Stockholm

More documents

Recommendations

Info

ANNONS STADSLIVET Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS KTH-professorn Vi vill bo i ”Grönska och vackra parker är otroligt uppskattat av stadsbon. Det vore direkt förödande att ta bort, så det ska vi nog passa oss för.” Göran Cars, professor i samhällsbyggnad på KTH stadsmiljöer – Vi vill bo i stan, trenden är generell och gäller hela världen. Det här går i vågor. Efter drömmen om förortslivet och gröna vågen har viljan att bo i stan, med allt vad den erbjuder av mötesplatser, kultur- och nöjesliv och så vidare, vuxit sig allt starkare. Det säger Göran Cars, professor i samhällsbyggnad på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Just nu arbetar han som stadsutvecklare i Kiruna. Även där möter han samma efterfrågan på urbanitet. Efterfrågan att bo centralt i staden är som Göran Cars säger stekhet, och det gäller både små och stora städer. Som stadsplanerare, ser du det ser som ett problem? – Nej, inte alls. Det handlar snarare om att man måste vara medveten om att det skett en tydlig värderingsförändring hos folk och då gäller det att vi som stadsplanerare hänger med. Och det är alltså ingen tvekan om att det är täta städer som efterfrågas, påpekar Göran Cars, städer med mycket människor och mycket aktiviteter. Självklart gäller det inte alla men tillräckligt många för att man ska kunna tala om en stark och tydlig trend. – Naturligtvis innebär det utmaningar. Den täta staden får ju inte gå till överdrift, att det blir så tätt att det blir odrägligt. Det är en balansgång där man samtidigt måste släppa fram så mycket ljus som möjligt genom att bygga med varierade höjder på husen. Det som byggs måste bli bra, annars missar vi ju hela poängen. Det samma gäller risken med sociala utestängningseffekter. Jag är övertygad om att det går att undvika, just genom att bygga mycket och varierat. Du säger att det som byggs måste bli bra, vad är det då som är just stadskvalitet? – Det som gör att folk dras till den täta staden är bland annat utbudet av många olika typer av mötesplatser, inklusive parker och grönområden. Det är också viktigt hur vi utformar gator och torg och att det finns tydliga stråk för att handla. I nya bostadsmiljöer måste det finnas liv i gatuplanet. Husen måste naturligtvis också ha en god arkitektur. Att som tidigare separera bostäder från arbetsplatser är alltså helt fel menar Göran Cars. Om det bara är kontor och butiker så dör staden när det blir kväll. Det optimala är alltså en blandad bebyggelse med bostäder, arbetsplatser, butiker, restauranger och caféer, kompletterat med ett rikt kulturutbud. – Om det bara är kontor så dör staden när det blir kväll. Det är lika fel tänkt som miljonprogramsområdena som blev ödsliga sovstäder. Idag vill vi blanda på ett sätt som vi inte gjort tidigare. Vad säger du om rädslan att det gröna riskerar att byggas bort? – Grönska och vackra parker är ju otroligt uppskattat av stadsbon, så det vore direkt förödande att ta bort. Då försvinner ju en jätteviktig del i den attraktiva staden, så det ska vi nog passa oss för, säger Göran Cars och skrattar. Hållbarhetsaspekten talas det också väldigt mycket om? – Ja, även här gäller det att hitta en vettig balans. Ambitionerna med till exempel Norra Djurgårdsstaden är väldigt bra. Miljö- och hållbarhetsmässigt är det ”top notch”, men frågan är, vilka har råd att bo där? Jag menar att man måste lyfta den sociala aspekten så att inte den kommer i andra hand. Hur ser du annars på det nuvarande stadsbyggandet i Stockholm? – Det är uppenbart att beslutsfattarna har förstått att här finns en efterfrågan, att man bejakat människors önskemål om att bo i stan, om inte i själva innerstaden så åtminstone i stadsmiljöer. Nu handlar det mer om att gå vidare, att ta vara på efterfrågan genom att fortsätta bygga den täta staden. Den stad som inte gör det, som inte lyssnar in vilka trender som gäller kommer att bli oattraktiv. Och vem vill det i den allt tilltagande konkurrensen mellan städer och regioner. ■ Historikern Mats Hayen: ”Städer måste växa” Att Stockholm växer är ingen direkt nyhet men frågan är, har den alltid gjort det och är det en bra utveckling? Mats Hayen, välkänd historiker på Stadsarkivet vet att berätta om det mesta som rör stadens historia. Under många århundraden var Stockholm en liten stad på runt 10 000 invånare, berättar han. Det första riktiga lyftet kom på 1600-talet då statsförvaltningen lokaliserades hit. Även militärförband placerades i och runt Stockholm samtidigt som många adelsfamiljer valde att bosätta sig här. Befolkningen ökade därför ganska snabbt till omkring 50 000 personer. 