Stockholm

More documents

Recommendations

Info

ANNONS STOCKHOLM KONST Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad Text: Per-Åke Hultberg Foto: Lennart Johansson ANNONS Stockholm ska vara en stad där alla människors möjligheter tas till vara. Det innebär till exempel att funktionshindrade och barn och ungas rättigheter är centrala i samhälls- och bostadsplaneringen. Sedan i våras har Stockholms stad en egen barnombudsman som jobbar med dessa frågor. Konstens viktiga roll i den växande staden Hallå där Agneta Widerståhl Hur känns det att vara Stockholms stads första barnombudsman? – Jätteroligt! Jag är verkligen glad att ha fått det här fantastiskt spännande uppdraget eftersom jag tycker att barn och ungas rättigheter är så angelägna frågor. Så vad innebär uppdraget? – Det innebär att jag ska driva och stödja Stockholms stads arbete att följa FN:s konvention om barnets rättigheter, som ju i grunden handlar om barn och ungas rättigheter, likabehandling och inflytande. Barnperspektivet ska vara en central del i stadens alla verksamheter och väga tungt i alla planerings- och beslutsprocesser. Att helt enkelt alltid ta med, synliggöra och värna barnets perspektiv. Även utvärdera och analysera effekter. Det får alltså aldrig vara en liten fråga i marginalen att bara bocka av. Det gäller även i stadsplaneringen. Kan du ge något exempel? – När vi planerar vår stad är det till exempel jättevikigt att det finns platser speciellt framtagna för barn och ungdomar. Att det tidigt i processen görs en barnkonsekvensanalys och framförallt att de själva är delaktiga och har möjlighet att medverka i dialogen så att de får ett verkligt inflytande. Hur beaktar Stockholms stad barnperspektivet idag? – Det görs många bra saker men att vi nu har en egen barnombudsman innebär naturligtvis att det finns en ambition att staden ska bli riktigt bra på att se till barns bästa och att deras röster blir hörda. Vi ska göra skillnad. Kan du säga vad uppdraget inte innebär? – Jag ska driva på och hjälpa stadens verksamheter att hålla fokus på barn rättigheter, samverka, uppmärksamma och stödja den här utvecklingen. Min roll är att påverka stadens arbete så att det blir bättre för alla barn och unga, som ju verkligen inte är någon homogen grupp. Om jag ser att det finns problem inom ett område så kan jag rapportera om det till politikerna. Däremot tar jag inte emot klagomål eller går in i enskilda barns problem. ■ 44 Ett stort utbud av offentlig konst är väl en självklarhet i varje stad med kulturell självaktning? I takt med att Stockholm växer ser vi också nya verk ta plats i våra parker, på gator och torg men också på skolor och äldreboenden. Vi har en av landets största konstsamlingar. Vår uppgift är att förnya den och samtidigt vidmakthålla en hundraårig tradition av att ge stockholmarna den allra bästa konsten, säger Mårten Castenfors, chef för Stockholm konst, den del av Stockholms stad som arbetar med ny offentlig gestaltning. Nu när staden växer, hänger Stockholm som konststad med i samma takt? – Både ja, och nej! Vi har enprocentregeln fastslagen 1963, som säger att en procent av varje byggbudget vid ny-, om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Det når vi inte upp till och har inte gjort på länge. Här har vi en pedagogisk uppgift att förklara konstens betydelse för stockholmarnas välbefinnande för dem som planerar och genomför våra byggen. – Men det går definitivt åt rätt håll. För åtta år sedan när den nuvarande organisationen Stockholm konst inrättades hade vi cirka 13 nya konstprojekt på gång samtidigt, nu är vi uppe i 90. Framförallt finns det en stark vilja från stadens olika bolag och förvaltningar att jobba med konst, så det är en klar förbättring. Hur jobbar ni vid nybyggnation, till exempel en ny stadsdel som Norra Djurgårdsstaden? – Parallellt med stadsplaneringen tar vi fram ett konstprogram. Helst vill vi in så tidigt som möjligt. Vi vill inte bara slänga ut en massa grejer, sminka och dekorera i efterhand. Det handlar om att förstärka olika platser utifrån områdets karaktär och att ge verkliga avtryck från vår egen tid. När det gäller just Norra Djurgårdsstaden är de olika konstnärerna självklart väl medvetna om områdets historia med sina berömda gasklockor och har även beaktat det i sina verk. Men det betyder ju inte att konstverken därför är utformade som gasklockor. – Bland konstverken finns Gunilla Klingbergs jättefina gångstråk som binder samman Hjorthagen med den nya bebyggelsen, en 700 meter lång mönstrad gång- och cykelväg i svart granit, Vardagslivets Gång. Här kan man verkligen tala om konst med funktion, avslutar Mårten Castenfors. ■ Mårten Castenfors, chef för Stockholm konst, som ansvarar för ny offentlig gestaltning i Stockholms stad. Nästa sommar börjar nya Slussen byggas Slussen är efter nästan 80 år utsliten och behöver rivas och byggas upp från grunden. Förberedande ledningsarbeten har pågått under en tid vid Slussen och sommaren 2016 kommer arbetet igång på allvar. Framtidens Slussen ska anpassas för att möta behoven hos dagens och morgondagens stockholmare. Slussen ska bli en effektiv och trygg knutpunkt för gående, cyklister och kollektivtrafik. Det ska också bli en av Stockholms mest attraktiva mötesplatser med parkliv, nöjen och kultur, restauranger och caféer. Med femdubblad kapacitet att släppa ut vatten från Mälaren till Foto: Mats Liliequist Nya konstprojekt Ny offentliga konst som kommit på plats under det senaste året presenteras på webbplatsen: www.stockholmkonst.se och även i bokform. Här finns både platsspecifik konst, som är skapad direkt för en särskild plats och miljö, och inköpt konst till stadens olika verksamheter. Saltsjön minskas också risken för översvämningar i Stockholm och Mälardalen. Det säkrar vattentillgången för de cirka två miljoner människor som får sitt dricksvatten från Mälaren. ■
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Skärholmen är bra. Men vi vill och vi kan göra det ännu bättre. Stadsdelen Skärholmen är bra. Riktigt bra till och med. Här finns citypuls, mötesplatser, shopping och kultur men också naturreservat, vackra parker och glittrande Mälaren. Men bra kan alltid bli ännu lite bättre, om man vill. Vi vill. I ett växande Skärholmen vill vi vara med att ta tillvara på det bästa av stadsdelen, men också addera nya tankar – i och mellan husen. Till exempel vill vi förstärka närheten till vattnet och skapa ett levande stråk med torg och mötesplatser – från Vårberg C hela vägen ner till Mälaren. Vi vill även vara med att förbättra infrastrukturen. Idag får bilarna vara ovan jord och människorna under jord. Tänk om vi skulle göra precis tvärtom. Det kanske kunde skapa ännu mer levande och trygga kvarter. Eftersom vi vill utveckla stadsdelar som sparar på naturens resurser föreslår vi även gröna lösningar som till exempel gemensamma bil- och cykelpooler, biodlingar på taken och kolonilotter. Och allt det här vill vi göra i nära samarbete med kommun, näringsliv och invånare. Tillsammans vill vi, kan vi – ännu lite mer. Vi vill och vi kan göra Skärholmen ännu lite bättre. Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.
Page 1 and 2: ANNONS Hela denna bilaga är en ann
Page 43: ANNONS Hela denna bilaga är en ann

Stockholm

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?