för att på 

så sätt möjliggöra fler fysiska insatser. 

Kommentar: Det arbete som har gjorts under några år börjar ge resultat. Förbundet och 

distrikten har inte på länge haft en så levande dialog som nu. Ett tydligt exempel är att det på 

distriktskonferensen som var på våren (vårslaget) fanns 10 av 12 distrikt representerade. En siffra 

som tidigare legat på runt 4-6. 

I skrivande stund har ännu inte ambassadörsprogrammet kommit igång och det är därför svårt 

att utvärdera det. Tre distrikt har på eget initiativ skapat egna ambassadörsföreningar med ett 

aktivistfokus och dessa har varit lyckade. 

VP 2015: Fokus på e-sport, mångfald och politisk påverkan kvarstår som prioriterade områden 

och kommer att ske dels genom projekt och dels genom att förbundet är fortsatt aktivt i 

utvalda forum och samarbetsorganisationer. 

Kommentar: Under våren deltog vi på en träff ordnad av den kungliga ingejörsakademin (IVA) där 

stora delar av det offentliga och näringslivet fanns samlat. Vi var de enda representanterna för det 

ideella och fick gott genomslag. Framförallt var vår idé om att det borde finnas “en fotbollsplaner för 

e-sport i varje kommun” stort gehör. Alltså att det ska vara lika självklart för kommuner att stötta upp 

e-sportsträning som annan idrott. 

Under Almedalsveckan träffade vi många personer i maktposition och fokuset låg på att låta 

kulturpolitiken innefatta även spel. Det märktes att vi varit starkt pådrivande i frågan under hela året 

då flertalet välkomnade vår agenda och omfamnade den. 

Distrikten var genierna bakom landets Nörd på pride-satsningar där förbundet stöttade upp extra i 


65 (182)

Malmö och Stockholm. I Stockholm fick vi pris för bästa ekipage! 

Myndighetens för Kulturanalys fick ett besök för att driva frågan om spel som kulturform ytterligare. 

Där var genomslaget enormt när vi fick prata inför myndighetens alla anställda. 

Utöver det som stod i förra årets verksamhetsplan vill förbundsstyrelsen markera att Sverok 

genomgår en för tillfället en jobbig tid rent ekonomiskt, vilket ni också kan se i de ekonomiska 

handlingarna. Detta har gjort att vissa delar av verksamhetsplanen har nerprioriterats för att säkra 

förbundets långsiktighet. Det har även gjort att en omorganisering av kansliet har initierats som 

kommer leda till större regional närvaro och mer strömlinjeformad administration. 

FÖRENINGARNA 

VP 2015:På föreningsnivå leder de regionala föreningskonsulenterna arbetet med 

medlemsrekrytering. Vi vill satsa på övergripande åtgärder där förening, distrikt och förbund 

arbetar tillsammans för att öka antalet medlemmar och föreningar i Sverok. Detta innebär 

fortsatt fokus på lokaler, utbildning och mångfald. 

En inåtblickande åtgärd är att etablera Sverok som en plats för nätverk där föreningar och 

organisationer kan träffas och lära av varandra. Vi ser att det under året kommer att skapas 

och utvecklas flertalet deltagardrivna nätverk kring olika verksamhetsgrenar som Sverok vill 

stå som värd för. 

Sverok ska dessutom vara en självklar aktör inom Svensk e-sport och vara med och definiera 

vad e-sport står för, bland annat genom riktade satsningar på inkludering. 

Kommentar: Vi har under året haft ett stort fokus på rekrytering. Dels har våra RFK:s arbetat 

praktiskt, dels har vi uppdaterat tillgängligt material där vi också tagit fram en ny rekryteringskortlek 

och vi har även besökt och haft samtal med samtliga stora föreningar, både inom och utanför 

förbundet. 

VP 2015: MEDLEMSREKRYTERING 

• A1: Genomföra medlemsrekryteringskampanj 

• A2: Ha minst 1400 föreningar 2015 

• A3: Ha minst 100 000 medlemmar 2015 

• A4: Andelen barn- och ungdomsmedlemmar ska uppgå till minst 85% 

Kommentar: För första gången på flera år ser vi en ökning i både förenings- och medlemsantal. Vi 

nådde inte de mål vi satt upp, som var ambitiösa. Däremot ser vi redan nu på de insatser som gjorts 

under 2015 gör att vi ökar kraftigt, framförallt på antalet föreningar, där vi kommer se resultatet 

under 2016. 

2015 års officiella siffror blev: 1300 föreningar, 83 000 medlemmar samt 82 % medlemmar i åldrarna 

6–25 år. 

VP 2015: E-SPORT FÖR ALLA OCH FAIR PLAY 

• B1: Genomföra projektet Respect All, Compete som fokuserar på fysiska mötesplatser, ett 

gemensamt regelverk för e-sporten och unga förebilder inom e-sporten. 

Kommentar: Första året av projektet har genomförts med bravur. Arvsfonden som står för 

finansieringen gav oss till och med mer medel som möjliggjort anställandet av en tredje person i 


projektet som kommer att arbeta med kommunikation. Förutom e-sportsläger där deltagare dels 

lärde sig att bli bättre på sitt spel och agera med ett normkritiskt förhållningssätt. Vi har hållit ett 

läger som fick mycket gott betyg av deltagarna och kommer att genomföra ett andra. 

Projektet har även tagit fram en uppförandekod med bred uppslutning. Såväl företag som 

Dreamhack, Fragbite och organisationer som Goodgame och STHLM E-sport har varit med under 

framtagandet. Koden kommer att lanseras senare i år. 

RAC har också börjat etablera träningslokaler för e-sport över hela landet. Hittills har sju lokaler 

anslutit sig, från Malmö i söder till Boden i norr. Nästa steg är att utbilda föreståndarna för lokalerna i 

Code of Conduct och förse dem med material som visar att de arbetar enligt projektets värdegrund. 

VP 2015: BOKEN OM FINANSIERING 

• C1: Sammanställa en bok på goda exempel där föreningar hittat extern finansiering och göra 

den tillgänglig för andra. 

• C2: Öka kunskapen hos föreningarna om hur de kan söka pengar externt 

Kommentar: C1: Detta har prioriterats ner och kommer inte att genomföras i samma form som 

det ursprungligen vad tänkt. Uppdraget kommer att genomföras av kansliet men med en mindre 

ambitionsnivå. 

C2: En ny kursfilm som berör finansiering har tagits fram som lyfter fram specifika exempel på var 

föreningar kan hitta pengar och hur de går till väga för att få dem. I FTW (föreningsutvecklingsspelet 

ftw.sverok.se) har uppdrag kring detta lagts upp. 

VP 2015: SVEROK SOM MÖTESPLATS 

• D1: Förbundet ska driva minst fem nätverk för specifika intressegrupper inom förbundet 

som ska träffas fysiskt minst en gång under året. 

• D2: Förbundet ska redovisa och sprida resultaten från dessa nätverk. 

• D3: Förbundet ska hålla minst tio Level Up-utbildningar. 

Kommentar: D1: I skrivande stund har endast ett nätverk startats, LEIA, som syftar till att stärka unga 

kvinnor i spelhobbyn. Det finns även intresse, struktur för och planer på flera nätverk men arbetet 

har inte kommit igång ännu. 

D3: När rapporten skrivs har det hållits en utbildning för utbildare där samtliga Regionala 

Föreningskonsulenter (RFK) deltog. Detta har sedan resulterat i 7 utbildningar anordnade av våra 

RFKer. En utbildning för utbildare för ideella har även planerats och kommer att genomföras mot 

årets slut eller början av nästa år. Därför ser det gott och väl ut som att vi kommer nå målet med 10 

tillfällen. 

VP 2015: FÖRENINGSDIREKTIVET OCH “VAD ÄR EN SVEROKFÖRENING?” 

• E1: Utifrån det nya föreningsdirektivet undersöka och presentera nya former av organisering 

av föreningar inom Sverok. 

• E2: Utveckla nya sätt att göra det enklare att starta en sverokförening och bli medlem på. 

• E3: Arbeta för att inkludera och synliggöra förbundets nya verksamhetsgrenar. 

Kommentar: Reformen för avdelningar, som innebär att föreningar kan skapa avdelningar som 

fokuserar mer på verksamhet, har fått stort genomslag. I augusti i år hade totalt 33 föreningar 

registrerat sig som huvudföreningar och tillsammans har de mer än 541 avdelningar knutna till sig. 


67 (182)

Det innebär att vi har en ökning på minst 1623 förtroendevalda personer som utövar och lär sig 

demokrati. 

Vi har uppdaterat våra standardstadgar. Dessa är framtagna med tillgänglighet i tanken där 

det legat stort fokus på att göra språket och formen lättare att ta till sig för den som aldrig varit 

delaktig i föreningsformen tidigare. Flera insatser har gjorts för att inkludera och synliggöra 

fantastik och cosplay. Allt marknadsföringsmaterial har blivit genomgånget för att visa upp olika 

verksamhetsgrenar. Direktkontakter har upprättats med befintliga föreningar och organisationer 

inom fantastik för att visa dem vad Sverok har att erbjuda. Vi har även haft deltagande på 2 större 

fantastikkonferenser och Cosplay-SM. 

DISTRIKTEN 

VP 2015: Efter att förbundet genomförde distriktsutredningen så framkom en vilja att arbeta 

närmare förbundet. Ett tydligt förslag var att inkludera distrikten i verksamhetsplanen. 

Bland sakerna vi vill göra är distriktskonferenser (slag) som fokuserar på utbildning, 

samverkan och nätverkande en viktig del för att förstärka distriktens livskraftighet och 

stabilitet. 

Vi kommer med tre regionala föreningskonsulenter (RFK) i distrikten Sverok Stockholm, 

Sverok Västerbotten och Sverok SKuD att stärka distrikten och satsa på att ha fler 

konsulenter på plats. Tillsammans med distrikten ska också gemensamma riktlinjer tas 

fram för att förbundet på ett mer övergripande sätt ska kunna arbeta med till exempel 

medlemsrekrytering och demokrati inom förbundet. 

Kommentar: Distrikten och förbundet har nog aldrig stått varandra så nära som i år. Genom att dela 

på anställda har det naturliga flödet ökat avsevärt i de distrikt där det finns RFK’s och i de andra 

distrikten har faddersystemet utvecklats. Vi har inte nått hela vägen fram och framförallt i den 

vardagliga kommunikationen finns det fortfarande områden som behöver förbättras. Samtidigt går 

det inte att utan stolthet säga att vi nu jobbar nära varandra och att vi hela tiden söker efter vägar att 

komma ännu närmare. Av de 12 distriktsårsmöten som hölls var de arvoderade med på 10. 

AMBASSADÖRSPROGRAM 

• F1: Förbundet ska stödja distrikten i att upprätta ett ambassadörsprogram där 

medlemsföreningar kan välja att bli officiella Sverokambassadörer och fungera som en 

förlängning av distriktens verksamhet. 

• F2: Det ska finnas minst en ambassadörsförening i varje distrikt. 

Kommentar: En modell har tagits fram där distrikt antingen kan starta egna ambassadörsföreningar 

eller där existerande föreningar kan bli ambassadörsföreningar för distrikten. Modellen för detta har 

slipats på under året och varit på remiss hos distrikten i olika omgångar. Vi räknar med att modellen 

kan vara på plats under slutet av året. För tillfället finns det ambassadörsföreningar i tre olika distrikt. 

DISTRIKTENS RIKTLINJER 

• G1: Distrikten ska årligen på höstens distriktskonferenser i samråd med Förbundsstyrelsen 

fastställa riktlinjer för distrikten som beskriver distriktens uppdrag under det kommande 

året. I riktlinjerna ska även finnas ett avsnitt som beskriver förbundets åtagande under 

perioden gentemot distrikten. 


Kommentar: Under vårslaget (distriktskonferens) diskuterades riktlinjernas innehåll. Det fanns 

gott om tid avsatt för dessa och vi såg en väldigt bred uppslutning där 10 av 12 distrikt fanns 

representerade. Under höstslaget fastställdes senare dessa riktlinjer enhälligt och förbundsstyrelsen 

tog beslut på styrelsemötet i oktober. 

Förutom riktlinjerna har kommunikationen förbättrats där distrikten mer aktivt bjuds in till att tycka 

till om de frågor som förbundet arbetar med. Under höstslaget genomfördes det till exempel pass 

med fokus på förbundets verksamhetsplan och hur förbundet ska arbeta med finansiering framöver. 

HEJ REGIONEN! 

• H1: Förbundet ska söka medel till ett projekt för att skapa kontaktytor och ta fram verktyg 

som hjälper distrikten i dialog med sin region och föreningarna. 

Kommentar: Projektet söktes på våren från MUCF men fick avslag. Vi skrev då om ansökan med ett 

tydligare fokus på lokal nivå gentemot regionerna och skickade in den igen. I skrivande stund har vi 

inte fått besked. 

REGIONALA FÖRENINGSKONSULTENTER (RFK) 

• I1: Ha minst ytterligare två regionala föreningskonsultenter på plats under året. 

• I2: De tre befintliga regionala föreningskonsultenterna ska vara egenfinansierade med hjälp 

av externa medel vid verksamhetsårets slut. 

Kommentar: Ytterligare en RFK har anställts under året i Sverok Väst, vilket nu gör att det finns RFK’s 

stationerade i distrikten Väst, Skåne, Västerbotten och Stockholm. Den femte var tänkt att komma ur 

projektmedel som tyvärr inte blivit beviljade. 

Sverok Stockholm, Väst och Skåne har på egen hand säkrat finansieringen för sina RFK’s. Det ligger 

som fortsatt prioritering att arbeta med föreningsutveckling i form av RFK’s då vi kan se väldigt 

positiva effekter i de distrikt där de är aktiva. Inte bara i form av ett ökat föreningsengagemang utan 

även i stödet till distriktsstyrelserna. 

FÖRBUNDET 

VP 2015: Under året ska förbundet fortsatt prioritera frågor kring utåtriktat arbete och 

samarbeten, externfinansiering och mångfald. Vi fortsätter att satsa på intern och extern 

kommunikation. Externt vill vi lyfta fram Sverok som ett starkt ungdomsförbund som verkar 

på nationell nivå för en stark, levande och inkluderande spelhobby. 

Viktiga delmoment är en tydlig profil och ett brett kontaktnät bland beslutsfattare och 

tjänstemän, inom den ideella sektorn, organisationer där vi är medlemmar, i kommunerna 

och i media. Förbundet ska vara inkluderande och välkomnande där det kreativa berättandet 

står i fokus. Vi ska också vara den självklara organisationen man vänder sig till om man söker 

kunskap kring spelkulturen och organiserat spelande. 

Kommentar: Även om detta varit ett år som fokuserat inåt i förbundet har vi inte stannat av när det 

kommer till vårt externa arbete. Med hög frekvens inkommer det förfrågningar till förbundet att 

dela med sig av sin kompetens när det kommer till allt från rekrytering, engagemang, spelhobbyn, 

organisation och mycket mer. Under året har vi hållit föreläsningar, deltagit i paneler och haft 

enskilda möten med beslutsfattare, organisationer och föreningar. 

Vi har även närmat oss våra nordiska syskonorganisationer Bifrost och Hyperion genom projektet 


69 (182)

Game Over Hate. Vi har även haft utbyten med Hyperion kring deras Heltinneprojekt vilket är 

mycket likt vårt LEIA. Våra kontakter med RFSL-ungdom har även stärkts och vi hade väldigt goda 

samarbeten främst under Nörd på Pride. 


• J1: Fortsätta arbetet med att implementera, följa upp och utvärdera den likabehandlingsplan 

som var ett resultat i projekt NAB år 1 i den löpande verksamheten. Arbetet ska löpande 

avrapporteras på årets styrelsemöten 

• J2: Tillgänglighetsanpassa språk, innehåll och form på hemsida och i vår skriftliga 

kommunikation så att fler får möjlighet att ta till sig informationen. 

• J3: Genomföra NAB år 3 

Kommentar: Under året har likabehandlingsplanen blivit en mer integrerad del av vår verksamhet. 

Uppdragslistan som blir genomgången på varje styrelsemöte som styrelsen använder för att följa 

upp pågående arbeten har fått en ny del helt hängiven åt likabehandlingsarbete. 

Hemsidan och annan skriftlig kommunikation har löpande blivit uppdaterat för att bli mer tillgängligt. 

2 anställda på kansliet har gått en kurs för att skriva lättläst, kunskap som de senare förmedlat 

internt. Även våra standardstadgar har blivit uppdaterade med en markant skillnad mot tidigare 

version. 

Projektet Normer Attityder och Beteenden har följt sin projektplan där bland annat 

studiecirkelmaterialet Tankebanken har släppts och haft god spridning såväl inom som utanför 

förbundet. Projektet är nu på sitt sista år och kommer att avslutas vid årskiftet. 

Förbundet mottog även under våren “RFSL Ungdom-priset” för vårt arbete med att förbättra 

spelhobbyn för HBTQ-ungdomar och vårt likabehandlingsarbete. 

Game Over Hate är ett internationellt projekt där ungdomar från flera länder samlas för att diskutera 

och praktiskt arbeta med att motverka hatkulturen främst inom digitala spel. Den första av fyra 

veckolånga träffar har anordnats och gav alla deltagare väldigt mycket. 

Vårt engagemang i VoteIT har även fortsatt och tack vare andra medlemsorganisationer har VoteIT 

blivit omgjort från grunden till att idag fungera mycket bättre. 

SVEROK – DET ÖPPNA FÖRBUNDET 

• K1: Söka medel för en fortsättning på projektet Inflytande 2.0 som riktar sig mot att ta fram 

fler metoder för medlemsinflytande inom förbundet. 

• K2: Arbeta med att skapa en gemensam förbundskänsla som ett resultat av 

medlemsundersökningen i projektet “Vi är Sverok”. 

Kommentar: Projektet har sökts och i skrivande stund har vi inte fått besked ännu. 

Många insatser har gjorts för att stärka vi-känslan i förbundet. Vi har tagit fram nya foton på våra 

verksamhetsgrenar som är mer inkluderande och representativa. Vi har tydliggjort hur och vilka 

budskap vi kommunicerar där vi bland annat strävar mot en “nördigare” ton. Vi har riktat stor 

uppmärksamhet åt de möten som vi anordnar under året och främst SLAGen (Distriktskonferenser) 

som haft de bästa uppslutningarna på många år. 



• L1: Den externa finansieringen ska motsvara minst 25 % av de totala intäkterna. 

• L2: Vi ska under året hitta nya inkomstkällor. 

Kommentar: Vårt mål med att 25 % av förbundets finansiering var ambitiöst. Vi nådde upp till 22 % 

vilket kan ses som ett misslyckande, men är framsteg. Det är ett väldigt långsiktigt arbete och det tar 

att bygga upp organisationen runt det. Styrelsen har beslutat att anställa en person som på heltid 

arbetar med att vidareutveckla och hitta nya kontakter inom detta område. Våra kontakter med 

näringslivet har under året förbättrats och vi har fått flertalet sponsringsavtal, något vi kommer att 

vidareutveckla under kommande år. 

STRATEGI FÖR DIGITAL KOMMUNIKATION 

• M1: Förbundet ska se över sina sina behov av digital kommunikation utifrån en strategi som 

utgår från funktion. 

Kommentar: Detta är ett av de arbeten som under åren har fått nerprioriteras. Däremot är det inte 

avbrutet och vi räknar med att kunna prestera något under resten av året. Det som är planerat i 

skrivande stund är en workshop där vi kommer att ha en genomgång av våra kanaler och skrivandet 

av strategin. 

Det vi har gjort hittills är en översyn av våra interna strukturer där en mer informationssäker 

hantering av dokument har upprättats och den interna strukturen för IT har blivit bättre. Ett nytt 

ärendehanteringssystem är också på gång vilket kommer göra att varje enskild medlem som skickar 

in frågor eller synpunkter kommer att kunna följa hur det ärendet tas hand om av förbundet. 

UTÅTRIKTAT ARBETE OCH SAMARBETE 

• N1: Vara en aktiv medlem och part i våra samarbetsorgan och gemensamma satsningar. 

Dessutom ska vi ta fram en strategi kring hur vi hanterar samarbeteten och på vilka grunder 

vi ingår samarbeten med andra organisationer. 

• N2: Medverka i minst tre nationella möten där politiker, beslutsfattare, högre tjänstemän 

och/eller media finns med. 

• N3: Sverok ska omämnas minst 150 gånger i media (tidningsartiklar, radio-, TV- program etc.) 

• N4: Genomföra minst två projekt tillsammans med externa samarbetspartners för att sprida 

hobbyn till barn och unga i skolåldern. 

Kommentar: N1: Vi har under året varit väldigt aktiva i att driva kampanjen #dubblastödet 

tillsammans med LSU (Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer) och resten av 

det unga civilsamhället. Det är djupt sorgesamt att se att regeringen valt att inte prioritera 

ungdomsorganisationers existens till den grad som sker idag. För Sverok har det inneburit att vi gått 

från 21 miljoner till 10 miljoner i statsbidrag på 3 år. Det blev inte någon höjning i årets budgetar 

dock beslutades det att en utredning ska tillsättas som en direkt följd av kampanjen. 

Strategin för samarbeten är beslutad och finns bland våra styrdokument. 

Vi har även sett en god utveckling i vårt samarbete med Studiefrämjandet. Vi upplever att de i större 

utsträckning tar oss medlemsorganisationer på allvar. På årsmötet i år beslutades det framförallt att 

medlemsorganisationerna ska få större inflytande på årsmöten. Vi vill även lyfta fram deras satsning 

på att ha en nationell spelhandläggare som något positivt, även om den tjänsten fått knappa resurser 

så ser vi att det görs skillnad på hur folkbildningens metoder sprids bland våra föreningar. 


71 (182)

N2: Förbundet har funnits representerat under ett antal viktiga tillställningar bland annat 

Almedalsveckan, Nörd på pride, Remissrunda för ny kulturproposition hos Miljöpartiet, Arrangera 

tryggt (en konferens om Lajv) samt MUCFs Rikskonferens 

Vi har föreläst för bland annat Myndighetens för Kulturanalys, Boverket, Riksteaterns Scenkonstdagar 

för Jämtland, Härjedalen samt Västerbotten, Korpen, Hyresgästföreningens valberedningskonferens, 

Spelkultur på Värmlands Museum, 

Dessutom har vi funnits med i två av regeringens långsiktigt arbetande grupper. Programrådet för 

det nationella skogsprogrammet samt Ungdomspolitiska rådet. 

N3: 2015 har varit Sveroks år när det kommer till media. Redan nu innan året är slut har vi haft 242 

olika omnämnanden i media. Särskilt positivt är att fler och fler föreningar börjar lyfta fram Sverok i 

inslag som handlar om deras förening. 

N4: De planerade projektet som vi sökt har tyvärr fått avslag. Vi har dock i skrivande stund nya 

projektansökningar inlämnade med flertalet externa samarbetsorganisationer. 


13. EKONOMISK RAPPORT 2015 

HANDLINGAR 

Ekonomisk rapport 2015 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... lägga Ekonomisk rapport 2015 till handlingarna. 


2 ...... ...... 

3 ...... ...... 

4 ...... ...... 


73 (182)

EKONOMISK 

RAPPORT 

AVSEENDE DELÅRET 2015-01-01--2015-08-31 


EKONOMISK RAPPORT 

I den ekonomiska rapporten redogörs för hur förbundets ekonomi har sett ut under 

årets åtta första månader. Rapporten är visar hur Sverok har följt den budget som 

riksmötet 2014 beslutade om. Efter åtta månader är det vanligt att det gått åt ca 70 % 

av budgeten, detta då det generellt brukar tas en del engångskostnader i början av 

året. I rapporten finns också en kolumn som visar prognosen för helåret 2015, samt 

hur stor andel (%) prognosen utgör av den ursprungliga budgeten. 

INTÄKTER 

Budgetpost 

Budget 

2015 

Utfall 

201508 

Prognos 

prognos/ 

budget (%) 

Statsbidrag 10 300 000 7 109 888 10 664 837 104% 

Räntor & utdelningar 905 000 -142 111 0 0% 

Personaluthyrning RFK 855 000 829 882 1 200 000 140% 


Övriga intäkter 20 000 97 005 100 000 500% 

Förbundskonferenser 50 000 48 000 70 000 140% 

Spellovet 160 000 0 100 000 63% 


Ungdomsinflytande 110 000 120 000 120 000 109% 

Ungas organisering 270 000 0 0 0% 

NAB 85 000 0 0 0% 

Projekt för barn och 

100 000 0 0 0% 

unga 


Sveroks huvudsakliga finansiering sker genom statliga bidrag. Statsbidrag är det 

årliga bidrag som Sverok får från Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällefrågor 

(MUCF). Under 2015 blev Sverok beviljade 10,6 miljoner i bidrag. Avkastningen på 

Sveroks placeringar syns på raden Räntor och utdelningar. Avkastningen ligger lägre 

än förväntat på grund av rådande läge på tillväxtmarknaderna och till följd av det har 

vi varit tvungna att reglera värdet på våra placeringar. Placeringarna kommer troligen 

återhämta sig under andra halvåret 2016. 

Personaluthyrning RFK (Regionala föreningskonsulenter) är intäkter som kommer 

från de distrikt som har regionala föreningskonsulenter. Distrikten är i dagsläget 

Västerbotten, Skåne, Stockholm och Väst. Övrig personaluthyrning sker till vårt 

bolag Sverok Admin AB, fem av förbundets tolv distrikt samt två föreningar. 

Personaluthyrningen handlar till största delen om ekonomistöd och stöd för att hjälpa 

distrikten med material till landstingsbidragsansökningar. Övriga intäkter består till 

största delen av intäkter från flera avregistrerade föreningar som valt att lägga ner 

verksamheten och skänkt pengarna tillbaka till Sverok. Intäkter från 

förbundskonferenser består av deltagaravgifter för slagen, som är de årliga 

konferenserna som hålls för distriktens styrelser. Spellovet genererar intäkter i form 

av spel som skänks till Sverok och som sedan delas ut till föreningar som gör 

arrangemang under Spellovet. 


2 (8) 

75 (182)

Respect all Compete har periodiserade intäkter från 2014 som ska täcka projektets 

kostnader för projektår 1 som löper till september 2015. Totalt blev projektet beviljat 

1 307 000 kr för första året. Under hösten 2015 har vi sökt projektmedel från 

Arvsfonden, där pengar för ett projektår 2 har beviljats. Ansökningar för Respect All 

Compete är även inlämnade till Postkodlotteriets kulturstiftelse. 

Ungdomsinflytande är ett projekt som har genomförts under året tillsammans med 

ax - Amatörkulturens samrådsgrupp. Projektet finansierades av ax och Sveroks roll var 

huvudsakligen att designa ett spel som handlade om ungdomsinflytande. 

Ungas organisering och Projekt för barn och unga är projekt där ansökningar har 

skickats in, men inga beslut har ännu fattats från bidragsgivarna. NAB genomför sitt 

sista år och projektet avslutas vid årsskiftet. Alla intäkter och kostnader i projektet tas 

av Ung Media som är Sveroks samarbetspartner i projektet. 

