Stockholm

ANNONS
STOCKHOLM KONST
Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad
Text: Per-Åke Hultberg
Foto: Lennart Johansson
ANNONS
Stockholm ska vara en stad där
alla människors möjligheter tas
till vara. Det innebär till exempel
att funktionshindrade och barn
och ungas rättigheter är centrala
i samhälls- och bostadsplaneringen.
Sedan i våras har
Stockholms stad en egen barnombudsman
som jobbar med
dessa frågor.
Konstens viktiga roll
i den växande staden
Hallå där
Agneta Widerståhl
Hur känns det att vara
Stockholms stads första barnombudsman?
– Jätteroligt! Jag är verkligen
glad att ha fått det här fantastiskt
spännande uppdraget eftersom
jag tycker att barn och ungas rättigheter
är så angelägna frågor.
Så vad innebär uppdraget?
– Det innebär att jag ska driva
och stödja Stockholms stads arbete
att följa FN:s konvention om
barnets rättigheter, som ju i grunden
handlar om barn och ungas
rättigheter, likabehandling och
inflytande. Barnperspektivet ska
vara en central del i stadens alla
verksamheter och väga tungt i alla
planerings- och beslutsprocesser.
Att helt enkelt alltid ta med,
synliggöra och värna barnets perspektiv.
Även utvärdera och analysera
effekter. Det får alltså aldrig
vara en liten fråga i marginalen
att bara bocka av. Det gäller
även i stadsplaneringen.
Kan du ge något exempel?
– När vi planerar vår stad är det
till exempel jättevikigt att det
finns platser speciellt framtagna
för barn och ungdomar. Att det tidigt
i processen görs en barnkonsekvensanalys
och framförallt att
de själva är delaktiga och har möjlighet
att medverka i dialogen så
att de får ett verkligt inflytande.
Hur beaktar Stockholms stad
barnperspektivet idag?
– Det görs många bra saker
men att vi nu har en egen barnombudsman
innebär naturligtvis
att det finns en ambition att staden
ska bli riktigt bra på att se till
barns bästa och att deras röster
blir hörda. Vi ska göra skillnad.
Kan du säga vad uppdraget
inte innebär?
– Jag ska driva på och hjälpa
stadens verksamheter att hålla fokus
på barn rättigheter, samverka,
uppmärksamma och stödja den
här utvecklingen. Min roll är att
påverka stadens arbete så att det
blir bättre för alla barn och unga,
som ju verkligen inte är någon
homogen grupp. Om jag ser att
det finns problem inom ett område
så kan jag rapportera om det
till politikerna. Däremot tar jag
inte emot klagomål eller går in i
enskilda barns problem. ■
44
Ett stort utbud av offentlig
konst är väl en självklarhet
i varje stad med
kulturell självaktning? I
takt med att Stockholm
växer ser vi också nya
verk ta plats i våra parker,
på gator och torg
men också på skolor och
äldreboenden.
Vi har en av landets största
konstsamlingar. Vår uppgift
är att förnya den och
samtidigt vidmakthålla en
hundraårig tradition av att ge stockholmarna
den allra bästa konsten, säger
Mårten Castenfors, chef för Stockholm
konst, den del av Stockholms stad som
arbetar med ny offentlig gestaltning.
Nu när staden växer, hänger
Stockholm som konststad med i
samma takt?
– Både ja, och nej! Vi har enprocentregeln
fastslagen 1963, som säger
att en procent av varje byggbudget
vid ny-, om- och tillbyggnad ska
avsättas för konstnärlig gestaltning.
Det når vi inte upp till och har inte
gjort på länge. Här har vi en pedagogisk
uppgift att förklara konstens
betydelse för stockholmarnas välbefinnande
för dem som planerar och
genomför våra byggen.
– Men det går definitivt åt rätt
håll. För åtta år sedan när den nuvarande
organisationen Stockholm
konst inrättades hade vi cirka 13 nya
konstprojekt på gång samtidigt, nu
är vi uppe i 90. Framförallt finns det
en stark vilja från stadens olika bolag
och förvaltningar att jobba med
konst, så det är en klar förbättring.
Hur jobbar ni vid nybyggnation,
till exempel en ny stadsdel som
Norra Djurgårdsstaden?
– Parallellt med stadsplaneringen
tar vi fram ett konstprogram. Helst
vill vi in så tidigt som möjligt. Vi vill
inte bara slänga ut en massa grejer,
sminka och dekorera i efterhand. Det
handlar om att förstärka olika platser
utifrån områdets karaktär och att ge
verkliga avtryck från vår egen tid. När
det gäller just Norra Djurgårdsstaden
är de olika konstnärerna självklart väl
medvetna om områdets historia med
sina berömda gasklockor och har även
beaktat det i sina verk. Men det betyder
ju inte att konstverken därför är
utformade som gasklockor.
– Bland konstverken finns Gunilla
Klingbergs jättefina gångstråk som binder
samman Hjorthagen med den nya
bebyggelsen, en 700 meter lång mönstrad
gång- och cykelväg i svart granit,
Vardagslivets Gång. Här kan man verkligen
tala om konst med funktion, avslutar
Mårten Castenfors. ■
Mårten Castenfors, chef för
Stockholm konst, som ansvarar
för ny offentlig gestaltning i
Stockholms stad.
Nästa sommar börjar nya Slussen byggas
Slussen är efter nästan 80 år utsliten
och behöver rivas och byggas
upp från grunden. Förberedande
ledningsarbeten har pågått under en
tid vid Slussen och sommaren 2016
kommer arbetet igång på allvar.
Framtidens Slussen ska anpassas
för att möta behoven hos dagens
och morgondagens stockholmare.
Slussen ska bli en effektiv och trygg
knutpunkt för gående, cyklister och
kollektivtrafik. Det ska också bli en
av Stockholms mest attraktiva mötesplatser
med parkliv, nöjen och
kultur, restauranger och caféer.
Med femdubblad kapacitet att
släppa ut vatten från Mälaren till
Foto: Mats Liliequist
Nya konstprojekt
Ny offentliga konst som kommit
på plats under det senaste
året presenteras på webbplatsen:
www.stockholmkonst.se och
även i bokform. Här finns både
platsspecifik konst, som är
skapad direkt för en särskild
plats och miljö, och inköpt
konst till stadens olika verksamheter.
Saltsjön minskas också risken för
översvämningar i Stockholm och
Mälardalen. Det säkrar vattentillgången
för de cirka två miljoner
människor som får sitt dricksvatten
från Mälaren.
■