Stockholm

More documents

Recommendations

Info

ANNONS BEVARAD STAD Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS Stadsantikvarien Ann-Charlotte Backlund: ”Det är viktigt att känna – Jag har arbetat med kulturhistoriska miljöer under hela mitt yrkesliv sedan början på 80-talet. Det är jättespännande, utan tvekan ett av de roligaste jobben man kan tänka sig, säger Ann- Charlotte Backlund. Som stadsantikvarie är hon också chef för Stadsmuseet, den institution inom staden som har som uppgift att identifiera och slå vakt om Stockholms kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Har Stockholm generellt varit bra på att värna värdefulla byggnadsmiljöer? – Ja, det tycker jag. Vi har en lång tradition på det området och är faktiskt en av de städer i världen som var tidigast ute att inventera och bevara värdefull bebyggelse. En modell togs fram redan under tidigt 1900-tal. Och det handlar inte bara om monumentalbyggnader. Vi har varit duktiga på att ta hand om vardagsbebyggelsen som generellt är väldigt väl bevarad i Stockholm. Gamla stan är helt unik. Vi har även inventerat och tagit ställning till det kulturhistoriska värdet i alla flerfamiljshus byggda före 1990. Cirka 800 byggnader har ni bedömt ha mycket stort kulturhistoriskt värde, så kallade blåmärkta byggnader. Hur går ni vidare så att er bedömning verkligen tas till vara? – Först och främst måste stadsbyggnadsnämnden ta hänsyn till vår bedömning innan beslut kan tas i byggärenden. Även de privata fastighetsägarna får del av vår bedömning och kan sedan använda den som kunskapsunderlag i sin fortsatta planering. Även om byggnaderna inte är skyddade rent formellt så är den kulturhistoriska värderingen ett kunskapsunderlag för bygglov och planer. Rent allmänt kan man säga att det finns stor förståelse för de här frågorna, samtidigt en hel del okunskap. Därför jobbar vi mycket med information och kommunikation med fastighetsägarna. Varför är bevarandearbetet så viktigt i staden? – Därför att det är viktigt att känna igen sig i sin stad. Förändringar ska alltså inte vara större och mer omfattande än att man känner igen sig. Att till exempel titta på ett foto taget för 34 hundra år sedan och ändå känna igen de byggnader och miljöer man ser är något som alla gillar. På ett djupare plan är det viktigt att veta hur man byggde hus förr, hur byggprocesserna såg ut och hur själva hantverket gick till. Som stadsantikvarie med uppgift att bevara, hur ser du på förändring? – Förändring är kulturhistoria. Det vill säga, det vi skapar idag är framtidens kulturhistoria. Så en stad ska vara föränderlig. Vårt arbete handlar mer om förändringstakt och kvalitet. Jag är absolut inte emot förändring om nu någon skulle tro det, tvärtom. Ta till exempel hela cityomvandlingen på 60-talet. Oavsett vad man tycker om att hela kvarter jämnades med marken så har vi nu istället fått nya kulturhistoriska värden med hög kvalitet i byggandet. Ytterst handlar det om att förstå hur människor levt och tänkt genom tiderna och då är det ju husen som står kvar som är det enda fysiska uttrycket och beviset och därför ofta värda att bevara. – Samtidigt måste man vara medveten om att det finns så många aspekter på det här med bevarande, med ständigt nya krav, inte minst miljömässiga. Att bevara handlar alltså också om långsiktig resurshushållning. – Men det är viktigt att göra avvägningar, vad är möjligt och vad är extra intressant? Ibland handlar det om hela huset, ibland fasaden, ibland bara en del av huset, till exempel en oinredd vind från 1700-talet. Det gäller alltså att ta tillvara på det speciella och i övrigt göra nödvändiga förändringar. Oftast går det dessutom bra att föra in moderna funktioner i en äldre byggnad. Nu när vi till exempel står inför en stor renovering av Stadsmuseet vid Slussen tittar vi på hur man kan få in ett bra klimat i en byggnad från 1600-talet. Det kräver både komplicerade utredningar och viktiga avvägningar, avslutar Ann-Charlotte Back lund. ■ ” Det vi skapar idag är framtidens kulturhistoria..” Ann-Charlotte Backlund, stadsantikvarie.