KOSTNADER FÖRENINGARNA 

Den ekonomiska rapporten är funktionsindelad vilket betyder att kostnader för 

personal är uppdelad på respektive budgetpost/område som personalen arbetar 

inom. 

Budgetpost 

Budget 

2015 

Utfall 

201508 

Prognos 

prognos/ 

budget 

(%) 

Föreningsbidrag 5 150 000 2 261 924 6 700 000 130% 

Träffbidragen 165 000 59 800 165 000 100% 

Lokalbidrag 360 000 182 239 250 000 69% 

Föreningsförsäkringar 100 000 89 024 90 000 90% 


Banktjänster 205 000 153 547 155 000 76% 

Föreningsutveckling 350 000 200 387 340 000 97% 

Föreningsstöd 565 000 690 413 740 000 131% 

Level Up 30 000 1 822 15 000 50% 

Intern Kommunikation 260 000 148 633 200 000 77% 

Medlemsvärvning 270 000 43 255 190 000 70% 

Ungdomsinflytande 2.0 100 000 101 700 120 000 120% 

IAM 15 000 0 0 0% 

Idrottsrådet 15 000 0 0 0% 

Kulturrådet 15 000 0 0 0% 

Nätverk för 

60 000 0 0 0% 

intressegrupper 

Leia 25 000 0 0 0% 

Projekt för barn och unga 100 000 0 0 0% 

Spellovet 170 000 9 875 140 000 82% 

Summa Föreningarna 9 375 000 4 653 177 10 525 000 112% 

Föreningsbidragen för 2015 betalas ut allt eftersom föreningarna rapporterar 

medlemmar och verksamhet. Enligt 50 % -principen delas oriktade föreningsbidrag ut 

med minst hälften av den budgeterade statsbidragssumman. På grund av en 

explosionsartad ökning av antal föreningar kommer bidragen att dra över budgeten 

med drygt 1,5 MSEK. Den stora ökningen av antal föreningar beror till största delen på 


3 (8)

att konceptet med att föreningar kan starta avdelningar har varit väldigt lyckat. 

Träffbidragen betalas ut maximalt en gång per månad till föreningar som lägger in 

träffar spelkartan.se och som beviljas stöd. Träffbidragen började betalas ut under 

mars månad och ligger därför lite lägre än väntat. Lokalbidragen har 4 

ansökningsperioder under året och bidragen som redovisas ovan innefattar de två 

första perioderna. 

Föreningsförsäkringar avser kostnader för en olycksfallsförsäkring för Sveroks alla 

medlemmar samt en försäkring som skyddar föreningarna vid exempelvis 

förmögenhetsbrott. Respect All Compete har kostnader för två anställda personer 

samt arrangerande av ett e-sportcamp för e-sportare. 

Banktjänster består av kostnader för att kostnadsfritt distribuera föreningarnas 

bankkonton via vårt avtal med Nordea. Årsavgiften per förening (som Sverok betalar 

under 2015) är 200 kr. I posten ingår också personalkostnader för förbundets 

administration av föreningskonton. 

Föreningsutveckling består till största delen av kostnader för personal som arbetar 

med exempelvis storföreningsutveckling, framtagning av webbutbildningar och 

certifiering av föreningar genom FTW. Även licens- och utvecklingskostnader för 

systemet For The Win (FTW) återfinns här. Budgetposten Föreningsstöd innehåller 

också kostnader för personal, licenser och utveckling. Enligt prognosen kommer 

budgetposten att dras över med ca 30 % vilket beror på att vi har behövt prioritera 

mer av personalens arbetstid för att stödja föreningar jämfört med vad vi hade 

budgeterat. 

Level Up kommer att ha sin första utbildning för utbildare för året under hösten och 

kostnaderna för genomförda utbildningar anordnade av RFK´s har hittills varit i 

princip obefintliga. I posten Intern kommunikation ligger bland annat kostnader för 

ett program som vi använder när vi skickar ut nyhetsbrev, personalkostnader samt 

vissa trycksaker. Inom Medlemsvärvning ligger annonskostnader, personalkostnader 

och kostnader för uppdatering av marknadsföringshandboken. Under hösten har vi 

också arbetat med att ta fram en kortlek som ska fungera som inspirationsmaterial för 

förningar som vill arbeta med medlemsvärvning. 

I Ungdomsinflytande och Spellovet finns kostnader för personal i projekten. Flera av 

arbetsgrupperna som exempelvis IAM, Idrottsrådet, Kulturrådet samt nätverken har 

kommit igång sent på året och ännu inte haft några kostnader. 


4 (8) 

77 (182)

KOSTNADER FÖRBUNDET 

Budgetpost 

Budget 

2015 

Utfall 

201508 

Prognos 

prognos/ 

budget (%) 

Statsbidrag 310 000 180 086 230 000 74% 


Externfinansiering 110 000 24 038 40 000 36% 

AG löpande forum 30 000 0 0 0% 

Utbildning ideella 10 000 0 0 0% 

Partnerskap 45 000 21 475 45 000 100% 

Arvoderingar FS 845 000 557 003 845 000 100% 

Styrelsen 315 000 239 548 315 000 100% 

styrelsestöd 230 000 71 210 110 000 48% 

Personal 

985 000 899 586 1 400 000 142% 

grundkostnad 

Löpande förvaltning 950 000 491 610 950 000 100% 

Kanslilokal 755 000 434 721 755 000 100% 

Extern 

625 000 290 994 450 000 72% 

Kommunikation 

Revision 65 000 7 436 70 000 108% 

Systemansvar 70 000 51 043 70 000 100% 

AG IT stöd 95 000 59 218 80 000 84% 

Riksmötet 710 000 106 271 750 000 106% 

Valberedning 50 000 15 626 45 000 90% 

NAB 70 000 0 0 0% 

Projektsamordning 105 000 17 357 40 000 38% 

Summa Förbundet 6 475 000 3 496 276 6 250 000 97 % 

I budgetposten statsbidrag ingår kostnader för personal för löpande 

påminnelsesamtal och ringkontroller som görs för att säkerställa vårt statsbidrag samt 

revisionskostnader. Färre ringkontroller och personalintensiva påminnelser har gjorts 

i år, vilket har lett till att kostnaderna blir mindre än budgeterat. Personalens arbetstid 

har istället kunnat läggas på exempelvis föreningsstöd. 

I personaluthyrning ingår kostnaden för tiden som läggs på kunderna som köper 

tjänster av Sverok, t.ex. tid för att göra en bokföring eller tid för att ta fram siffror till 

landstingsbidragsansökningar. I posten externfinansiering ingår personal som 

arbetat med projektbidragsansökningar. Arbetsgruppen för löpande arbete med 

forumet har inte haft några kostnader och detsamma gäller potten för utbildning av 

ideella. 

I posten partnerskap ingår medlemsavgifter till samarbetsorganisationer tex LSU, 

Ideell Arena och ax. I posten arvoderingar FS ingår kostnader för de arvoderade 

förtroendevalda. I Utfallet för styrelsen ingår bland annat kostnader för de 

styrelsemöten som varit och annat arbete utfört av styrelsen i form av resor, kost och 

logi samt två årskort på SJ för ca 90 000 kr. Under styrelsestöd ingår tid för anställd 

personal som har stöttat styrelsen i deras arbete med exempelvis beredning av 

underlag eller deltagande på styrelsemöte. I personal grundkostnad ingår bland 

annat pensionskostnader, utbildningar och ett årskort på SJ. I posten ingår också 

arbetstid för personalfrågor och rekrytering. Pga. av en miss av en pensionsbetalning 

på 80 000 kr, samt att semesterlönen inte fördelas ut efter vad man jobbar med (ca 


5 (8)

100 000 kr) så kommer utfallet bli högre än budgeterat. Det har också varit fler 

personalärenden att hantera vilket har inneburit högre personalkostnader inom 

området än budgeterat. 

Löpande förvaltning är kostnader för administrativ personal, telefoni, datorer mm. I 

posten kanslilokal ligger kostnader för kanslierna i Linköping och Stockholm. 

Under extern kommunikation ligger främst kostnader för omvärldsbevakning, 

licenser och utveckling av spelkartan samt personal som jobbat inom området. 

Arbetet med utveckling av webb, wiki och forum som tilldelades 150 000 kr på 

årsmötet 2014 kommer dra igång under senhösten och fortsätta under våren 2016. 

Kostnaderna för budgetposten ser därför ut att bli lägre än budgeterat under 2015. 

Budgetposten revision innefattar kostnader för förvaltningsrevision och ekonomisk 

granskning som genomförs av auktoriserade revisorer från PWC. Systemansvar är 

kostnader för personal som bland annat hanterar beställningar till Sverok Admin AB 

rörande utveckling av våra it-system system som eBas, eStart, FTW, val, valbert och 

spelkartan. 

AG-IT-stöd är kostnader för arbetsgruppen som ser till att förbundets IT-fungerar när 

det gäller ärenden som servrar, mail och hemsida. Under riksmötet ligger kostnader 

för personal som har förberett riksmötet 2015. Under valberedningen ligger det 

kostnader för Valbert (valberedningens system för att nominera förtroendevalda) 

samt kostnader för fysiska träffar som valberedningen haft. Kostnaderna och 

intäkterna för NAB har i sin helhet tagits av Ung Media. Under projektsamordning 

ligger det tid för personal som jobbar med stöttning av projektledare och den här 

perioden har det främst rört sig om strukturarbete inom Respect All Compete. 

KOSTNADER DISTRIKTEN 

Budgetpost 

Budget 

2015 

Utfall 

201508 

Prognos 

prognos 

/ 

budget 

(%) 

Distriktsstöd 55 000 31 510 55 000 100% 

Grundgaranti distrikt 100 000 0 100 000 100% 

Regionala 

815 000 895 609 1 250 000 153% 

föreningskonsulenter 

Ambassadörsprogram 20 000 0 0 0% 

Inflytande 2.0 270 000 0 0 0% 

Distriktskonferenser 200 000 86 893 150 000 75% 

Summa Distrikten 1 460 000 1 014 012 1 555 000 107% 

Under posten distriktsstöd ligger det kostnader för personal som har arbetat 

stödjande mot distriktsstyrelserna under året. Grundgaranti distrikt är bidrag till 

distrikt som inte har kunnat få landstingsbidrag. Regionala föreningskonsulter har 

kostnader i form av det anställda som arbetar i distrikten. Ambassadörsprogram har 

inte haft några kostnader under året. Inflytande 2.0 har vi ännu inte fått beviljat av 

något extern finansiär för att driva. Under distriktskonferenser ligger kostnader för 

slagen. 


6 (8) 

79 (182)

Budgeterat 

Resultat 

Budget 2015 

Utfall 

201508 

Prognos 

prognos/ 

budget (%) 

Summa intäkter 14 380 9 018 154 13 714 95 % 

000 

837 

Summa kostnader 17 310 9 163 465 18 330 106 % 

000 

000 

Beräknat Resultat -2 930 000 -145 311 -4 615 163 158 % 

Resultatet är prognostiserat till -4,6 MSEK vilket är ca 1,7 MSEK mer än budgeterat. Det 

beror till största delen på att ränteintäkterna för året har uteblivit samt att budgeten 

för föreningsbidrag kommer dras över till följd av en stor föreningsökning. 


8 (8)

14. REVISORSRAPPORT FÖR 2015 

HANDLINGAR 

Revisorsrapport för 2015 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... lägga Revisorsrapport för 2015 till handlingarna. 


2 ...... ...... 

3 ...... ...... 

4 ...... ...... 


81 (182)

REVISORSRAPPORT FÖR 2015 


15. AVREGISTRERINGAR 

En del medlemsföreningar i Sverok upphör eller somnar in utan att de kontaktar förbundet. För 

att slippa onödig administration av sådana föreningar står det i förbundets stadgar att de kan 

avregistreras som medlemsföreningar i Sverok om de inte har redovisat vare sig verksamhet eller 

minst tre medlemmar under ett års tid. Vi brukar dock vänta ytterligare ett år eftersom en del 

föreningar vaknar till liv igen. I år hotas därför med avregistrering de föreningar som inte har visat 

något livstecken vare sig under 2014 eller 2015. Riksmötet brukar godkänna avregistreringarna och 

ge föreningarna en tidsfrist att rapportera inom. 

HANDLINGAR 

Lista avregistreringshotade föreningar till Riksmöte 2015. 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... förening på Lista avregistreringshotade föreningar till Riksmöte 2015 avregistreras 

som medlemsförening i Sverok 1 februari 2016 om den inte innan dess rapporterat 

verksamhet, årsmöte eller minst tre medlemmar för 2015 eller 2016. 


2 ...... ...... 

3 ...... ...... 

4 ...... ...... 


83 (182)

LISTA AVREGISTRERINGSHOTADE FÖRENINGAR 2015 

SVEROK GÄVLEDALA 

1 Cosmic Gaming Avesta 

2 Dalana Orsa 

3 Elit-LAN Ludvika 

4 LANFEST Hudiksvall 

5 Maskin Spelförening Falun 

6 Rackel Borlänge 

7 redspawngaming Söderhamn 

8 Tärningsknektarna (TK) Borlänge 

SVEROK JÖNKÖPING-KRONOBERG 

9 AirSoffa Värnamo 

10 Bastusamfundet Alvesta 

11 Druidz E-Sport Sweden Jönköping 

12 F.U.S.K Mullsjö 

13 Hammarorden Växjö 

14 LJUD Jönköping 

15 Speldeluxe Vetlanda 

16 Sunnerbos Spelförening Ljungby 

17 Tranås LAN Förening Tranås 

SVEROK KALMAR-BLEKINGE 

18 Bluebox Gaming Karlshamn 

19 Sällskapsspelssällskapet Kalmar 

20 Terje Byalag Ronneby 

21 Varjagerna Ronneby 

SVEROK MÄLARDALEN 

22 Blå Gryningen Västerås 

23 Brospelare Köping 

24 Ctrlnet Västerås 

25 Fortuna Spelförening Håbo 

26 Imperiets skugga Hallstahammar 

27 KaKai Nyköping 

28 LanHeaven Gnesta 

29 League of Adventure Joy and Virtue Uppsala 

30 Minos Eskilstuna 

31 NyhammarGaming Eskilstuna 

32 Smeden Airsoft Eskilstuna 

33 TCCU Arboga 


34 The Bored Gamers Uppsala 

35 TSP-spelförening Eskilstuna 

36 Uppercut Uppsala 

37 Upplands Paintballförening Uppsala 

38 VSSU Uppsala 

SVEROK NEDRE NORRLAND 

39 Angermanna orden Örnsköldsvik 

40 ColdGame Strömsund 

41 Tordön Spel Östersund 

42 VSF Örnsköldsvik 

SVEROK NORRBOTTEN 

43 Niemisels Aktivitet och Spel Luleå 

44 PAG Piteå 

SVEROK SKÅNE 

45 Cthulhus Kultister Lund 

46 Delphis sällskapsspelsförening Lund 

47 GVC Malmö 

48 HAF Svalöv 

49 Heimdalls söner Malmö 

50 HelsingFORS Helsingborg 

51 Karls XII:s spelförening Lund 

52 mariobros4life Lund 

53 NagaLajv Lund 

54 PartyPunchers Lund 

55 SF Balders Hämnare Malmö 

56 Spelgillet Södra Lund 

57 SS Abkorren Lund 

58 SWE4E Lund 

59 Team Tollarp Paintball Kristianstad 

60 Undefined eSports Helsingborg 

61 Wermen Lund 

62 woodpecker Helsingborg 

63 Åhus Daemons Kristianstad 

SVEROK STOCKHOLM 

64 Axis of Spelrox Stockholm 

65 Berättelsefrämjandet Stockholm 

66 Birds of Prey Stockholm 

67 Crusadertards Stockholm 


85 (182)

68 Dystopia Stockholm 

69 EkeGo Norrtälje 

70 Games R Us Haninge 

71 IFP Norrtälje 

72 Improgruppen Stockholm 

73 Karma Täby 

74 K-Spel Stockholm 

75 LADGAT Haninge 

76 Lanfabriken Österåker 

77 ll Stockholm 

78 Magical Generation Stockholm 

79 M-kai Stockholm 

80 MMTF Stockholm 

81 msk sVanen Stockholm 

82 Never Split the Party Österåker 

83 Pen & Paper Stockholm Stockholm 

84 R.A.T.S Södertälje 

85 Right to Die Stockholm 

86 Sec Stockholm 

87 Sista Bossen Sundbyberg 

88 South Point Gaming Stockholm 

89 Spindens grill Stockholm 

90 Suteki Stockholm 

91 Svenska Bordshockeyförbundet Stockholm 

92 Tabepna Upplands Väsby 

93 Team Volcanic Rat Stockholm 

94 The self-proclaimed rulers of the magical waffle empire! Stockholm 

95 TNT Stockholm 

96 Utumno Stockholm 

97 Ödis Värmdö 

SVEROK SVEALAND 

98 D12:an Karlstad 

99 Degerfors Rollspelsklubb Degerfors 

100 Drakontia Örebro 

101 Nyan-Kai Karlstad 

102 Spelministeriet Hallsberg 

103 Värmland Elite Force Karlstad 

104 Zero Ctrl Hammarö 

SVEROK VÄST 

105 BAM Göteborg 


106 Blisters Göteborg 

107 Destiny Dice Tibro 

108 Dubbelklicka Falkenberg 

109 FLUFF Göteborg 

110 Funky Fred and the Freaky Five Göteborg 

111 Hallands Hirden Varberg 

112 HK Göteborg 

113 HKRF Halmstad 

114 Kraken Göteborg 

115 Kött & Blod Göteborg 

116 Mancave Skövde 

117 Nasses Nekromantiker Göteborg 

118 Nybyggarföreningen kandidaterna Göteborg 

119 Omega-LAN Partille 

120 OSS Göteborg 

121 PATRASK Göteborg 

122 PLAYZ Göteborg 

123 Riket Lómëdôr Göteborg 

124 SF Blotet Göteborg 

125 SF Skugg Mölndal 

126 Suvetar Göteborg 

127 SweRequest.se Göteborg 

128 Test2001 Göteborg 

129 TicketToRide Göteborg 

130 TOK Varberg 

131 TSD Göteborg 

SVEROK VÄSTERBOTTEN 

132 GG-Lan Skellefteå 

133 Lagmars Mantel Umeå 

134 Lajvföreningen Skuggor Umeå 

135 SgSc Umeå 

136 Storuman Warhammer Storuman 

137 The Gentlemen Game Association of the North Umeå 

138 Vittraland Lajvförening Vilhelmina 

SVEROK ÖSTERGÖTLAND 

139 Alla Hatar Alla Norrköping 

140 BÄST Linköping 

141 Starkast Linköping 

142 Sverok SF Linköping 

143 Teatime Warriors Linköping 


87 (182)

16. MOTION: BELÖNA ISTÄLLET FÖR ATT STRAFFA 

Av: Chris Jonasson, Malmö e-sport. 

BAKGRUND 

2014 skapade den dåvarande förbundsstyrelsen möjligheten för föreningar att skapa avdelningar. 

Detta var en stor vinst för föreningar inom Sverok och har inneburit kraftigt ökade bidrag till 

föreningarna. En avdelningarna generar lika mycket bidrag till sin huvudförening som en förening 

utan avdelningar generar till sig själv. 

Det blev ett enormt lyft föreningar som snabbt kunde organisera sin verksamhet i avdelningar. 

Det lyfte demokratin i föreningen och genererade mer pengar till verksamheten. Detta samtidigt 

som statsbidragen är lägre än de någonsin varit, på grund av fler ungdomsförbund, ändrade 

statsbidragsregler men inte mer pengar till bidragsgivaren. 

Det är nämligen så att det ligger en fördröjning på två år från det att Sverok betalar ut 

föreningsbidrag fram till Sverok får statsbidrag. Den kraftiga ökning i antal aktiva föreningar som 

avdelningssystemet inneburit har därför blivit en rätt så stor tillfällig förlust för Sverok. Det är en 

förlust som kommer att rätta till sig när vi förhoppningsvis får kraftigt ökade statsbidrag om två år. 

På styrelsemötet i oktober beslutade därför förbundsstyrelsen att inför en begränsning 

för föreningar med många avdelningar. Beslutet på styrelsemötet innebär att en så kallad 

huvudförening med mer är 30 avdelningar som mest kan få 500kr i bidrag per avdelning. Det är en 

kraftig försämring av förutsättningarna för huvudföreningar med avdelningar och det riskerar att 

skapa en stor frånfall från 50% principen. (50% principen är tanken om att 50% av statsbidragen ska 

gå till föreningarna, det är inte fastställt i stadgar eller taget som ett riksmötesbeslut utan snarare en 

tradition som bara är) 

Jag tycker inte att Sverok ska ha bidragsregler som straffar entreprenörskap, uppfinningsrikedom och 

en vilja av att ha bättre demokrati i sin förening. Detta straffar huvudföreningar som är effektiva och 

som främjar spelhobbyn genom att föra demokrati närmare sina medlemmar och riskerar att splittra 

föreningar. 

Jag tycker att Sverok ska uppmuntra mer demokrati! 

Jag tycker att Sverok ska uppmuntra utbildning! 

Jag tycker att Sverok ska uppmuntra likabehandling! 

Jag tycker att Sverok ska uppmuntra! 

Av taktiska skäl är det dumt för riksmötet att gå in på detaljnivåer och bestämma om bidragen. 

Det gör förbundsstyrelsen bäst när de har fått alla fakta på bordet. Det är så det har gjorts så länge 

jag varit aktiv på förbundsnivå och jag tycker att det är en bra idé. Det var förbundsstyrelsen som 

beslutade att ta bort den högre bidradgsnivån för föreningar med medlemsavgift när det blev 

uppenbart att den inte behövdes längre. Det är således förbundsstyrelsen som skulle kunna göra 

bäst anpassningar av ett bidragssystem som belönar aktiva föreningar på ett bättre sätt. 

Jag vill att riksmötet uttalar sitt stöd för ett bidragssystem som uppmuntrar föreningarna att 

lära sig och utvecklas. Att förbundsstyrelsen när de sätter sig med alla faktan på bordet kan 

titta på bidragsnivåerna och veta att riksmötet vill satsa oss till en bättre ekonomi, bättre 

likabehandlingsarbete, bättre kunskapsnivå i föreningarna och en bättre demokrati. 


HUVUDYRKANDE 

Jag yrkar 

1 ...... att Riksmötet uttalar sitt stöd för ett bidragssystem med belöningsnivåer som påverkar 

hur mycket föreningen eller dess avdelning generar i totala bidrag. 

2 ...... att Riksmötet uttalar sitt stöd för ett lägre grundbidrag. 


89 (182)

MOTION: BELÖNA ISTÄLLET FÖR ATT STRAFFA 

HANDLINGAR 

Motion: Belöna istället för att straffa 

HUVUDYRKANDE 

Chris Jonasson, Malmö e-sport, yrkar 

1 ...... att Riksmötet uttalar sitt stöd för ett bidragssystem med belöningsnivåer som påverkar 

hur mycket föreningen eller dess avdelning generar i totala bidrag. 

2 ...... att Riksmötet uttalar sitt stöd för ett lägre grundbidrag. 

FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR OCH YRKANDE 

3 ...... avslag på samtliga yrkanden i motionen. 

FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR 

Ekonomiska styrmedel är ett bra sätt för förbundet att ge incitament till föreningar att arbeta med 

specifika frågor och har använts med olika framgång tidigare i förbundets historia. Genomgående 

för dem är att de är specifika och tydliga i vad de vill uppnå och vi upplever att denna motion snarare 

vill göra ett nytt bidragssystem. Där varje förening börjar med ett lågt bidrag och sedan får ett högre 

beroende på ett antal olika faktorer. 

I förbundet har vi en tradition av starka självstyrande föreningar som fritt formar sin verksamhet 

och det är av den anledningen till att grundbidragets storlek och 50 %-principen varit viktiga, då en 

ekonomisk frihet också ger föreningen en frihet att fritt forma sin verksamhet. Vi upplever därför att 

det är viktigt att bevara det grundläggande systemet med ett så högt grundbidrag som ekonomin 

tillåter. 

Vi tror också att ett belöningsbaserat system skulle straffa de mindre föreningar, de utan möjlighet 

till att engagera sig på lika villkor som mer aktiva föreningar och de redan mest resurssvaga. De 

som i ett sådant system skulle kvalificera sig till den högsta summan av bidrag är sannolikt också de 

föreningar som har störst möjlighet att hitta andra intäktskällor.. 


4 ...... ...... 

5 ...... ...... 

6 ...... ...... 


17. MOTION: ÅTERINFÖRA ÅRETS 

UNGDOMSKOMMUN 

Av: Alexander Wallin 

BAKGRUND 

2015 är ett fantastiskt år för Lund. Nya bidragsregler för föreningar är klubbade av Kultur och 

Fritidsnämnden. Bidragsreglerna för föreningar är ändrade så att de i större omfattning ger pengar 

till föreningar där unga organiserar unga, bland dessa Sverokanslutna föreningar. 

Sverokföreningar har nu möjlighet att söka bidragspengar1 , vilket var mycket svårt förr i tiden. Det 

finns fortfarande plats för förbättringar, men en bidragande orsak varför dessa förändringar var 

möjliga var dels bra påverkansarbete från Sverok och dels Årets Ungdomskommun 2013 som Lund 

mottog i Almedalen 2014. 

Årets Ungdomskommun delades ut av Sverok och förbundet Vi Unga i anslutning till Hej Kommunen! 

som kartlade förbundens medlemsföreningars relation till sin kommun. Utdelningen var mycket väl 

mottagen av en mycket tacksam politikerskara, tjänstemän och medborgare i Lund. Genom priset 

uppmärksammades kommunens arbete med ungdomsföreningar och bidrog till uppmärksamhet 

kring Sverok och våra föreningar, vilket med hänvisning till föregående paragraf positivt påverkat vår 

påverkansmöjlighet i kommunen. Jag är idag fritidspolitiker i kommunen och det finns fortfarande 

många som även nu mer än ett år efter att vi mottog priset att folk talar om att vi vann 2013 med stor 

självbelåtelse. 

Den här typen av utmärkelser påverkar lokalpolitiken i väldigt stor grad och används av flera 

andra förbund. Ett bra exempel är Lärarförbundets Bästa Skolkommun2 som delas ut varje år 

till den kommun som förbundet anser presterat bäst. Lärarförbundet värdesätter i synnerhet 

bra arbetsmiljö för sina medlemmar - vettig lärartäthet, lön och få sjukfrånvarande, varför deras 

utmärkelse återspeglar detta. När resultatet går upp firas det av kommunen med tårta, när 

resultatet går ner ger man oppositionspartierna verktyg att ta upp våra frågor för att vinna tillbaks 

väljarnas förtroende - partierna kämpar för oss istället för vi mot dem! För att detta ska funka krävs 

kontinuitet. Eftersom frågorna berör ungdomar och kultur bör media och politiker redan i grunden 

vara välvilligt inställda, varför denna utmärkelse bör ses som ett fantastiskt verktyg för ett bättre mer 

ungdomspositivt Sverige! 

