Stockholm

ANNONS
FRITID & FRAMTID
Text: Samuel Hultberg
Foto: iStockphoto
Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad
ANNONS
Stora idrottsinvesteringar
på gång
Det råder brist på idrottsanläggningar
i Stockholm.
Men hjälpen är på väg.
Stockholms stad lägger
stora resurser på att möta
det växande behovet. Det
handlar både om att rusta
upp och att bygga nytt.
Genom att möta behovet
av nya anläggningar är
målsättningen att få fler
stockholmare i fysisk aktivitet,
och då särskilt de prioriterade
målgrupperna unga tjejer, personer
med funktionsnedsättning och socioekonomiskt
utsatta grupper.
Det säger Sophie Dahlberg, projektledare
på idrottsförvaltningen i
Stockholms stad, som precis tagit
fram en investeringsplan för att möta
det långsiktiga behovet av nya
idrottsanläggningar. Behoven utgår
från den växande befolkningen, planerad
bostadsbebyggelse, nuvarande
utbud av idrottsanläggningar, idrottsrörelsens
behov och stockholmarnas
önskemål om idrottsanläggningar.
Investeringsplanen pekar på sju
olika strategier. Att bygga nya anläggningar
i stadsutvecklingsområden
och underförsedda bostadsområden,
att utveckla befintliga anläggningar
till starkare mötesplatser och
att skapa fler idrottscentrum är några
konkreta exempel.
– Investeringsplanen tar ett helhetsgrepp
kring idrotten. En ny och
viktig strategi är att öka samverkan
mellan idrottsförvaltningen och utbildningsförvaltningen.
Det innebär
att pröva om en fullstor idrottshall
eller konstgräsplan kan byggas vid
byggnation av nya F-9 skolor, säger
Investeringsplanen för satsningar på nya idrottsanläggningar pekar ut fullstora idrottshallar och konstgräsplaner
som de främsta behoven.
Sophie Dahlberg.
– Det fungerar på liknande sätt
kring nya stadsutvecklingsprojekt.
Exempelvis Hagastaden där vi för
diskussion om en ny idrottshall med
en extern aktör.
I ett första skede tar investeringsplanen
sikte på år 2022. De främsta
behoven gäller nya fullstora idrottshallar
och konstgräsplaner. Men självklart
kommer satsningar även på simhallar,
ishallar, friidrottsanläggningar
och andra typer av idrottsanläggningar,
understryker Sophie Dahlberg.
Fastighetskontoret och idrottsförvaltningen
driver en mängd idrottsanläggningsprojekt.
Här är ett litet
axplock av kommande satsningar:
• 4 konstgräsplaner i Olovslund i
Bromma, Långholmen, Axelsberg
i Hägersten och Gärdesskolan.
• 7 fullstora idrottshallar i Bromma,
Hjorthagen, Kristineberg, Kämpetorp
i Älvsjö, Järva, Västberga och
Rödabergsskolan i Vasastan.
De totala anläggningsbehoven
fram till 2022:
■ 20 konstgräsplaner.
■ 18 fullstora idrottshallar.
■ 4 simhallar.
■ 3 ishallar.
■ 4 friidrottshallar.
■
– Målsättningen med nya
idrottsanläggningar är att få fler
stockholmare i fysisk aktivitet,
säger Sophie Dahlberg, projektledare
på idrottsförvaltningen.
Foto: Rosie Alm
Här byggs nya skolor
När Stockholm växer med
fler bostäder och invånare
ökar också antalet barn
och ungdomar i stadens
skolor. Fram till 2030 beräknas
27 000 fler elever
gå i grundskolan i staden.
Då behövs många nya
skolor.
När helt nya stadsdelar som
Norra Djurgårdsstaden eller
Årstafältet tar form är
det inte bara nya bostäder
och vägar som behöver byggas. När
nya invånare kommer till staden innebär
det också att fler behöver en förskoleplats
eller gå i skolan. De prognoser
som finns idag visar på ungefär 27 000
fler elever i grundskolan 2030 jämfört
med idag. Går vi tio år längre fram i tiden
är det 37 000 fler elever än idag.
Det här ställer givetvis stora krav på att
fler skolor byggs och att befintliga kan
användas på ett ännu bättre sätt.
38
Men att bygga nya skolor är i
många fall mer komplext än att bygga
bostäder. Skolor behöver speciallokaler
som idrottshallar, slöjdsalar,
stora kök och matsalar. Det här gör
att det krävs extra planering i ett tidigt
skede för att planera in skolor
när staden växer.
– När Stockholm växer är det stad
vi ska bygga där service och verksamheter
som förskolor och skolor
ska finnas där människor bor och lever.
Därför är det viktigt att ha kunskap
och förståelse för hur befolkningen
förändras i ett område och
vilka som förväntas flytta in när staden
bygger hela nya områden, säger
Anders Carstorp, biträdande stadsdirektör
i Stockholms stad.
För att klara ökningen byggs nya
skolor samtidigt som befintliga rustas
upp och byggs ut. Under förra
året invigdes flera nya eller helt ombyggda
skolor samtidigt som än fler
byggen pågår eller planeras. Ett exempel
är den stora utbyggnaden av
Kungsholmens grundskola. Till höstterminen
2016 är det tänkt att över
6 000 kvadratmeter ny skola ska stå
klar med plats för upp till 1 000
elevers lärande.
I Hägersten-Liljeholmen har många
nya bostäder byggts samtidigt som
befolkningen har föryngrats och allt
Mariehällsskolan i Annedal som invigdes 2014 är ett bra exempel på
nybyggd skola i ny stadsdel.
Foto: Oskar Kullander
fler barnfamiljer har flyttat in. Här
byggs därför helt nya skolor samtidigt
som befintliga byggs ut.
Hägerstenshamnens skola är en av
de skolor som byggs ut och beräknas
vara klar under 2017.
■
Fler pågående skolprojekt
Runt 20 större skolprojekt pågår
runt om i staden. Några av dem är:
■ Norra Djurgårdsstaden föreslås
få en ny skola med cirka 900
elevplatser. I början kommer skolan
även användas som förskola.
■ Långbrodalsskolan i Älvsjö byggs
ut så att eleverna kan gå kvar till
årskurs 6 istället för till årskurs 4.
■ Sjöviksskolan blir en helt nya skola
i Årstadal.
Läs mer på stockholm.se/flerskolor