6 Men sedan blev det en stagnation. Mats Hayen betonar betydelsen av tillväxtmotorer, att om sådana saknas blir det heller ingen befolkningsökning. Efter en ganska långsam tillväxt under 1700-talet och tidiga 1800-talet kom så från mitten på 1800-talet den stora internationella tillväxtmotorn även till Stockholm, industrialismen. 1860 hade Stockholm 100 000 invånare och var fortfarande en förhållandevis liten stad. Men så hände mycket på en gång. Industrier växte fram på löpande band, järnvägar började byggas, samtidigt som den stora utvandringen från landsbygden till städerna tog fart. Detta som en följd av effektivare produktionsmetoder inom jordbruket. Andra valde istället ett nytt liv i Amerika. Under ett halvt sekel nära nog fyrdubblas Stockholms befolkning. År 1900 bodde här 313 000 personer. 1930 ytterligare 200 000. 1960 hela 808 000. Men sedan händer något. Stockholm stad börjar tappa befolkning. – Det var nu som miljonprogramsområdena växte fram. Många som bott trångt i små lägenheter inne i Stockholm flyttade ut till de nya förorterna. Det vill säga en stor del av tillväxten skedde i våra grannkommuner. Storstockholmsområdet fortsatte alltså växa, men inte Stockholms stad som i stället till viss del avfolkades, i synnerhet innerstaden. De delar som växte var de nya stadsdelarna Skärholmen, Farsta och Norra Järva. Områden som dittills varit obebyggda. Sedan hände inte så mycket. Under mer än två decennier minskade befolkningen. Visserligen bebyggdes Södra stationsområdet under 80-talet, en nu självklar del av kvartersstrukturen på Södermalm. På 90-talet började så omvandlingen av Hammarbyhamnen. Men i övrigt har Stockholm haft en begränsad tillväxt fram till början av 2000-talet. Först 2008 var antalet invånare tillbaka på nivån från 1960, det vill säga 808 000 personer. – Faktum är att ifråga om snabb befolkningstillväxt finns stora likheter mellan 1950-talet och 2015. Det är samma tempo i urbaniseringen, samma drift att ta sig till Stockholm. När så många vill hit, samtidigt som vi under många år byggt alldeles för få bostäder med bostadsbrist som följd, är det svårt att hålla tempo i bostadsbyggandet. Det byggs idag lika många bostäder per år som när det byggdes som mest under 40- och 50-talet, mer än under miljonprogrammet. Mellan 5 000 till 7 000 nya lägenheter per år. Det som nu krävs – 140 000 lägenheter fram till 2030 – är ett betydligt högre byggtempo med en årlig produktion av uppåt 10 000 lägenheter. Vad är då som driver utvecklingen idag? – Jag skulle säga att det dels beror på hur näringslivet och arbetsmarknaden ser ut. Behovet av närhet till nätverk, att företag vill vara nära sina uppdragsgivare, leverantörer och kunder. Dels på behovet av att vilja vara där det händer och det är i staden, helst den stora staden. IT-
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Min favoritplats i Stockholm Medborgarplatsen – en smältdelgel för allt det staden kan erbjuda; restauranger, saluhall, shopping, kultur och platser för spontana möten. Göran Cars, professor i samhällsbyggnad på KTH. Just nu arbetar han som stadsutvecklare i Kiruna där han möter samma efterfrågan på urbanitet som i Stockholm. utvecklingen att kunna arbeta var som helst har tydligen inte haft någon större betydelse i det fallet. Är det bra att Stockholm växer? – Ja, absolut. Stockholmsregionen är en av de snabbast växande regionerna i Europa. Det är om något ett tecken på attraktionskraft. Att städer växer är en global trend där stora städer konkurrerar med varandra. Så visst är det bra att Stockholm har en stark tillväxt. Städer måste växa och här finns utan tvekan möjlighet att växa ytterligare. Många attraktiva städer i Europa och runt om i världen är mycket mer tättbefolkade än Stockholm. ■ Foto: Rosie Alm – Det är samma drift att ta sig till Stockholm idag som det vara på 1950-talet, säger historikerna Mats Hayen. 7
Page 1 and 2: ANNONS Hela denna bilaga är en ann
Page 5: ANNONS Hela denna bilaga är en ann

Stockholm

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?