Det var ganska många år sedan jag var på Riksmötet senast, så inför stämman tänkte jag följa 

upp priset för Årets Ungdomskommun och se vem som fick den senast. Till min förvåning delades 

inte priset ut för 2014 och det verkar inte heller bli så för 2015. Anledningarna verkar vara brist på 

resurser. Påverkansarbete gentemot riksdag, region och kommun verkar fortfarande värdesättas, 

varför det är konstigt att priset inte längre delas ut. 

Jag kan förstå att man inte kan använda samma resurstunga metod som inför 2013 års utmärkelse 

då man använde externa medel för att intervjua föreningarna i kommunerna och föra statistik över 

deras relationen med kommunen. Detta är mycket resursintensivt. Underlaget kan tas fram betydligt 

enklare. Det som behövs är att ta fram ett antal nyckelparametrar - antal medborgare i kommunen, 

antal föreningar i kommunen, antal medlemmar i föreningen och beräkna utifrån ett mallsystem (se 

exempelvis Lärarförbundets Årets Skolkommun metod att beräkna). Detta skulle kunna beräknas av 

en ensam person på en kväll med endast utgång från SCB och Sveroks interna register. 


91 (182)

Denna motion handlar inte om exakt hur dessa parametrar tas fram eller vägas mot varandra, 

utan uppmana att återuppta en mycket resurseffektiv lobbyverksamhet som främjar våra mål och 

intressen. 

Priset för Årets Ungdomskommun skulle kunna delas ut på Almedalen 2016, alternativt om 

förbundet mot förmodan inte ska dit vid nästa Riksmöte eller liknande arrangemang - helt enkelt vid 

tillfällen där politiker kan bli inbjudna att prata med oss på våra villkor. 

HUVUDYRKANDE 

Jag föreslår 

1 ...... Att Uppdra åt förbundsstyrelsen att återinföra Årets Ungdomskommun att delas ut 

för 2015 vid ett tillfälle som de anser bäst lämpat för att främja Sveroks långsiktiga 

intressen. 

2 ...... Att Föra in Årets Ungdomskommun som en naturlig del i förbundets påverkansarbete 

gentemot kommunerna genom att skriva in den i verksamhetsplanen för 2017. 

1. 

Det kunde de så klart tidigare också, men bidragsreglerna var konstruerade för att stödja 

föreningar med barn och unga i åldrarna 8-18 som var ledarledda, vilket gjorde att anslutningsgraden 

för kommunbidrag var begränsat. 

2. 

https://www.lararforbundet.se/om/basta-skolkommun 


MOTION: ÅTERINFÖRA ÅRETS UNGDOMSKOMMUN 

HANDLINGAR 

Motion: Återinföra Årets Ungdomskommun 

HUVUDYRKANDE 

Alexander Wallin yrkar 

1 ...... Att Uppdra åt förbundsstyrelsen att återinföra Årets Ungdomskommun att delas ut 

för 2015 vid ett tillfälle som de anser bäst lämpat för att främja Sveroks långsiktiga 

intressen. 

2 ...... Att Föra in Årets Ungdomskommun som en naturlig del i förbundets påverkansarbete 

gentemot kommunerna genom att skriva in den i verksamhetsplanen för 2017. 


3 ...... bifall på alla yrkanden i motionen. 


Motionens ambitioner är något som förbundsstyrelsen ställer sig bakom. Priset var något som 

ursprungligen delades ut av Ungdomsstyrelsen, nuvarande MUCF, i samband med deras årliga 

Rikskonferens, och som Sverok tillsammans med Vi Unga valde att återuppta i samband med 

projektet Hej Kommunen. Priset har inte delas ut sen dess. Planen var från början att det skulle bli 

en årligt återkommande utmärkelse men det rann ut i sanden eftersom att det aldrig lyftes in som en 

del i vår verksamhet utan var något specifikt kopplat till projektet Hej Kommunen. 

Mycket riktigt har också priset som delades ut tillsammans med Vi Unga och LSU till Lund inneburit 

riktig och verklig förändring för våra föreningar. Inte bara det att bidragen blev mer anpassade efter 

verkligheten då kommunen bjöd in våra föreningar i remissprocessen, föreningarna blev sedda och 

får därigenom bättre möjligheter att påverka. I takt med att resurser flyttas ut från stat till regioner 

och kommuner är det än mer viktigt att vara mer närvarande och mer synlig. 

Det borde vara självklart för alla kommuner att arbeta med allt engagemang som finns på orten, 

men är det något Hej Kommunen lärde oss är det att det är långt ifrån fallet i majoriteten av 

våra kommuner. Vilket också är anledningen till att styrelsen själva diskuterat möjligheten att 

återinföra priset men valt att inte göra det då det inte är en prioritet i jämförelse med andra delar i 

verksamhetsplanen. Att bygga uppmärksamhet, administration och krav kostar både tid och resurser 

men å andra sidan finns det fler sätt att göra det på. I detta fall känner vi att det är värt att undersöka 

möjligheterna för hur vi med de nuvarande resurserna skulle kunna återinstifta priset och yrkar 

därmed bifall på alla yrkanden i motionen.. 


4 ...... ...... 

5 ...... ..... 


93 (182)

18. MOTION: STADGEÄNDRING FÖR ATT HA 

RIKSMÖTE VARTANNAT ÅR 

Av: Förbundsstyrelsen 

BAKGRUND 

Riksmötet är förbundets viktigaste demokratiska instans. Det är det tillfälle där alla medlemmar har 

chansen att komma och göra sin röst hörd, diskutera tillsammans med andra och utöva sin rätt som 

medlemmar i förbundet. Sveroks riksmöte är dessutom känt för att vara öppet, modernt, stort och 

transparent. Styrelsen konstaterar att riksmötet är mycket viktigt för vår organisation men att vi bör 

se över detta av ekonomiska skäl. 

I dagsläget kostar riksmötet runt 580 000kr per år exklusive personalkostnader. Genom att att 

ha årsmöte vartannat år kan vi spara motsvarande belopp. Vi skulle också kunna ändra tiden för 

årsmötet till våren för att vi då i större utsträckning kan planera verksamheten efter de bidrag vi får 

från MUCF istället för att som nu, göra uppskattningar. Nästa riksmöte efter årets skulle då kunna 

vara i exempelvis april 2017. 

Att ha riksmötet vartannat år innebär också en ökad långsiktighet, dels för att förtroendevalda väljs 

på två år då valen alltid sker på riksmötet samt att verksamhetsplaner och budget tas fram för två 

år. Det ger en större möjlighet att arbeta med exempelvis projekt då man får ytterligare en chans att 

söka om det skulle vara så att man blir nekad stöd första gången. 

Årsmöte vartannat år är inget ovanligt och flera förbund i likvärdig storlek med Sverok använder 

detta system, vilket i sig inte är ett argument för att Sverok bör göra likadant utan lyfts för att påvisa 

att det inte är ovanligt. Exempel på sådana organisationer är Sveriges Elevkårer, Scouterna och SSU. 

Det är också vanligt förekommande inom exempelvis fackföreningsrörelsen. Styrelsen noterar att 

möjligheten för demokratisk påverkan kommer att bli mindre när det högsta beslutande organet 

träffas mer sällan men också att mer tid och resurser frigörs för att utveckla förbundet på andra sätt. 

Denna motion innehåller många stadgeändringar, den stora majoriteten av dem handlar om 

förändrade datum för handlingar, men styrelsen har inte sett det nödvändigt att ändra periodernas 

längd utan bara uppdatera datumen. Styrelsen hoppas med denna motion få en givande diskussion 

på riksmötet och syftar med denna motion att bidra till den diskussionen. Därför läggs också en sista 

att-sats där styrelsen yrkar på avslag på samtliga tidigare att-satser. 

HUVUDYRKANDE 

Vi yrkar därför 

1 ...... att 

§13…. Förslag om förbundets upplösning får endast behandlas på ordinarie Riksmöte 

och skall insändas skriftligt till förbundsstyrelsen senast trettionde (30) april året för 

Riksmötet. Att upplösning skall behandlas måste framgå av kallelsen till Riksmötet. 

Förbundet kan inte upplösas så länge minst en tjugondel (1/20) av de röstberättigade 

på ordinarie Riksmöte motsätter sig upplösningen. 

tas bort och ersätts med 



och skall insändas skriftligt till förbundsstyrelsen senast trettionde (30) juli året före 



på ordinarie Riksmöte motsätter sig upplösningen, 

2 ...... att 

§17…. Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är, om inget annat anges i 

stadgan, verksamhetsår. 


§17…. Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är tiden mellan ordinarie 

riksmöten. 

3 ...... att 

§35…. Ordinarie Riksmöte skall hållas varje år tidigast femtonde (15) oktober och senast 

tjugonde (20) december, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer. 


§35…. Ordinarie Riksmöte skall hållas vartannat år tidigast femtonde (15) februari och 

senast tjugonde (20) april, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer. 

4 ...... att 

§36…. Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt: 

1. då kallelse utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer 

och valberedning senast trettioförsta (31) juli samma år som Riksmötet, samt till 

Riksmötesombud och Riksmötesreservombud snarast efter Riksmötesombudsvalets 

avslutande, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet,” 




och valberedning senast första (1) januari samma år som Riksmötet, samt till 



5 ...... att 

§45…. Förslag till riksmöte som är förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor 

före riksmöte är motion. Varje annat inkommet förslag till riksmöte är övrig fråga. 

Nominering till stadgemässiga val förrättade på riksmöte från annan än valberedning 

skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast åtta (8) veckor före riksmöte.” 

--> Inte helt självklart att den _måste_ ändras, MEN vi bör fundera på om en tvåårig 

cykel ska ha samma vecko-antal innan motioner ska vara inne! Samt nomineringar. 

6 ...... att 

§56…. Medlemsförening är röstberättigad i Riksmötesombudsvalet om den är antagen 

till förbundet senast den 30 juni innevarande år.” 


95 (182)



till förbundet senast den 30 september året innan ordinarie riksmöte.” 

7 ...... att 

§67…. Förbundsstyrelsen utses inför varje verksamhetsår av Riksmötet. Riksmötet utser 

styrelsens verkställande utskott, bestående av en (1) förbundsordförande, en (1) vice 

förbundsordförande och en (1) förbundssekreterare samt fastslår eventuella arvoden. 

Därefter utser Riksmötet maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen. 


§67…. Förbundsstyrelsen utses av Riksmötet. Riksmötet utser styrelsens verkställande 

utskott, bestående av en (1) förbundsordförande, en (1) vice förbundsordförande och 

en (1) förbundssekreterare samt fastslår eventuella arvoden. Därefter utser Riksmötet 

maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen. 

8 ...... att 

§72…. Revisorernas uppgift är att granska förbundets räkenskaper samt handlingar och 

upprätta en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen skall finnas ett förslag till beslut 

i frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. Revisionsberättelsen skall finnas 

medlemmarna tillhanda senast den 30 april nästa verksamhetsår.” 





medlemmarna tillhanda senast den 30 september inför nästa ordinarie riksmöte.” 

9 ...... att 

§73…. Riksmötet utser inför varje verksamhetsår tre revisorer, jämte tre personliga 

ersättare, varav en auktoriserad revisor samt två verksamhetsrevisorer, att revidera 

det verksamhetsåret. Revisorernas tillträder vid verksamhetsårets början, och deras 

mandat sträcker sig till dess revisionsberättelsen är klar.” 


§73…. Riksmötet utser tre revisorer, jämte tre personliga ersättare, varav 

en auktoriserad revisor samt två verksamhetsrevisorer, att revidera den 

verksamhetsperioden. Revisorerna tillträder efter ordinarie riksmöte, och deras 

mandat sträcker sig tills nästa ordinarie riksmöte.” 

10 ...... att avslå samtliga Att-satser i motionen. 


MOTION: STADGEÄNDRING FÖR ATT HA RIKSMÖTE 

VARTANNAT ÅR 

HANDLINGAR 

Motion: Stadgeändring för att ha Riksmöte vartannat år 

HUVUDYRKANDE 

Förbundsstyrelsen yrkar 

1 ...... att 


och skall insändas skriftligt till förbundsstyrelsen senast trettionde (30) april året för 



på ordinarie Riksmöte motsätter sig upplösningen. 



och skall insändas skriftligt till förbundsstyrelsen senast trettionde (30) juli året före 



på ordinarie Riksmöte motsätter sig upplösningen, 

2 ...... att 

§17…. Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är, om inget annat anges i 

stadgan, verksamhetsår. 


§17…. Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är tiden mellan ordinarie 

riksmöten. 

3 ...... att 

§35…. Ordinarie Riksmöte skall hållas varje år tidigast femtonde (15) oktober och senast 

tjugonde (20) december, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer. 


§35…. Ordinarie Riksmöte skall hållas vartannat år tidigast femtonde (15) februari och 

senast tjugonde (20) april, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer. 

4 ...... att 







97 (182)




och valberedning senast första (1) januari samma år som Riksmötet, samt till 



5 ...... att 

§45…. Förslag till riksmöte som är förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor 

före riksmöte är motion. Varje annat inkommet förslag till riksmöte är övrig fråga. 

Nominering till stadgemässiga val förrättade på riksmöte från annan än valberedning 

skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast åtta (8) veckor före riksmöte.” 

--> Inte helt självklart att den _måste_ ändras, MEN vi bör fundera på om en tvåårig 

cykel ska ha samma vecko-antal innan motioner ska vara inne! Samt nomineringar. 

6 ...... att 


till förbundet senast den 30 juni innevarande år.” 



till förbundet senast den 30 september året innan ordinarie riksmöte.” 

7 ...... att 

§67…. Förbundsstyrelsen utses inför varje verksamhetsår av Riksmötet. Riksmötet utser 

styrelsens verkställande utskott, bestående av en (1) förbundsordförande, en (1) vice 

förbundsordförande och en (1) förbundssekreterare samt fastslår eventuella arvoden. 

Därefter utser Riksmötet maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen. 


§67…. Förbundsstyrelsen utses av Riksmötet. Riksmötet utser styrelsens verkställande 

utskott, bestående av en (1) förbundsordförande, en (1) vice förbundsordförande och 

en (1) förbundssekreterare samt fastslår eventuella arvoden. Därefter utser Riksmötet 


8 ...... att 




medlemmarna tillhanda senast den 30 april nästa verksamhetsår.” 






medlemmarna tillhanda senast den 30 september inför nästa ordinarie riksmöte.” 

9 ...... att 

§73…. Riksmötet utser inför varje verksamhetsår tre revisorer, jämte tre personliga 

ersättare, varav en auktoriserad revisor samt två verksamhetsrevisorer, att revidera 

det verksamhetsåret. Revisorernas tillträder vid verksamhetsårets början, och deras 

mandat sträcker sig till dess revisionsberättelsen är klar.” 


§73…. Riksmötet utser tre revisorer, jämte tre personliga ersättare, varav 

en auktoriserad revisor samt två verksamhetsrevisorer, att revidera den 

verksamhetsperioden. Revisorerna tillträder efter ordinarie riksmöte, och deras 

mandat sträcker sig tills nästa ordinarie riksmöte.” 

10 ...... att avslå samtliga Att-satser i motionen. 


11 ...... ...... 

12 ...... ...... 

13 ...... ...... 


99 (182)

Sverok: The Next Generation 


19. MOTION: SVEROK – THE NEXT GENERATION 

Av: Tommy Nilsson 

Hej! 

BAKGRUND 

Passionen att göra det omöjliga möjligt 

Tillsammans är vi starkare, smartare och bättre, jag vill att Sverok handlar om dig, din 

förening och de du har i din närhet. 

Du är ledstjärnan, jag vill göra ditt och din förenings engagemang lite enklare. 

Föreningarna är det starkaste vi har i Sverok, fokus på dig och din förening. 

Genom att du är med under processen, kan se exakt vad som är på gång och deltar i att ta 

fram riktningen vi vill arbeta för kan vi tillsammans nå lite längre. 

Det här dokumentet är indelat i ett huvuddokument och ett antal bilagor. 

• I huvuddokumentet kan du läsa övergripande om Sverok: The Next Generation. 

• I bilagorna kan du läsa detaljer om specifika bitar i Sverok: The Next Generation. 

• I dokumentlistan kan du se vilka dokument som ingår i Sverok: The Next Generation 

samt hur många sidor var och en av dem har. 

Vem är det då som ligger bakom denna massiva mängd text, vilken bakgrund är den skriven 

med och varför behövs den? 

Jo, det är Tommy, en engagerad tänkare som arbetar enligt metodiken kedjan är lika stark 

som den svagaste länken som ligger bakom. Den är kommen ur många diskussioner, 

förslag, möten och idéer som ett antal olika människor haft och har. 

Efter att ha sett och upplevt hur föreningar och distrikt kämpar har valet gjorts att sätta 

ihop det du nu läser, det erbjuder ett alternativ, en möjlighet. 

Syftet är att göra dig starkare, för om du är starkare så är alla vi i Sverok starkare. Sverok: 

The Next Generation är en plattform, något för oss att stå på tillsammans som gör det 

tydligt vad vi arbetar för och hur vi arbetar med det. Det är övergripande och indelat för 

att det skall vara enkelt att diskutera och förstå. 

Sverok: The Next Generation handlar om att göra dig starkare. 

Tommy Nilsson 

Västgötavägen 23a, lgh 1102 

311 37 Falkenberg 

tommy@arconge.se 

facebook.com/tommyhome 

linkedin.com/in/tommyhome 


100 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE 

sidan 

RIKSMÖTE 

1 av 1 

I SVEROK


Dokumentlista 

Dokument 

Antal sidor 

Sverok: The Next Generation 1 

Huvuddokument 3 

Bilaga 1: Beslutsprocess 2 

Bilaga 2: Nomineringsprocess 1 

Bilaga 3: Det är du som bestämmer 1 

Bilaga 4: Engagemangsmodellen 4 

Bilaga 5: Externa målgrupper 1 

Bilaga 6: Mötesplats för gemenskap 1 

Bilaga 7: Engagemang, oberoende av ålder 2 

Bilaga 8: Relation till Riksmöteshandlingarna 1 

Bilaga 9: Kunskaps och kompetensbanker 1 

Bilaga 10: För, av, med, Sverok 1 

Bilaga 11: Maskot 1 

Bilaga 12: Rekryteringskompensation 2 

Bilaga 13: Krishantering 1 

Bilaga 14: Transparens och tillgänglighet 1 

Bilaga 18: Budget 1 

Bilaga 19: Sverok i siffror 2 

Bilaga 20: Kopiera, förbättra, förändra! 1 

Bilaga 21: Yrkande 1 


Dokumentlista sidan 1 av 1 

101 (182)

Huvuddokument sidan 1 av 3 


Huvuddokument 

Engagemang 

Rätt person på rätt plats, du där ute i förening och distrikt vet bäst vad du behöver, jag vill 

göra det lite enklare för dig att få det. Vi har alla valt att gå med i en förening, det 

engagemang vi ger bort ideellt för nå framåt är vad som blir det Sverok är. 

• Ge distrikten och föreningarna via distrikten möjlighet att året runt påverka 

förbundet enligt Bilaga 1: Beslutsprocess. 

• Ge distrikten utökat mandat att vara Sverok regionalt enligt Bilaga 4: 

Engagemangsmodellen. 

• Ge föreningarna utökat mandat att vara Sverok lokalt enligt Bilaga 4: 

Engagemangsmodellen. 

• Ta bort arvodering av förtroendevalda inom förbundet. 

• Ge alla en enhetlig ersättning för sitt engagemang. 

Jag vill att det är ditt engagemang och dina idéer som sätter ribban för hur långt vi kan nå. 

Dina nederlag är våra gemensamma förluster, dina segrar är vår inspiration och fungerar 

som exempel på vad som är möjligt. 

Ökat oberoende 

Större oberoende i form av utökade samarbeten och kapitaltillgång från andra källor än 

MUCF. 

Starkare distrikt 

Resurser öronmärks för distrikten till regionalt innehåll, de kan regionen och viss 

utjämning behövs i distrikt där övrig finansiering är svåråtkomlig. Ett Sverok distrikt skall 

vara likvärdigt var helst i landet det befinner sig. 

Lika för alla 

Alla är lika viktiga och har samma värde. 

Grunden för engagemang och arbete i organisationen är intresset för innehållet, vi ska ge 

de bästa förutsättningarna för engagemang. 

Alla är lika viktiga, du som ordförande i din förening, du som deltar i aktiviteterna, du som 

håller i aktiviteter, du som räknar pengarna, du som bara finns där, du som betalat 

medlemsavgiften och aldrig deltagit, du som läser det här. Ditt engagemang ska ha samma 

värde, du ska ha samma ersättning för ditt engagemang. 



Vi är ideella, vi ska vara ideella, med det kommer frivilligheten att ge bort för att skapa det 

som är Sverok. Därför skall vi aldrig arvodera, betala för uppdrag i styrelse, valberedning, 

eller andra valbara positioner. Ibland behöver vi specialkompetens, den kan vi om vi måste 

och ingen kan och vill, betala för. 

Vårt kansli med vår kanslipersonal är ett exempel på tillfälle där vi betalar för 

specialkompetens vi behöver. Kanslisterna ser bland annat till så att vi söker bidrag på 

korrekt sätt. 

Självfallet skall vi ha en enhetlig lön på kansliet, alla är lika viktiga oavsett om de städar 

lokalerna, sköter förbundets finansiering eller svarar i telefon. I det fall vi samarbetar med 

tredjepart skall lönen vara på nivå med det vi betalar. Vi har alla samma värde. 

Organisation 

Det viktigaste Sverok har är alla föreningar som bildas och sedan rullar vidare år efter år 

och blir allt starkare. För att de skall bli ännu starkare ges de reell möjlighet att inverka i 

och vara med och bestämma hur vi arbetar framåt så att det är du som kan din förening 

som är experten när besluten fattas som påverkar dig. 

Förbundet 

Styrelsen 

Styrelsen kommer fatta beslut baserat på rapporter och underlag skapat av dig som kan 

ämnet, tillsammans med kansliet och där alla kommer att ges tid att tala om hur det 

påverkar. Se Bilaga 1: Beslutsprocess. 

Soldaritet 

Den nya styrelsen kommer att tillsammans som styrelse att fatta alla beslut. Vi skall 

eftersträva att alltid vara proaktiva och förebyggande, det skall aldrig behöva uppstå 

situationer där vi på kort tid behöver fatta beslut vilka omfattar mer pengar än en 

genomsnittlig ansluten förening ser under sitt budgetår. 

Kansliet 

Kansliet är otroligt värdefullt och en kunskapsbas för distrikten, föreningarna och 

eldsjälarna. Det ges mer resurser för att kunna vara ett stöd för verksamhet och 

samlingspunkt för all kommunikation. 

Vi skall samla och dela erfarenhet och kunskap med utgångspunkt från kansliet så att du 

alltid har en fast punkt du kan vända dig till. 

Förbundets verksamhet lämnas till kansliet och ideella med passion för innehållet. 


103 (182)


Förbundssekreteraren 

En titel och tjänst införs på kansliet ”förbundssekreterare”, dvs. den som ser till att saker 

blir dokumenterade, att regler följs och att relevant information är tillgänglig. Exakt hur 

kansliet vill att det fungerar får de bestämma själva, tänkbart så är det en 

kommunikatör/liknande som utför uppgifterna tillsammans med ideella resurser. 

Titeln förbundssekreterare försvinner samtidigt ur förbundsstyrelsen. 

Distriktet 

Distrikten etableras som knutpunkter för regionalt och koordinerat lokalt engagemang. 

All verksamhet som sker i Sverok skall tillhöra ett distrikt med hänsyn till de regionala och 

lokala förutsättningarna. Förbundets uppgift är att stödja distrikten och att verka 

utjämnande så att alla föreningar i Sverok ges samma förutsättningar oavsett regionala 

regelverk. 

Distrikten skall vara en naturlig punkt för alla föreningar att vända sig till och förbundets 

kansli skall hjälpa distrikten till den grad att förbundets kansli fungerar som distriktets 

kansli. 

Jag vill att vi sätter oss ner tillsammans du och jag för att utforma detaljerna så att ditt 

distrikt får det ni behöver. 

Föreningen 

Sverok är föreningarna, de rekryterar och skapar verksamheten som ger förbundet de 

statliga bidragen och distrikten de regionala bidragen. 

Inom Sverok ryms ett antal olika verksamheter, exempelvis Airsoft, Brädspel, Cosplay, 

Dataspel, E-sport, Figurspel, Konfliktsspel, Kortspel, Lajv, Paintball och Rollspel. Varje 

förening kan ha en eller flera verksamheter, alla med olika krav på material, ytor, 

investeringar och antal deltagare. Förbundet innefattar även föreningar vilka håller större 

samlande arrangemang vilka fungerar marknadsförande för Sverok och för verksamheten 

som helhet. 

Dina utmaningar är unika och de är gemensamma. Som förbund vill jag att vi blir bättre på 

att effektivt ta tillvara på de gemensamma utmaningarna och lösa dem en gång för alla så 

att när du nästa gång ska upprepa vad någon annan gjort kan ta del av den erfarenhet och 

den kunskap som de före dig innehar. Det här ger oss alla mer tid att hjälpas åt med att 

lösa de unika utmaningarna, vi tillsammans är Sverok. 

Jag vill göra just din förening ännu starkare. Jag vill att du talar om vad som är viktigt för 

dig och din förening. 



Bilaga 1: Beslutsprocess 

Förslag 

Figuren visar beslutsprocessen. 

Ett förslag kommer in, från en organisation eller person med förslagsrätt. 

Förslaget registreras i ett öppet synligt system där alla medlemmar kan se det och följa det 

genom processen. Känsliga uppgifter synliggörs endast för de som behöver ha tillgång till 

dem. 

Förbundssekreteraren 

Sköter all kommunikation och förberedande, ser till så att nödvändig information finns 

med i förslaget och är den centrala punkten som samlar in och skickar ut förslaget genom 

alla stegen i processen. 

Styrelsen 

Förbundssekreteraren ser till så att förslaget presenteras för styrelsen och lägger upp det 

för beslut, Styrelsen fattar beslutet. 

Beslutet sker elektroniskt, via ett röstningssystem på internet/intranet. 

Förbundssekreteraren har inte rösträtt. 

Remisser 

Beslut som påverkar andra delar än den egna delen av organisationen får inte fattas utan 

att de som påverkas har möjlighet att inkomma med analys av hur det påverkar och med 

möjlighet att tala om huruvida de ställer sig bakom beslut eller ej. 

Remissperioden är minst 30 dagar, från förslaget skickats på remiss av 

Förbundssekreteraren vilket bör ske inom 14 dagar efter förslaget inkommit. 


105 (182) 

Bilaga 1: Beslutsprocess sidan 1 av 2


Publicerar beslut 

Beslutet publiceras i systemet som publicerat och gällande av Förbundssekreteraren. 

Transparens 

I alla lägen går det att följa förslaget genom alla stegen och se alla yttranden som 

inkommer under remiss perioden, det går även att se vilka yrkanden som fanns, vilka 

styrelsen bestod av, hur de röstade, vilket beslut som fattades och när. 

