Finland Yearbook - 1992

A HVENANMA A N M AA KU N TA - LANDSKAPET ÅLAND 4 7 5
l a n d s k a p e t Al a n d
Allmänt
Genom sin självstyrelse och demilitarisering har Åland en särställning inom Finland som grundas på
internationella överenskommelser. På grund av detta har ett åländskt avsnitt införts i Statistisk årsbok för
Finland, där de viktigaste uppgifterna om Åland presenteras.
Natur
Åland omfattar totalt ca 6 500 öar, varav ca 65 är bebodda. Fasta Åland är den största ön. Den högsta punkten
är Orrdalsklint i Saltvik (128,8 m. ö. h.). Drygt 160 insjöar finns. Landarealen uppgår till 1 526,6 km2 och
totalarealen inklusive insjöar och havsområden till 6 784,3 km2.
Befolkning och näringsliv
Folkmängden har ökat med nästan 20 procent sedan 1970 och uppgick den 31.12.1991 till 24 867 personer.
Drygt 40 procent av befolkningen bor i Mariehamn, som är Ålands enda stad och utgör dess administrativa
och ekonomiska centrum. Dessutom finns 15 landskommuner, vilkas folkmängd varierar mellan 130 och
3 081 personer.
Från att tidigare ha haft ett näringsliv dominerat av primärnäringar och sjöfart, utvecklades Åland under 1960-
och 1970-talen till ett servicesamhälle, där turismen har stor betydelse. 1991 var antalet inresande över 1,6
miljoner. Av Ålands bruttonationalprodukt står tjänstesektorn för över 80 procent.
Självstyrelsen
Åland har en vidsträckt självstyrelse med rätt att stifta egna lagar. Lagarna stiftas av landstinget (lagtinget
fr.o.m. 1993) som består av 30 personer och väljs genom allmänna val. Förhållandet mellan riket och Åland
regleras i självstyrelselagen för Åland. En ny lag träder i kraft 1993 och medför bl.a. att Åland får
lagstiftningsrätt beträffande statistik om förhållandena i landskapet.
De ärenden som hör till självstyrelsen bereds och verkställs av Ålands landskapsstyrelse, d.v.s. Ålands
regering. Vid landskapsstyrelsen finns ett centralt ämbetsverk som handhar förvaltningen.
Självstyrelsen uppkom sedan ålänningarna 1917 hade börjat diskutera sin statstillhörighet och anhållit om
att få återförenas med Sverige. På grund av att Sveriae och Finland inte kunde enas i frågan överfördes
ärendet till Nationernas Förbund som 1921 beslöt att Åland skulle tillhöra Finland, men att Finland skulle
garantera ålänningarna deras svenska språk, kultur och lokala sedvänjor genom att ge dem självstyrelse. I
samband med NF:s behandling av ålandsfrågan bekräftades också Ålands demilitarisering som uppkom efter
Krimkriget 1856.
Åland som är enspråkigt svenskt har haft en egen blå-gul-röd korsflagga sedan 1954 och egna frimärken
sedan 1984. Åland är representerat i Nordiska rådet och deltar i ministerrådets arbete. Åland har också en
form av eget medborgarskap som man får vid födseln, eller på ansökan efter minst fem års bosättning på
Åland.
Åland I Statistisk årsbok för Finland
Förutom i följande egna tabeller som innehåller de viktigaste uppgifterna om Åland förekommer åländska
siffror:
1. Alltid i tal för hela landet (utom beträffande vägstatistiken)
2. I länstabeller (över 50 st)
3. I kommuntabeller
20 (areal, befolkning osv.; s. 6 6 -6 7 )
281 (kommunernas ekonomi; s. 2 94-295)
283 (kommunalbeskattning; s. 309-310)
4. I tematabeller
3 (väderförhållanden; s. 32-33)
246 (havshamnar; s. 254)
254 (trafiken på flygstationer; s. 258)
Utförligare och mera detaljerade uppgifter om Åland finns i Statistisk Årsbok för Åland som ges ut av Ålands
landskapsstyrelse.