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad ANNONS igen sin stad” Mina favoritbyggnader i Stockholm Kulturhuset och Riddarhuset. Det senare är en väldigt vacker tegelbyggnad i en stil som finns på olika platser i norra Europa, till exempel Köpenhamn och Holland. Ett vårdprogram har tagits fram för att skydda Stockholms kulturhistoriskt mest värdefulla byggnader. Först ut att skyddas formellt i detaljplanen är Börshuset i Gamla Stan. Så ska blåmärkta byggnader skyddas – Att bygga är viktigt, lika viktigt är det att bevara. Frågan är vad vi ska lämna för avtryck efter oss och då gäller det naturligtvis att gå varsamt fram med den äldre bebyggelsen. Det säger Pontus Werlinder, utvecklingsavdelningen på fastighetskontoret, den enhet inom staden som ansvarar för bevarandefrågor för den bebyggelse som staden äger. Bland de intressanta byggnader och bebyggelsemiljöer som staden äger, ingår Stadsbiblioteket, Östermalms saluhall, Börshuset i Gamla stan och Stadsmuseet. Ofta talas det om K-märkta hus men det är ett begrepp utan vare sig formell eller juridisk innebörd. I Stockholm ska man istället leta efter de blåmärkta husen, det vill säga byggnader som pekats ut som synnerligen kulturhistoriskt värdefulla. I Stockholms stad är det Stadsmuseet som sedan många år tillbaka har det uppdraget. Cirka 800 byggnader i Stockholm är idag blåmärkta, varav staden äger ett 100-tal. För att säkra att stadens kulturhistoriskt mest värdefulla byggnader förvaltas och underhålls på bästa sätt har vårdprogram tagits fram som innebär ett förstärkt skydd för dessa byggnader. – Konkret handlar det om en noggrann byggnadsinventering, rum för rum, i både bild och text. Ett dokument som sedan fungerar som underlag vid löpande förvaltning och underhåll och dessutom vid framtida renoveringar, då det ju är oerhört viktigt att känna till de värden som bör skyddas, säger Pontus Werlinder. Det kan handla om allt från val av material som stämmer med ursprungliga byggnadstekniker till hur man ska gå till väga för att möta nutida krav, till exempel energi- och miljömål. Nyinstallation av hiss eller andra moderna funktioner, hur ska det göras utan att värdet på byggnaden minskas? Det kan också handla om att återställa en byggnad i ursprungligt skick. Vårdprogrammen som fastighetskontoret tagit fram i samarbete med Stadsmuseet och Länsstyrelsen, har nu testats under ett par år på ett tiotal byggnader och visat sig fungera mycket bra, anser Pontus Werlinder. – Förvaltningen av de byggnader som genomgått processen har både förenklats och kvalitetsäkrats. Nästa steg är att de byggnader som fått vårdprogram också ska skyddas formellt i detaljplanen. Först ut är Börshuset. ■ Fastighetskontorets... ... vårdprogram hittar du i sin helhet på stockholm.se/hallbarafastigheter. Mer information om Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringssystem finns på hemsidan stadsmuseet.stockholm.se Blå, gröna och gula hus Stadsmuseets tre klassificeringar ■ Blått är den högsta klassen och omfattar synnerligen kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. ■ Grön klassning innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Stadsantikvarien Ann-Charlotte Backlund är också chef för Stadsmuseet, den institution inom staden som har som uppgift att identifiera och slå vakt om Stockholms kulturhistoriskt värdefulla byggnader. ■ Gult är den tredje nivån som används vid klassificering. Gult innebär att bebyggelsen har positiv betydelse för stadsbilden och/eller har ett visst kulturhistoriskt värde. Fastighet markerad med grått går inte att hänföra till någon av ovanstående kategorier. Det finns även fastigheter som är markerade med streck vilket betyder att de ännu inte är klassificerade, alternativ att fastigheten är obebyggd. Fastigheter som inte är klassificerade kan ha stora kulturhistoriska värden, även om Stadsmuseet ännu inte tagit ställning till dessa värden. ■ 35
Page 1 and 2: ANNONS Hela denna bilaga är en ann
Page 33: ANNONS Hela denna bilaga är en ann

Stockholm

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?