Jäv & Neutralitet vid beslutet 

I de fall en individ gynnas eller en organisation som personen är medlem i gynnas får den 

individen inte delta i diskussionen kring beslutet eller i fattandet av beslutet. I fall det är 

Förbundssekreteraren får denne delegera till en annan tillfällig sekreterare. Undantag är 

när individ är part i beslutet, då får individen delta i diskussionen men inte vid 

beslutsfattandet. 

Beslutsprocessen inför Riksmötet 

Inför motioner till riksmötet skall samma metod tillämpas av förbundet, samtlig 

information och underlag förbundet vill presenteras skall gå genom Beslutsprocessen och 

skall finnas tillgängliga minst en månad före ombudsvalet eller motionsstopp beroende på 

vilket som inträffar närmast i tid. Berättelser skall på samma sätt finnas tillgängliga, men 

behöver inte gå ut på remiss. 



Bilaga 2: Nomineringsprocess 

Förstudie 

Figuren visar nomineringsprocessen. 

Under förstudien tar valberedningen fram de behov organisationen har genom en analys 

vilket sedan sammanställs och publiceras som en kravprofil för de som söks. 

Förslag på kandidat 

Medlemmar föreslår kandidater till valberedningen baserat på kravprofilen. 

Urvalsprocess 

Valberedningen frågar kandidaten om den är intresserad, gör en intervju för att säkerställa 

att denne delar organisationens värderingar samt fyller kravprofilen och går sedan vidare 

till att granska referenser, belastningsregister, betalningsanmärkningar och via 

Google/liknande tar reda på så att det stämmer, om allt är korrekt nominerar 

valberedningen kandidaten som valbar på årsmötet. 


107 (182)


Bilaga 3: Det är du som bestämmer 

Denna bilaga är mer av ett förtydligande än någon form av ändring, tanken är att generera 

en pågående dialog kring hur vi säkerställer att det är du som bestämmer. 

Figuren illustrerar att du är det viktigaste Sverok har, det är du som bestämmer. 

• Överst i kedjan finns medlemmen, vilken står för besluten på årsmötet, vilket utser 

förtroendevalda. 

• Valberedningen förbereder och granskar förslag av förtroendevalda åt årsmötet. 

• Revisorerna granskar verksamheten och ekonomin åt årsmötet. 

• Styrelsen fattar alla större beslut. 

• Förbundssekreteraren skapar verksamhetsberättelser och säkerställer att 

verksamheten är som årsmötet och styrelsen beslutat. 


Bilaga 4: Engagemangsmodellen sidan 1 av 4 


Bilaga 4: Engagemangsmodellen 

Figuren visar engagemangsmodellen. 

En nationell organisation, förbundet 

• Förbundet engagerar de regionala organisationerna. 

• Nationella organisationen organiserar alla de nationella aktörerna som går med i 

förbundet. 

• Nationella aktörer arbetar direkt mot nationellt ansvariga. 

En regional organisation i varje region/landsting 

• Regionala organisationer engagerar de lokala organisationerna. 

• Regionala organisationen organiserar alla de regionala aktörerna i sitt område som 

går med i förbundet. 

• Regionala aktörer arbetar mot Regionalt ansvariga. 

• Regionala organisationen påverkar den nationella organisationen. 

En lokal organisation i varje kommun 

• Lokala organisationerna engagerar individer. 

• Lokal organisation organiserar alla de lokala aktörerna i sitt område som går med i 

förbundet. 

• Lokala aktörer arbetar mot Lokalt ansvariga 

• Lokala organisationen påverkar den regionala organisationen. 

Figuren visar påverkansmodellen. 

Påverkansmodellen är en mindre korrigering jämfört med hur det fungerar idag, för idag så 

förväntas den lokala organisationen ha kommunikation och samarbete direkt med den 

regionala och den nationella. Genom att du får en tydlig punkt att vända dig till så kan du 


109 (182)


fokusera på det som är viktigt för dig, du kan vara trygg i att du vänder dig till rätt plats och 

att dina behov är det som har fokus. 

Medlemskap & Samarbeten 

Organisationens primära roll är att göra dig som är medlem starkare, att ge dig bättre 

förutsättningar och att stödja dig i att nå det mål du siktar på. För att lyckas med det så ska 

vi samla alla som är intresserade av det vi gör och låta dem vara med. Vi bestämmer över 

vår organisation och de kan komplettera eller förstärka oss på olika sätt, vår 

självständighet är alltid fokus, vår handlingsfrihet alltid närvarande. 

Figuren synliggör den övergripande strukturen, förbundet som samlingspunkt. 

1. Individer - Hänvisas till Sverok ORTNAMN. 

2. Föreningar - Går med och kan därmed göra saker som Sverok, om det finns flera 

föreningar på samma ort bör de samarbeta och arbeta kompletterande. 

3. Företag: 

a. Spelföretag dvs. företag som har ett direkt intresse i verksamheten och 

arbetet och därmed vill vara med och stödja ekonomiskt och demokratiskt. 

b. Varumärkesbyggare dvs. företag som vill förknippa sig med verksamheten 

för att bygga varumärke, går med och kan säja att de stödjer Sverok. 

4. Organisationer, allt från museum till Universitet 

Strukturmodellen 



För att möta de nuvarande förutsättningarna och se till att just du är den som bestämmer 

över det ni gör så är en mindre strukturförändring nödvändig. Tanken är att samla 

gemensamma resurser på tre punkter, lokalt, regionalt och nationellt. Det vi idag tänker 

oss är Sverok tar ett kliv uppåt och blir mer av en paraplyorganisation. Det ger utrymme för 

dig att samlas med likasinnade som gör samma sak som du. 

Det kommer ta tid, ett antal år innan allt är på plats formellt och enligt konstens alla 

regler. 

Vi kan redan direkt börja samlas enligt strukturen och arbeta framåt från det med vilket 

gör att du direkt är med och utformar det som blir Sverok: The Next Generation. 

Syftet är primärt att du skall kunna fokusera på att göra det du vill så bra som möjligt. En 

bieffekt är att de stöd förbundet idag söker av MUCF och som gradvis minskat de senaste 

åren kommer att öka då vi blir ett större antal förbund som söker stöd. 

Lokal samarbetsorganisation: Sverok ORTNAMN 

Etablerandet av en lokal samarbetsorganisation vid namn Sverok ORTNAMN vilken hjälper 

föreningarna att koordinera och strukturera sitt arbete så att alla kan fokusera på det de 

vill göra. Den lokala samarbetsorganisationen är en paraplyorganisation för de existerande 

lokala föreningarna och förmedlar de lokala behoven till den regionala 

samarbetsorganisationen. Det är du som bestämmer över den, den finns där för dig. 

Regional samarbetsorganisation: Sverok LÄN/REGION 

Etablerandet av distrikt/regioner där en majoritet av de omfattade föreningarna 

efterfrågar dem vid namn Sverok LÄN/REGION. Distrikten hjälper de lokala föreningarna, 

samlar gemensamma resurser och förmedlar de regionala behoven till nationell 

organisation eller Sverok. 

Nationell samarbetsorganisation: Sverok SPECIALISTFÖRBUND 

Etablerandet av Nationella specialistförbund där en majoritet av distrikten eller 75 % av de 

omfattade föreningarna efterfrågar dem vid namn Sverok SPECIALIST. De nationella 

specialistförbunden bevakar de specialfrågor som rör den verksamheten och bistår 

distrikten och Sverok med synpunkter och direktiv för sin verksamhet. (Ex Sverok Airsoft, 

Sverok Konvent, Sverok E-sport). På sikt söker specialistförbunden sina egna stöd för 

medlemmar istället för att det sköts av paraplyet Sverok. Distrikten delas av 

Specialistförbunden i den mån det är möjligt, Regioner gillar förenkling så att en 

organisation söker för flera organisationers medlemmar är något som ger både styrka och 

bättre förutsättningar för stöd. 

Sverok: Paraplyorganisationen 


111 (182)


Sverok förvandlas till en paraplyorganisation vilken koordinerar gemensamma resurser, har 

kansliet, driver den gemensamma agendan baserat på dina krav och långsiktigt arbetar för 

att bli för Spelhobby, Spelkultur och Spelsporten vad Riksidrottsförbundet är för idrotten. 

Vi skall vara punkten alla vänder sig till för att delta, engagera sig, eller annat vad gäller vår 

typ av verksamhet. Alla ska veta vem vi är och vad vi gör. 

Sverok sätter ihop ramstadgar för specialistförbund vilka är kopplade till 

paraplyorganisationen Sverok men samtidigt fria att utforma sin verksamhet och disponera 

sina pengar. Ramstadgarna säkerställer att det är lika för alla och att gemensamma 

värderingar finns med från start. 

Bilden visar Strukturmodellen, det är från dig allt utgår. 

• Botten: Lokala företag och organisationer samverkar med den lokala 

samarbetsföreningen. 

• Mitten: Regionala företag och organisationer samverkar med distrikten. 

• Toppen: Nationella företag och organisationer samverkar med Sverok SPECIALIST 

eller Sverok - Spelhobbyförbundet om specialistförbund saknas. 

• Sverok: Helheten illustrerar Sverok. 



Bilaga 5: Externa målgrupper 

Figuren illustrerar de huvudsakliga externa målgrupperna som på ett eller annat sätt kan 

samverka med Sverok för ett gemensamt större syfte. 

Det vi gör är större än oss, det väcker intresse, det får andra att vilja vara med och göra 

saker som relaterar till det vi gör, det skall vara naturligt för våra huvudsakliga externa 

målgrupper att ha en dialog och eller samarbete med oss när det gäller frågor och intresse 

Sverok: för verksamhet The Next eller Generation områden där vi är inblandade. Samtidigt skall vi engagera de extera 

målgrupperna så att de förstår vad vi är och vad vi kan göra. 

Bilaga 6: Mötesplats för gemenskap 

• Vad gör Sverok för dig som spelare? 

• Vad gör Sverok för er som förening? 

• Vad vill du att Sverok ska göra för dig? 

Konvent och samlande arrangemang används för att sprida budskapet om Sverok och vad 

som händer i olika delar av organisationen (Lokalt, Regionalt och Nationellt) i syfte att 

skapa en gemenskap, en vi känsla. Sverok och Specialistförbunden skall alltid ha en plats på 

relevanta konvent och samlande arrangemang för att bygga vi känsla och för att bistå vid 

prisutdelningar och liknande. 

En pool av gemensamt material skapas som används överallt för att synliggöra att det här 

det är ett Sverok arrangemang. 


113 (182)


Bilaga 7: Engagemang, oberoende av ålder 

Föreningar för alla är fantastiska 

1. Alla kan delta på lika villkor. 

2. Alla har samma rätt att påverka. 

3. Alla har samma rätt att engagera sig. 

4. Kunskap och Erfarenhet sprids över åldersgränserna och förblir en växande resurs 

för medlemmarna i takt med att föreningen blir äldre. 

Regeringen, MUCF och 60 % spärren 

Enligt det gällande regelverket från regeringen måste ungdomar (max 25år) vara 60 % av 

medlemmarna för att den enskilda medlemmen ska ge stöd i föreningen. 

Visst låter det fantastiskt, att ungdomar måste vara majoritet för att ge stöd? 

Tyvärr är effekten raka motsatsen, förslaget hämmar demokrati, begränsar engagemang 

och försvårar lärande. 

Det hämmar demokratin 

1. Föreningar måste antingen välja att segregera medlemmarna i åldersindelade 

föreningar eller riskera att bli utan stöd. 

2. Föreningar måste effektivt avråda personer att gå med eller uppmuntra 

medlemmar som blir äldre än ungdom att gå ur föreningen då de blir en risk för att 

förlora ekonomiskt stöd för ungdomar. 

3. Förbund måste begränsa sig till ungdomar eller riskera att förlora sina statsbidrag. 

Det begränsar engagemanget 

1. En väl fungerande förening som engagerar och behåller sina medlemmar över tid 

behöver rekrytera över 100 % fler än föregående år varje nytt år för att bibehålla en 

given procentsats. 

2. Antalet personer som intresserar sig för att leda i ideell verksamhet har på senare 

år minskat, genom att kräva att de ska vara i en specifik ålder, intervall eller på 

annat sätt begränsa försvårar avsevärt fortlevnaden för organisationen. 

3. Eldsjälar är en relativt liten skara personer som brinner för sin förening, att 

engagera och behålla dessa är nyckeln till framgång för en ideell förening. 

Det försvårar lärande 

1. Erfarenheten från de som är äldre begränsas i takt med att de inte kan vara 

medlemmar i föreningen. 



2. Kunskapen som delas mellan medlemmar oberoende av ålder, begränsas då alla 

medlemmar effektivt är i liknande ålder och därmed har liknande kunskaper. 

3. När föreningen väl utbildat medlemmar kan den endast behålla dem i ett fåtal år, 

sedan måste de gå vidare, eller så förlorar föreningen det ekonomiska stödet, det 

medför att kunskapen föreningen investerar i försvinner bort och måste återskapas 

istället för att kunna byggas vidare på och delas. 

Ungdomar är viktiga 

1. Ungdomar är en nyckelkomponent till tillväxt och nyrekrytering i ideell verksamhet. 

2. Ungdomar har oftast mer tid och mindre pengar än senare i livet, det gör dem extra 

attraktiva. 

3. Reglerna påverkas inte av de unga, utan det är de äldre som begränsar ungdomens 

stöd. 

Vi ska arbeta för 

• Att procentsatsen tas bort. 

• Att ungdomar ger en summa per ungdom som väljer att bli medlem. 

• Att en alternativ kontrollmekanism införs så att stöd riktat till ungdomar används 

till ungdomar. 

• Att det är du som bestämmer hur din förening ska se ut och vilka som är 

medlemmar. 


115 (182)


Bilaga 8: Relation till Riksmöteshandlingarna 

Plattformen sätter fokus på föreningarna och distrikten: 

• Resurser och inflytande flyttas närmare dig. 

• De regionala föreningsutvecklarna kommer att lyda under distrikten, förbundet 

kommer sköta administrationen. 

• Rekrytering fokuseras på att hjälpa befintliga föreningar och distrikt att växa sig 

starkare. 

• Förbundskansliet kommer kostnadsfritt att erbjuda kommunikations och 

ekonomitjänster till distrikten. 

• Samtliga uppdrag i projekt och arbetsgrupper blir engagemang som ligger utanför 

förbundsstyrelsen. 

• Anställd personal kommer att agera beställare av projekt för att få maximal 

kontinuitet och möjlighet att skapa långsiktig erfarenhet som bibehålls i förbundet 

oavsett styrelse. 

• Projekt och arbetsgrupper flyttas ut till distrikt och eller grupp av föreningar vilka 

vill och kan driva frågorna, målet är att få spridning över hela landet. Förbundet står 

för ekonomin. 

• Ekonomiskt stöd för projekt skall i första hand syfta till att jämna ut förutsättningar 

och hjälpa till att komma igång. Bedömningen skall ske baserat på en i förväg given 

mall. Relevanta instanser skall ha möjlighet att väga in före beslut fattas. 

• Alla oavsett ålder kommer att uppmuntras att bli fullvärdiga medlemmar i en 

Sverokförening. 



Bilaga 9: Kunskaps och kompetensbanker 

Idag finns enorma mängder erfarenhet, kunskap och kompetens ute i föreningar och 

distrikt. Vi behöver arbeta insamlande för att se till så att det kan spridas mellan 

föreningar, distrikt och förbund genom etablerandet av kunskapsbanker. 

Det kan vara allt från lathundar för budget, tips för rekrytering, regler för Airsoft, 

turneringsformat i tävlingar, äventyr till rollspel, bilder till material eller 

anmälnings/betalsystem. 

Var tar allt du skapar vägen, allt hårt arbete, allt slit? Jag vill att vi tar vara på din insats, att 

vi bygger vidare tillsammans, och gör allt tillgängligt likt det här dokumentet enligt CC BY- 

NC-SA (ungefär måste säja vem som skapat det, får bara användas icke kommersiellt och 

alla varianter och utvecklingar måste delas enligt samma regler) eller liknande licens. 

Sverok ska vara platsen där du kan hitta allt det du behöver för ditt engagemang, 

Sverok: detaljerna The överlåter Next Generation jag till dig i Sverok som kan det här. 

Bilaga 10: För, av, med, Sverok 

Det är dags att vi tittar på vem som deltar, skapar och engagerar sig i det vi gör: 

• Sverok är en organisation bestående av föreningar vilka har människor som 

medlemmar. 

• För Sverok är allt det vi tillsammans skapar som gör oss bättre, det är enbart till för 

våra medlemmar. 

• Av Sverok är allt det vi tillsammans skapar som gör andra bättre och som kan vara 

till för våra medlemmar men som inte kräver något av deltagarna. 

• Med Sverok är när vi tillsammans deltar i det andra gör. 

Vi behöver tillsammans ta fram en plan som sätter fokus där du vill ha det, och där vilka 

som gör vad av de gemensamma resurserna är tydligt. 

Tillsammans når vi målet du vill. 


117 (182)


Bilaga 11: Maskot 

Jag är för Zworken, för mig är denna vår maskot en symbol för allt det vi är och allt det vi 

står för dvs. Sverok förbundet där alla är välkomna och där du bestämmer. Zworken är ett 

uttryck för fantasi, ett utlopp för kreativitet, en källa till reflektion och en möjlighet att 

synas. 

Jag lovar att om du väljer mig så kommer jag vara Zworken på minst ett möte med MUCF. 

Om du kan vara en Vampyr, en Magiker, en elitsoldat i skog, en svärdssvingande hjälte i 

Diablo, en orch ute på marsch, en krigsherre i strategi, eller något helt annat så är det min 

uppgift att sprida det fantastiska Sverok är; förbundet där du för en dag kan vara precis 

vem du vill i en kollektiv fantasi. 


Vi är Sverok och vi gör det här för att [välj egen anledning]. 

Bilaga 12: Rekryteringskompensation 

Ditt engagemang är det värdefullaste vi har 

Med jämna mellanrum rekryterar förbundets valberedning engagerade från 

organisationens distrikt och/eller föreningar, det kan vara styrelse eller andra 

nyckelpersoner, när så sker skall förbundet kompensera organisationen denne kom från. 

Föreslagen kompensation för rekryterade för år 2016, grundsumma baserad på roll i 

organisationen individen kommer från: 

Ordförande eller kassör 

Sekreterare 

Ledamot 

Valberedare 

Revisor 

Ledare 

Medlem 

35 000kr 

30 000kr 

15 000kr 

20 000kr 

15 000kr 

10 000kr 

5 000kr 

Utöver grundsumman skall det även existera en variabel summa beroende på 

organisationens omsättning och antalet år individen verkat. (Enbart delta i verksamhet 

räknas inte. Individen måste vara namngiven i årsmötesprotokollet och en beskrivning av 

roll ingå). 

För upp till: 

1 år: 2 % av omsättningen under året. 

2-4 år: 4 % av omsättningen, genomsnitt av åren. 


5+ år: 6 % av omsättningen, genomsnitt av åren.

Medlem 

5 000kr 

Utöver grundsumman skall det även existera en variabel summa beroende på 

organisationens omsättning och antalet år individen verkat. (Enbart delta i verksamhet 

räknas inte. Individen måste vara namngiven i årsmötesprotokollet och en beskrivning av 

roll ingå). 

För upp till: 

1 år: 2 % av omsättningen under året. 

2-4 år: 4 % av omsättningen, genomsnitt av åren. 

5+ år: 6 % av omsättningen, genomsnitt av åren. 

Beloppet för procentsatsen är minst 1 000kr per procent i ersättning för distrikt. 

Totalbeloppet kan aldrig överstiga 300 000kr i ersättning för en person. 

Om individen varit engagerad i föreningar och distrikt så räknas samtliga in 

proportionerligt. 

Exempel: individ X har varit medlem i förening 3 år, ingått i styrelse som ledamot i 2 år och 

varit ledare för arbetsgrupp i distrikt i 2 år. 

Grundsumma: ((5 000 x 3) + (15 000 x 2) / 5) + ((5 000 x 3) + (10 000 x 2)/5) = 6000 + 5 000 

dvs. föreningen skall ges 6000kr och distriktet skall ges 5 000kr. Grundsumma 

för rekryteringen blir 11 000kr för förbundet. 

Till det kommer omsättningen, låt säja att föreningen omsatt 5 000kr första, 9 000kr andra 

Sverok: och 11 The 000 Next kr tredje Generation året, och distriktet omsatt 150 000kr första, 225 000 andra och 423 

000 tredje året. Individen var ledamot år 1-2 , och ledamot och ledare i ag i distrikt år 2-3. 

Variabelt belopp: förening (((5 000 + 9000)/2)x 0,04) + distrikt (((225 000 + 423 000)/2)x 

0,04) 

Bilaga 

= Förening 

12: Rekryteringskompensation 

280 + distrikt 12 960. 

sidan 1 av 2 

Totalt ges föreningen 6 280 kr, och 12 960 kr ges till distriktet. Rekryteringen kostar 

förbundet totalt 19 240 kr. 


119 (182)


Bilaga 13: Krishantering 

I syfte att skapa stabilitet och trygghet bör ett Krishanteringssystem införas. 

Det primära området är stöd till arrangörer och deltagare. Tänkbara funktioner är: 

• Hotline dit du som behöver kan vända dig, bemannad med juridisk, psykologisk och 

annan hjälp du kan behöva. 

• Haverikommission vilken tittar på och hjälper till att nå insikt i vad som gått snett 

och bistår med att föreslå åtgärder för framtiden. 

• Faddrar och mentorer vilka kan ge stöd i att nå vidare. 

• Anonym rapportering för att kunna förändra utan att själv synas. 

• Whistleblower skydd så att du som har vetskap kan delge den utan konsekvenser. 

Vi behöver titta noga och se hur andra gör och välja en väg för hur vi ska göra och vad vi 

skall Sverok: göra The så Next att vi Generation 

lär oss och kan ge det stöd du behöver. 

Bilaga 14: Transparens och tillgänglighet 

I de fall förbundet väljer att starta, driva eller ingå i organisationer av olika skäl så skall 

förbundets demokratiska principer alltid gälla. 

• Det skall vara öppet tillgängligt vad organisationen gör. Som minst skall 

årsredovisning och årsmötesprotokoll finnas tillgängligt för alla. 

• Det skall vara öppet tillgängligt att kunna kommunicera med organisationen. 

• För organisationer vi kontrolerar skall minst 2 personer från varje distrikt ha 

närvaro, förslags och rösträtt på organisationens årsmöte/motsvarande möte. 

• För organisationer vi kontrollerar skall Organisationens syfte, årsredovisning, 

balans och resultaträkning samt verksamhetsberättelse och verksamhetsplan ges 

en samlingspunkt på förbundets riksmöte för att ombuden där skall få insikt i allt 

det förbundet gör. Ombuden skall här ges möjlighet att framföra önskemål och 

förslag vilka organisationen måste ta upp på sitt kommande årsmöte. 

• Organisationens årsmöte, årsmötesprotokoll och årsredovisning skall publiceras på 

samma sätt och ställen som dem för förbundet Sverok. 

• Protokoll från organisationens möten skall finnas tillgängliga och vara möjliga att 

läsa för förbundets medlemmar. (Om det är nödvändigt kan organisationen kräva 

att medlemmen som vill läsa dem skriver på ett sekretessavtal även kallat NDA) 



Bilaga 18: Budget 

Intäkter 

2 

0 

1 

4 

Intäkter 

Intäkter 

Organisation 81.43% 100% Organisation 76.43% Organisation 67.43% 

Projekt 18.57% 25% Projekt 23.57% Projekt 32.57% 

Summa 100% 125% Summa 100% Summa 100% 

Utgifter 2 Utgifter 

0 

2 Utgifter 

0 

Kansli & 

Kansli & 

Personal 20.05% 27% 1 Personal 20.05% 1 

5 

6 

Föreningsstöd 37.88% 51% Föreningsstöd 32.88% Föreningsstöd 23.88% 

Distriktsstöd 7.43% 10% Distriktsstöd 12.43% Distriktsstöd 12.43% 

Kansli & 

Personal 20.05% 

Styrelse 5.94% 8% Styrelse 5.94% Styrelse 5.94% 

Marknadsföring 7.43% 10% Marknadsföring 7.43% Marknadsföring 9.43% 

Påverkan 7.43% 10% Påverkan 7.43% Påverkan 7.43% 

Utbildning 3.71% 5% Utbildning 3.71% Utbildning 9.71% 

Riksmöte 3.71% 5% Riksmöte 3.71% Riksmöte 3.71% 

Summa 93.58% Summa 93.58% Summa 93.58% 

Alla värden är i procent så att du enkelt skall kunna överblicka hur stor del av helheten som 

går till en given punkt. Vill du veta mer om varför procent, se "Den demokratiska 

procenten". 

Organisation 

Löpande organisation finansierad med 

bidrag från MUCF primärt. 

Styrelse 

Kostnader för styrelsen. 

Projekt 

Riktade satsningar finansierade via fonder, 

crowdfunding, sponsorer eller andra källor. 

Marknadsföring 

Allt som syftar till att synliggöra oss, ex 

hitta, spelveckan och annat. 

Föreningsstöd 

Stöd med direkt fokus på föreningarna. 

Påverkan 

Allt som syftar till att påverka för att göra 

det lite mer Sverok vänligt. 

Distriktsstöd 

Stöd med fokus på distrikten. 

Utbildning 

Kurser, slag, fortbildning av olika typer. 

Kansli & personal 

Löner, administration och liknande. 

Riksmöte 

Lokaler, teknik, arvoden, administration, 

tryck. 


121 (182) 

Bilaga 18: Budget sidan 1 av 1


Bilaga 19: Sverok i siffror 

Här följer tre intressanta diagram, det första visar antalet medlemmar, det andra mängden 

pengar sverok fått i stöd för dessa och den sista vad sverok gett ut i föreningsstöd. 

Graferna följer varandra, Sverok är med andra ord helt i föreningarnas händer. 

Vi kan utifrån detta ställa oss följande frågor: 

1. Att arvodera personer i styrelsen har det inverkat i siffrorna alls, de varierar 

väldigt? 

2. Stöden du som förening kan förvänta dig är oberäkneliga, de varierar rejält, 

hur gör vi dem förutsägbara? 


Bilaga 19: Sverok i siffror sidan 1 av 2



123 (182)


Bilaga 20: Kopiera, förbättra, förändra! 

Gillar du det du läst, helt, delvis eller kanske bitvis? 

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell- 

DelaLika 4.0 Internationell licens. För att ta del av en kopia av licensen besök följande 

http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/4.0/. 

Det innebär att du får använda det på följande villkor: 

• Erkännande - Du måste ange upphovsmannen och/eller licensgivaren på det sätt de 

anger (men inte på ett sätt som antyder att de godkänt eller rekommenderar din 

användning av verket). 

• Dela Lika - Om du ändrar, bearbetar eller bygger vidare på verket får du endast 

distribuera resultatet under samma licens eller en liknande licens som denna. 

• Ickekommersiell - Du får inte använda verket för kommersiella ändamål. 

Följande text måste alltid vara med: 

Sverok: The Next Generation av Tommy Nilsson (www.arconge.se) är licensierad under en 

Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell licens. 

Baserat på ett verk på http://www.ideellkraft.se 

cc by-nc-sa 



Bilaga 21: Yrkande 

Sverok: The Next Generation med samtliga bilagor utgör innehållet i yrkandet, det 

sammantaget utgör plattformen. 

Jag Tommy yrkar därför på att: 

• Sverok: The Next Generation med samtliga bilagor, så som den är inskickad och med 

det specificerade innehållet och resultatet att det blir många miljoner mer i 

statsbidrag från MUCF vilket ger föreningarna mer stöd, bifalls av samtliga ombud 

vilka vill se ett starkare Sverok. 


125 (182)

MOTION: SVEROK – THE NEXT GENERATION 

HANDLINGAR 

Motion: Sverok – The Next Generation 

HUVUDYRKANDE 

Tommy Nilsson yrkar 

1 ...... att Sverok: The Next Generation med samtliga bilagor, så som den är inskickad och 

med det specificerade innehållet och resultatet att det blir många miljoner mer i 

statsbidrag från MUCF vilket ger föreningarna mer stöd, bifalls av samtliga ombud vilka 

vill se ett starkare Sverok. 




Det är svårt för styrelsen att ta ställning till motionen då det dels är svårt att sortera mellan konkreta 

saker att genomföra och rena viljeinriktningar och dels för att förbundet redan gör en stor del 

av det som förslås i motionen. Vi noterar förslag som att omvandla förbundssekreteraren till en 

tjänstepersonsroll, skapa specialistförbund och tvinga alla föreningar att lägga till Sverok innan 

namnet. 

Förbundet genomgår redan nu en stor organisationsförändring och att det vore olämpligt att 

genomföra ytterligare förändringar av den magnituden samtidigt, speciellt när de alla borde 

behandlas som enskilda förslag snarare än en enda massiv motion. Vi ställer oss frågande till 

motionärens avsikter med motionen då den framstår att vara mer av ett slags politiskt manifest än 

en tydlig och sammanhängande motion. 

Förbundsstyrelsen väljer därför att inte lyfta ut enskilda delar ur motionen och yrkar därmed avslag 

på samtliga yrkanden. 


3 ...... ...... 

4 ...... ...... 

5 ...... ...... 


20. MOTION: LEVEL UP! TILL NYA HÖJDER 

Av: Alexander Wallin 

BAKGRUND 

Sverok är inte som andra förbund. När andra förbund pratar om förvalta pratar Sverok om att 

förändra sitt syfte, när andra förbund pratar läger pratar Sverok LAN och när andra förbund pratar 

utbildning, vad säger Sverok då? Level up! 

Sverok har en utbildningsplattform i formen av Level up! som infördes 2012. Utbildningarna hålls av 

distrikten med program framtaget av förbundet och av utbildare som förbundet utbildat. 

Utbildningar erbjuder många goda fördelar på både förbunds- och föreningsnivå - förvaltning, 

rekrytering, mediakontakt, demokrati och likabehandling främjas genom att kunskap förmedlas och 

idéer diskuteras. 

I min förening har mycket av informationen om Level up! varit begränsad. När jag sen pratar med 

andra föreningar och med några med större insikt i förbundets verksamhet verkar det finnas en 

delad uppfattning av att Level up! inte lever upp till sitt fulla potential och borde tas upp för en 

bredare diskussion inom förbundet - vad vill vi med utbildning? 

Det är dags att fråga sig vad föreningarna vill ha från Level up! - ska information om utbildningar 

komma digitalt eller ska den skickas till varje medlem per post? Kanske kurserna ska gå parallellt 

med större konvent och spelträffar? Kanske gå som studiecirklar i föreningarna? 

Det finns utbildningskoncept i andra förbund som borde vara av intresse för Sverok. Ett bra exempel 

på något man borde kopiera är Scouterna med Trygga Möten 1 , som finns både som en fysisk och 

digital utbildning. Att erbjuda Level up! utbildningar både digitalt och som fysiska kurser borde vara 

mycket intressant. 

Det är inget tvivel om att de som är engagerade inom Level up! har gjort ett fantastiskt arbete, men 

det är kanske läge att ta upp utbildningar till diskussion och fråga oss vilka steg vi som förbund borde 

ta för att förbättra förutsättningarna och resultaten av utbildningar. 

Det är dags att gå mot nya höjder - dags att Level up! 

HUVUDYRKANDE 

Jag yrkar att 

1 ...... att uppdra till förbundsstyrelsen att undersöka vilken andel av föreningar som har 

medlemmar som genomfört respektive utbildning samt att utvärdera hur väl de 

mottagits av deltagarna och presentera resultaten under året. 

2 ...... att uppdra till förbundsstyrelsen att utvärdera i vilken omfattning utbildningarna 

inom Level up! kan förmedlas digitalt och om de finner det lämpligt införa det under 

verksamhetsåret 2016 alternativt tillföra den till verksamhetsplanen för 2017. 

3 ...... uppdra till förbundsstyrelsen att verka för att Level up! får större uppmärksamhet 

bland föreningarna och medlemmarna i stort. 

1 

Trygga möten är till för alla som möter barn och ungdomar i ett ledaruppdrag eller i sitt arbete. 

Syftet är att sprida kunskap om övergrepp, kränkningar och mobbning. Men också att ge ledare mod 

att agera om de upptäcker att något sådant sker. (källa: http://www.tryggamoten.se). 


127 (182)

MOTION: LEVEL UP! TILL NYA HÖJDER 

HANDLINGAR 

Motion: Level up! till nya höjder 

HUVUDYRKANDE 

Alexander Wallin yrkar 

1 ...... att uppdra till förbundsstyrelsen att undersöka vilken andel av föreningar som har 

medlemmar som genomfört respektive utbildning samt att utvärdera hur väl de 

mottagits av deltagarna och presentera resultaten under året. 

2 ...... att uppdra till förbundsstyrelsen att utvärdera i vilken omfattning utbildningarna 

inom Level up! kan förmedlas digitalt och om de finner det lämpligt införa det under 

verksamhetsåret 2016 alternativt tillföra den till verksamhetsplanen för 2017. 

3 ...... uppdra till förbundsstyrelsen att verka för att Level up! får större uppmärksamhet 

bland föreningarna och medlemmarna i stort. 




Det är mycket riktigt att förbundets arbete just nu med utbildning är svagt. Satsningen på Level Up! 

har fortgått i ungefär 3 år och det finns i dagsläget få resultat att visa upp. Det är främst därför som 

förbundsstyrelsen valt en ny inriktning inför nästkommande år. 

Vi ser framför oss att rikta utbildningsinsatserna från förbundets håll i första hand mot distrikten. 

Genom att få starka och livkraftiga distrikt kommer den lokala närvaron att leda till starkare 

föreningar. Detta ligger även i linje med hur organisationen idag ser ut där vi fördelar ut mer 

personalresurser att verka på regional snarare än central nivå. 

Utbildning av våra ideella och engagerade krafter är dock fortsatt viktigt och prioriterat vilket även 

går att se i verksamhetsplanen. Det är alltså snarare en skiftning i fokuset där vi tror att starka distrikt 

kommer att generera i större kraft för de lokala föreningarna. 

När det gäller motionens andra att-sats ser vi inte att de finns resurser att omvandla hela materialet 

för Level Up! till en digital plattform där medlemmarna kan gå kursen på egen hand. Däremot vill vi 

upplysa om att förbundet har 14 olika kursfilmer på ämnen som är liknande det Level Up! tar upp. 

Dessutom har föreningarna ett starkt självhjälpsmedel i föreningsutvecklingsspelet FTW! ( http://ftw. 

sverok.se ) där alla medlemmar på egen hand kan utveckla sig och sin förening, som ett komplement 

till det stöd kansliet erbjuder. 

Level ups material kommer fortsatt att finnas tillgängligt för distrikt, föreningar och medlemmar att 

använda men i nuläget ser vi att engagemanget bättre läggs på andra former av utbildning än Level 

up från förbundets sida och yrkar därmed avslag på alla yrkanden i motionen. 



5 ...... ...... 

6 ...... ...... 

7 ...... ...... 


129 (182)

21. MOTION: UTREDNING AV SVEROKS SYFTE 


BAKGRUND 

På Riksmötet 2014 väcktes en övrig fråga om att tillsätta en utredning av Sveroks syfte, i samband 

med att mötet beslutat att anta fantastik som ett av de nya verksamhetsområdena. Förslaget föll 

dock då det inte hade den 2/3 majoritet som krävs vid en övrig fråga. Styrelsen valde att lyfta frågan 

igen på Vårslaget 9-10/5 där distrikten förhöll sig försiktigt positiva till en utredning kring syftet, detta 

med åsikten att titta på hur man kunde förtydliga och bredda syftet för att bli än mer inkluderande. 

Syftesparagrafen i dess nuvarande form står som följer: 

”§ 3 Förbundets syfte är att genom demokratiskt organiserad kultur- och fritidsverksamhet främja 

spelhobbyn.” 

Det har getts uttryck för att det nuvarande syftet inte skulle täcka in alla verksamhetsgrenar, vilket 

skulle kunna leda till att vissa medlemmar inte känner en samhörigt med förbundet och dess 

verksamhet. Styrelsen har fortsatt diskussionerna kring att hålla en syftesutredning. En utredning 

kring syftet skulle kunna hjälpa att förtydliga det och på ett bättre sätt kunna spegla förbundets 

verksamhet som det ser ut idag. Styrelsen föreslår därför att en utredning kring Sveroks syfte ska 

tillsättas. 

HUVUDYRKANDE 


1 ...... att Sverok från och med verksamhetsåret 2016 tillsätter en utredning för att utreda 

Sveroks syfte. 


MOTION: UTREDNING AV SVEROKS SYFTE 

HANDLINGAR 

Motion: Utredning av Sveroks syfte 

HUVUDYRKANDE 


1 ...... att Sverok från och med verksamhetsåret 2016 tillsätter en utredning för att utreda 

Sveroks syfte. 


Motionen bör bifallas. 


2 ...... ...... 

3 ...... ...... 

4 ...... ...... 


131 (182)

22. MOTION: INGA RASISTER I SVEROK 

Av: Chris Jonasson (Malmö e sport), Jesper Berglund (Armageddon), Leo Borg (SMASH), Benjamin 

Fahlgren(Fullmåne), Marie Louise Sjögren (Västspel), Fanny Nordgren (Malmö e sport), Hide Baric 

(Gothenbourg Boardgamers), Malcolm Nihlén Green (LAN för Barn), Johannes Axner (Milsim) och 

Sebastian Krantz. 

BAKGRUND 

Sverok är Sveriges största ungdomsförbund och har de senaste åren arbetat för en bredare, bättre 

och mer välkomnade spelhobby. Det syns tydligt i de insatser som genomförts och som fortfarande 

pågår, insatser som gjort att Sverok blivit en förebild för Sveriges ungdomsförbund och tidigare i år 

utnämndes vi till vinnare av RFSL Ungdom priset för vårt arbete. 

Samtidigt har klimatet i Sverige hårdnat extremt, ett rasistiskt terrordåd i samband med hot stänger 

skolor över hela landet. Lokaler som är eller var tänkta att bli asylboende blir nedbrända och ett 

rasistiskt riksdagsparti sitter och hetsar för att folk ska bränna ner fler, genom att bland annat 

ledande personer inom partiet publicerar kartor där dessa lokaler är utmarkerade. 

Som medlemmar i Sverok har vi varit väldigt stolt över att Sverok försöker ligga i framkant, men 

på ett område blir vi omsprungna. Nämligen i vårt förhållningssätt när det kommer till ovan 

nämnda parti och andra mörka rasistiska och människofientliga organisationer och partier. 

Flera ungdomsorganisationer har på senare år tagit tydlig ställning till hur de ska förhålla sig till 

Sverigedemokraterna, deras systerpartier och andra rasistiska, nazistiska och “främlingsfientliga” 

rörelser. Sverok har inte gjort det. 

Vi har därför tagit fram fyra stadgeskrivelser som innebär ett sådant tydligt ställningstagande. För oss 

är det självklart att räkna in Sverigedemokraterna och andra liknande partier i det vi kallar rasistiska 

eller på annat sätt främlingsfientliga organisationer. Även om vi kan se inslag av rasistisk politik 

även hos andra riksdagspartier så är de inte rasistiska i sin grund och berörs därför inte av de nya 

stadgeskrivningarna” 

När vi tänker på Sverok och på det arbetet som görs kan vi iofs inte se att någon med så vidrig 

människosyn skulle vilja engagera sig i förbundet. Men samhället förändras och tyvärr normaliseras 

rasism och hat allt mer och allt snabbare om vi inte protesterar. 

“Det enda ondskan behöver för att segra är att de goda ingenting gör” – E. Burke 

HUVUDYRKANDE 

Därför yrkar vi 

1 ...... att en ny paragraf förs in under rubriken verksamhetsår som lyder: 

Det är inte möjligt att inneha ett förtroendeuppdrag eller representera Sverok och 

samtidigt vara förtroendevald eller representera en rasistisk eller på annat sätt 

främlingsfientlig organisation. Framkommer att så är fallet, och den förtroendevalde 

inte omedelbart frånsäger sig sitt medlemskap i den andra organisationen, fråntas 

den förtroendevalda efter beslut av förbundsstyrelsen sitt förtroende, och därmed sitt 

uppdrag inom förbundet. 

2 ...... att lydelsen i Förbundsstadgans §68 ändras från 


68.... Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige. 

till 

68.... Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige som inte 

samtidigt innehar förtroendeuppdrag eller på annat sätt representerar en rasistisk eller 

på annat sätt främlingsfientlig organisation. 


74.... Valbar till revisor och personlig ersättare för revisor är myndig person bosatt 

i Sverige och som ej är satt i konkurs eller invald i förbundsstyrelsen för det 

verksamhetsår revisorsuppdraget gäller. 

till 



verksamhetsår revisorsuppdraget gäller som inte samtidigt innehar förtroendeuppdrag 

eller på annat sätt representerar en rasistisk eller på annat sätt främlingsfientlig 

organisation. 


77.... Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige. 

till 

77.... Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige som inte samtidigt 

innehar förtroendeuppdrag eller på annat sätt representerar en rasistisk eller på annat 

sätt främlingsfientlig organisation. 

5 ...... att motionen anses omedelbart justerad. 


133 (182)

MOTION: INGA RASISTER I SVEROK 

HANDLINGAR 

Motion: Inga rasister i Sverok 

HUVUDYRKANDE 

Chris Jonasson (Malmö e sport), Jesper Berglund (Armageddon), Leo Borg (SMASH), Benjamin 

Fahlgren (Fullmåne), Marie Louise Sjögren (Västspel), Fanny Nordgren (Malmö e sport), Hide Baric 

(Gothenbourg Boardgamers), Malcolm Nihlén Green (LAN för Barn), Johannes Axner (Milsim) och 

Sebastian Krantz yrkar 

1 ...... att en ny paragraf förs in under rubriken verksamhetsår som lyder: 

Det är inte möjligt att inneha ett förtroendeuppdrag eller representera Sverok och 

samtidigt vara förtroendevald eller representera en rasistisk eller på annat sätt 

främlingsfientlig organisation. Framkommer att så är fallet, och den förtroendevalde 

inte omedelbart frånsäger sig sitt medlemskap i den andra organisationen, fråntas 

den förtroendevalda efter beslut av förbundsstyrelsen sitt förtroende, och därmed sitt 

uppdrag inom förbundet. 


68.... Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige. 

till 

68.... Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige som inte 

samtidigt innehar förtroendeuppdrag eller på annat sätt representerar en rasistisk eller 

på annat sätt främlingsfientlig organisation. 




verksamhetsår revisorsuppdraget gäller. 

till 



verksamhetsår revisorsuppdraget gäller som inte samtidigt innehar förtroendeuppdrag 

eller på annat sätt representerar en rasistisk eller på annat sätt främlingsfientlig 

organisation. 


77.... Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige. 

till 

77.... Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige som inte samtidigt 

innehar förtroendeuppdrag eller på annat sätt representerar en rasistisk eller på annat 

sätt främlingsfientlig organisation. 


5 ...... att motionen anses omedelbart justerad. 


6 ...... att förbundsstyrelsen uppdras att framta en policy som beskriver hur vi ställer oss i 

frågan om rasistiska organisationer. 


Detta är en intressant motion på många sätt och väcker ett antal frågor, främst om tillvägagångssätt 

och inte om anledningarna. Förbundsstyrelsen ser det som en självklarhet att personer som 

representerar en rasistisk eller främlingsfientlig organisation inte samtidigt kan representera 

förbundet. Det går redan nu att argumentera för att en sådan person skulle motarbeta förbundets 

syfte och att de uppdragen därmed skulle vara oförenliga även om en sådan tolkning troligtvis skulle 

må bra av att ha stöd av tydlighet. 

Däremot så upplever vi att tydligheten är främst det som är det problematiska, framförallt för att det 

rör sig om stadgeändringar och att stadgar är svåra att formulera på ett allmängiltligt men samtidigt 

specifikt sätt. Om rasism och främlingsfientlighet nämns, bör inte anti-feminism, transhat och 

liknande och skrivas in under samma paragraf? Om man skriver att personerna inte får motarbeta 

förbundets värdegrund, blir det då för brett och tandlöst? 

Vi anser dessutom att frågan är bredare än att bara avgöra vem som är valbar till ett 

förtroendeuppdrag, ett hot som är generellt sett lätt att hantera då personen måste få både 

valberedningens förtroende samt riksmötets. Förbundet bör inte heller låta dessa organisationer 

använda sig av förbundet som en plattform för att få torgföra sina åsikter eller för att ge legitimitet till 

sin världsbild. Här tror vi att en bra lösning är att förlita sig på de demokratiska processer som redan 

nu råder inom förbundet, ta fram en tydligare värdegrund för valberedning och liknande att stödja 

sig på samt att ta fram en policy till hur förbundet förhåller sig till rasistiska och främlingsfientliga 

organisationer. VI tror också att det är bra att denna policy benämner hur förbundet ska förhålla sig 

till Sverigedemokraterna, SDU och Ungsvenskarna SDU då de vistas i många politiska sammanhang 

och processer där det skulle kunna ligga i förbundets intresse att vara med och påverka. 

Sammanfattat önskar styrelsen inte se en stadgeförändring men anser ändå motionens syfte som 

viktigt och tror att ett separat styrdokument är en bättre väg att gå. 


7 ...... ...... 

8 ...... ...... 

9 ...... ...... 


135 (182)

23. MOTION: STÖD FÖR LANDSORTSFÖRENINGAR 

Av: Oliver Andersin (Ordförande föreningen Paru-Kai) och Daniel Bengtsson (Ordförande föreningen 

GameAge) 

BAKGRUND 

Då det ofta slutar med att den större delen spelföreningar centreras till större städer runt om i 

Sverige, så hamnar ofta spelintresserade ungdomar i kläm då det är i många delar av Sverige svårt 

att ta sig till städerna på helger och kväller med kollektivtrafik från landsbygden. Detta leder till att 

deras spelintresse minskar och om det hade funnits fler spelföreningar på landsbygden så hade den 

svenska spelkulturen kunnat utvecklas, och kunna inkludera fler intresserade ungdomar. 

HUVUDYRKANDE 

Därför yrkar vi för 

1 ...... att ett nytt bidrag införs för de föreningar som är aktiva i mindre orter (Orter med 

mindre än 10 000 invånare) och som inte är en förort för en större stad. Detta ska vara 

en morot för att starta upp nya spelföreningar i dessa orter och vara en möjlighet att 

överleva för nuvarande föreningar. 

Kraven ska vara att föreningen är aktiv och aktivt försöker värva medlemmar, samt att 

man håller regelbundna aktiviteter på landsbygden samt har orten som sätesort. Man 

ska även klara kraven för ungdomsförening för att få bidraget då förslaget handlar om 

att ge möjlighet för ungdomars möjlighet till spel på hemmaplan. 


MOTION: STÖD FÖR LANDSORTSFÖRENINGAR 

HANDLINGAR 

Motion: Stöd för landsortsföreningar 

HUVUDYRKANDE 

Oliver Andersin (Ordförande föreningen Paru-Kai) och Daniel Bengtsson (Ordförande föreningen 

GameAge) yrkar 

1 ...... att ett nytt bidrag införs för de föreningar som är aktiva i mindre orter (Orter med 

mindre än 10 000 invånare) och som inte är en förort för en större stad. Detta ska vara 

en morot för att starta upp nya spelföreningar i dessa orter och vara en möjlighet att 

överleva för nuvarande föreningar. 

Kraven ska vara att föreningen är aktiv och aktivt försöker värva medlemmar, samt att 

man håller regelbundna aktiviteter på landsbygden samt har orten som sätesort. Man 

ska även klara kraven för ungdomsförening för att få bidraget då förslaget handlar om 

att ge möjlighet för ungdomars möjlighet till spel på hemmaplan. 




Motionen lyfter en viktig fråga när den beskriver små samhällen och dess relation till föreningslivet. 

Oftast är det där möjligheten är som svagast där föreningslivet gör som mest skillnad. Sverok 

är kanske det förbund som är bäst på just detta då vi är brett representerade av olika typer av 

föreningar i hela landet även om det, naturligt nog, är så att storstadsregionerna har ett högre 

antal än de mindre kommunerna. Faktum är att Sverok idag har föreningar i 260 av Sveriges 290 

kommuner. 

Arbetet med att sprida fler föreningar till landsorten görs främst genom förbundets prioritering på 

regionala föreningskonsulenter, personer som kan åka ut till orterna och möta människorna som 

ska organisera sig. Vi tror att det är en bättre och mer kostnadseffektiv väg än att ge ett riktat bidrag, 

speciellt i tider där förbundet tvingats sluta med ett antal olika bidragsformer. Detta också med 

bakgrund att för varje bidragsform som skapas tillkommer det kostnader i form av administration, 

utveckling av eBas och liknande. Då är det bättre att de resurserna får gå till de satsningar som 

förbundet redan gör på detta område och yrkar därmed avslag på alla yrkanden i motionen.. 


3 ...... ...... 

4 ...... ...... 

5 ...... ...... 


137 (182)

24. MOTION: FÖRÄNDRING AV §26 PRÖVNING AV 

AVSTÄNGNINGAR 


BAKGRUND 

Riksmötet är Sveroks högsta beslutande organ och har alltid rätt att bestämma vilka frågor som ska 

lyftas på mötet för beslut. För att stödja riksmötet finns det också stadgereglerade punkter som 

måste lyftas på riksmötet eller tillgodose vissa krav. Ett sådant exempel är paragraf 26 där tolkningen 

nu lyder att om en avstängd medlem önskar få sin sak prövad på riksmötet måste den avstängde 

medlemmen ges möjlighet till detta. I princip tycker vi att detta är bra men anser också att syftet med 

stadgan inte var så att man varje riksmöte skulle ta upp saken till prövning, detta för att det blir svårt 

för nya ombud att ta ställning till något som kanske inträffat för flera år sedan. 

Därför föreslår förbundsstyrelsen att ordet nästkommande ska läggas in i paragraf 26 vilket därmed 

möjliggör för en avstängd medlem att få sin sak prövad på riksmötet en gång. På kommande 

riksmöten skulle således den avstängde medlemmen inte ha stadgereglerad rätt till att få sin sak 

prövad men det står som vanligt riksmötet och dess ombud fritt att välja att lyfta frågan på sittande 

möte. 

Ändringen är fetmarkerad i yrkandet för tydlighetens skull. 

HUVUDYRKANDE 


1 ...... att paragraf 26 ändras från: 

“En avstängd medlem ges rätt och möjlighet att föra sin egen talan i 

avstängningsärendet och få det prövat på Riksmötet, avstängd medlem som accepterar 

sitt erbjudande att föra sin egen talan adjungeras till mötet för den specifika frågan tills 

beslut i frågan fattats.” 

till 

”En avstängd medlem ges rätt och möjlighet att föra sin egen talan i 

avstängningsärendet och få det prövat på nästkommande Riksmöte, avstängd 

medlem som accepterar sitt erbjudande att föra sin egen talan adjungeras till mötet 

för den specifika frågan tills beslut i frågan fattats.§ 29 i Sveroks stadgar ges följande 

formulering: ”Medlemmar i distriktet är de medlemsföreningar som har sitt säte 

inom distriktets upptagningsområde. Det är medlemsföreningarna inom distriktets 

upptagningsområde som utgör distriktet, väljer dess styrelse och fastställer dess 

stadgar.” 


MOTION: FÖRÄNDRING AV §26 PRÖVNING AV 

AVSTÄNGNINGAR 

HANDLINGAR 

Motion: Förändring av §26 prövning av avstängningar 

HUVUDYRKANDE 


1 ...... att paragraf 26 ändras från: 

“En avstängd medlem ges rätt och möjlighet att föra sin egen talan i 

avstängningsärendet och få det prövat på Riksmötet, avstängd medlem som accepterar 

sitt erbjudande att föra sin egen talan adjungeras till mötet för den specifika frågan tills 

beslut i frågan fattats.” 

till 

”En avstängd medlem ges rätt och möjlighet att föra sin egen talan i 

avstängningsärendet och få det prövat på nästkommande Riksmöte, avstängd 

medlem som accepterar sitt erbjudande att föra sin egen talan adjungeras till mötet 

för den specifika frågan tills beslut i frågan fattats.§ 29 i Sveroks stadgar ges följande 

formulering: ”Medlemmar i distriktet är de medlemsföreningar som har sitt säte 

inom distriktets upptagningsområde. Det är medlemsföreningarna inom distriktets 

upptagningsområde som utgör distriktet, väljer dess styrelse och fastställer dess 

stadgar.” 


Motionen bör bifallas. 


2 ...... ...... 

3 ...... ...... 

4 ...... ...... 


139 (182)

25. MOTION: ETT TYDLIGARE SVEROK 

Av: Chris Jonasson (Malmö e-sport) 

BAKGRUND 

När jag arbetade med en annan motion inför riksmötet skrev ville jag hänvisa till förbundets 

värdegrund. Problemet var att vi inte har någon. Vi har jobbat hårt för att bygga en bättre spelhobby, 

ett bredare förbund och en mer välkomnade spelhobby. Vi har en tydlig strategi, en tydlig vision och 

en fantastisk likabehandlingsplan. Vi har bra utbildningsmaterial och bra utbildningar men när vi ska 

prata om eller peka på vår egen värdegrund så går det inte, för vi har inte någon. 

Internt kan det vara möjligt att de som varit aktiva på förbundsnivå alla vet vad vi pratar om 

och vad vi menar men det är inte något som vi kan peka på. Titta på strategin, visionen och 

likabehandlingsplanen kanske fungerar internt, men inte i samtal med andra organisationer och 

media. Det blir rörigt när ny strategi och vision skall tas fram nästa år. Det känns inte seriöst. 

HUVUDYRKANDE 

Jag yrkar därför 

1 ...... att Förbundstyrelsen ges i uppdrag att till 2016 presenterar en proposition där vi 

kan anta en väl genomtänkt och genomarbetad värdegrund som ligger i fas med 

organisationens nuvarande värderingar. 

2 ...... att denna värdegrund behandlas innan förslagen till ny strategi och vision. 


MOTION: ETT TYDLIGARE SVEROK 

HANDLINGAR 

Motion: Ett tydligare Sverok 

HUVUDYRKANDE 

Chris Jonasson (Malmö e-sport) yrkar 

1 ...... att Förbundstyrelsen ges i uppdrag att till 2016 presenterar en proposition där vi 

kan anta en väl genomtänkt och genomarbetad värdegrund som ligger i fas med 

organisationens nuvarande värderingar. 

2 ...... att denna värdegrund behandlas innan förslagen till ny strategi och vision. 


3 ...... anser därmed motionen besvarad. 


Förbundsstyrelsen anser det självklart att förbundet bör ha en tydlig värdegrund som är tillgänglig 

och lätt för alla att ta till sig. Däremot ser vi att de att-satser som motionen lyfter fram skulle separera 

och göra detta arbete till ett enskilt uppdrag. 

Förbundsstyrelsen ser att det vore bättre att lyfta in detta arbete i det redan planerade arbetet med 

att ta fram en ny likabehandlingsplan. Detta för att processerna ska integreras och löpa parallellt 

snarare än att dessa ska ske separat. 

Förbundsstyrelsen kommer att lyfta in detta och göra det till en del av nästa års arbete. 


4 ...... ...... 

5 ...... ...... 

6 ...... ...... 


141 (182)

26. FASTSTÄLLANDE AV VERKSAMHETSPLAN FÖR 

2016 

HANDLINGAR 

Sveroks verksamhetsplan för 2016 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... verksamhetsplanen för 2016 fastställs enligt underlaget. 


2 ...... ...... 

3 ...... ...... 

4 ...... ...... 


SVEROKS VERKSAMHETSPLAN FÖR 2016 

MÅL FÖR VERKSAMHETSÅRET 

Det främsta och viktigaste målet för förbundet under året är att säkra den ekonomiska situationen 

och samtidigt bibehålla vår höga kvalité och ambitionsnivåer. Detta innebär att det inte kommer vara 

några stora ekonomiska satsningar i år utan snarare tvärtom. Det är också ett år som innebär mycket 

arbete i form av att viktiga och omfattande strategidokument löper ut och bör förnyas, bland annat 

förbundets femåriga strategi samt likabehandlingsplan. 

Fokus kommer därmed att ligga på att ta fram nya ekonomiska modeller för en långsiktig finansiering 

av förbundet, fortsatt rekrytering av medlemmar och arbetet med föreningsutveckling. Vi kommer 

även att fortsätta på den utstakade vägen och vidareutveckla redan pågående satsningar. 

I takt med att mer ekonomiska medel kommer från distrikten kommer också förbundet att komma 

närmare föreningarna genom de regionala föreningskonsulenterna. På detta sätt blir vi mer flexibla 

och kan agera med en nationell tanke fast med ett lokalt perspektiv. Bidrag som försvinner täcks upp 

via djupare samarbeten med Våra gårdar, Studiefrämjandet och liknande organisationer. 

FÖRENINGARNA 

Föreningarna är det viktigaste vi har i Sverok och därmed kommer förbundet att fortsätta arbeta 

med rekrytering i oförminskad takt. Fokus kommer att läggas på att dels nå ut till skolor där vi ser 

att det finns stora möjligheter för att starta långsiktiga föreningar samt till de grupper där vi är svagt 

representerade, exempelvis hos unga med utomnordisk bakgrund. Medlemsrekrytering som projekt 

avslutas därmed och blir en ny, fast arbetsuppgift för kansliet. 

Vidare ser vi fortsatt Sverok som en plats för nätverk där föreningar och organisationer kan träffas 

och lära av varandra. Vi ser att under året kommer modellen för nätverk att utvecklas och flertalet 

deltagardrivna nätverk kring olika intressen startas. 

E-sporten har de senaste åren dominerat förbundets satsningar, med god anledning då det är 

en hobbygren där utvecklingen går fort framåt. E-sport blir därför fortsatt prioriterat men med 

ambitionen att vi ska kunna tackla den hobbygrenens stora och omfattande frågor utan att det går 

ut över andra verksamhetsgrenar. Vi kommer därför också att fokusera på specifikt fantastik och 

cosplay som är två verksamhetsgrenar som bedöms ha stor utvecklingspotential, exempel på det är 

att regeringen har läsfrämjande insatser för unga som ett av deras prioriterade områden. Här kan 

förbundet göra stor nytta. 

MEDLEMSREKRYTERING 

• A1: Starta föreningar på minst 10 större gymnasieskolor. 

• A2: Ha minst 90 000 medlemmar 2016 

• A3: Ha minst 2000 föreningar 2016 

E-SPORT FÖR ALLA OCH FAIR PLAY 

• B1: Fortsätta projektet Respect All, Compete som fokuserar på fysiska mötesplatser, ett 

gemensamt regelverk för e-sporten och unga förebilder inom e-sporten. 

• B2: Upprätta en särskild e-sportssamordnare med ansvar för onlineföreningar och e-sport. 

• B3: Ta fram en särskild modell för hur förbundet kan arbeta med e-sportens utmaningar. 


143 (182)

SVEROK SOM MÖTESPLATS 

• C1: Förbundet ska driva minst fem nätverk för specifika intressegrupper inom förbundet som 

ska träffas fysiskt minst en gång under året. 

• C2: Förbundet ska redovisa och sprida resultaten från dessa nätverk. 

AVDELNINGAR 

• D1: Fortsätta utveckla systemet med avdelningar för en jämnare fördelning av bidrag. 

• D2: Ha minst 50 föreningar med avdelningar. 

DISTRIKTEN 

Styrkan i att hela förbundet tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål kan ej underskattas och 

förbundets närvaro på Pride i olika delar av landet är ett tydligt exempel på detta. Med flera distrikt 

involverade fick vi en mycket större och bredare representation än någonsin tidigare. Vi kommer att 

fortsätta det gemensamma arbetet med distriktens riktlinjer och ytterligare knyta distrikten närmare 

förbundet både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Det skapar en större samhörighet och 

enhetlighet med förbundet men gör att vi samtidigt kan arbeta med distriktens specifika regionala 

utmaningar. Ambassadörsprogrammet fortsätter därför som ett gemensamt projekt. 

Vi kommer också att fortsätta arbetet framåt med regionala föreningskonsulenter (RFK) för att 

ytterligare kunna stärka distrikten i sitt långsiktiga arbete. Ambitionen är att varje RFK kommer 

att arbeta med två distrikt per person, ett där de har huvudansvar och ett där de har stödjande 

funktion. Detta för att se till att alla landets distrikt har tillgång till en RFK som kan arbeta med 

just deras utmaningar. Detta kommer också leda till att de områden i Sverige som just nu har låg 

föreningsaktivitet kommer få extra fokus. 

Sist men inte minst så vill vi ha Sveriges bästa styrelser på distriktsnivå och kommer därför att sätta 

i gång en nationell satsning där vi utbildar alla nytillträdda distriktsstyrelser i styrelsearbete och om 

hur förbundet arbetar. 

AMBASSADÖRSPROGRAM 

• E1: Förbundet ska stödja distrikten i att upprätta ett ambassadörsprogram där 

medlemsföreningar kan välja att bli officiella sverokambassadörer och fungera som en 

förlängning av distriktens verksamhet. 

• E2: Det ska finnas minst en ambassadörsförening i varje distrikt. 

SVERIGES BÄSTA STYRELSER 

• F1: Hålla utbildning i styrelsearbete för alla nytillträdda styrelser. 

• F2: Ta fram ett utbildningspaket för detta. 

• F3: Arrangera två distriktskonferenser (SLAG) 

REGIONALA FÖRENINGSKONSULTENTER (RFK) 

• G1: Ha totalt 6 regionala föreningskonsulenter på plats under året. 

• G2: De fyra befintliga regionala föreningskonsulenterna ska vara egenfinansierade med hjälp 

av externa medel vid verksamhetsårets slut. 


FÖRBUNDET 

Sverok är ett omtyckt och respekterat förbund med gott rykte. Vi anses vara moderna och engagera 

oss i frågor som inte bara rör spelhobbyn utan ungas organisering i allmänhet. Detta är en bild vi ska 

fortsätta förvalta och vidareutveckla. Sverok är Sveriges största ungdomsförbund och vi ska ta vårt 

mandat på stort allvar. Därför är politiskt påverkan en prioriterad uppgift. 

Förbundet ska vara inkluderande och välkomnande där passionen och intresse står i fokus. Vi ska 

vara den självklara organisationen man vänder sig till om man söker kunskap kring spelkulturen, 

organisering av ungdomar och föreningskunskap. Därmed är det viktigt att vi har en långsiktig 

strategi för hur vi ska arbeta framöver för att främja spelhobbyn på bästa sätt och hur vi fortsätter 

arbeta med vårt likabehandlingsarbete. Det är viktigt att det arbetet fortsätter löpande som en 

självklar del i vår verksamhet. 

På finansieringssidan kommer vi framförallt arbeta med samarbete, sponsring och försäljning för 

att bredda vår finansiering. Kansliet kommer utökas med resurser för att hantera detta. Slutligen 

upplever vi att förbundet under året fått stort genomslag i media och inom spelhobbyn, något som vi 

ska fortsatt prioritera. Vi är därför ambitiösa och dubblar antalet genomslag i media för i år. 

STRATEGI 2017–2021 

• H1: Förbundet ska ta fram en ny strategi för hur vi nationellt ska arbeta för att främja 

spelhobbyn och ungas organisering kring detta för åren 2017–2021 

• H2: Ta fram nya ekonomiska modeller för en långsiktig finansiering av förbundet 


• I1: Förbundet ska ta fram en ny tre-årig likabehandlingsplan för åren 2017–2019. 

• I2: Arbeta med den interna demokratin för att få en bättre representation och deltagande i 

Riksmötet 


• J1: Den externa finansieringen ska motsvara minst 25 % av de totala intäkterna 

• J2: Vi ska under året hitta nya inkomstkällor. 

UTÅTRIKTAT ARBETE OCH SAMARBETE 

• K1: Ta fram en strategi för hur vi löpande arbetar med politisk påverkan. 

• K2: Sverok ska omnämnas minst 300 gånger i media (tidningsartiklar, radio-, TV- program etc.) 

• K3: Genomföra minst två projekt tillsammans med externa samarbetspartners för att sprida 

hobbyn till grupper där vi nu är dåligt representerade. 

• K4: Vi ska verka för att främja samarbete mellan förbundet och våra nordiska 

systerorganisationer. 

PROUD AND NERDY 

• L1: Förbundet ska medverka på Stockholm Pride och minst två andra firanden i landet. 

• L2: Förbundet ska arbeta för att underlätta för distrikten att engagera sig i sina lokala pridefiranden. 


145 (182)

27. FASTSTÄLLANDE AV BUDGET FÖR 2016 

HANDLINGAR 

Förslag till budget 2016 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... fastställa budget 2016 enligt Förslag till budget 2016. 


2 ...... ...... 

3 ...... ...... 

4 ...... ...... 


FÖRSLAG TILL BUDGET 2016 


De senaste åren har Sverok fått minskade statsbidrag och har till följd av det behövt att lägga 

minusbudgetar för att kunna fortsätta bedriva verksamhet i samma omfattning som tidigare. Det har 

gjort att förbundets egna kapital (bufferten) också har minskat. När 2016 inleds kommer bufferten 

enligt prognos att ligga på 5 MSEK. 

Förbundsstyrelsens förslag till budget består av en resultatbudget med budgetposter för intäkter 

och kostnader under 2016. Kostnaderna är uppdelade under tre rubriker: kostnader föreningar, 

kostnader distrikt och kostnader förbund. I budgeten skiljer förbundsstyrelsen således på kostnader 

som avser sådant som direkt kommer föreningarna eller distrikten till gagn och kostnader som rör 

förbundet i sin helhet, antingen i form av gemensamma funktioner eller i form av aktiviteter som mer 

indirekt påverkar föreningar och distrikt. Projekt som till största delen avses finansieras med externa 

medel är märkta med en asterisk (*). I slutet finns en sammanställning av budgetposterna i alfabetisk 

ordning för att möjliggöra en snabb översikt. 

Budgeten för 2015 finns med som en jämförelse för respektive budgetpost. De budgetposter som 

tagits bort 2016 men som fanns 2015 är inte redovisade i den här uppställningen, varför summorna 

inte stämmer överens med totala resultatet för 2015. 

INTÄKTER 

Intäkter Budget 2016 Budget 2015 

Statsbidrag 9,700,000 10,300,000 

Räntor & Utdelningar 0 905,000 

Personaluthyrning 155,000 155,000 

Personaluthyrning RFK 2,235,000 855,000 

Distriktskonferenser 60,000 50,000 

Spellovet 100,000 160,000 

RAC (Respect All Compete) 2,000,000 1,370,000 

Föreningskonton 200,000 0 

Övriga intäkter 655,000 20,000 

Hej Regionen 500,000 0 

Summa intäkter 15,105,000 13,815,000 

Statsbidragen beräknas sjunka till följd av en ökning i antalet organisationer som ska dela på den 

pott som MUCF fördelar. Som Jämförelse fick Sverok 21 miljoner under 2012 och får nu mindre 

än hälften av det. Den här trenden kommer hålla i sig även om vi ökar i antal medlemmar och 

föreningar så vida den totala potten som MUCF anslår inte ökas. I dagsläget indexregleras den inte 

ens. Räntor och utdelningar sätts till 0 kr under 2016 då vi kommer behöva hämta hem en del 

värdeminskningar på vårt befintliga placerade kapital. 

Intäkter för personaluthyrning består av uthyrning av tjänster inom administrationen till framförallt 

distrikten och förbundets helägda dotterbolag Sverok Admin AB. Personaluthyrning regionala 

föreningskonsulenter (RFK) består av intäkter från de distrikt som har föreningskonsulenter. 

Intäkterna från distriktskonferenser (”slag”) består av deltagaravgifter från deltagande distrikt. 

Spellovets intäkter består av sponsring i form av spel, tjänster eller pengar som sedan delas 

ut till deltagande föreningar. RAC består av bidrag och sponsring till projektets andra år. Under 

kalenderåret kommer även projektets tredje år att inledas. 

Intäkter för föreningskonton innebär att förbundet kommer börja ta betalt av föreningarna för 


147 (182)

att tillhandahålla konton med tillhörande internetbank hos Nordea. Kostnaden för föreningarna 

kommer bli 200 kr per konto, vilket är samma belopp som förbundet betalar till Nordea. 

Övriga intäkter innefattar exempelvis annonsintäkter, sponsring, gåvor eller andra oväntade 

intäkter. Hej regionen är ett projekt vi sökt bidrag till men ännu inte fått besked om. 

KOSTNADER FÖRENINGARNA 

Kostnader Budget 2016 Budget 2015 

Föreningsbidrag 4,850,000 5,150,000 

Lokalbidrag 115,000 360,000 

Föreningsförsäkringar 100,000 100,000 

Föreningskonton 200,000 205,000 

Föreningsutveckling 415,000 350,000 

Föreningsstöd 520,000 565,000 

Intern kommunikation 360,000 260,000 

RAC (Respect All Compete) 2,000,000 1,420,000 

Ideellt engagemang 45,000 0 

Nätverk 30,000 60,000 

Spellovet 150,000 105,000 

Summa föreningarna 8,785,000 8,575,000 

Föreningsbidrag består av det oriktade bidraget som delas ut till föreningar med minst 60 % 

medlemmar i åldern 6-25 år som rapporterat i eBas. Träffbidraget som har funnits i många år 

tas bort och budgeten för lokalbidraget sänks då inga nya förstaårsansökningar kommer att 

behandlas. Däremot kommer de som räknat med ett andra eller tredje år ha möjligheten att söka 

detta.. Föreningsförsäkringar utgörs av kostnader för en kollektiv olycksfallsförsäkring som skyddar 

föreningarnas medlemmar då de deltar i verksamhet samt kostnader för egendoms-, ansvars- och 

rättsskyddsförsäkring som skyddar föreningen vid exempelvis förskingring. Förbundsstyrelsen vill 

även fortsättningsvis tillhandahålla banktjänster i form av föreningskonto med plusgirokonton och 

tillhörande internetbank. Föreningskontona kommer inte som tidigare år vara kostnadsfria utan 

erbjudas till självkostnadspris 

Föreningsutveckling och Föreningsstöd avser kostnader som finns inom 

föreningsadministrationen i form av personalkostnader som arbetar direkt stödjande mot 

föreningarna samt kostnader för eBas, eStart och For the Win (FTW). 

Ideellt engagemang är en samlingsbudget för att möjliggöra att medlemmar driver, startar och 

utvecklare sina egna drömmar i Sverok. Det är en satsning för att möjliggöra för fler. 

Intern kommunikation innehåller budgeterade kostnader för att exempelvis framställa och skicka 

nyhetsbrev och arbeta med insatser som syftar till att stärka sammanhållningen och vi-känslan 

inom förbundet. RAC, Respect All Compete består av kostnader för projektledning, framtagning och 

spridning av Code of Conduct samt kostnader för att arrangera e-sport camps. 

Nätverk för intressegrupper består av omkostnader som rör ideella personers engagemang i 

nätverk, exempelvis av resor och mat. Spellovet innehåller främst kostnader för distribution av spel. 


KOSTNADER DISTRIKTEN 


Regionala 

föreningskonsulenter 2,670,000 815,000 

Ambassadörsprogram 15,000 20,000 

Distriktskonferenser 180,000 200,000 

Hej Regionen 500,000 0 

Summa distrikten 2,865,000 1,035,000 

Det tidigare distriktsstödet och grundgarantin tas bort till följd av en omorganisering, där 

flera centrala funktioner läggs ut på regional nivå. Varje distrikt kommer att få en regional 

föreningskonsulent som kontaktperson och på så vis kommer distriktsstödet ligga närmare 

distrikten än tidigare. Under 2016 kommer det finnas minst sex regionala föreningskonsulenter 

som till stor del är finansierade av distrikten. Ambassadörsprogrammet och distriktskonferenser 

kommer genomföras även nästa år. Hej Regionen är ett projekt som kommer genomföras i 

Östergötland och syftar till att förbättra relationerna mellan distrikt, föreningar, kommuner och 

regionförbundet. Detta i sin tur kommer gynna alla distrikt genom framtagningen av mallar, metoder 

och tips på hur samtal och påverkan gentemot region kan göras. 

KOSTNADER FÖRBUNDET 


Externfinansiering 460,000 110,000 

Utbildning ideella 20,000 10,000 

Partnerskap 45,000 45,000 

Arvoderingar FS 805,000 845,000 

Styrelsen 300,000 315,000 

Personal grundkostnad 955,000 985,000 

Löpande förvaltning 1,360,000 950,000 

Kanslilokal 835,000 755,000 

Extern kommunikation 540,000 625,000 

Revision 80,000 65,000 

AG - IT-stöd 10,000 95,000 

Riksmötet 50,000 (580 000) 710,000 

Valberedning 45,000 50,000 

Summa förbundet 5,505,000 (6 035 000) 5,560,000 

Kostnaderna för externfinansiering är högre till följd av att förbundet kommer anställa en person 

som ska arbeta med att hitta finansiering till förbundet. De ökade kostnaderna motsvaras av samma 

belopp som budgeterad intäkt. För 2017 är tanken att personen ska ge mer avkastning än hen 

kostar. Utbildning ideella är en pott som ideellt aktiva i förbundet kan söka pengar ur för att få 

någon form av utbildning bekostad. Partnerskap består av kostnader för medlemskap i LSU, Ideell 

Arena, Amatörkulturens samrådsgrupp (ax) samt Våra Gårdar. 

Arvoderingar FS innehåller kostnader för arvoderingar och tillkommande skatter och avgifter i 

enlighet med beslutet kring arvoderingsnivåer. I posten Styrelsen ingår kostnader för styrelsemöten, 

resor, mat och de verktyg som behövs för att driva styrelsearbete. Kostnader för Personal fördelas 

ut i budgeten på de områden där personalen arbetar för att på ett tydligare sätt visa de olika 

funktionernas kostnad. En del kostnader rörande personal går inte att fördela på ett smidigt sätt och 

uppkommer just för att man har anställd personal. Exempel på vad som görs inom personalområdet 

är rekryteringar, samverkansmöten, medarbetarsamtal och kompetensutveckling. I posten finns även 

kostnader för vissa resor, kost och logi. 


149 (182)

Löpande förvaltning rymmer kostnader för exempelvis förbundets ekonomi- och 

personaladministration, kontorsmaterial och telefoni. Kanslilokal består bland annat av 

hyreskostnader, el, renhållning och försäkringar för våra kontor i Stockholm och Linköping. 

Budgeten för Extern kommunikation innefattar kostnader rörande Sveroks utåtriktade arbete, som 

exempelvis mässdeltagande, annonsering, utveckling av hemsidan samt licenser och utveckling av 

spelkartan. Revision är kostnader för förvaltningsrevision och ekonomisk revision samt framtagande 

av revisionsrapport och revisionsberättelse till Riksmötet. 

AG-IT-stöd består av kostnader för förbundets arbetsgrupp vars uppdrag är att utveckla och 

underhålla IT-plattformen för webb, wiki, forum etc för förbundet och distrikten. På grund av att vi 

har bytt IT-miljö är även kostnaderna för det mycket mindre än förra året. 

Riksmötet kostar årligen ca 580 000 kronor exklusive personalkostnader för planering 

och genomförande. Då det finns en särskild motion som behandlar riksmötet finns två 

kostnadsmöjligheter medskrivna i budgeten. Om riksmötet läggs vartannat år kommer kostnaden 

under 2016 att minska till ca 50 000 kr. I posten för riksmöte ingår framförallt de valda ombudens 

och funktionärernas resor, boende och mat samt möteslokaler. I posten Valberedning ingår 

kostnader för valberedningens system Valbert samt resor och möteskostnader. 

Totalt 2016 2015 

Summa intäkter 15,105,000 14,380,000 

Summa kostnader 17,155,000 (17 685 000) 17,245,000 

Budgeterat resultat -2,050,000 (-2 580 000) -2,865,000 

Minskade statsbidrag ökar behovet av prioriteringar som syftar till att öka intäkterna under 2016. 

Arbetet med att fördela gemensamma kostnader regionalt har inletts och kommer enligt förslaget 

fortgå under 2016. Förbundsstyrelsen förutspår att vi 2017 kommer befinna oss mer i balans och 

under året arbeta för att lägga en budget som resulterar i ett nollresultat. 


28. FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTER FÖR 2016 

HANDLINGAR 

Fastställande av avgifter för 2016 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... avgiften som varje förening ska betala till förbundet ska bestå av en fast summa på 0 kr 

och en rörlig avgift på 0 kr per medlem i föreningen. 


2 ...... ...... 

3 ...... ...... 

4 ...... ...... 


151 (182)

FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTER FÖR 2016 

Enligt stadgarna kan Riksmötet besluta att förbundet ska ta ut en medlemsavgift från 

medlemsföreningarna. I praktiken är detta förslag en följd av budgeten, som kan ställa ett krav på 

hur mycket förbundet behöver ta in i medlemsavgifter. 

I årets budget har medlemsavgiften satts till noll (0) kr. 


29. BESLUT OM ANTAL LEDAMÖTER I 

FÖRBUNDSSTYRELSEN 2016 

HANDLINGAR 

Beslut om antal ledamöter i förbundsstyrelsen 2016 

HUVUDYRKANDE 

Valberedningen yrkar att 

1 ...... antalet ledamöter i förbundsstyrelsen 2016 fastslås till sex stycken (utöver 

förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare). 


2 ...... ...... 

3 ...... ...... 

4 ...... ...... 


153 (182)

BESLUT OM ANTAL LEDAMÖTER I 

FÖRBUNDSSTYRELSEN 2016 

Innan valet till förbundsstyrelsen måste Riksmötet ta beslut om hur många ledamöter styrelsen 

ska bestå av. Stadgarna säger att förbundsstyrelsen maximalt kan bestå av sex ledamöter (utöver 

förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare). 


30. FASTSTÄLLANDE AV ARVODERING 2016 

HANDLINGAR 

Fastställande av arvodering 2016 

HUVUDYRKANDE 

Valberedningen yrkar att 

1 ...... förbundsordförande och förbundssekreterare ska vara heltidsarvoderade under 2016. 

2 ...... samma villkor för arvodering ska gälla under 2016 som gällt under 2015. 


3 ...... ...... 

4 ...... ...... 

5 ...... ...... 


155 (182)

FASTSTÄLLANDE AV ARVODERING 2016 

Under de senaste åren har förbundsordförande och förbundssekreterare varit två heltidsarvoderade 

roller. Valberedningen ser inget skäl att ändra på detta, utan tvärtom ett stort värde i att förbundet 

ska kunna fortsätta enligt ett väl invant arbetssätt. 

Under 2015 gällde följande villkor för arvodering: 

Heltidsnivå för arvodering av förtroendevalda i förbundsstyrelsen utgår ifrån prisbasbelopp. 

Första året sätts arvoderingen till 50 %, andra året till 54 % och tredje året till 56,5 % av gällande 

prisbasbelopp. Inga ytterligare höjningar av arvodering görs efter det tredje året. Höjningarna 

gäller vid sammanhängande uppdragstid. Vid icke sammanhängande uppdragstid återgår 

arvoderingsnivån till den för första året. Valberedningen anser att samma villkor bör gälla under 

2016 som gällt under 2015. 


31. VAL AV FÖRBUNDSSTYRELSE FÖR 2016 

HANDLINGAR 

Inledning till valberedningens förslag 

Valberedningens förslag till förbundsstyrelse 2016 

Alla nominerade till förbundsstyrelsen 2016 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... välja Alexander Hallberg till förbundsordförande 

2 ...... välja Cecilia Hällstrand till vice förbundsordförande 

3 ...... välja Tjarls Metzmaa till förbundssekreterare 

4 ...... välja Anna Erlandsson till ledamot 

5 ...... välja Albin Westermark till ledamot 

6 ...... välja Charlotte Brolin till ledamot 

7 ...... välja Linnea Risinger till ledamot 

8 ...... välja Sam Schönbeck till ledamot 

9 ...... välja Zishan Ahmad till ledamot 


10 ...... ...... 

11 ...... ...... 

12 ...... ...... 


157 (182)

INLEDNING TILL VALBEREDNINGENS FÖRSLAG 

Sverok står inför stora utmaningar med bland annat en förändrad ekonomisk situation. Det kommer 

påverka förhållandet mellan förbundet centralt och distrikten. Därför har valberedningen lagt stor 

vikt vid kontinuitet och stabilitet när vi arbetat med årets förslag. Vi har också haft framtiden i åtanke 

och försökt se till att det förslag vi lägger i år ger ett gott underlag för kommande års förtroendeval. 

Valberedningen har i processen utgått från sex olika nyckelord som beskriver egenskaper som bör 

finnas representerade inom styrelsen och andra grupper. Dessa har varit förmåga att motivera, 

underhålla kontaktnät, vara demokratisk, ha goda ledaregenskaper, kunna utföra påverkansarbete 

och representation, samt organisationsförmåga. 

Valberedningen vill se en mångfacetterad styrelse som kan vara en inspirationskälla för alla olika 

grenar av förbundet. Spridning i ålder, etnicitet, representation av hobbygrenar och en jämn 

fördelning mellan könen har därför prioriterats när möjlighet har funnits. Särskild vikt har här lagts 

på att få med underrepresenterade grupper i förslaget. 

Valberedningen är övertygade om att nedanstående förslag kommer ge Sverok goda förutsättningar 

att klara av de omställningar förbundet står inför. Men även fortsätta med viktiga satsningar som 

t.ex. likabehandling och påverkansarbete. 


VALBEREDNINGENS FÖRSLAG PÅ FÖRBUNDSSTYRELSE 

2016 

Ordförande 

Sekreterare 

Vice Ordf. 

Alexander Hallberg 

Tjarls Metzmaa 

Cecilia Hällstrand 

Ledamöter 

Anna Erlandsson 

Albin Westermark 

Charlotte Brolin 

Linnea Risinger 

Sam Schönbeck 

Zishan Ahmad 

ALEXANDER HALLBERG (OMVAL) 

Alexander är 28 år och uppvuxen i Göteborg där han bland annat har varit chef för konventet 

GothCon. Han spelar såväl brädspel som digitala spel. Han har tidigare varit vice ordförande i 

Sverok men har nu tagit sig an rollen som förbundsordförande. Alexander är öppen, inkluderande 

och en naturlig ledargestalt som även har en projektledarutbildning i bagaget. Vi är imponerade 

av hans arbete under sitt första år som ordförande. Där han både varit ett positivt ansikte för 

Sverok utåt, men även styrt förbundet framåt internt i det viktiga utvecklingsarbetet kring ändrade 

förutsättningar för statsbidraget, avdelningar och distriktens roll. 

TJARLS METZMAA (OMVAL) 

Tjarls är 25 år gammal och kommer från Hallstahammar men bor numera i Västerås. Han är aktiv 

inom många hobbygrenar, däribland figurspel, brädspel och olika former av elektroniska spel. Han 

har suttit ett år som förbundssekreterare och innan dess varit ledamot och drivit Spelveckan. Tjarls 

är duktig på att driva projekt och kan hantera många trådar samtidigt. Han är väldigt driven och 

duktig på att motivera och engagera andra. Vi tycker att Tjarls har en god strategisk förmåga, men 

också att han är bra på att jobba konkret. Att ha kvar Tjarls ytterligare ett år kommer ge stabilitet åt 

förbundet år 2016. 

CECILIA HÄLLSTRAND (NYVAL) 

Cecilia är 27 år och kommer från Göteborg. Hon studerar religion på kandidatnivå med syfte att sikta 

på att gå vidare till master. Inom Sverok har hon suttit som ordförande för Sverok Väst varit aktiv i 

flera föreningar samt jobbat med Level Up. Hon är bra på att kunna ta svåra beslut och är en stabil 

person som arbetar mycket för inkludering, mångfald och distriktsfrågor. Cecilia är en person vi ser 

som en framtida arvoderad i Sverok, något hon själv också uttryckt ett intresse för. Vi anser att hon 

kommer kunna göra ett mycket gott jobb som vice ordförande och samtidigt skaffa sig mycket nyttig 

erfarenhet för framtiden. 

ANNA ERLANDSSON (OMVAL) 

Anna är 29 år gammal och arbetar som egenföretagare och frilansande journalist. Hon bor i 

Göteborg och är en drivande kraft bakom initiativet Isis - en plats för nördfeminister. Utöver det 

sysslar hon med flera av Sveroks hobbygrenar, såsom lajv, rollspel, brädspel, kortspel, östasiatisk 


159 (182)

populärkultur och TV-spel. Anna har stor erfarenhet av att arbeta med jämställdhet och inkludering, 

Hon inspirerar och öppnar ögon och är och kommer fortsätta vara en stor tillgång för Sverok. 

ALBIN WESTERMARK (OMVAL) 

Albin är 20 år och bor i Malmö. Han har tidigare varit engagerad i SkeKai och drivit konventet SkeCon. 

Han har suttit i Studiefrämjandet Skellefteås styrelse, varit kassör för Sverok Västerbotten samt 

har varit engagerad i att driva Distriktsutredningen i Sverok. Albin är driven, brinner för att nå ut till 

ungdomar och att stötta distrikten. Under sitt första år i förbundsstyrelsen har han jobbat effektivt 

och engagerat med distrikten. En effektiv lagspelare som trots sin unga ålder har breda erfarenheter 

i Sverok på förenings- distrikts- och förbundsnivå. 

CHARLOTTE BROLIN (OMVAL) 

Charlotte är 23 år, kommer från Leksand men bor i Upplands Väsby och arbetar med fundraising åt 

välgörenhetsorganisationer. På fritiden ägnar hon sig gärna åt brädspel och lajv. Hon har under det 

gångna året suttit med i förbundsstyrelsen där hon imponerat, bland annat i sitt arbete med nätverk 

inom Sverok. Hon har god erfarenhet av ideellt engagemang och styrelsearbete såväl inom Sverok 

som i Svenska Kyrkans Unga. Hon är engagerad i internationella lajvsammanhang, har arrangerat 

rollspelsläger och Knutpunkt 2014. Charlotte har en mycket god förmåga att se helhet och nya 

perspektiv och kan tänka på ett strategiskt plan. 

LINNEA RISINGER (NYVAL PÅ POSTEN) 

Linnea är 31 år gammal och bor på en gård i Värmdö. Hon jobbar för RFSL på riksnivå som 

föreningsutvecklare. Hon har en lång meritlista inom både civilsamhället och föreningslivet, bland 

annat är hon en av grundarna till Sveriges ungdomsråd och Falu Pride. Hon har också en lång bana 

i styrelsearbete på alla nivåer inom Sverok. Linnea har massor av energi som smittar av sig och hon 

har en stor förmåga att peppa och inspirera andra. 

SAM SCHÖNBECK (NYVAL) 

Sam är en 25 år gammal frilansande e-sportskoordinator. Bakgrunden finns inom löneadministration 

och HR. Hon sitter nu som sekreterare för Sverok Skåne och har förutom det varit aktiv i och startat 

upp flera föreningar. Sam är en organiserad och strukturerad person som vill arbeta med att 

framförallt lyfta e-sporten men såklart även att spelhobbyn i sig ska få större acceptans i samhället. 

För Sam är det självklart att alla ungdomar, oavsett bakgrund, ska ha en chans att kunna utföra sina 

spelintressen och hitta sin plats inom Sverok. 

ZISHAN AHMAD (OMVAL) 

Zishan är en 35-årig bordsrollspelare och onlinespelare från Stockholm som är nybliven pappa. 

Ekonom till utbildningen med en bred erfarenhet från bank, finans och försäljning. Zishan har suttit 

ett år som ledamot och har då arbetat aktivt med lokalfrågor, något han vill fortsätta att driva för att 

kunna nå ut till hela landet. Det finns en stor drivkraft hos Zishan som kan föra förbundsstyrelsen 

framåt även under 2016. 


ALLA NOMINERADE TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN 2016 

Detta är listan över alla nominerade till förbundsstyrelsen. Det anges vilka som tackat ja till 

nomineringen och vilka som tackat nej. 

FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

Ja: Alexander Hallberg, Oliver Andersin, Tommy Nilsson. 

Nej: Gustav Kasselstrand, Johan Groth, Richard Brorsson. 

VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

Ja: Cecilia Hällstrand, Oliver Andersin, Linnea Risinger, Albin Westermark. 

Nej: Gustav Kasselstrand, Sebastian Krantz, Alexander Hallberg, Zishan Ahmad, Johan Groth, Richard 

Brorsson. 

FÖRBUNDSSEKRETERARE 

Ja: Tjarls Metzmaa, Viktor Alakörkkö, Mir Leander. 

Nej: Alexandra Hjortswang, Gustav Kasselstrand, Sebastian Krantz, Jennie Larsson, Alexander 

Hallberg, Johan Groth, Richard Brorsson. 

LEDAMOT 

Ja: Zishan Ahmad, Charlotte Brolin, Anna Erlandsson, Linnea Risinger, Sam Schönbeck, Albin 

Westermark, Jakob Bajrami, Sebastian Böiken, Max Karlsson, Mir Leander, Alexander Wallin, Sophie 

Westman Lundqvist, John Winroth, Cecilia Hällstrand. 

Nej: Leo Borg, Andreas Ekeroot, Gustav Kasselstrand, Sebastian Krantz, Jennie Larsson, Rasmus 

Storkamp, Gunnar Södergren, Daniel Vinter, Josefin Westborg, Kjell-Runo Ärlebrant, Alexander 

Hallberg, Lloyd Baltz, Johan Groth, Richard Brorsson. 

Ej svarat: Viktor Alakörkkö, David Fallgren, Alexandra Hjortswang, Rasmus Sandström, Josefine 

Wallenå. 


161 (182)

32. VAL AV VALBEREDARE FÖR 2016 

HANDLINGAR 

Valberedningens förslag till valberedning 2016 

Alla nominerade till valberedning 2016 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... välja Andreas Bogatic till valberedare 

2 ...... välja Jenny Rydén till valberedare 

3 ...... välja Johanna Taller till valberedare 

4 ...... välja Linus Råde till valberedare 

5 ...... välja Richard Brorsson till valberedare 


6 ...... ...... 

7 ...... ...... 

8 ...... ...... 


VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL VALBEREDNING 

2016 

FÖRSLAG PÅ VALBEREDNING 

Andreas Bogatic 

Jenny Rydén 

Johanna Taller 

Linus Råde 

Richard Brorsson 

ANDREAS BOGATIC (NYVAL) 

Andreas är 46 år och bosatt i Växjö där han arbetar på kommunens IT-enhet. Han har erfarenheter 

från ett brett föreningsliv inom scouterna, universitet, politiken, facket och spelföreningar. Har 

tidigare arbetat med personalfrågor i förbundsstyrelsen och brinner för utbildningsfrågor. Nu vill han 

ta med det engagemanget in i valberedningsarbetet och arbeta brett mot både riksförbundet och 

distrikten. 

JENNY RYDÉN (NYVAL) 

Jenny är 32 år gammal. Hon kommer ursprungligen från Skåne men bor numera i Linköping där 

hon jobbar på ett IT-företag. Jenny har under flera år arbetat ideellt med konventet NärCon och har 

också varit ordförande för Svenska Cosplayföreningen. Hon har ett mycket stort kontaktnät inom 

den verksamhetsgrenen, men är också en hängiven brädspelare. Hon är en mycket social och positiv 

person. 

JOHANNA TALLER (OMVAL) 

Johanna är 29 år gammal och bor i Landskrona. Hon har suttit med i valberedningen under gångna 

året och gjort ett mycket bra jobb. Johanna har tidigare varit aktiv i Sverok Skåne under ett flertal 

år. På fritiden sysslar hon bland annat med lajv och rollspel. Utöver det skriver hon för Spelkult, en 

portal på nätet för spelkultur. Hon har ett brett kontaktnät inom spelhobbyn, brinner för jämställdhet 

och har en god analytisk förmåga som varit och kommer vara nyttig i valberedningens arbete. 

LINUS RÅDE (OMVAL) 

Linus är 34 år gammal och är född och uppvuxen i Umeå. Han jobbar idag för Studiefrämjandet och 

har de senaste åren suttit i Sverok Västerbottens distriktsstyrelse. Under det gångna året har han 

även suttit med i valberedningen. Linus har erfarenhet av många olika hobbygrenar och har ett brett 

kontaktnät inom förbundet och har drivit arrangemang som “Det sista slaget”. Linus är en direkt och 

rättfram person som är duktig på att se till förbundets behov på lång sikt. 

RICHARD BRORSSON (NYVAL) 

Richard är en 28 år gammal tvåbarnsfar från Skåne som varit med och drivit lokala spelföreningar i 

många år. Numera sitter han i styrelsen för Spelens Hus i Malmö. Richard gillar att samla människor 

och bygga community-känsla. Han är organiserad och gillar att utmana sig själv. För Richard är det 

också väldigt viktigt att man har kul i allt man gör och han har nära till skratt, något vi hoppas ska ha 

en positiv inverkan i valberedningsarbetet. 


163 (182)

ALLA NOMINERADE TILL VALBEREDARE 2016 

Detta är listan över alla nominerade till valberedare. Det anges vilka som tackat ja till nomineringen 

och vilka som tackat nej. På valberedning.sverok.se går det att se samtliga kandidater samt deras 

presentationer av sig själva. 

VALBEREDARE 

Ja: Andreas Bogatic, Richard Brorsson, Jenny Rydén, Linus Råde, Johanna Taller. 

Nej: Leo Borg, Gill Edgar, Andreas Ekeroot, Gustav Kasselstrand, Sebastian Krantz, Alexander 

Hallberg, Linnea Risinger, Johan Groth. 

Ej svarat: Elaine Boström, Max Karlsson. 


33. VAL AV REVISORER FÖR 2016 

HANDLINGAR 

Valberedningens förslag till revisorer 2016 

Alla nominerade till verksamhetsrevisor 2016 

HUVUDYRKANDE 

1 ...... välja Andreas Brodin till verksamhetsrevisor 

2 ...... välja Johan Groth till verksamhetsrevisor 

3 ...... välja Lloyd Baltz till verksamhetsrevisorsersättare (ersätter Andreas Brodin) 

4 ...... välja Andreas Hallqvist till verksamhetsrevisorsersättare (ersätter Johan Groth) 

5 ...... välja Johan Rönnkvist till revisor (auktoriserad revisor) 

6 ...... välja Monica Hedberg till revisorsersättare (auktoriserad revisor, ersätter Johan 

Rönnkvist) 


7 ...... ...... 

8 ...... ...... 

9 ...... ...... 


165 (182)

VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL REVISORER 2016 

Förbundets verksamhetsrevisorer granskar styrelsens arbete, genom att löpande följa styrelsen 

under året och se till att styrelsen inte bryter mot stadgarna eller Riksmötets beslut. Till 

verksamhetsrevisorer föreslår vi kandidater som har utmärkt sig genom sin noggrannhet, sin 

insikt i praxis och formalia och sin långa erfarenhet av Sverok utan att ha några andra aktuella 

förtroendeuppdrag på central nivå i förbundet. 

Förbundets auktoriserade revisorer har till uppgift att granska den ekonomiska redovisningen. Som 

auktoriserade revisorer föreslås personer enligt tidigare upphandling med PWC. 

VERKSAMHETSREVISORER 

Revisor: Andreas Brodin (omval) 

Revisorsersättare till Andreas Brodin: Lloyd Baltz (nyval) 

Revisor: Johan Groth (nyval) 

Revisorsersättare till Johan Groth: Andreas Hallqvist (nyval) 

ANDREAS BRODIN 

Andreas är stabil, lugn och eftertänksam med många års erfarenhet inom Sverok, Studiefrämjandet 

och Röda Korset på såväl lokal och regional som nationell nivå. Han är en 36 år ung bräd- och 

rollspelare med Skåne i sitt hjärta och har haft en mängd uppdrag inom Sverok. Andreas visdom och 

erfarenhet har gjort honom till en mycket uppskattad revisor som sett till att Sverok styrs i enlighet 

med förbundets stadgar och värderingar. 

LLOYD BALTZ 

Lloyd är en 31 år gammal norrbottning som hunnit med allt och lite till inom inte bara Sverok utan 

även folkbildningen. Han håller huvudet kallt och tar sig an svåra frågor med ett imponerande lugn 

och den stora bilden i fokus. Vi tror att han kan bidra med både erfarenhet, uppriktighet och nya 

perspektiv till revisionens arbete. 

JOHAN GROTH 

Johan är 54 år ung och bor i Djursholm i Stockholm. Han har en imponerande meritlista som bland 

annat innefattar poster som förbundssekreterare och revisor i Sverok, men även en mängd andra 

poster och uppdrag i såväl civilsamhället som offentlig och privat sektor. Han har en erfarenhet 

av organisatoriskt arbete som få personer inom eller utanför Sverok kan matcha. Johan är seriös, 

professionell och kommer på ett ypperligt sätt kunna fylla rollen som både kontrollinstans och stöd 

till styrelsen. 

ANDREAS HALLQVIST 

Andreas är 32 år gammal och har tidigare suttit i både förbundsstyrelsen och Sverok GävleDalas 

styrelse. Han har ett rakt sätt och ett strategiskt tänk med sinne för både detaljer och de stora 

dragen. Vi tror att han med sin långa erfarenhet har mycket att bidra med till revisionsarbetet. 

AUKTORISERADE REVISORER 

Johan Rönnkvist (PWC), med Monica Hedberg (PWC) som personlig ersättare. 


ALLA NOMINERADE TILL VERKSAMHETSREVISOR 2016 

Detta är listan över alla nominerade till verksamhetsrevisor. Det anges vilka som tackat ja till 

nomineringen och vilka som tackat nej. 

VERKSAMHETSREVISOR 

Ja: Lloyd Baltz, Andreas Brodin, Johan Groth, Andreas Hallqvist. 

Nej: Leo Borg, Andreas Ekeroot, Nina Högberg, Gustav Kasselstrand, Kjell-Runo Ärlebrant, Alexander 

Hallberg, Richard Brorsson. 


167 (182)

34. ÖVRIGA FRÅGOR 

Övriga frågor är förslag från föreningsmedlemmar, medlemsföreningar, distrikt, förbundsstyrelse, 

valberedning eller revisorer i Sverok som förslagsställaren vill ta upp på Riksmötet och som inkommit 

till förbundet senare än sex veckor innan Riksmötet. 

HUR LÄNGE GÅR DET ATT LÄMNA IN ÖVRIGA FRÅGOR? 

Stadgarna är inte helt tydliga med hur länge det går att lämna in övriga frågor. En del säger att de 

måste inkomma innan mötet börjar, andra att de ska inkomma innan mötet slutar, så ombuden på 

Riksmötet brukar själva komma överens om en sista tidpunkt. Vad som gäller beslutar ombuden i 

mötespunkten Fastställande av mötesordning. 

HUR LÄTT ÄR DET ATT FÅ BIFALL? 

Övriga frågor fungerar precis som motioner, men det är svårare att få bifall för dem. Det krävs 

nämligen två tredjedels majoritet för bifall. Det innebär att minst dubbelt så många måste rösta för 

som de som röstar mot förslaget för att en övrig fråga ska bifallas. Om den övriga frågan innebär 

en stadgeändring behöver ombuden dessutom först avgöra om förslaget alls ska tas upp på 

mötet. Det räcker att en enda röstberättigad deltagare är mot att frågan tas upp för att hindra att 

stadgeändringen tas upp på mötet. Om stadgeändringen tas upp på mötet krävs det även för den två 

tredjedels majoritet för bifall. 


35. ORDET FRITT 

Under denna punkt brukar alla som vill få komma fram till talarstolen och berätta kort om vad som 

helst som kan vara spännande och roligt för Riksmötesbesökarna att känna till. Det kan exempelvis 

vara information om arrangemang, beröm, observationer och erfarenheter från mötet, uppmaningar 

och avtackningar. Längden på inslagen brukar variera från några sekunder till några minuter. 

Om du inte varit uppe i talarstolen tidigare under Riksmötet, ta då verkligen chansen nu och se 

hur det känns! Så blir det inte lika läskigt nästa gång att föra fram en åsikt eller kanske föredra den 

motion du skrivit. 

Korta anteckningar om det som sägs och skrivs under punkten i VoteIT hamnar ibland i protokollet. 


169 (182)

36. MÖTETS AVSLUTANDE 

Förbundets ordförande förklarar Riksmötet avslutat. 

Vi ser fram mot nästa ordinarie Riksmöte! 


STADGAR FÖR SVEROK 

Antagna 1988-12-04, ändrade 1989-05-15, 1990-03-24, 1992-04-19, 1993-05-22, 1995-04-08, 

1996-03-09, 1997-03-22, totalt reviderade 1999-03-20 samt ändrade 2000-03-26, 2001-03-25, 

2002-03-24, 2003-03-09, 2005-03-12, 2006-03-12, 2007-04-22, 2008-04-27, 2008-11-30, 2009-11- 

22, 2011-12-03, 2012-12-02, 2013-11-23 och 2014-11-30. 

KONSTITUTIONELLA STADGAR 

§ 1 Förbundets namn är Sverok. 

§ 2 Förbundet är en nationell sammanslutning av föreningar. 

§ 3 Förbundets syfte är att genom demokratiskt organiserad kultur- och fritidsverksamhet 

främja spelhobbyn. 

§ 4 Förbundet är religiöst och politiskt oberoende. 

§ 5 Förbundet är ideellt. 

§ 6 Förbundet verkar i enlighet med demokratiska principer. 

§ 7 Förbundets huvudsakliga verksamhet bedrivs i medlemsföreningarna. 

§ 8 Förbundets centrala verksamhet skall syfta till att stödja verksamheten som bedrivs i dess 

medlemsföreningar. 

§ 9 Om oklarhet gällande dessa stadgars innebörd skulle uppstå, i samband med riksmöte eller 

extra riksmöte, gäller mötets tolkning tills klargörande ändring införs. Om oklarhet gällande 

dessa stadgars innebörd skulle uppstå, i varje annat fall, gäller förbundsstyrelsens tolkning tills 

klargörande ändring införs. 

§ 10 Vid tolkning av denna stadga skall stadgeparagraf ett (1) till och med femton (15) ges 

överordnad betydelse gentemot varje annan stadgeparagraf. 

STADGEÄNDRINGSKOMPETENS 

§ 11 För ändring av, eller tillägg till, stadgeparagraf ett (1) till och med femton (15) krävs att 

likalydande beslut antas, med två tredjedels (2/3) majoritet, av två på varandra följande, 

ordinarie riksmöten. För ändring av, eller tillägg till, varje annan paragraf krävs att förslaget 

antas, med två tredjedels (2/3) majoritet, av riksmöte. 

§ 12 Ändring av stadgeparagraf, eller tillägg till stadgan, kan endast upptas till behandling av 

riksmöte om förslag därom uttryckligen angivits i riksmöteshandlingarna, i form av motion, eller 

om enhälligt riksmöte beslutar uppta förslaget. 

§ 13 Förslag om förbundets upplösning får endast behandlas på ordinarie Riksmöte och 

skall insändas skriftligt till förbundsstyrelsen senast trettionde (30) april året för Riksmötet. 

Att upplösning skall behandlas måste framgå av kallelsen till Riksmötet. Förbundet kan inte 

upplösas så länge minst en tjugondel (1/20) av de röstberättigade på ordinarie Riksmöte 

motsätter sig upplösningen. 

§ 14 Vid förbundets upplösning skall tillgångar realiseras och skulder betalas, varpå kvarvarande 

tillgångar skall skiftas i lika delar till medlemsföreningarna eller gå till ett av riksmötet bestämt 

ändamål i enlighet med förbundets syfte. 


171 (182)

§ 15 Till likvidatorer bör förbundets revisorer utses. Likvidatorerna genomför likvidationen i 

samband med förbundets upplösning. 

VERKSAMHETSÅR 

§ 16 Verksamhetsår för förbundet är kalenderår. 

§ 17 Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är, om inget annat anges i stadgan, 

verksamhetsår. 

FÖRENING 

§ 18 Förening som antagits av förbundsstyrelsen som medlem benämns i denna stadga som 

medlemsförening. 

§ 19 För att antas som medlemsförening krävs att föreningen har minst tre (3) 

föreningsmedlemmar och verkar i enlighet med förbundets syfte och godkänner dess stadgar. 

§ 20 Medlemsförening utformar fritt sin verksamhet och råder själv över sina tillgångar. 

§ 21 Det åligger medlemsförening att tillmötesgå krav på lämnande av de uppgifter som 

förbundsstyrelsen behöver för att bedriva förbundets centrala verksamhet. 

§ 22 Förbundet har rätt att ta ut en, av riksmötet bestämd, årsavgift av varje medlemsförening. 

§ 23 Det åligger medlemsförening att föra register över sina föreningsmedlemmar och ta ut 

medlemsavgift av dessa. 

§ 24 En medlemsförening kan avregistreras om den inte redovisat verksamhet eller minst tre (3) 

föreningsmedlemmar under minst ett (1) års tid. 

§ 25 Medlemsförening som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller 

motarbetar dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av förbundsstyrelsen. 

Nästkommande ordinarie riksmöte beslutar om uteslutning av avstängd medlemsförening. 

Avstängning påverkar inte medlemsförenings stadgereglerade rättigheter i samband med 

riksmöte och riksmötesombudsval. 

§ 26 Föreningsmedlem som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller 

motarbetar dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av förbundsstyrelsen. 

Förbundsstyrelsen kan även upphäva avstängningen. Förening(ar) där föreningsmedlemmen 

är medlem ska upplysas om en medlem blivit avstängd eller om en avstängning upphört. En 

avstängd medlem ges rätt och möjlighet att föra sin egen talan i avstängningsärendet och få det 

prövat på Riksmötet, avstängd medlem som accepterar sitt erbjudande att föra sin egen talan 

adjungeras till mötet för den specifika frågan tills beslut i frågan fattats. En avstängning från 

förbundet berör inte individens medlemskap i sin förening. 

§ 27 Efter förslag från förbundsstyrelsen kan riksmöte, för att hedra personer, utse dem till 

hedersmedlemmar i förbundet. 

DISTRIKT 

§ 28 Ett distrikt är en ideell förening som företräder Sverok på regional nivå. Förbundsstyrelsen 

beslutar vilka föreningar som utgör distrikt inom Sverok. Detta bör ske i samråd med lokala 

medlemmar. 


§ 29 Medlemmar i distriktet är de medlemsföreningar som har sitt säte inom distriktets 

upptagningsområde. Det är medlemsföreningarna inom distriktets upptagningsområde som 

utgör distriktet, väljer dess styrelse och fastställer dess stadgar. 

§ 30 Distriktens syfte är att verka för att Sveroks nationella strategi och årliga verksamhetsplan 

får genomslag i regionen samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och 

förutsättningar. 

§ 31 Distriktens stadgar får inte innehålla skrivningar som upphäver, förändrar eller motsäger 

förbundets stadgar. Distrikten ska i sin verksamhet ta hänsyn till och verka i enlighet med 

Sveroks nationella strategi och årliga verksamhetsplan. Inom denna ram utformar distrikten fritt 

sin verksamhet och råder själv över sina tillgångar. 

§ 32 Det åligger distriktens styrelser att tillmötesgå krav på lämnande av de uppgifter som 

Förbundsstyrelsen behöver för att bedriva förbundets centrala verksamhet. 

§ 33 Distrikt som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller motarbetar 

dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av Förbundsstyrelsen. Avstängning innebär 

att distriktet förlorar rätten att företräda Sverok på regional nivå. För att återfå sin status 

som distrikt inom Sverok ska distriktets styrelse eller revisorer kalla till extra årsmöte så 

snart som möjligt, dock senast inom två månader. På detta årsmöte ska en ny styrelse väljas. 

Förbundstyrelsen prövar efter detta om distriktet ska återfå sin status som distrikt inom Sverok. 

RIKSMÖTE 

§ 34 Riksmötet är förbundets högsta beslutande organ. 

§ 35 Ordinarie Riksmöte skall hållas varje år tidigast femtonde (15) oktober och senast tjugonde 

(20) december, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer. 

§ 36 Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt: 




avslutande, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet, 

2. då Riksmötesombudsval förrättats i enlighet med vad som föreskrivs i stadgan, 

3. då Riksmötesmöteshandlingar har sänts ut till Riksmötesombud, Riksmötesreservombud, 

förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning samt gjorts tillgängliga för 

medlemsföreningarna senast tre (3) veckor före det ordinarie Riksmötet. 

§ 37 Följande ärenden skall alltid behandlas av ordinarie riksmöte: 

1. Mötets öppnande 

2. Fastställande av röstlängd 

3. Mötets beslutsmässighet 

4. Val av mötesordförande och vice mötesordförande 

5. Val av mötessekreterare och vice mötessekreterare 

6. Val av minst två (2) justerare 

7. Val av tre (3) rösträknare 

8. Fastställande av dagordning 


173 (182)

9. Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår 

10. Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning för föregående verksamhetsår 

11. Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår 

12. Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förbundsstyrelse 

13. Preliminär verksamhetsberättelse för nuvarande verksamhetsår 

14. Ekonomisk rapport för nuvarande verksamhetsår 

15. Revisorernas rapport för nuvarande verksamhetsår 

16. Val av förbundsstyrelse 

17. Val av valberedning 

18. Val av revisorer 

19. Fastställande av verksamhetsplan 

20. Fastställande av budget 

21. Fastställande av avgifter 

22. Motioner 

23. Övriga frågor 

24. Mötets avslutande 

§ 38 Varje riksmötesombud eller ersättare för riksmötesombud innehar en (1) röst på riksmöte. 

Röstning per post eller per fullmakt är inte tillåten. 

§ 39 Inför riksmöte har föreningsmedlemmar, medlemsföreningar, distrikt, förbundsstyrelse, 

valberedning och revisorer rätt att inkomma med förslag, uttalanden och nomineringar. 

§ 40 Föreningsmedlem har i mån av plats närvarorätt på riksmöte. 

§ 41 Anställd i förbundet som också är medlem i förbundet har närvarorätt, yttranderätt och rätt 

att ställa förslag på riksmötet 

§ 42 Person vald i stadgemässiga val på föregående riksmöte där aktuellt val behandlades har 

närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt på riksmöte. 

§ 43 Riksmötesombud och ersättare för riksmötesombud har närvaro-, yttrande-, förslags- samt 

rösträtt på riksmöte. 

§ 44 Nominerad till stadgemässiga val eller person som för talan för viss motion eller fråga har 

närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt i berörda frågor på riksmöte. 

§ 45 Förslag till riksmöte som är förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före 

riksmöte är motion. Varje annat inkommet förslag till riksmöte är övrig fråga. Nominering till 

stadgemässiga val förrättade på riksmöte från annan än valberedning skall vara 

förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före riksmöte. 

§ 46 Riksmötet väljer förbundsstyrelse, valberedning och revisorer bland de nominerade till 

respektive val, om så inte kan ske får ytterligare nomineringar ske på riksmötet. 

§ 47 Vid omröstning på riksmöte fattas beslut med enkel majoritet om inte annat föreskrivs i 

stadgan. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal tillämpas slumpen. 

§ 48 Övriga frågor på riksmöte kräver två tredjedelars (2/3) majoritet för bifall. 


EXTRA RIKSMÖTE 

§ 49 Extra riksmöte får endast besluta i de frågor som uttryckligen angivits i kallelsen. 

§ 50 Om förbundsstyrelsen så beslutar eller om revisorerna eller minst en tiondel (1/10) 

av medlemsföreningarna så kräver, skall extra riksmöte utlysas av förbundsstyrelsen eller 

revisorer. 

§ 51 Extra riksmöte är beslutsmässigt då kallelse och riksmötesmöteshandlingar utgått till 

riksmötesombud, riksmötesreservombud, medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, 

revisorer och valberedning senast fyra (4) veckor före mötet, med uppgift om tid och plats för 

det extra riksmötet. 

RIKSMÖTESOMBUDSVAL 

§ 52 Val av riksmötesombud och riksmötesreservombud benämns i dessa stadgar 

riksmötesombudsval. 

§ 53 Förbundsstyrelsen ansvarar för att riksmötesombudsval förrättas före ordinarie riksmöte. 

Revisor granskar riksmötesombudsvalet. 

§ 54 Valbar till riksmötesombud och riksmötesreservombud är föreningsmedlem. Valbar är inte 

medlem i förbundsstyrelsen, anställd eller revisor i förbundet. 

§ 55 Föreningsmedlem har rätt att nominera personer till riksmötesombudsvalet. 

Tillräckliga uppgifter om nominerade skall vara medlemsförening tillhanda i god tid innan 

riksmötesombudsvalet. 

§ 56 Medlemsförening är röstberättigad i Riksmötesombudsvalet om den är antagen till 

förbundet senast den 30 juni innevarande år. 

§ 57 Varje medlemsförening som har rapporterat medlemsantal föregående eller innevarande 

verksamhetsår, får lägga fem (5) röster på fem (5) personer. Bland dessa fem (5) personer får 

föreningarna placera ut 8, 5, 3, 2 respektive 1 poäng. 

§ 58 Valet förrättas i två (2) valgrupper. Grupperna benämns enhetsgrupp och storleksgrupp. 

Samtliga personer som får röster läggs till i enhetsgruppen; de personer som fått 8 poäng läggs 

även till storleksgruppen. 

§ 59 I storleksgruppen är poängen lika med föreningens medlemsantal. Till grund för 

föreningens medlemsantal ligger det till Sverok högsta registrerade föreningsmedlemsantalet 

för föregående och innevarande verksamhetsår. 

§ 60 Varje valgrupp sorteras inbördes efter röstpoäng, där den person som har störst 

sammanräknade röst poäng placeras först. Vid lika röstpoäng får slumpen avgöra placering. 

§ 61 Valresultatlistan är en sammanslagning av de två valgrupperna, där varannan person tas 

från respektive valgrupp, med start på enhetsgruppen. 

§ 62 Om, vid sammanslagningen av de två valgrupperna, den person som ska läggas till i 

valresultatlistan redan är med i valresultatlistan, går turen vidare till nästa person i samma 

valgrupp. 

§ 63 De första etthundraen (101) personerna på valresultatslistan är riksmötesombud, 

resterande personer är riksmötesreservombud. Då riksmötesombud inte finns att uppta 

i röstlängd på riksmöte ersätter riksmötesreservombud i ordning efter placering på 

valresultatlistan. 

§ 64 Riksmötesombud innehar mandat från och med förstkommande ordinarie riksmöte, efter 


175 (182)

förrättat riksmötesombudsval, till påföljande ordinarie riksmöte. 

FÖRBUNDSSTYRELSEN 

§ 65 Förbundsstyrelsen ansvarar för förbundets centrala verksamhet. 

§ 66 Förbundsstyrelsen har sitt säte i Stockholms stad. 

§ 67 Förbundsstyrelsen utses inför varje verksamhetsår av Riksmötet. Riksmötet utser styrelsens 

verkställande utskott, bestående av en (1) förbundsordförande, en (1) vice förbundsordförande 

och en (1) förbundssekreterare samt fastslår eventuella arvoden. Därefter utser Riksmötet 


§ 68 Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige. 

§ 69 Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då samtliga styrelsemedlemmar är skriftligen kallade 

minst en (1) vecka före förbundsstyrelsemötet och minst fem (5) av dem är närvarande. 

§ 70 Vid omröstning i förbundsstyrelsen fattas beslut med enkel majoritet om inte annat 

föreskrivs i stadgan. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal tillämpas förbundsordförandens 

utslagsröst och om så inte är möjligt slumpen. 

§ 71 Förbundsstyrelsen utser förbundets firmatecknare. 

REVISORER 

§ 72 Revisorernas uppgift är att granska förbundets räkenskaper samt handlingar och upprätta 

en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen skall finnas ett förslag till beslut i frågan om 

ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. Revisionsberättelsen skall finnas medlemmarna tillhanda 

senast den 30 april nästa verksamhetsår. 

§ 73 Riksmötet utser inför varje verksamhetsår tre revisorer, jämte tre personliga ersättare, 

varav en auktoriserad revisor samt två verksamhetsrevisorer, att revidera det verksamhetsåret. 

Revisorernas tillträder vid verksamhetsårets början, och deras mandat sträcker sig till dess 

revisionsberättelsen är klar. 

§ 74 Valbar till revisor och personlig ersättare för revisor är myndig person bosatt i Sverige och 

som ej är satt i konkurs eller invald i förbundsstyrelsen för det verksamhetsår revisorsuppdraget 

gäller. 

VALBEREDNING 

§ 75 Valberedningens uppgift är att nominera komplett förbundsstyrelse inklusive förslag på 

arvoderingar, komplett valberedning och revisorer jämte personliga ersättare. Nomineringen 

skall finnas riksmötet skriftligen tillhanda. 

§ 76 Valberedningen utses av Riksmöte. Riksmötet utser fem till sju (5–7) valberedare. 

§ 77 Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige. 

§ 78 Valberedningen utser inom sig sin ordförande. 

STADGEKOMMENTARER 

Stadgekommentarer är beslutade tolkningar av stadgar. Riksmöte, förbundsstyrelse och 


stadgeändringar kan ändra kommentarerna. 

1… Rubrikerna i stadgarna och numreringen (utöver § 1-15) ingår ej i stadgarna, utan är till för 

att det ska vara lättare att hitta i dem. 

2… Med “anställd” i § 43 och § 56 menas anställd i förbundet som har i sin arbetsbeskrivning att 

han eller hon ej är valbar till riksmötesombud. 

3… Angående § 6: Sverok anser att jämställdhet och jämlikhet ingår i begreppet demokratiska 

principer. 

4… Med tillhanda i § 47 menas skriftligen. 

5… Med medlem i förbundsstyrelsen i § 56 menas invald i förbundsstyrelsen. 

6… Med riksmöteshandling i § 36 skall förstås en handling som bör innehålla kallelse, 

dagordning, motioner, förbundets stadgar, riksmötesombudsvalsresultatet samt 

praktisk information. Inför ordinarie riksmöte bör riksmöteshandling även innehålla 

verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse, revisionsberättelse, förslag på verksamhetsplan, 

förslag på budget, förslag på avgifter, förslag från valberedningen i stadgemässiga val, lista på 

nominerade i stadgemässiga val. 

7… Det verksamhetsår som vid tiden för det ordinarie Riksmötet pågår kallas ”nuvarande 

verksamhetsår”. 

8… Det verksamhetsår som pågick direkt före det nuvarande verksamhetsåret kallas 

”föregående verksamhetsår”. 

9… Det verksamhetsår som vidtar efter nuvarande verksamhetsår kallas ”nästa verksamhetsår”. 

10… Verksamhetsberättelsen och den ekonomiska berättelsen ska i fortsättningen offentliggöras 

samtidigt med revisionsberättelsen. 

11… [RM 121202] Föreningar som i sina stadgar anger att de är medlemmar i Sveriges roll- och 

konfliktspelsförbund ska anses vara medlemmar i Sverok. Detta gäller tills dess de har ändrat 

sina stadgar så att det framgår att föreningen är medlem i Sverok. 

12… [Riksmötet 2008:2] Verksamhetsrevisor ska betraktas som en revisor med ett 

specialuppdrag inriktat mot verksamhet till skillnad mot den auktoriserade revisorn som har 

till huvuduppgift att granska den ekonomiska redovisningen. Verksamhetsrevisorn ska följa det 

som uppfattas som gängse kutym för en revisor och ha insyn i hela förbundets dokumentation 

och inre arbete. Medan den auktoriserade revisorn går igenom bokslut, bokföringsunderlag, 

ekonomiska rutiner samt medlemsregistret och medlemsantagningen, går verksamhetsrevisorn 

igenom protokoll, styrdokument, mötesrutiner, och debattklimat. Det ska förstås så att en 

verksamhetsrevisor principiellt är detsamma som en konventionell revisor i allt vad gäller 

befogenheter och skyldigheter i en organisation. 

13… [Riksmötet 2012] Verksamhetsrevisorerna har i uppdrag att löpande under året granska 

förbundets nationella arbete och att förbundet verkar i enlighet med de av riksmötet beslutade 

stadgarna och andra centrala dokument för förbundets verksamhet. 

14… [Riksmöte 2013] Avstängning av en föreningsmedlem enligt 26§ innebär att medlemmen 

i fråga inte har rätt eller möjlighet att delta i aktiviteter på förbundsnivå. Medlemmen får inte 

heller företräda sin förening i ovan nämnda aktiviteter. 

15... [Riksmöte 2014] En avstängning av distrikt enligt § 33 innebär även att distriktet förlorar 

rätten att använda Sveroks logotyp, få ekonomiskt stöd från Sverok etc. 


177 (182)

MÖTESORDLISTA 

Här följer en ordlista över ord och begrepp som kan dyka upp i mötessammanhang inom Sverok. 

A 

Acklamation: Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom att ropa ja i omröstningen när 

ordförande frågar om beslutet ska godkännas (bifallas) eller avslås. 

Adjungera: Att låta utomstående personer vara närvarande på mötet. Mötet röstar om 

adjungeringen, och om de utomstående ska få yttra sig och/eller lägga förslag under mötets gång. 

Absolut majoritet: Mer än hälften av de möjliga rösterna i en omröstning. 

Ajournera: Att skjuta upp ett möte till en senare tidpunkt. Ajourneringen kan bestämmas av mötet 

till 10 minuter, en timme, en dag, en vecka, etc. När mötet fortsätter är det formellt samma möte 

som fortsätter, även om det inte är samma personer som är närvarande vid båda tillfällena. 

Att-sats: En mening som utgör själva beslutsförslaget i ett yrkande eller en motion, dvs det som 

förslaget handlar om. Meningen börjar med t ex “vi föreslår att...”, och är det mötet röstar om sedan. 

Avslag: Att neka ett förslag i en omröstning, dvs att inte godkänna förslaget. 

B 

Beslutsmässig: När villkoren för att ett möte är beslutsmässigt är uppfyllda, kan beslut som tas på 

mötet räknas som gällande. Villkoren har ofta med antal deltagare att göra, eller att kallelsen gått ut i 

tid. 

Besvarad: En motion anses besvarad om kraven som ställs i förslaget redan är uppfyllda. 

Bifall: Att godkänna ett förslag vid omröstning, dvs förslaget “går igenom”. 

Bordläggning: Att skjuta upp en fråga till ett senare möte. 

D 

Dagordning: Lista över vilka punkter som ska tas upp på mötet. Ibland kallas dagordning också för 

föredragningslista. 

E 

Enkel majoritet: Mer än hälften av de lagda rösterna i en omröstning. 

F 

Firmatecknare: Person som har rätt att teckna avtal eller göra utbetalningar i föreningens namn. 

Fri form: På Sveroks årsmöte (Riksmötet) brukar en friformsdebatt hållas. Under friformsdebatten 

hålls öppna gruppdiskussioner i mötets centrala frågor under ledning av särskilda moderatorer. 

Fyllnadsval: Ett val där en styrelse “fylls på” till sitt ursprungsantal om någon lämnat styrelsen innan 

tiden för förtroendeposten gått ut. Sker oftast på extra årsmöte. 


Förslagsrätt: Rätt att komma med förslag till styrelse- eller årsmöte. Kallas även yrkanderätt. Alla 

medlemmar har förslagsrätt till årsmöte inom sin förening, sitt distrikt och till förbundets riksmöte. 

Förtroendevalda: De som röstats fram till att sitta i styrelsen, i valberedningen, som revisorer eller 

motsvarande poster som väljs på årsmötet. 

J 

Justera/Justerare: Kontrollera att mötesprotokollet stämmer med vad som verkligen beslutades på 

mötet. Ett protokoll är inte färdigt och kan räknas som giltigt förrän efter justering. Justering görs av 

den/de person/er som mötet valt till justerare. 

Jämkning: När två eller fler förslag sammanförs till ett. Kan föreslås av ordföranden men måste 

godkännas av de som lagt förslagen. 

K 

Kallelse: Meddelande till medlemmarna om tid och plats för möte. Kallelsen ska gå till 

medlemmarna personligen, dvs medlemmarna ska inte behöva leta upp information om mötet utan 

ska få det via t ex mail, brev eller sms med länk till mer info. 

Konsensus: När mötet är helt enigt om ett beslut, dvs alla tycker detsamma i en fråga. 

Kontrapropositionsvotering: En omröstning som görs för att få fram ett motförslag till 

huvudförslaget i den ursprungliga frågan. Två av förslagen ställs mot varandra åt gången tills ett 

enda förslag är kvar, ungefär som i en turnering där man har kvartsfinal, semifinal och final. Det 

förslag som vinner ställs mot huvudförslaget. Omröstningsordningen måste beslutas av mötet. 

L 

Lägga något till handlingarna: Innebär att frågan skrivs med i protokollet utan att vidare diskussion 

eller beslut tas i frågan. Ofta är det rapporter som endast läggs till handlingarna utan mer ingående 

behandling på mötet. 

M 

Mandatperiod: Tidsperiod som förtroendevald (ex ordförande, styrelseledamot) väljs för, ofta ett år. 

Motion: Förslag (oftast skriftligt) till t ex årsmötet från enskild person eller grupp av personer. 

Motioner är förslag som skickas in i god tid innan mötet, förslag som tas upp direkt på mötet är 

Övriga frågor. 

N 

Nominering: Ett förslag på personer till förtroendeposter, som t ex ordförande eller styrelseledamot. 

O 

Ombud: Inom Sverok skickar föreningarna sina representanter till riksmötet (årsmötet) genom att 

rösta fram vilka personer som ska få vara riksmötesombud, eller ombud, på mötet. Ombuden är de 

som har rösträtt på riksmötet, och alltså de som bestämmer vad förbundet ska göra. 

Omröstning: Omröstning kan vara öppen, genom t ex handuppräckning, eller sluten, t ex med hjälp 

av röstlappar. Sluten omröstning används oftast när man ska välja personer till förtroendeposter. 


179 (182)

Ordförande: Person som valts på årsmötet till att leda föreningen. Ordförande är inte samma som 

mötesordförande, som är en person som bara leder ett specifikt möte (och valts till detta av mötet i 

fråga). 

Ordningsfråga: Fråga som handlar om hur mötet genomförs rent praktiskt. En ordningsfråga går 

före talarna i talarlistan. 

P 

Paragraf: Man brukar dela in t ex stadgarna i paragrafer, dvs olika textstycken som behandlar en 

sak var. Paragrafer numreras och paragraftecknet skrivs som §, vilket gör att man ofta hänvisar till 

stycken i texten som ”paragraf 5”, vilket då är skrivet som §5 eller 5§. 

Plenum: Diskussion i plenum betyder att alla mötesdeltagare med rösträtt samlas i samma rum för 

att diskutera, dvs “diskussion i helgrupp”. 

Presidium: De som leder ett större möte. Består ofta av mötesordförande, vice mötesordförande, 

mötessekreterare och vice mötessekreterare. 

Proposition: Ett förslag som styrelsen lägger till årsmötet. Propositioner lämnas in i god tid innan 

mötet. 

Propositionsvägran: Om någon föreslår någonting som t ex bryter mot stadgarna så ska 

ordföranden “vägra ställa proposition”. Detta innebär att ordföranden inte tar upp förslaget. Mötet 

måste dock godkänna ordförandes förslag om att vägra propostionen. 

Propositionsordning: Den ordning som förslagen kommer att tas upp i omröstningen, ungefär som 

i en turnering med kvartsfinal, semifinal och final. Ordningen föreslås av ordföranden och bestäms 

av mötet. 

Protokoll: Det dokument som sekreteraren skriver för mötet, som är en redogörelse för vad som 

skett under mötet. Vanligtvis antecknas bara frågans innehåll och vad som bestämdes. 

R 

Replik: Kort inlägg av person som känner sig personligt angripen från någon i talarstolen. Replik går 

före i talarlistan, men får bara bemöta påhoppet och inte innehålla argument för någon fråga som 

mötet beslutar i. 

Reservation: Om någon är missnöjd med ett beslut som mötet fattar, kan personen anmäla sin 

reservation. Det betyder att man tydligt vill markera att man inte håller med om beslutet. Ofta ska en 

motivering skrivas med i reservationen. Reservationer tas medl protokollet. 

Revision/Revisor: Granskningen som revisorn gör av styrelsens arbete under året. Granskningen 

omfattar både ekonomi och verksamhet. Revisorn rekommenderar sedan årsmötet att ge styrelsen 

ansvarsfrihet eller ej, beroende på hur styrelsen skött sitt uppdrag. Revisorn väljs av årsmötet. 

Riksmötet: Sveroks Riksmöte är samma sak som Sveroks årsmöte, dvs det stora, årliga möte som 

bestämmer vad Sverok ska göra, vad pengarna ska gå till och vem som ska sitta i styrelsen, bland 

annat. 

Röstlängd: Lista över de som har rösträtt på ett årsmöte, dvs de som får delta i omröstningar. 


Rösträknare: De personer som utses vid ett möte för att räkna röster efter t ex slutna omröstningar, 

då rösterna lämnas in på lappar. 

Rösträtt: Rätt att rösta i omröstningar. 

S 

Sakupplysning: Fakta som kan vara till nytta för de närvarande vid ett årsmöte, som kan underlätta 

diskussion i en viss fråga. En sakupplysning går före i talarlistan. 

Stadgar: Föreningens, distriktets eller förbundets regler. Det är bara årsmötet som kan ändra i 

stadgarna. 

Streck i debatten: Om man anser att det pratats nog i en fråga kan man begära streck i debatten. 

Ordföranden frågar då mötet om mötet kan godkänna streck i debatten. Om mötet säger ja till 

detta, avslutas debatten efter att alla som så önskar satt upp sig på talarlistan och framfört sin åsikt. 

Därefter sättes streck i debatten, dvs ingen ytterligare får sätta upp sig på talarlistan eller tala i 

frågan. 

Suppleant: Ersättare i t ex styrelse. Suppleanten går in då den ordinarie förtroendevalda har 

förhinder, t ex är sjuk. Då suppleanter ersätter någon i styrelsen har de även rösträtt. I vissa fall är 

suppleanten personlig och går bara in istället för en viss ledamot. Suppleanter väljs på årsmötet i 

samband med förtroendeval. 

T 

Talarlista: Lista över de som vill tala i en viss fråga under ett möte. Talarlistan följs uppifrån och ned, 

så att ingen missas. 

U 

Utslagsröst: Om det blir lika i en omröstning, kan frågan avgöras av t ex ordförandens utslagsröst. 

Det betyder att det förslag som ordföranden har röstat på vinner. Metoden används ej vid personval, 

då avgör istället slumpen (t ex genom lottning) så att ingen enskild person kan bestämma vem som 

ska bli vald och inte. 

V 

Verksamhetsplan: Plan för vad föreningen/distriktet/förbundet ska göra under det närmaste året. 

Årsmötet ska godkänna verksamhetsplanen för att den ska gälla. 

Verksamhetsberättelse: Redogörelse från styrelsen över vad som gjorts och vad som hänt under 

förra året. Årsmötet ska godkänna verksamhetsberättelsen. 

Votering: Räkning av rösterna i en omröstning. Vem som helst kan begära votering på ett möte, om 

man t ex tycker att det är oklart vilket alternativ som vann. Vanligt är att omröstningen då görs om 

med handuppräckning, och om votering begärs igen så sker en sluten omröstning (dvs man skriver 

sin röst på en anonym lapp). 

Y 

Yrkande: Ett yrkande är detsamma som ett förslag under ett möte. 

Yttranderätt: Rätten att prata på ett möte, dvs delta i diskussionerna. 


181 (182)

KÄNNER DU DIG ORÄTTVIST BEHANDLAD? 

Känner du dig orättvist behandlad, trakasserad, mobbad eller utsatt för kränkande beteende? 

Sverok jobbar aktivt för att vara ett förbund där en känner sig välkommen oavsett bakgrund eller 

erfarenhet. Vi vill att alla ska ha det bra och trivas på Riksmötet. Alla ska kunna känna sig trygga och 

veta vad som gäller ifall att en känner sig utsatt för negativt beteende. 

Om du känner att du själv eller någon annan behandlas orättvist, trakasseras, mobbas eller utsätts 

för kränkande beteende nu under Riksmötet kan du följa nedanstående lista för att få hjälp. Det 

spelar inte någon roll om den som utförde kränkningarna eller liknande gjorde det med avsikt eller 

inte – om du upplever dig utsatt för kränkande behandling är det definitivt något som behöver redas 

ut. Det är inte din uppgift att ha förslag på lösningar, dessa hittar vi tillsammans. 

1. Kontakta en trivselvärd som du känner förtroende för, denne kommer i sin tur att ta det vidare till 

likabehandlingsansvarig och Riksmötesansvarig. 

2. Om du inte känner förtroende för funktionär/trivselvärd eller om de är en del av problemet, kan 

du vända dig direkt till likabehandlingsansvarig: 

Linnea Risinger 073-592 29 91 

eller Riksmötesansvarig: 

Josefin Bergman 070-715 32 01 

3. Om likabehandlingsansvarig eller Riksmötesansvarig är en del av problemet, eller om du inte 

känner förtroende för dessa, kan du vända dig till förbundsordföranden: 

Alexander Hallberg 076-629 29 99 

4. Känner du att situationen inte hanteras tillräckligt inom Sverok eller om du vill ha en 

utomstående part som är helt neutral så går det naturligtvis utmärkt. Du kan till exempel vända 

dig till en av Sveriges antidiskrimineringsbyråer. De erbjuder kostnadsfritt råd och stöd och finns i 

många olika städer. Adresserna hittar du här: http://www.adbsverige.se/ 

Hjälpen du kommer få beror på vilken typ av ärende det gäller. Ibland räcker det med en dialog, 

ibland kan det behövas stöd med att göra en polisanmälan. Ibland behövs professionell hjälp från 

externa parter. I vilket fall kommer du att bli tagen på allvar och Sverok kommer att göra sitt yttersta 

för att ge dig det stöd du behöver. 

Sverok tar hänsyn till de sju diskrimineringsgrunderna (funktionsnedsättning, kön, könsidentitet 

eller könsuttryck, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder) som specificeras i diskrimineringslagen. 

Diskriminering kan dock ske utifrån en mängd andra tänkbara faktorer, varför vi inte begränsar oss 

till grunderna som anges i lagen utan vill uppmuntra alla att vända sig till oss så snart en känner sig 

utsatt på något sätt. 


Foto: 

Julia Ceasar 

LÄS MER PÅ: 

SVEROK.SE/RIKSMOTE 

Riksmötet samlar årligen 101 framröstade 

ombud och är förbundets högsta beslutande 

organ. Alla medlemmar i Sverok 

är välkomna att närvara i mån av plats. 

Det är dock bara de valda ombuden som 

får rösta i besluten och av ekonomiska 

skäl är det också bara de som får resa, 

mat och boende ersatt. 

Möteshandlingarna distribueras främst 

digitalt och trycks i en mindre upplaga till 

deltagarna på mötet. 

013-14 06 00 

INFO@SVEROK.SE 

WWW.SVEROK.SE 

FACEBOOK.COM/SVEROK 

TWITTER.COM/SVEROK 

YOUTUBE.COM/SVEROK 

STORT TACK TILL 

#SVEROKRM

MÖTESHANDLINGAR

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?